Transcript Korsholmssenioren nr 2 2011 - Korsholms Pensionärsförening

Korsholms senioren
Nr 2 Oktober 2011
Korsholms pensionärsförening r.f.
Folkhälsan, nittioåring
som aktiverar
M
otion är en viktig ingrediens när
det gäller att hålla sig frisk och
vital. Man kan t.ex. ägna sig åt
stavgång som medlemmar i gruppen
“Stavran” i Smedsby gör.
Årgång 5
I det här numret
bland annat:
Ordförandes spalt............
2
Nya ombudsmannen........
3
Farten fortsätter
på Helsinghörnan.............
Sätten att aktivera sig kan vara många
och olika. Det har nittioåriga Folkhälsan
i Korsholm tagit fasta på, då man med
sin verksamhet bjuder in till såväl fysiska
som sociala, kulturella och mentala aktiviteter. Vill du som pensionär t.ex. bli medfostrare i eftis, så finns den möjligheten!
Nostalgihörnan..............
Folkhälsan
pigg 90-åring..................
Läs mera på sidorna 8-9 om den nittioåriga jubilarens verksamhet och om vad
som erbjuds dig och andra i form av vitaliserande aktiviteter.
Vår teaterresa
till Falkenberg ...........
4
6-7
8-9
10-11
Mona Back.......................
12
Kommande
aktiviteter
bland annat:
Månadsträff
i Skatila.....................
Månadsträff på
Seniorpunkten..........
Våra egna mannekänger
Julfest på
å seniorernas friskvårdsdag “Livskraft och hälsa” som för ett tag
sedan hölls i Botniahallen hade
Korsholms pensionärsförening sina
egna agerande mannekänger. De visade vederbörligen upp sig och sin eki-
Matinéföreställning
P
pering på det sätt som framgår av den
hopmonterade bilden här intill.
De mannekängande seniorerna var från
vänster Anna-Lisa Pått, Marjatta Aho
(Vaasan Eläkeyhdistys), Agneta Fransholm och Olle Fransholm.
Bernys i Replot ........
på Wasa teater
”Hemsång” ..............
Resa till
Teneriffa...............
24/10
17/11
13/12
2/12
26/3-9/4
Ordförandes spalt
Föreningen – Regionen – Förbundet
V
i har nu kommit in i den första höstmånaden, det är
den 12 september och regnet har öst ner i timme efter
timme sedan lite efter midnatt. Det känns därför bra
att sitta inne och skriva min traditionella spalt. Eftersom du
alldeles nyligen har erlagt din medlemsavgift, eller hur, för
detta år är det kanske på sin plats att berätta lite om vart
dina pengar går, och vad vi hoppas att du får ut av dina
pengar.
Den största delen 2/3 eller 10,00 € går till vårt förbund SPF
(SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET) i Helsingfors, en
stor del kommer tillbaks till oss genom förbundets lokalkontor och vår ombudsman här i Region Österbotten. Per Thomasfolk har nu i många år skött denna syssla med den äran,
och vi önskar Per lycka till i den nya rollen som pensionär
från den 1 mars 2012. De lokala arrangemangen, med resor
och utflykter, har stor betydelse för att vi i det österbottniska
distriktet skall få möjlighet att träffa varandra. Vår egen Henrik Svarfvar är från i år ordförande för regionstyrelsen, och
vi önskar även Henrik lycka till med detta viktiga uppdrag.
En viktig uppgift som SPF har är att se till så våra intressen
tillvaratas i de olika ministerierna som handhar frågor som
rör oss pensionärer, här är det bland annat våra språkliga
rättigheter som är oerhört viktiga. Vi lever allt längre och efter hand tappar vi mycket av de språkkunskaper vi fått genom studier och livssituation, under det att vårt modersmål
är starkt så länge vi har rösten kvar. (Detta är ett stort problem i Sverige med alla sina invandrare, också från Finland)
Det som gäller oss själva i dag, går i första hand ut på att se
till att nuvarande situation inte försämras för oss och att de
pensioner som ligger lägst på skalan höjs till en anständig
nivå. Inte hjälper det att höja pensionen om man samtidigt minskar
på exempelvis bostadsbidraget,
båda måste höjas. Det är lätt att
förstå förbundets svårigheter. Ett
exempel, de har i många år kämpat med att få en ändring till stånd
i det för oss ofördelaktiga brutna
indexet vid beräkningen av pensionsbeloppets årliga ökning.
Först nu börjar en viss förståelse
från regering och riksdag skönjas. Det inger hopp!
Statsmaktens kvarnar maler lång- Stig Landing
samt, små positiva förändringar Ordförande
kan ta tiotals år att få genomför- 050 - 5575199
da, medan en negativ förändring
kan ske mycket snabbt. Uppgiften SPF har är att tillsammans med de likasinnade intresseorganisationerna, nationellt och internationellt, tillvarata våra
och följande generationers intressen.
Viktiga utmaningar här är att vi som pensionärer skall kunna
röra oss i hela EU-området fritt med fungerande sjukvårdsoch olycksfallsförsäkring, också om vi bosätter oss några år
på lite varmare breddgrader skall transaktioner av olika slag
fungera smidigt.
Detta ger mig en tankesällare om att våra barn nog borde
uppmanas att komma med i vår förening redan några år
innan de blir pensionerade som understödande medlem,
senast vid 55 årsålder kunde vara en lämplig tidpunkt.
Korsholmssenioren
Redaktionsgruppen för utgivningen av Korsholmssenioren består av:
Stig Landing, ordförande och ansvarig utgivare
Rimalvägen 320, 65520 Helsingby
Tfn 050 557 5199, e-post [email protected]
Håkan Wikberg, medlem i redaktionsgruppen
Auroravägen 20, 65610 Korsholm
Tfn 050 313 8158, e-post [email protected]
Henrik Svarfvar, ordförande för aktivitetskommittén
Mottatået 59, 65460 Tölby
Tfn 050 69341, e-post [email protected]
Fredrik Björk, webbmaster
Brobackvägen 53, 65520 Helsingby
Tfn 0500 225 907, e-post [email protected]
Börje Paro, sammankallare
Tölby-Vikbyvägen 22, 65480 Vikby
Tfn 050 339 3016, e-post [email protected]
Marlene Ehnström, medlem i redaktionsgruppen
Vallavägen 7, 65630 Karperö
Tfn 050 543 0574, e-post [email protected]
www.korsholm.spfpension.fi
Nästa nummer av Korsholmssenioren är planerat att
utkomma i april 2012. Text- och bildbidrag från föreningens medlemmar och stödpersoner välkomnas.
