Transcript Korsholmssenioren nr 1 2010 - Korsholms Pensionärsförening

��
Nr 1 Maj 2010
Korsholms pensionärsförening r.f.
Årgång 4
Har
du
minnen?
P
I det här numret
bland
annat:
Föreningens
kommande
verksamhet
Årsmöte
2010
å en sida inne i tidningen är vi lite
nostalgiska och publicerar några
skolbilder från förr. En av dem ser
du i beskuren form här ovanför. I texten
som kompletterar bilderna berättas bl.a.
om hur det kunde gå till när man förr
tävlade i löpning och andra idrottsgrenar.
Ibland hände det att pojkarna på grund
av blygsel för flickorna drog på sig
träningsbyxorna ovanpå de finbyxor man
var klädd i för den stora skolsamlingen.
För kommande nummer av tidningen efterlyser redaktionen olika minnen från
förr, som du – bästa läsare – på ett eller annat sätt vill berätta om. Det kan ske
med bilder, skrivna texter eller muntlig redogörelse. Redaktionen hjälper till om
det behövs. Ta alltså kontakt!
����������������������������������������������������������������������
�������������������������������������������������������������������������
�������������������������������������������������������������������������
�����������������������������������������������������������������
������
Man tar ton
����������������������������������������������������������������������������������
�����������������������������������������������������������������������������������������
��������������������������������������������������������������������������������������
������������������������������������������
et tas ton på många håll
D .-
runtom i kommunen, både
via stämgaffel som på
den här bilden och sedan genom
struparna i olika stämmor. De som
stämmer�����������������������������
upp är medlemmarna
��������������������������������
i både större
körer och mindre
�����������������������������������
grupper. Det gemensamma är att
���������������������������
deltagarna
funnit glädje i sången
��������������������������������
och gemenskap
i samvaron under
��������������������������������
övningarna
och framträdandena.
�������������������������������
�������������������������
Fyra av de sjungande grupperna
presenteras i ord och bild på insidor
i den här������������������������������������
tidningen. Bläddra fram dit
��������������������������������
och läs närmare
om hur grupperna
���������������������������������
kom till, ����������������������������������
hur de lagt upp sitt arbete
och hur ��������������������������
de resonerar om sin hobby
– i nutid och framtid.
2
4
Nostalgihörnan
5
���������
Martharörelsen
110 år
6-7
��������
Sångkörerna
Bildcollage
8-11
13-15
��������
Kommande
evenemang
bland
annat: !
Föreningen
"#
$#
ordnar;
Månadsträff i
Kajane
16.6
%
&
'
Bussresa
till Pajala
8-11.7
(
Friskvårdsmässa
i Botniahallen
4.10
Distriktet
&
ordnar;
"
Sommarfest
i Pedersöre
) !*
Bussresa
4.8
till Riga
21-27.8
+&
,-
Höstutfärd
till Härmä
12.10
Korsholmssenioren nr 1/2010
Ordförandens spalt
Årsmöte 2010
Så är det dags för vår förenings årsmöte, som kommer att
hållas måndagen den 17 maj kl. 14.00 vid Seniorpunkten i
Smedsby. Under många år har det varit synnerligen klent
med deltagande medlemmar. Oftast har det endast varit
styrelsens medlemmar plus ett par andra som vågat sig
ut.
Man måste ställa sig frågan vad detta kan bero på. Vi är
ju ändå lite mer än 750 medlemmar, och väldigt många
kommer på våra månadsträffar och resor, för att inte tala
om vår traditionella julfest den 13 december på Bernys vid
Replotbron. Detta intresse för vår verksamhet gör att det är
roligt att jobba för föreningen.
Jag tror att det något lama intresset för att komma till ett
årsmöte delvis kan bero på, att man är rädd för att bli vald
till något uppdrag i föreningen. Fenomenet är detsamma
i de allra flesta föreningar. Jag kan lova att det är väldigt
liten risk. Personer för alla uppdrag i styrelse, fest- och
aktivitetskommittén och de tre pensionärshemsdirektione
rna är redan vidtalade av valberedningsgruppen, och alla
vidtalade har accepterat uppdraget, om de blir valda.
Nu gäller det bara att fatta beslut om medlemmarna
tycker att valberedningsgruppen har vaskat fram de mest
dugliga för de olika uppdragen. Men det är klart att om
mötet tycker att någon inte är lämplig och finner någon
som accepterar uppdraget och mötet beslutar att inte följa
valberedningens förslag, så då kan det ju bli förändringar,
allt i god demokratisk ordning.
Men observera att ingen kan tvingas till att ta emot ett
uppdrag utan att själv ha accepterat kandidaturen.
Vid detta årsmöte har vi en viktig fråga att ta ställning
till, förutom årsberättelse, bokslut, revisionsberättelse
och ansvarsfrihet samt verksamhetsplan – nämligen
medlemsavgiften.
Vårt förbund har höjt sitt uttag av medlemsavgift från 7 till
10 euro per medlem. Vi har under ganska många år haft en
medlemsavgift om 12 euro, vi har alltså fått behålla 5 euro
för vår verksamhet. Att vi måste höja medlemsavgiften är
nog ett faktum. Frågan blir om endast en höjning med de 3
euro som pensionärsförbundet vill ha skall räcka, eller om
vi redan i detta skede för att täcka ökande kostnader borde
höja till 17 euro.