De bör vara inlämnade senast 15 mars till Stig Landing
eller någon annan i gruppen.
Ombrytning och tryck: Upc Print
2
Korsholmssenioren
Patrick Ragnäs ny ombudsman för SPF Österbotten
P
atrick Ragnäs från Lappfjärd har valts till
ny ombudsman för SPF Österbotten.
Han tillträder sin tjänst 15.01.2012 och
efterträder vår mångårige ombudsman Per
Thomasfolk, som går i pension.
Sedan 2001 har Patrick arbetat som direktör för Bottenhavets sjukhem i Kristinestad. Före det arbetade han på
Kristinestads sparbank, Kristinestads
Lokalförsäkring och Kristinestads Kyrkliga samfällighet.
Till sin utbildning är han studentmerkonom från Vasa Handelsläroverk. Sin utbildning har han kompletterat med bl.a.
ledarskapsskolning.
Han är aktivt med i kommunalpolitiken i
sin hemstad. Sedan 2005 sitter han i stadsfullmäktige och fungerar sedan 2008 som dess
ordförande. Han har också under årens lopp beklätt
en rad andra förtroendeposter. För att nämna några
är han ordförande för styrelsen för Kristinestads
sparbank, medlem i Vasa sjukvårdsdistrikts
fullmäktige och styrelsemedlem i Krigsinvalidernas Brödraförbunds Kust-Österbottens
avdelning.
Patrick har familj, som består av hustru
och tre barn i åldern 12-17 år. Han har
också aktivt hunnit delta i ideell verksamhet såsom ungdomsverksamhet, körsång,
spelmansmusik och varit lagledare för fotbollsjuniorer.
Patrick har sagt, att han kommer att fortsätta med sina kommunala förtroendeuppdrag
och att han fortsättningsvis kommer att bo i
Lappfjärd, fastän hans kansli och arbetsplats
kommer att vara i Vasa.
Vi hoppas att han skall trivas med oss och så
önskar vi honom lycka till med ombudsmannens
viktiga uppgifter.
KOMMANDE AKTIVITETER I
FÖRENINGEN - REGIONEN - FÖRBUNDET
Varsågod !
S
om medlem i Korsholms Pensionärsförening har
du möjlighet att delta i många aktiviteter arrangerade av vår egen förening, SPF Österbotten eller förbundet SPF.
Du har också en del medlemsförmåner som du kan utnyttja till exempel rabatt på flyg med Blue 1, båtbiljetter
med Viking och Silja-Tallink eller juridisk konsultation
per telefon. Mera om medlemsförmånerna finns i vår
medlemstidning God Tid och fås även från förbundets
kanslier.
Verksamheten inom vår egen förening under senhösten och förvintern är månadsträffar, teaterbesök och julfest. Vi håller månadsträff i Skatila 24.10 med Lasse
G (antagligen före ni fått tidningen) men fortsätter på
Seniorpunkten i Smedsby 17.11 kl. 13.00 med information om bäddavdelningens ombyggnad, musik och
annat program.
Vår julfest hålls traditionsenligt den 13 december kl.
17.00 på Bernys vid Replotbron, där Ulla-Maj Wideroos
håller festtalet, Korsholms Lucia kommer på besök,
Smedarna spelar och därtill äter vi god julmat.
Korsholmssenioren
Före julfirandet kan man gå på Wasa Teater och se
”Hemsång” den 2.12 på dagen med pensionärer från
övriga Österbotten. Anmälan om deltagande i teaterbesöket görs till Gun-Britt Pörn tel. 050574001 så långt
platserna räcker.
Om ni vill till solen under vårvintern passar SPF Österbottens resa till Teneriffa förträffligt. Den ordnas
mellan den 26.3 och 9.4 till Playa de las Américas och
lägenhetshotell Parque del Sol. Flyget avgår från Uleåborg och i priset ingår buss till Uleåborg, transfer på Teneriffa samt morgonfrukost under vistelsen i las Américas. Anmälan måste vi ha senast 10.11 till SPF:s kansli
i Vasa och resans pris är 1450 €.
Följ med i Vasabladets spalt för föreningar när det
gäller vår egen förenings aktiviteter och i God Tid när
det gäller av regionen och förbundet ordnade tillfällen.
Även våra hemsidor på nätet ger upplysningar om verksamheten både i föreningen, regionen och förbundet.
Om ni har frågor om verksamheten så ta kontakt med
någon i aktivitets- och festkommittén. Vi svarar så gärna på era frågor och synpunkter.
3
Grävning av kanaler för bergvärmeslangar pågår.
Foto: Nils Nygård
Här borras det efter bergvärme.
Foto: Nils Nygård
Farten fortsätter på Helsinghörnan
I
senaste numret av Korsholmssenioren ingick några rader i artikeln
“Full fart på Helsinghörnan” om att
arbetet med att övergå till jordvärme
inletts. Arbetet har nu slutförts under
våren och sommaren.
Värmeelementen har blivit utbytta i
samtliga lägenheter. Varmvattnet har
under sommaren värmts med det nu
fungerande jordvärmesystemet.
Några tekniska uppgifter om systemet:
8 st. borrhål á 210 m har borrats. Det
totala sammanlagda borrdjupet är 1680
m. 3360 m kollektorslang har använts.
Därtill kommer slang från samlingsbrunn till pannrum. Ca 4000 l industrisprit finns i systemet. 2 st. värmepumpar á 42 kW producerar värmen.
De tekniska uppgifterna har lämnats av
Nils Nygård, som under byggnadsske-
det fungerade som Helsinghörnans allt
i allo. Han blev väl insatt i alla tekniska
detaljer. Vid värmeperiodens början
kommer entreprenören Stagnäs & Nylund att finjustera anläggningen samt
att handha inskolning av vaktmästaren
och andra berörda personer till att klara
av systemet.