Jag nämnde att allt skall hanteras i god demokratisk
ordning, till detta hör även att den som inte deltar i ett enligt
stadgarna lagligen sammankallat och beslutfört möte bör
finna sig i de beslut mötet fattat.
Kom och var med om att besluta om vår gemensamma
framtid.
Stig Landing
Ordförande
Korsholmssenioren
Stig Landing, ordförande och ansvarig utgivare
Rimalvägen 320, 65520 Helsingby
Tfn 050 557 5199, e-post [email protected]
Henrik Svarfvar, ordf. för aktivitetskommittén
Mottatået 59, 65460 Tölby
Tfn 050 69341, e-post [email protected]
Börje Paro, sammankallare
Tölby-Vikbyvägen 22, 65480 Vikby
Tfn 050 339 3016, e-post [email protected]
Sören Lundberg, layout, ombrytning
Gålörsvägen 46, 66240 Petalax
Tfn 0500 286 257, e-post [email protected]
Tryck: Arkmedia Ab, Vasa
2
Redaktionsgruppen för utgivningen av
Korsholmssenioren består av:
Håkan Wikberg, medlem i redaktionsgruppen
Auroravägen 20, 65610 Korsholm
Tfn 050 313 8158, e-post [email protected]
Roger Lind, textredigering
Hovrättssesplanaden 7C 48, 65100 Vasa
Tfn 050 348 7880, e-post [email protected]
Fredrik Björk, webbmaster
Brobackvägen 53, 65520 Helsingby
Tfn 0500 225 907, e-post [email protected]
Nästa nummer av Korsholmssenioren är planerat att
utkomma i månadsskiftet sept-okt 2010. Text- och bildbidrag från föreningens medlemmar och stödpersoner
välkomnas. De bör vara inlämnade senast 1 sept till Stig
Landing eller någon annan i gruppen.
www.korsholm.spfpension.fi
Korsholmssenioren nr 1/2010
Varför blev
Ekenäs min
pensionärsort?
Många av oss
äldre minns
Georg Lång
som höjdhoppare. Den här
bilden är tagen
vid en klubbkamp i Sverige
år 1951.
I Korsholm och Martois är mina rötter djupt begravna. Hur kom det
sig att Ekenäs blev den ort där tiden efter pensioneringen tillbringas?
Som så många Österbottningar sökte mina föräldrar efter bra jord att
odla och flyttade till Sjundeå i Nyland 1927. En bidragande orsak för
flytten till södra Finland torde ha varit att August Smeds med familj i
Solv hade köpt Munks stora lägenhet i Sjundeå.
T
yvärr blev nog början väldigt tuff för mor och far, korna
tålde inte de nyländska insekterna utan måste till största
delen avlivas. I slutet av tjugotalet blev ju tiderna sämre
och den ekonomiska krisen fortsatte in på trettiotalet med
höga räntor och dålig åtgång av jordbruksprodukter som följd.
Med österbottnisk envishet och arbetsamhet klarades krisen.
Att byn Hästböle i Sjundeå saknade elektricitet kan ju ha bidragit till att jag kom till världen i augusti 1932.
Komplikationer vid födelsen förorsakade sådana problem för
min mor att jag blev född i Helsingfors, fel svängd och över
fem kilo var ju en dålig början. Då mamma var riktigt arg på
sin påhittiga son kunde hon säga att jag varit ett problem redan
före födseln.
Återflyttning
I slutet av 1937 flyttade familjen till Martois och far tog över
hemmanet då farfar blev för gammal för att fortsätta.
I Martois var idrottsintresset stort och i rätt unga år blev Skatila
IK och IF Femman de föreningar som satte sin prägel på ungdomslivet och idrotten. De ledaruppdrag som jag där hamnade
in i har nog varit till stor hjälp i arbetslivet.
Dessutom var det kanske naturligt att man senare hamnade
in i föreningskarusellen i de olika pensionärsuppdrag som jag
hamnat in i.
Arbete i Vasa, sedan i Helsingfors
Hur kom det sig att jag i dag bor i Ekenäs eller kanske vi borde
säga Raseborg. Raseborg uppstod 1.1. 2009 då Ekenäs, Karis och Pojo bildade staden Raseborg. Som så många österbottningar avtjänade jag värnplikten i Dragsvik 1953-54.
Efter tjänstgöringen där var det naturligt att söka arbete i Vasa,
bilda familj och starta kampen efter knäckebrödet.
Oy Shell Ab blev min arbetsplats över 18 år. Efter sju år i Vasa
blev jag erbjuden skolning på Shells huvudkontor i Helsingfors. I stället för planerade två år blev det elva år i Helsingfors
av vilka de sju sista åren som avdelningschef för lageravdelningen.
Österbotten på nytt – och sedan Ekenäs
Efter några år hos Nyholmbolagen i Vasa sattes kosan 1977 till
Borgå som VD för frystransportbolaget Albert Norrgård, som
pälsdjursorganisationerna övertagit.
Här glider
Detta ledde till
Georg Lång
att jag 1985
över ribban
fick
ansvapå Skatila
gamla idret även för
rottsplan.
strömmings-
och fryslagerbolaget Söder Is.