En talkokväll hölls på våren i maj.
Uteförrådet fick ny färg på utsidan,
gamla och torra buskar togs bort och
nya planterades i stället. Blomrabatter vändes och rensades, ojämnheter
i gräsmattan fylldes ut med beställd
matjord och gångar kantskars och sandades.
Den sedvanliga sommarsamlingen
hölls den 28 juni ute i det fria med
ett 50-tal deltagare. Korsholmsgillet
bjöd på musik och underhållning hela
kvällen. Tack till gillet! Kaffeservering,
korvgrillning, lottförsäljning och därtill
hörande vinstutdelning hörde också till
kvällens program.
Korsholmsgillet stod för musiken vid sommarsamlingen 28 juni.
4
I september har gårdsplanen och vägen upp till pensionärshemmet schaktats och sandats. Det hela ger nu ett
städat intryck till trevnad för de boende.
Siv Nordlund
Korsholmssenioren
n
å
r
f
v
e
r
b
r
a
m
m
o
S
t
e
m
m
e
h
s
r
a
k
i
e
W
Terapigruppen vid Weikarshemmet sammankommer med ”sticksööm” och kaffe.
E
fter vintern följer alltid en vår
och då skall det vårstädas både
ute och inne. Vi började med
sedvanlig vårtalko, där yngre krafter
också kommer och hjälper till. Blombänkarna rensades, buskar och träd
beskars, gödslades och förbereddes
för sommaren. Det städades i förråd
och lager. Det är märkligt hur det blir
fullt och rörigt på sådana ställen. Men
det syns ju desto bättre, när det blir
städat.
Efter våren väntar vi alla på en lång
och skön sommar. I år har vi faktiskt
haft en sådan.
Vår terapigrupp började sommaren
med en utfärd. Resan gick till Härmä och Power Park, där middag var
beställd. Vi blev kungligt mottagna,
och visst är det roligt att bli väl mottagna, fast vi är gamla och skröpliga. Kanske just därför värdesätter
vi det ännu mera. Vi åt en trerätters
middag. Kocken kom till och med till
bordet och frågade, om vi ville ha
kött eller fisk. Vi var så veliga, att vi
inte kunde bestämma oss. Då blev vi
serverade båda sorter. När vi ätit och
Korsholmssenioren
var mätta och belåtna, kom kocken
och frågade, om allt var till belåtenhet, vilket det ju var. Sedan åkte vi
mot Kimo och Komossa. Där finner
man “riktig” landsbygd med välskötta
gårdar och åkrar. Det som vi saknade
under resan var att inga kor och andra djur syntes i hagarna. Men det är
väl gammalmodigt att förvänta sig sådant. Vi besökte också ett ställe, som
kan bli ett nytt utflyktsmål. Hunurijärvi
är ställets namn. Det var inte ännu i
ordning, men såg ut att bli trevligt och
litet ovanligt. Där var vackert med en
liten sjö och tallskog runtom. Innan vi
fortsatte hemfärden, drack vi kaffe i
Oravais.
Midsommaren firade vi mera lugnt
och stilla med kaffe och grillning.
Vädret var på vår sida och tillät oss
att fira utomhus och njuta av sommarkvällen.
En av våra hyresgäster flyttade till
Lappo före midsommaren. Hon har
varit med i vår terapigrupp som en
riktigt flitig medlem. Hon trivdes med
oss, och vi trivdes med henne, trots
att hon inte kunde svenska, och de
flesta av oss inte pratar finska. Men
om viljan är god är språket inget hinder. Man kan ju prata “kroppsspråk“.
Efter flytten bjöd hon oss till Lappo.
Färden gick med taxi en riktigt regnig
augustidag. Men vad betyder regn,
när stämningen är bra och man blir
väl emottagen. Vi åt och drack och
pratade två språk. Det blir ju alltid
ett kacklande, när några tanter är i
farten. Tiden gick fort och hemresan
närmade sej. Vi var alla nöjda med en
trevlig dag.
Så har sommaren gått fort som vanligt. Sedan kom sista helgen i augusti. Naturligtvis skulle vi på hemmet
också fira sommaravslutning. Vi hade
en superkväll med knytkalas och
började redan på eftermiddagen. Vi
åt och drack, spelade och sjöng och
hade allmänt trevligt. Vi hade en bra
kväll som slut på en bra sommar.
Nu ser vi fram emot hösten igen, när
vi alla träffas och börjar med handarbete och kaffestunden på nytt. Väl
mött igen! Ingeborg Berg
5
Nostalgihörnan
En krigsfånge i Helsingby
NÅGRA MINNESBILDER FRÅN KRIGSÅRET 1944
E
tt barndomsminne jag har
handlar om en rysk krigsfånge
i arbete på en bondgård i
Österbotten under fortsättningskriget. Det har sagts att livsvillkoren
för de fångar som fick möjlighet att
placeras som tillskottsarbetskraft hos
privata arbetsgivare under den tid de
vistades i Finland, var något ljusare
jämfört med deras som vistades i
fångläger.
I det följande skall strödda minnesbilder ges av hur en då tio år gammal
österbottnisk flicka upplevde situationen.
I mitt hem i Helsingby, Korsholm, var
från vårvintern 1944 till krigsslutet
samma år en krigsfånge placerad
som tillskottsarbetskraft. Själv fyllde
jag den hösten elva år. Mina två
systrar var åtta och fem år gamla. I
familjen ingick dessutom min mor,
38, och min mormor, 72 år. Min far
hade dött 1939. Min mamma skulle
som änka sörja för att ett jordbruk på
15 ha med sex mjölkkor i fähuset och
två hästar i stallet blev omskött. Mormor bodde hos oss närmast för att
se till barnen, eftersom dottern hade
händerna fulla med att få jordbruket
att löpa. Också min enda moster
(gift, bosatt i Vasa, mannen vid fronten) var tidvis på arbetsplacering hos
oss. En morbror hade på våren 1940
stupat vid Säkkijärvi.
Som jag upplevde det kom beskedet
att vi skulle få en krigsfånge i huset
mycket plötsligt. Vi hade ingen tid
att förbereda oss. Men vi var vana
vid ett och annat. Vår framstuga
hade tagits i bruk för “officerare”,
så kallades de. De var så att säga
inneboende. Officerarnas arbetsplats
fanns i folkskolan, som var närmaste
granne och som fungerade som
deras kansli.
Ett fångläger fanns i och kring byns
6
ungdomslokal och ett annat i Gamla
Vasa en bit ovanför dagens nedlagda
djurbegravningsplats. Officerarna
hade, vad jag förstod, något slag av
uppsikt över fånglägren samt organiserade inkallningen och skolningen
av unga pojkar på väg till fronten.
Vi fick ta emot officerare i stället för
karelare. Framstugan städades en
tid av kvinnliga ryska krigsfångar,
som kom från byns fångläger. Folk
kom och gick.
När fången på kvällskanten anlände
hade min mor, systrarna och jag
redan hunnit flytta upp på frontkammaren (sommarrummet) i andra
våningen. Mitt emot vår kammardörr
fanns den dörr som ledde till rummet där han skulle sova. Nyckeln
till frontkammardörren tog vi ur. Jag
minns rädslan vi ändå kände första
natten. Min kropp var spänd som
en fjäder. Dörren till hans rum gick
inte att låsa såsom det var stipulerat. Från rummets utsida kunde
man avlägsna nyckeln, men
han kunde komma ut när som
helst. Dessutom kunde han
utan svårighet ha tagit sig
ner genom fönstret. Efteråt
har jag också undrat om han
kanske frös. Han bodde
ovanpå officerarnas rum, som
hade en kakelugn. I frontkammaren
fick vi värme
Greta Ahlskog med
breven från
Stepan. De
är än idag
dokument
som väcker
respekt.
från tre eldstäder nedifrån eftersom
muren upp mot yttertaket löpte genom rummet och värmde gott.
Efter första natten kändes det
bättre. Fången visade ett påtagligt
intresse av att meddela sig med oss.
Han visade sig vara en ung man
ungefär 25 år. Kommunikationen
gick ändå dåligt. Fången kunde en
del ord och fraser på finska eftersom
han innan han kom till oss hade
arbetat på Ala-Könni gård i Ilmajoki.
Min mamma kunde ytterst lite finska,
bara en del ord. Det hette att fången
inte skulle få sitta till bords med familjen. Jag minns att han från första
morgonen åt tillsammans med alla
andra av mormors skrädmjölsgröt.
För att alls kunna göra sig förstådd
köpte mamma på en stadsresa
Uusi suomalais-ruotsalainen tulkki,
tryckt 1943. Den pluggade vår ryss
jämt och lärde sig så pass mycket
svenska att han på hemvägen
tog sig före att skriva tre
brev på blandspråk till
oss. De finns i behåll.
Med sig när han kom
hade han nämligen
i fickan en rysk-finsk
fraseologi tryckt i
Moskva 1940. Den hade
han kommit över på
Ala-Könni. Fraseologin lämnade han
kvar efter sig samt
ett häfte där han
ur minnet präntat
ner ryska sånger och dikter
samt en
Korsholmssenioren
Två krigsfångar i jordbruksarbete i Toby hos Reinhold Sten och Isak Sten. Deras glada uppsyn var kanske en
följd av att den ena gårdens döttrar ville föreviga dem? Fången t.v. talade enbart ryska. Den andra, Alexander
Kontulainen, var ingermanländare (tolk).
tysk-rysk av honom själv uppgjord
ordlista.
Vår ryss var en man med framtids-
drömmar. Han planerade att kunna
ta sig till Tyskland. Han var inte en
person som stojade med oss barn.
I stället pluggade han när han var
ledig. Inte alltid umgicks han ens
med de andra fångarna i byn som
samlades hos oss i trädgårdsgungan
under helgerna.
I stället var den fånge, Simon, som
bodde hos min farbror i granngården
pigg på umgänge. Simon lärde mig
en hel hop ryska ord serkalo, samok,
spasiba, chleb, räkneorden osv. Volgasången, Volga, Volgamatradnaja...
kan jag än idag nödtorftigt sjunga.
Simon lärde mig att åstadkomma ett
tonande s-ljud i stället för vårt tonlösa. Ryssarna som samlades hos
oss väntade nog att deras landsmän
skulle inta Finland och komma med
befrielsen..
Vår ryss var klok. Det hade köpts en
självavläggare till gården. Min mor
satte instruktionsboken i handen
på honom. Den hade bilder. Vips
spände han de två hästarna framför
maskinen och lyckades klippa av
säden. Min mor beundrade honom
Korsholmssenioren
för bedriften. Cykeln klarade han inte
lika bra, utan rände ner i utfallsdiket,
när han borde ha svängt ut på byvägen. Han måste som alla små barn
“lära sig” cykla.
Min mormor drabbades av stroke
i juli. Hon blev mycket dålig och
familjen och vår moster samlades
efter bara några dagar vid hennes
dödsbädd. Jag blev synnerligen
häpen när också Stepan sällade
sig till sällskapet och stannade kvar
med oss när hon dog. Att han gjorde
korstecken gång på gång gjorde mig
rädd. Jag visste ingenting då om
hans religion.
Och det begav sig inte bättre än att
jag av brist på folk ålades att per häst
och linjalkärra visa honom vägen till
Kapellbacken, där han skulle hjälpa
gravgrävaren att lyfta undan stenen på familjegraven. Till yttermera
visso gjorde vi på hemvägen en lång
krok längs en slingrig genväg fram
till Bock bryggeri i Dragnäsbäck,
Vasa. Vi hämtade lemonadkorgar till
begravningen. Jag hade fått stränga
förbud att inte på Bock säga vem
mannen var. Jag skulle gå in på kontoret och meddela att korgarna, som
var förhandsbeställda, skulle tas till
lastbryggan. Hemma ordnade fången
med granar för “grensaalin” där man
tog avsked av den döda på begravningsmorgonen. Att man också ville
att han skulle hacka grankvistar som
skulle läggas vid uppfarten till gården
i form av kärrspår förstod han sig
inte på. Granrisdetaljen skötte min
andra morbror när han väl kommit
hem. Han fick permission för begravningen.