År 1987 fortsatte resan tillbaka till Österbotten som VVD för
KWH-koncernen. Som 60-åring flyttade jag sedan 1992 som
pensionär från Maxmo till Ekenäs.
Flera faktorer har väl avgjort valet av boningsort. Av en händelse träffade jag i början på 80-talet en bekant från Dragsviktiden som nu är min sambo sedan många år.
Mina söners familjer är bosatta i Nyland och dessutom är ju
Ekenäs en vacker ort med en fantastisk skärgård. Trots detta
saknar jag nog den österbottniska skärgården. Över 80 % av
Ekenäs invånare är ju svenskspråkiga, vilket också känns
skönt.
Efter en par blodproppar i högra benet och gubbsjukan prostatacancer är hälsan nu utmärkt. Tobaken och andra ohälsosamma levnadsvanor lämnades för 10 år sedan. Båtliv och
motion på sommaren, men isynnerhet slalomåkning, har
bidragit till att jag nu är i mycket bättre kondis än för 10 år
sedan.
Som så många andra saker i livet har ju engagemanget i pensionärs- och föreningslivet egentligen tillkommit av en slump.
Under en promenad i Ekenäs centrum 2003 såg jag en stor
mängd människor söka sig till den s.k. Uncan. Det var Ekenäs
pensionärer rf:s tisdagsmöte jag hamnade in på.
Detta fatala ”misstag” resulterade i att jag blev ordförande i
föreningen 2006, vilket betydde att ordförandeskapet i Ekenäs
äldreråd och senare i Raseborgs äldreråd föll sig naturligt.
Ekenäs pensionärer r.f. har under de senaste fem åren ökat
medlemsantalet från 394 till 641. Engagemanget i Svenska
pensionärsförbundet r.f:s styrelse och andra organ har på
senare år betytt en hel del ”talkojobb”.
Inom förbundet har jag deltagit i bl.a. organisationskommitténs
arbete och aktivt medverkat till att SPF Västnyland som en
del av förbundet nu är bildat. Våra 13 pensionärsföreningar
med 2 600 medlemmar har nu en styrelse som startat olika
verksamheter med god fart.
Sist men inte minst kan nämnas att vi österbottningar i Västnyland bildat föreningen Österbottningar i Västnyland rf. där jag
sen några år är ordförande. Vi har en livlig verksamhet, där
det österbottniska pidrospelet blivit oerhört viktigt.
Sociala samvaron och österbottniska dialekter är kanske viktigare än segrarna i pidrospelet, som försiggår veckovis i Karis
och Ekenäs med närmare 40 deltagare.
Många varma hälsningar till Korsholm från förskingringen!
Ekenäs 9 mars 2010
Georg Lång
3
Korsholmssenioren nr 1/2010
Föreningens
kommande verksamhet
Under våren, sommaren och hösten kan medlemmarna delta i en rad olika aktiviteter
ordnade av föreningen, SPF Österbotten eller förbundet.
Föreningen ordnar:
16.6
8 – 11.7
6.8, 9.8
4.10
Oktober
Sommarens månadsträff ordnas vid Kajane fritidsområde i Norra
Pörtom. Vid Kajane, som är YA:s fritidsområde, finns
grillplats, vandringsled och några mindre byggnader. Vi dricker kaffe
som är kokad över öppen eld, grillar korv m.m. Värd för träffen är
Björn Ljungqvist från YA.
Bussresa, tillsammans med VIPS och Kvevlaxnejdens
Pensionärsklubb, till Pajala marknad i Norrbotten. Pris för resan 300 €
med halvpension.
Hemlig endagsresa för föreningens medlemmar. Om deltagarantalet fodrar
ordnas två resor (första resan 6.8 och andra resan 9.8). Pris för resan ca 60 €.
Stor Friskvårdsmässa och motionsdag i Botniahallen med föredrag, utställare och
motion. Föreningen är medarrangör tillsammans med pensionärsföreningarna
och äldreråden i Korsholm och Vasa samt Botniahallen.
Månadsträff på Seniorpunkten, Datum och program bestäms senare.
SPF Österbotten
4.8
21 – 27.8
24 – 30.9
12.10
Sommarfest/Sommardag på Forsby paviljong i Pedersöre. Minister Astrid Thors håller
festtalet.
Resa till ”Det okända Estland och Riga”. Buss från Österbotten
hemresa från Riga valbart buss eller flyg. Pris 620 € med buss och
775 € med flyg från Riga.
Resa till Ungern – Österrike med Budapest, Balaton sjön och
Kärrten. Pris för resan 1290 €. Väntelista.
Höstutfärd till Härmä
SPF / Förbundets arrangemang
25.5 - 1.6
28.6 - 1.7
19 - 21.10
4
Resa till Provence i Frankrike
Hemlig resa med start i Tammerfors, passar också bra för Österbottningar. Pris 515 €.
Seniorkryssningen Helsingfors – Stockholm
Korsholmssenioren nr 1/2010
N O S TA L G I H Ö R N A N
På skolavslutning
i Gamla Vasa
U
nder några år i slutet på 1940- och början av 1950-talet firade
folkskolorna i Korsholm en gemensam skolavslutningsdag
i Gamla Vasa. Färden till Gamla Vasa kan i dag tyckas
äventyrlig, när den i brist på charterbussar i vissa fall företogs
på ett öppet lastbilsflak, där man satt ut bänkar som sittplatser.