Det kändes ledsamt då Stepan redan
på senhösten skulle lämna oss. Först
mormor, sedan han. När beskedet
kom önskade han att han skulle få
gömma sig i en lada i Pundars med
löfte om att få mat från gården. Det
blev ingenting av det. Men att han
betydde en hel del för vår drabbade
familj vittnar hans brev nog så väl
om. Alla arbeten löpte galant så
länge han var kvar.
Själv har jag genom åren funderat på
vad som hände Stepan Ivanowitsh
Schapavalenko från Ukraina efter att
han lämnade oss. Han var en ljusglimt under de första svåra åren efter
min pappas död.
Greta Ahlskog
i Helsingby, Korsholm.
7
Folkhälsan i Korsholm e
F
öreningen fyller i år 90 år och
uppmärksammar jubiléet med
att ordna några ”guldkanter i
vardagen” på olika sätt under
året. Föreningen har många ben att
stå på, vi försöker vara lyhörda och ta
tillvara de idéer och förslag som inlämnas till styrelsen. Vi har idag 415 medlemmar – och glädjande nog ansluter
sig nya medlemmar rätt ofta. Vi hoppas att även du som läser detta blir en
aktiv medlem i vår förening.
Att vara aktiv – det kan man vara på
många olika sätt. Motion är viktigt men
ibland sätter kroppen stopp för att man
skall kunna vara ”aktiv på motionsvägen” – men var inte bekymrad, det
finns många andra sätt att aktivera sig
och få motion allt från balansträning till
sittdans och sittgymnastik. Viktigt är
också att aktivera sig socialt och kulturellt.
Föreningen ordnar morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever i
Solf, Kvevlax och Karperö.
Du som är pensionär och känner att
du gärna skulle kunna vara en medfostrare på eftis några timmar en gång
i veckan – gör slag i saken. Du behövs.
Det är många av våra ”barn” som inte
har mor- och farföräldrar nära i vardagen – här på eftis kan du dela med
dig av din livserfarenhet. I Solf har vi
Stavgångsgruppen “Stavran” i Smedsby är klar för start, från vänster Kaj Holmlund,
Anna-Maja Aarnio som kommer på
Göran Snellman, Sven Ekqvist, Sven Snellman, Lemuel Lindgrén och John Holmströ
torsdag eftermiddag och är med oss.
Hon är en i ”personalen” som ibland
sare, två grupper som regelbundet om i kommunen, tanken är att föräldläser en saga, leker eller bara finns för
träffas en gång i månaden.
rar med barn under skolåldern skall
barnen. Tag kontakt om det här intresfå träffas och sitta och prata tillsamTräffarna är mycket omtyckta och giserar dig.
mans med andra hemma-föräldrar.
vande. Vi har olika teman på våra
Här är också äldre personer välkomna
Kursverksamhet – det är också nå- träffar, vi tränar minnet, diskuterar
med för att dela med sig av sina livsgot som aktiverar ung som gammal. aktuella frågor och har även en kort
erfarenheter och delta i träffarna, eller
Att vara socialt engagerad är också motionsstund, oftast sittande i takt till
bara vara en hjälpande hand med kafhälsosamt och i tiden. Man träffar nya musik. Dagen förgyller vi med kaffe
fekokningen eller att se efter barnen.
vänner genom en gemensam hobby med tilltugg varje gång – till jul och i
Träffarna är en gång i veckan kl. 10– här kan du också vara med och på- maj brukar vi äta lite gott och ibland
11.30, på tisdagar i Kvevlax på eftis
verka både innehåll och tidpunkt. Vi även åka iväg på en kortare resa.
och i Smedsby vid Folkhälsans Hus,
ordnar kurser enligt behov och intrespå onsdagar i Karperö på eftis och på”Smedsbygruppen”
träffas
på
onsdase – det kan vara matlagning, motion,
torsdagar i Solf på eftis.
gar,
nästa
träff
är
19.10
klo.
13-15
och
dans m.m. Eller kanske det är så att
Karperögruppen
träffas
på
tisdagar
kl.
du själv kan tänka dig att leda någon
10.30-12.30 i Karperö, på Eftis, Jung- Motionskurser då – javisst ordnar vi
grupp – du behövs!
sundv. 72. Nästa träff för dem är 18.10. enligt årstid och behov. Året om ordCaféverksamhet ordnar vi för 70-plus- Föräldra-barncafé ordnar vi även runt- nas stavgångsgrupper regelbundet –
8
Korsholmssenioren
m en pigg
90
olmlund, Alfons Sten, Mikael Takala, Ossi Svenns,
Holmström.
det är dessutom gratis att delta, ni får
nya vänner och bekanta och en dos
vardagsmotion.
I Smedsby ordnas två grupper – en
på måndagar (för damer!) kl. 10, och
en på tisdagar (för herrar!) kl. 9.30,
samling vid Folkhälsans Hus. Stavgångsgrupper ordnas även runtom i
kommunen, nästan i varje by – både
dagtid och kvällstid. Hör av er om ni är
intresserade av att starta en ny grupp
i byn eller om ni vill veta mera.
Vattengymnastik och gymnastikkurser
ordnas av Folkhälsan Botnia, vid Folkhälsans Hus i Smedsby.
Mera info om deras kurser kan man
Korsholmssenioren
-åring
Vandringen går genom höstfager by under ledning av
“coachen” Sven Snellman till höger och Lemuel Lindgrén till
vänster.
få via webben, eller broschyrer som
finns vid informationsdisken.
Årligen ordnas julkonsert tillsammans
med Vasabygdens Marthadistrikt, i år
blir konserten söndagen den 27 november i Korsholms kulturhus. Medverkande är Kristoffer Streng, Sarah
Nedergård, Sofie Björkgren-Näse och
Robert Granholm. Vändagsfest ordnas även varje år på vändagen.