Festen inleddes med en andakt i kyrkan, där antingen kyrkoherde Nils
Näsman eller pastor Selim Mattson talade. Andakten avslutades alltid
med psalmen “Den blomstertid nu kommer”. Sedan följde spännande
idrottstävlingar i och kring kyrkoallén. Man tävlade i 60 m löpning,
höjdhopp, kula och stafett.
I träningsbyxor ovanpå finbyxor
60 m löptes i allén. På den tiden hade man inga startblock, utan man
grävde sig startgropar i grusbeläggningen och höjdhopparna fick nöja
sig med att landa i en ditkörd sågspånshop. Det fanns ju naturligtvis
inte heller några omklädningsutrymmen. Pojkarna var blyga inför
flickorna, som stod och såg på. Därför hände det ofta, att pojkarna drog
träningsbyxorna direkt utanpå finbyxorna.
Börje Paro kommer ihåg, att han deltog i kultävlingen, som gick på
Östra Staketgatan framför kyrkan. Per-Erik Sabel och Rurik Lund från
Singsby minns, att de deltog i stafettlöpning, där etapperna var 60 m.
Starten skedde vid porten och rutten gick upp längs allén mot kyrkan.
Sedan svängde man av till vänster längs Östra Staketgatan och sedan
till vänster ner längs Korholmsgatan. Man kunde höra, att det ännu
harmade litet, att man förlorade mot det vältrimmade Iskmolaget, där
flera flickor ingick.
Körsång, musik och diktläsning
Efter tävlingarna samlades man på Vallarna, där skoleleverna bjöd på
programnummer i form av körsång, musik och diktläsning. Där kunde
man också njuta av det som fanns inpackat i den medhavda matsäcken.
Under något år kunde avslutningsdagen vara regnig och då höll man
festen i ungdomslokalen nedanför Vallarna. Efter festen återvände man
till sina skolor för betygsutdelning.
Bilderna har hämtats från Vikby byaarkiv. På en av bilderna ser man
ryggen av Karl-Fredrik Ljungberg, när han leder en stor kör. På en annan
bild förekommer lärarna. Här fäster man sig speciellt vid att de kvinnliga
lärarna är uppklädda i sina finast “gåborthattar”. Översiktsbilden visar att
festen verkligen var välbesökt.
Håkan Wikberg
I
fall någon läsare har personliga minnen från skolavslutningsdagarna i Gamla Vasa, tar redaktionen gärna emot bidrag för att
publiceras i ett kommande nummer av Korsholmssenioren.
Vi i redaktionsgruppen har tänkt fortsätta att publicera bidrag under
rubriken “NOSTALGIHÖRNAN”. Om du har några minnen från trevliga händelser för länge sen, kanske med bilder, så hör gärna av dej
till redaktionsgruppen.
5
Korsholmssenioren nr 1/2010
Martharörelsen 110 år
År 1899 grundades i Helsingfors en organisation för
hemmens kvinnor. Syftet var att bilda föreningar i
hela landet för att befrämja hemmens bästa och väcka
kvinnans ansvarskänsla för den enskilda människan,
familjen och samhället. Organisationen var tvåspråkig
och fick namnet “Bildning i hemmen” – “Sivistystä
kodeille”.
S
tadgarna till den nya föreningen godkändes emellertid inte
av den ryska generalguvernören. Men kvinnorna gav inte
upp. Man hittade ett nytt namn för organisationen, namnet
Martha, hämtat från den bibliska Martagestalten. Namnet
godkändes. Att sprida bildning och kultur ansågs farligt. Att förmedla
praktisk hushållskunskap var däremot oskyldigt och ofarligt. Stadgarna stadfästes år 1900.
Snabb tillväxt
Redan från starten växte organisationen med ilfart. Initiativtagaren
Lucina Hagman blev föreningen Marthas första ordförande. Hon
hade hjälp av entusiastiska kvinnor som bildade ett nätverk över
hela landet för att få informationen spridd. Att kvinnorna fick rösträtt
1905 gjorde att deras självförtroende växte och det påverkade positivt deras engagemang inom martharörelsen.
För att nå alla kvinnor sändes cirkulär från Helsingfors till alla prästfruar och lärarinnor i kommunerna. Dessa skulle i sin tur samla
ortens kvinnor för att informera dem om den nya rörelsen. Verksamheten gällde hälsolära, spädbarnsvård, barnuppfostran m.m.
Språklig delning,
gott samarbete
Efterhand blev verksamheten mera omfattande och utbudet av
kurser utökades. Marthorna samarbetade med sjukvårdsskolor, lantmannagillen och lantbrukssällskap på olika orter för att få föreläsare
och kursledare.
År 1924 delades den tvåspråkiga föreningen. Sedan dess har det
varit Finlands svenska
Marthaförbund och Marttaliitto. De två
förbunden har haft ett gott samarbete. De har t. ex. tillsammans
tagit initiativ till förbättringar som gällt hemvård, socialskydd och
pensioner.
Kontakter med nordiska och internationella kvinnoorganisationer
har man också skött tillsammans. Den stora 100-årsfesten 1999 i
Hartwall Arenan firades gemensamt.