Vi välkomnar dig som aktiv medlem i
vår unga 90-åriga förening.
I styrelsen finns ordf. Ann-Charlotte Willför, Tölby, Per Thomasfolk,
Smedsby, Astrid Wikman, Smedsby,
Annika Hendersson, Smedsby, Bjarne
Hemming, Smedsby, Carola Lithén,
Smedsby, Mikaela Ingo, Miekka-Staversby, Britt-Marie Naydenov, Toby.
Susanne West jobbar som verksamhetsledare och Kristina Åström som
byråfunktionär.
Vårt tel.nr är 06-320 64 08 eller e-post
[email protected]
Jubileumsfest ordnas för barnen måndag 17.10 kl. 18-19 med en barnkonsert med Arne Alligator och Djungeltrumman, för daglediga blir det fest
måndag 31.10 kl. 13 vid Korsholms
kulturhus. Varmt välkomna! För serveringens skull önskar vi förhandsanmälan.
Susanne West
Verksamhetsledare
9
Vår teaterresa
Resenärerna bänkade i väntan på att föreställningen skall börja.
V
i var 55 teatersugna pensionärer från Korsholm och Vasa
som ”bänkade oss” i OT:s buss
med destination staden Falkenberg i
Sverige. Det tog en hel timme innan
vi kom iväg eftersom en bussdörr inte
gick att stänga. Efter byte av buss kom
vi i alla fall iväg.
Vi fick en god middag från stående
bord på spetsvillan Villa Talbo i Raumo. Det var skeppsredare Granlunds
sommarbostad från år 1901. Tillsammans med 2.800 andra passagerare
åkte vi sedan med MS Silja Europa till
Stockholm.
Vid ankomsten till Stockholm den 27
juli passade vi på och åt frukost på
Scandic Södertälje. Resan fortsatte
via Eskilstuna, Örebro och Skara med
diverse pauser.
I Eskilstuna besökte vi Munktellmuse-
10
et som ägs av Volvo. Museet presenterar Bolinder-Munktells produktion,
sedermera Volvo BM. Vår förträffliga
museivärd Börje Länn berättade att
i museet arbetar 80 – 90 personer
på frivillig basis och 5 st är anställda.
Börje berättade med inlevelse och stor
sakkunskap om hur man vill hålla historien levande - 179 års svensk industrihistoria. Museet är öppet 7 dagar i
veckan och en bred publik får uppleva
”nostalgitrippar” när de bekantar sig
med allt som finns utställt i de stora
hallarna: den första svenska traktorn
från 1913 och den första hjullastaren
från 1954, världens första serietillverkade ramstyrda dumper med det
svenskklingande namnet ”Gruskalle”.
Väl framme i Göteborg checkade vi
in på det trevliga Clarion Collection
Hotel Odin där vi åt en välsmakande
kvällsbuffé.
Följande dag den 28 juli åkte vi på
rundtur i Göteborg med den kunnige
guiden Steve Dempe. Göteborg på
svenska västkusten vid Göta Älvs
mynning är Sveriges näst största och
Nordens femte största stad med över
500.000 invånare i tätorten. Gustav II
Adolf grundade staden som fick sina
stadsprivilegier år 1621. Vi vandrade i
en 1800-tals park, besökte Masthuggskyrkan och Majorna, såg Feskekörka
och beundrade Göteborgshjulet.
Efter rundturen stod Gekås i Ullared
”på tur”. Det är Skandinaviens största
varuhus med ca 4 miljoner besökare
årligen. När vi anlände med bussen
såg vi en ”sagolikt” lång kö som slingrade sig fram till ingången. Vi fick höra
att det var en timmes kötid – bara för
att komma in. Efter en del inköp åkte
vi till havet och sjöng ur Kvevlax-sånghäftet.
Korsholmssenioren
till Falkenberg
Vi åt middag på den populära och anrika restaurangen Gustaf Bratt inne i
centrala Falkenberg som ligger endast
ett stenkast från Vallarnas Friluftsteater. Senare fick vi höra att en vecka
efter vårt besök, den 3 augusti, totalförstördes restaurangen i en brand.
Teatern
Resans huvudmål - Vallarnas friluftsteater finns i en naturskön omgivning
i Falkenberg. Teatern firar i år sitt
15-årsjubileum. Vi bjöds på snårig
intrig i idyllisk pensionatsmiljö. Det
sparades varken på krut eller överraskningar i buskisdeckaren ”Pang
på Pensionatet”.
Folkkäre Krister Classon har skrivit
och regisserat föreställningen vilket
borgar för fullsatta hus. Det lär ha förbokats 60.000 biljetter!? Till hösten
sätts pjäsen upp på Lisebergsteatern.
Det var full rulle i pangfarsen med
bland andra Annika Andersson, Ewa
Roos och Siw Carlsson i framträdande roller. Jojje Jönsson, som i
den bombade brevbäraren Dag-Otto
Flinks glada figur blivit en institution,
trasslade som vanligt till det mesta.
Ingenting dock mot den förvecklingskarusell som startades av den piggt
pilska 95-åriga stamgästen Greta –
gestaltad av Siw Carlsson – som sätter in sin egen dödsannons för att få
veta vilka som eventuellt skulle skicka
blommor vid hennes bortgång.
Gustav Lundström bekantar sig med tekniska data för Sveriges första
traktor från 1913.
värdshuset Löfstad Slott väntade oss
med god middag. På kvällen anlände
vi till Stockholm och gick ombord på
den blåvita lyxkryssaren igen.
Lördagen den 30 juli åt vi frukost ombord och styrde sedan kosan mot Österbotten. Vår Chaufför Markus Stara
rattade oss ca 1.700 km och många
av resenärer underhöll oss med humoristiska berättelser. Naturligtvis var
det obligatoriska Pidro-gänget också
med på resan.
Maria och Karl-Gustav Andila
Stefan Gerhardsson som mullig
mansgris, Ewa Roos som pank pensionatsägare och Mikael Riesbeck
som ofrivilligt pensionerad polis bidrog
även förtjänstfullt till muntrationerna
som garanterar en succésommar på
Vallarna.
Under föreställningen fick vi ett uppfriskande (?) regnstänk. Det blev rejält
med prassel med regnrockarna. När vi
väl fått på dem upphörde regnet!
Hemresan
Vi åkte fredagen den 29 juli via Borås,
Jönköping, Gränna och Norrköping till
Stockholm. Ett stopp vid Gränna ledde till många rödvitrandiga inköp. Vid
Korsholmssenioren
Under vår chaufför Markus Staras obligatoriska pauser blev det dragspelsmusik med allsång. Här på en servicestation i Vara.
11
Man kan det
man måste
Mona Back är en ung pensionär i
Replot. Hon har genom åren varit
engagerad i en mängd aktiviteter,
både genom sitt yrkesliv och
genom ideellt arbete.
- Jag har aldrig kunnat säga nej,
erkänner Mona smått uppgivet. Vi
samtalar om hennes olika engagemang under åren och hon börjar
med att berätta om ungdomsföreningen i Replot.
- År 1972 blev jag föreningens ordförande och efter några år sekreterare. Behovet av en ledare var i
början på 70-talet skriande och jag
kände mitt ansvar. Verksamheten
bestod först av bingo, men senare
började vi också med minirevyer,
två olika per år. Övningarna gick i
medborgarinstitutets regi med ledare som Helge Lassenius, Maj-Lis
Granlund, Kristina Ågren och Tom
Wilhelms. Populära dansorkestrar
engagerades och publiken strömmade till.
Just nu är Mona ordförande för
Skäriteatern, som denna sommar
visat den nyskrivna pjäsen Familjelycka i kläm. Man har gett tio föreställningar.
- Jag har spelat med på scenen i tre
somrar, och i somras var jag med
som sufflör. Vår största önskan nu
är att hitta en permanent spelplats,
gärna på strandnivå.
Hembygdsarbete och museiverksamhet har en framstående
12
plats bland Monas intressen. Tillsammans med Rachel Lindgren
redigerade hon i tiden den ena av
Replot-böckerna och skrev även
själv ett par bidrag.
Stoltheten lyser i Monas ögon då
hon berättar om hembygdsmuseet i
Replot. Huset har nämligen fått nytt
pärttak helt nyligen och Mona har
varit den drivande kraften bakom
arbetet.
- Det var jobbigt att få tag på pärtor.
Men vi fick ett antal från ett rivningshus. Dessutom köpte vi 3.500 pärtor i Västerhankmo.
Arbetet tog ungefär en månad och
museistugan och uthuset fick nya
tak.
I 17 år innehade Mona Back en
blomsterhandel i Replot.
- Jag köpte huset på auktion och
sedan blev jag egenföretagare. Det
besvärligaste var att huset stod på
en parkeringsplats och saknade
vatten och avlopp. Men allt måste
gå. Efter fem år upphörde posten i
Replot och då fick jag hyra den lokalen.
I blombutiken kunde man också
köpa hemslöjdsprodukter och små
prydnads-saker.
- Då posten slutade blev jag postombud, berättar Mona. Det var ett
noggrant arbete, som försvårades
av att det hela tiden kom anvisningar om förändringar.
- ”Apotekare” kunde jag också kalla
mig en tid. Gamla Apoteket i Vasa
hade ett så kallat medicinskåp
stationerat hos Monas blommor.
Sortimentet var inte så stort, mest
värkmediciner och salvor, men behövligt.
Replotbron kom som en välsignelse, anser Mona Back. Speciellt för
sjuktransporter av olika slag är bron
livsviktig. Men den ger också möjligheter till ett rikare socialt liv. Både
ungdomar och äldre kan lättare ta
sig hemifrån och delta i olika aktiviteter. Det negativa är att butiker numera har svårt att få lönsamheten
att bära sig.
Mona Back har också innehaft
många andra uppdrag förutom de
ovan nämnda. Hon har inte för avsikt att slå sig till ro ännu, men trappar ner en aning.
- Jag har inte varit banger i livet,
konstaterar hon.
Marlene Ehnström
Korsholmssenioren
Några resenärer tar sig över bron vid Perus fors
Hemliga resan I
E
n solig och vacker morgon i början av juli stod ett antal pensionärer på olika uppsamlingsplatser i
kommunen och väntade på att Touring
Partner med Peter Söderqvist vid ratten skulle dyka upp. Det var hemliga
resan man skulle fara på. Detta år gick
den i vårt närområde.
Förmiddagskaffet dracks i Perus byaförenings café. Följande programpunkt
var ett besök i Lappfjärds kyrka, som
byggdes 1851. Den har gällt som Finlands näststörsta landsortskyrka, och
rymmer 3000 personer.
Efter
kommunsammanslagningen
1973 tillhör Lappfjärd staden Kristinestad. I Lappfjärd verkar sedan 1978
Lappfjärds församling och Kristiinankaupungin suomalainen seurakunta.
Samarbetet löper fint över språkgränserna.
Johan Träskvik från Lappfjärds pensionärsförening
var vår lokalguide
för dagen. Han förde oss fint mellan
de olika byarna i den sydligast delen
av svenska Österbotten. Potatisfälten
dominerade i Härkmeri. Längs vägen
Korsholmssenioren
fanns välbevarade gamla, genuina
bondgårdar.
Färden fortsatte genom Skaftung och
Henriksdal. Butiksdöden har även
drabbat dessa byar. Någon enstaka
bankfilial håller öppet någon dag i
veckan.
Genom Ömossa fortsatte färden ner till
Kilens hembygdsgård i Sideby med en
rundtur i hamnen. I dessa områden har
fiskerinäring och skeppsbyggeri varit
de dominerande inkomstkällorna.
Dagens måltid hade beställts på Kristinestads segelförenings paviljong. Där
blev vi mottagna av Börje Haldin från
VIPS. Han gav oss information om
byggnaden och om segelföreningens
verksamhet. Vi andra tog för oss av
maten och lät den väl smaka.
Vår guide Johan, som gett oss mycket
lokalinformation lämnade oss. Resan
fortsatte förbi Bötom bergen och förbi
Varggrottan, som är stängd för besök.