Martharörelsen
i Vasabygden
Vasa marthaförening grundades 1899, samma år som organisationen. I Korsholm var Höstves den första föreningen med start år
1901.
Övriga marthaföreningar i Korsholm: Jungsund 1904, Björköby,
Petsmo och Voitby 1905, Iskmo, Köklot, Smedsby och Västerhankmo 1906, Helsingby-Toby och Karperö 1907, Veikars 1908,
Singsby 1909, Böle och Miekka-Staversby 1910, Replot 1912, Solf
1917, Vikby 1919.
Åren 1921–1924 startades föreningar i Karkmo-Toby, Kvevlax, Norra
Vallgrund, Tölby, Vallvik och Vassor. Koskö startade 1945 och Österhankmo 1955.
Tyvärr har föreningarna i Jungsund, Höstves, Norra Vallgrund och
Böle avslutat sin marthaverksamhet. Men det finns många aktiva föreningar kvar. Dessutom finns det marthagrupper med yngre
medlemmar i Korsholm, t.ex. Kvevlaxsessona, Tölby Videkissona,
Replot Skäribrudan och en grupp unga marthor i Singsby.
Övriga nya grupper inom Vasa Marthadistrikt är Vasa Citymarthor,
6
Kokkurser och sykurser var populära i de nybildade
marthaföreningarna. Intresset för dylika kurser har hållit
i sig genom åren. Den här bilden är från en kokkurs år
1910.
Molpe Pinglor, Bertby Bondbrudar och Rågvipporna i Vörå samt en
nybildad grupp i Västervik.
Hjälp i krigstid, kurser,
manglar, serviser ...
Marthakurser och föredrag som anordnats i våra byar har handlat
om hemmets skötsel, barnavård, trädgårdsskötsel, hönsskötsel,
madrasstillverkning, sykurser, vävkurser, matlagningskurser o.s.v.
Under krigsåren gick marthaarbetet ut på att stöda och hjälpa dem
som var ute i kriget och dem som skulle klara arbetsbördan på
hemmafronten. Marthorna stickade tröjor, vantar, strumpor och halsskydd, sydde skjortor och kalsonger samt bakade rågbröd m.m. Allt
för att sändas till de inkallade.
Marthorna har alltid aktivt deltagit i all verksamhet som förekommit
i den egna byn. Dessutom hade de egna projekt, t. ex. att skaffa en
mangel och mangelhus till byn. Marthaservis – både för kaffe- och
matservering – införskaffades för att användas vid marthafester, men
också vid andra tillställningar i byn, såsom bröllop och begravningar.
Än i dag kan man i många byar låna marthaservisen vid behov.
Marthagårdar, auktioner, hjälpverksamhet ...
En del föreningar satsade på en egen marthagård medan andra
föreningar deltog med talko- arbete och ekonomiska bidrag till byns
samlingshus. Till exempel Karperö m.fl. hade auktioner flera år i följd
till förmån för ungdomslokalen när den byggdes. Dessutom deltog
marthorna i talkoarbetet under hela byggnadstiden. De fick också ett
eget martharum i huset.
Singsby m.fl. hade stort lotteri år 1910 för att samla pengar till barnskolan. Då huset inte längre behövdes som skola tillföll det marthaföreningen och är numera marthagård.
För att klara av ekonomiska satsningar behövdes pengar. Marthornas främsta inkomstkälla var auktioner och lotterier samt eventuell
hyra för mangeln och servisen. Marthornas auktion torde vara en
årligen återkommande tillställning i de flesta byar under 1900-talet.
De aktiva marthorna satsade oerhört mycket tid och material för att
klara den storartade verksamhet de stod för. Det var inte heller ovanligt att “martyrerna”, marthornas äkta hälfter, hjälpte marthorna när
de hade större projekt på gång i byn.
Hjälpverksamheten inom martha har varit aktuell, både inom landet
och internationellt. I våra nejder känner vi alla väl till Rumänienhjälpen, som Marianne Ivars så förtjänstfullt och helhjärtat jobbade
med.
Att värna om traditioner har också legat i marthornas intresse. Vasabygdens M-distrikt kan vara stolt över sina receptböcker “Österbottnisk mat”, “Dietmat” och “Alla tiders mat”.
Korsholmssenioren nr1/2010
Festmiddagen för föreningsfestivalen på Carpella 12.09.2009 förbereds av talkoarbetarna Caroline Holm, Benny Källström och Sune Glader i gott samarbete mellan marthaföreningen och ungdomsföreningen i Karperö
Martha i dag
Marthaförbundet har nu ca 10 000 medlemmar, varav 1 200 medlemmar från Vasabygden.. Förbundet har tre anställda i Österbotten
– projektkoordinator Petra Högnäs, verksamhetsledare Camilla Philgren och ekologirådgivare Tessa Turtonen. De finns på Marthas byrå
på Sandögatan i Vasa.
Vasabygdens Marthadistrikts byrå finns hemma hos ordförande Susanne Karlsson i Petsmo. Kontakten med marthorna sker per telefon
eller via datorn.
Marthorna har alltid följt sin tid. Vårt motto “Martha – kvinna i tiden”
har varit och är fortfarande aktuellt. Konsumentupplysning, miljö- och
hälsofrågor har varit viktiga och nyttiga föreläsningar genom tiderna.
Ekonomisk rådgivning, hälsosam mat och vikten av att motionera,
samt kvinnor och kemikalier är också populära ämnen i nutid.
Under 2000-talet har marknader och lopptorg ersatt auktionen.
Modevisningar och vinprovning är populära teman och i många
föreningar samlas man till stavgång. Mobiltelefonen och datorn har
ersatt informationsbreven och man satsar på färggranna broschyrer
i stora upplagor.
Marthornas motto i dag är: “Hållbar livsstil – balans i vardagen”.
Diskussionsämnen är bl.a. Kvinnan i vardagen, Rätten till en sund
barndom och Rätten till en trygg ålderdom.
Gertrud Beijar
Berit Karp och Lisen Jåfs i köket 12.09.2009
7
Korsholmssenioren nr 1/2010
Helsingbykören under ett av sina framträdanden.
RYTMISKT OCH GLATT I
Helsingbykören
Helsingbykören, som är en blandad kör, bildades
1978. Körens första ledare var Else-Maj Lillhannus
och man övade i Helsingby lågstadieskola. Under
många år fungerade kören som en självständig kör,
men i början på 90-talet blev kören en del av Korsholms vuxeninstitut.
Kören har haft flera ledare. Efter Else-Maj började Noomi
Elfving leda kören och gjorde det under många år. Sedan
kom Karl-Gustav Sundman, Johan Sundqvist och Christina Martin. Just nu leds kören av Mariah Hortans.
Antalet medlemmar har varierat under åren. Idag är det
20 korister som samlas varje torsdag kl 19.30 i Solf församlingshem, som är körens övningsställe sedan hösten
2009.
Glädjas, utvecklas, umgås ...
Att sjunga i kör är en lisa för kropp och själ och idag är det
vetenskapligt bevisat att den som sjunger i kör mår bättre
både fysiskt och psykiskt. Helsingbykören sjunger för att
vi vill ha roligt, utvecklas och umgås med andra likasinnade.
Vår repertoar består av rytmisk glad musik. Mariah Hortans är en flitig arrangör av musik som plockar fram olika
stilar och svårighetsgrader. Hon gör underverk med oss.
När kören firade sitt 30-års jubileum hösten 2008 på
Helsingby lågstadieskola, hade vi inbjudit Kvevlaxkören,
Singsbykören, Karis UF:s kör, Solf stråkar och Sundom
Spelmän att delta i programmet. Det är dessa grupper vi
haft mest samarbete med under åren och kvällen var hellyckad med nöjda korister, spelmän och publik.
8
Framträdanden hemma och borta
Vi sjunger för alla som vill lyssna och vi ordnar egna
konserter, sjunger i kyrkor och på vuxeninstitutets avslutningar.
Vi har också konserterat utanför Finlands gränser, bl.a. i
Sverige och Estland. Kören har också deltagit i Finlands
svenska sång- och musikförbunds sångfester, som återkommer vart femte år. Senast hölls sångfesten i Vasa
2006 och då jobbade körmedlemmarna flitigt med praktiska saker kring festen.
Kören har också alltid deltagit när Vasabygdens sång- och
musikförbund har haft sina sångfester. Nu är det dags
att börja se fram emot en ny sångfest i Åbo 2011. Kören
kommer att ha eget samt gemensamt uppträdande under
sångfesten.
Doakör åt Berghagen
Under de 31 år kören verkat har man hunnit med en hel
del roliga och minnesvärda saker, bl.a. fungerat som doakör åt Lasse Berghagen i Botniahallen, sjungit vid Replotbrons öppnande och senaste höst sjöng vi på Svenska
Teatern i Helsingfors inför pjäsen Så som i himmelen.
Vi trivs jättebra tillsammans och körmedlemmarna idag
kommer från Helsingby, Solf, Rimal, Tölby, Smedsby,
Vasa, Sundom och Malax. Vi hoppas att nya sångare
både gamla och unga har lust att bli en del av gemenskapen. I så fall är ni hjärtligt välkomna med. Kom till Solf
församlingshem to kl 19.30!
Lili-Ann Brolund
Ordförande
Korsholmssenioren nr 1/2010
KUNGJORD SÅNGSTART BLEV
Kvevlax Sångkör
Hösten 1976 hade Korsholms medborgarinstitut utlyst en start för körsång i Kvevlax. Till första övningen
infann sig endast fyra personer. När man gjorde ett
nytt försök i januari 1977 mötte en talrik skara upp.
Inom kort hade man trettio intresserade personer och
det räckte till en kör med röster i alla stämmor.
Dirigenten, kantor Per-Erik Häggblom, hade ett styvt arbete att lära sångarna sjunga i kör och i olika stämmor.
Kvevlax Sångkör bildades och etablerade sig som blandad kör i medborgarinstitutets regi i januari 1977.
Stadigt medlemstal,
bred repertoar
Dirigenter har kommit och gått. Idag leds kören av Mariah
Hortans. Medlemsantalet håller sig fortfarande kring trettio. I många år övade kören i Kvevlax lågstadium, men
platsen var inte så lämplig som övningslokal, så när tillfälles gavs och vi kunde börja öva i Kvevlax församlingshem,
blev kören mycket nöjd. Där har vi nu övat de senaste
åren.