Vår reseledare Håkan berättade i stället vad arkeologerna kommit fram till
vid utgrävningarna av grottan.
Vi körde över kommungränsen till Kau-
hajoki, där det finns två nationalparker.
Storå passerades på vägen till Hämes
Havunen, som blivit känd genom sin
stora matmässa, som ordnas första
veckoslutet i september. I år är det för
21 gången. Där bjöds vi på eftermiddagskaffe med många goda bakverk.
En rundtur kördes genom Kauhajoki
centrum med besök i huvudkyrkan,
som invigdes år 1958. Kyrkan har den
yttre formen av en öppen bibel med
bokryggen uppåt. Den är uppförd i betong och är försedd med koppartak.
Kyrksalen har ca. 1000 sittplatser.
Så vände vi åter hemåt i sommarkvällen nöjda och belåtna över alla vackra
vyer vi sett under dagen. Det var en berikande dag i gott sällskap.
Vår alltid lika alerta chaufför Peter,
samt sympatiska Håkan med hustru
Helena bidrog till en lyckad dag.
Under hemresan utdelades även pris
till dem som tippat rätt på resmålen.
Inga-Britt Rosbäck framförde tack från
resenärernas sida.
Siv Nordlund
13
Eftermiddagskaffet serverades och avnjöts på Juthbacka.
Hemliga resan II
S
ommarens andra hemliga resa
startade den 6 juli. Först gick
färden via södra Vassor till Vörå,
Ylihärmä, Alahärmä, Kortesjärvi och
Evijärvi, där vi fick förmiddagskaffe.
De eminenta ledarna, chauffören Peter
Söderqvist och allas vår Henrik Svarfvar, turades om att informera om de
trakter vi åkte igenom. Bland mycket
annat fick vi höra om Isontalon Antti,
hans hemtrakter och bravader.
Granvik guide i Terjärv
Från Evijärvi åkte vi vidare till Småbönders i det natursköna Terjärv. Där mötte
oss förre riksdagsmannen Nils-Anders
Granvik. Han berättade engagerat och
intresseväckande om sin hemby och
guidade oss på små bygdevägar ige-
14
nom hela byn. Tack vare sin lokalkännedom kunde han på ett personligt sätt
ge oss närmare information om bygdens näringsliv. Intressant var att begrunda det geografiska läget. Terjärv
ligger faktiskt mycket längre söderut än
man i allmänhet föreställer sig – i höjd
med Munsala. Granvik berörde också
ortens närhet till finsktalande befolkning. Vi fortsatte längs sidovägar och
kom småningom till Terjärv kyrka. Inne
i kyrkan beundrade vi altartavlorna och
vi fick också möjlighet till en stunds rofylld vandring på den intilliggande gravgården.
Signegården i Lappfors
Efter en smaklig lunch på Maggies café
vid riksväg 13 i Emet fortsatte bussen
till Lappfors. Vid Signegården mötte
oss två lokala representanter, PerAlbin Vik och Knut Brännbacka. En
rundvandring i det vackert renoverade
huset med anor från 1700-talet fyllde
oss med stor beundran för det gedigna
restaureringsarbetet. Brännbacka, ordförande i Pedersöre pensionärsklubb,
lotsade oss sedan med personliga och
humoristiska minnen genom Esse ut till
riksåttan.
Eftermiddagskaffet serverades på
Juthbacka och därifrån styrde vi kosan
tillbaka till Korsholm. Resan var mycket
uppskattad tack vare chaufförens och
de lokala ”guidernas” ingående kännedom om trakterna.
Marlene Ehnström
Korsholmssenioren
000028
Elephant dancing ballet
till miljonupplagor och kan göra färdiga produkter
upp till 80 sidor A4 på en gång - från pappersrulle
till renskuren produkt. Resultatet är att trycksaken
oftast är miljövänligare som informationsprodukt
än t.ex. Google eller Internet i övrigt. Lätta gramvikter ner till 45 gram, obestrukna kvaliteter med
en färgkvalitet som når bestrukna papper i visuella
värden ger dessa effekter. UPC är marknadsledare
på detta i Europa.
Som egna produkter ger UPC ut gratistidningarna
Bostadsbladet och Mega.
Korsholmssenioren ombryts på UPC Prepressavdelning och trycks på Heidelberg Speedmaster.
Mammuten och Elefanten är heatsetpressar som
dansar balett. Dom trycker från 1000 ex och uppåt
UPC Centers hemsida finns på adressen:
www.upc.fi
•
Korsholmssenioren trycks fr.o.m. detta nummer i
ett av världens modernaste tryckerier. UPC Center
på Gerbyvägen 18 i Vasa har tre heatset pressar
för extremt miljövänlig produktion och en klassiskt
avancerad arktryckmaskin.
Den teoretiska tryckkapaciteten är 7,2 miljoner A4sidor i 4-färg per timme.
Förutom tryckpressarna finns flerspråkig textservice, designservice, efterbehandling, adressering,
distributionsservice, weblösningar, datasystem
samt mobilteknikkunnande.
•
HEM FÖR BÅDE MAMMUT OCH ELEFANT
e
l
i
b
mo
Upc Center
print
www.megamedia.fi | www.upc.fi | www.upcodeworld.fi
web
ÖVERLÄGSEN - YLIVOIMAINEN | 1000 - 10 000, 10 000 - 100 000, 100 000 - MILJ. | COMMUNICATION INTELLIGENCE
UPC Prints produktionschef Hans Heikkilä
granskar tryckprocessens slutprodukt,
tagen direkt från trycklinjen och konstaterar ett fulländat slutresultat.
Korsholmssenioren
15
GÖR DIN LÖNSAMMASTE
INVESTERING NU!
INSTALLERA THERMIA OPTIMUM
VÄRMEPUMP.
ÅTERBETALNINGSTID 6-8 ÅR
JÄMFÖRT MED BEFINTLIG
OLJEELDNING.
EN MILJÖVÄNLIG, TRYGG,
BEKYMMERSFRI OCH EKONOMISK
UPPVÄRMNING.
BEGÄR OFFERT, VI LEVERERAR
OCKSÅ ENL. NYCKELN I HAND
www.esnab.com