Kvevlax Sångkör är en blandad kör som sjunger allt från
kyrklig sakral till dansbandsmusik. Kören övar en gång i
veckan under vår- och höstterminerna. Vi har även samövningar med andra körer och med regionala Vasabygdens sång- och musikförbund.
Samarbete med andra
Som målsättning har kören haft att på våren ge en egen
vårkonsert tillsammans med Kvevlax Gille i någon av byarna i gamla Kvevlax kommun. Kören deltar också i De
vackraste julsångerna i Kvevlax kyrka.
Höjdpunkterna har varit många – till exempel när vi våren
2008 tillsammans med Vasa Kammarkör uppförde verket
“Stabat Mater”. Att få delta i sångstämmor och ha samarbete med andra körer hör också till det som ger utbyte för
alla övningstimmar.
Just nu sjunger vi Taube och kommer att ge en konsert tillsammans med Singsbykören i mars. Ett samarbete med
Helsingbykören på våren är också aktuellt.
Harriet Bergfors
Sekreterare
Kvevlax Sångkör i sin enhetliga klädsel under ett av sina framträdanden.
9
Korsholmssenioren nr 1/2010
Singsby
Sångkör
– en kör med anor
Singsby Sångkör, som är en blandad kör, grundades 1925
och firar således 85 år i år. Men redan i början av 1900talet fanns det en sångkör, som kallades “Sångens Vänner”. Efter att en ungdomsförening bildats 1923 var det
några sångintresserade som föreslog att man skulle bilda
en sångkör och under ledning av lärare Teodor Kuni från
Gerby startades 1925 en blandad kör, som då, liksom nu,
bestod av ett 30-tal aktiva sångare.
U
nder årens lopp har det också funnits både dam- och manskör
samt blandad kör i Singsby och dessutom samtidigt. Manskören
gick under namnet “Sång i Singsby”. Under krig och ofärd har den
aktiva körsången haft paus tidvis, men den nu verkande blandade
kören torde ha fortsatt utan paus sedan tiden strax efter fortsättningskriget.
Jenny Mendelin, som nu leder är kören är den sjätte dirigenten under körens 85-åriga historia. De som ryms mellan Teodor Kuni och
Jenny är Hilding Wikberg, Georg Pellas – körens mest långvariga
ledare – Astrid Wikman och Kerstin Weckström.
Arbetar som insitutkurs - hälsar fler välkomna
Kören är numera organiserad under vuxeninstitutet i Korsholm
och övar varje vecka under höst- och vårterminerna i Kulturhuset i
Smedsby, antingen i Spegelsalen eller i Auditoriet. Måndag kvällar
är körens övningskvällar under de senaste åren, från att tidigare
traditionellt ha varit tisdagskvällar. På våra övningskvällar avbryter vi
övningen mitt i för att hålla kaffe-, te- och pratpaus. Det är viktigt för
den sociala samhörigheten.
Singsby Sångkör består i detta nu av 28 medlemmar inkluderande
dirigenten. Medlemmarna kommer från Singsby, Karperö, Koskö,
Smedsby, Södra Vallgrund, Helsingby och Vasa. Vår sammansättning är som det är för det mesta i blandade körer, dvs. sopranerna
är flest till antalet och sedan är det rätt jämnt antal i resten av stämmorna.
I början av varje termin önskar vi och hoppas att det kommer flera
sångare till varje stämma och senaste höst fick vi förstärkning i varje
stämma. Men det ryms fler, vår önskan står fast och vi välkomnar
nya sångare med i vår kör.
Sjunger gammalt och nytt
Vi sjunger olika folkvisor, både finlandssvenska och rikssvenska.
Men vi har också tagit oss an nyare sånger i repertoaren och t.o.m.
några på andra språk. Medelåldern i kören är rätt hög och därmed
finns det medlemmar, som inte har läst finska eller engelska och då
är det rätt svårt att ta till sig sånger på dessa språk, men vi försöker
då och då.
För vårt besök i Korsholms vänort Varbla i Estland 2004 hade vi
också lärt några sånger på estniska. Kören har också en repertoar
med andliga sånger för uppträdande i kyrkor och vi har uppträtt i
många körer under årens lopp.
En speciell repertoar är Taube-repertoaren, som vi övade in för vår
Taube konsert i Korsholms kulturhus i november 2009. Vår Taube
konsert framfördes tillsammans med Kvevlaxkören och några spelmän under ledning av Stig Snickars inför fullsatt konsertsal. Konserten framfördes också den 12 mars 2010, som var Evert Taubes
120-års födelsedag. Då medverkade även Visans Vänner bland
sångarna och konserten framförs i Arbetets Vänners lokal i Vasa.
10
Med glädje framåt
Man har frågat oss om vår målsättning med kören. Vi har inte skrivit
ner den, med den är nog klar: vi skall hela tiden bli bättre att framföra
våra sånger och vi skall göra det med glädje och förnöjsamhet och vi
skall låta vår publik njuta av vår sång.
Om man frågar de olika medlemmarna i kören om hur vi lyckats i vår
målsättning, tror jag att svaren är enbart positiva. Under de senare
åren har vi fokuserat mycket på röstövningar, stämövningar, samsång och vi har också övat med röstcoachar. En annan målsättning
som varje körsångare bör ha är att man skall må bra och vara glad
av att var körsångare. Den målsättningen uppfyller vi oavbrutet.
Vår publik på konserter är väldigt mångfacetterad. Vi sjunger inför
varierande ålderskategorier, allt från barn på Luciafester till åldringar
på Solgård och bädden. Däremellan sjunger vi för publik på körfestivalen i Vasa, i kyrkor, på konserter utomlands – mest i Sverige men
även i andra länder.
På 50-talet deltog medlemmar i Singsbykören i den gemensamma
körresan till Korsholms vänorter i Norge, Danmark och Sverige.
Singsbykören har för det mesta också deltagit både i Vasabygdens
och Finlands svenska sång- och musikförbunds sångfester, samt
andra gemensamma satsningar i Vasaregionen och i Österbotten.
Bland annat deltog vi i den stora kören då Mozarts Trollflöjten framfördes i Kulturhuset på hösten 2003.
Höjdpunkter
Det har funnits många höjdpunkter under Singsbykörens långa
verksamhetstid, men om man enbart tittat på de senaste åren, var
den ovan nämnda Taube-konserten en höjdpunkt, liksom då vi sjöng
på den finlandssvenska nationalscenen, Svenska Teatern hösten
2009, i samband med teaterstycket ”Så som i Himmelen”. Också
resorna till Oskarhamn 2008, Varbla 2004 och före det många resor
till Sverige och då mest i Dalatrakten har varit höjdpunkter. Våra
jubileumskonserter 2000 och 2005 var även de höjdpunkter med
fullsatta hus. Flera av våra medlemmar har också sjungit i Runebergskören och varit med på deras konsertresor till USA.
Även i Radio och TV har vår publik fått höra och se oss. Dels har
vi deltagit i direktsända program med egna sånger och dels har vi
verkat som t.ex. allsångskör. Men vi har också spelat in en egen
skiva på vårt 75-års jubileum och bitar från den spelas ännu i radio
då och då. Vi är också med på en gemensam körskiva som gjordes
i Korsholm får något år sedan.
Besök från Oskarshamn under körfestivalen
Vi hade Saxdalens Manskör på besök 2002 och de sjöng musikspelet ”Helgdagskväll i timmerkojan” i Oravais och på Stundars. Under
Körfestivalen 2010 får vi besök av körerna Ladies Only och Crescendo från Oskarshamn och då sjunger vi med dem på Körfestivalen
i Vasa och har en middagskonsert på Berny vid Replotbron 15 maj.
När Singsby sångkör i år fyller jämt 85 år, kommer vi inte att framföra
någon konsert, utan för omväxlings skull firar vi det inom kören och
då skall vi göra det vi är bäst på, dvs. sjunga och vara glada med
varandra. Och fortsatt hoppas vi att det finns mera människor, som
läser detta, som vill komma med oss, sjunga och må bra!
Bengt Beijar
Ordförande i styrelsen för Singsby Sångkör.
Korsholmssenioren nr 1/2010
Replåtarna
De första initiativen till kören Replåtarna kom från
Replot UF:s teatergäng, som tyckte det skulle vara
roligt att kunna sjunga i stämmor. Men inget hände
innan Stig Snickars tog på sig uppdraget och fick
igång kören 1998. De som kom med var både teaterspelare och andra bybor. Repertoaren var redan
då ganska annorlunda än andra körers, mycket vals
och rock blandat med visor och pop. Dessutom ackompanjerade Snickars kören på dragspel.
Den allra första körövningen hölls den 17 september 1998 i
Replot skola. Kören startade i Korsholms vuxeninstituts regi
och fungerar ännu inom institutet. Nu övas det i församlingshemmet i Replot.
I dag är det Robert Granholm som dirigerar och ackompanjerar
kören, för det mesta på piano. Kombinationen med den härliga
akustiken och Granholms ackompanjemang gör till och med
uppsjungningarna roliga.
Växande men
inte jättestor
Det första året var 22 personer inskrivna. Kören har aldrig varit
jättestor och antalet sångare har varierat. De senaste åren har
ändå antalet stadigt ökat.
Fortfarande är karlarna lite underrepresenterade, men det ser
också ut att ljusna. Sångarna kommer numera också från hela
Korsholm och inte bara från skärgården.
Namnet kom till det andra året - med omröstning och allt - och
det kanske förklarar sig själv? Replot och låtar, eller låtarna,
blir Replåtarna. Enkelt och väldigt passande för kören.
VARIERAR FÄRG
OCH TON
Variation i klädsel och repertoar
Hela kören är en grupp med starka individer och så har det
alltid varit. Första gången det skulle skaffas körskjortor blev
det jeansskjortor i gult, blått eller lila. Ännu har kören ingen
gemensam kördräkt, utan klädseln är nästan lika varierad som
antalet individer.
Och lika varierande är repertoaren. Det är mycket ny musik,
pop och rock, svenska och engelska sånger. Kören tycker om
svängiga, souliga låtar och smäktande rockballader. Vissa år
har kören valt till exempel låtar från 60-talet och det har fått
dominera repertoaren det året.
För det mesta är det tre stämmor som gäller i arrangemangen.
Ibland sjungs det unisont i någon vers, ibland broderas stämmorna ut till fler än tre.
Sjunga, trivas och umgås
Kören har uppträtt i olika sammanhang, allt ifrån i kyrkor till på
krogen. Det flesta uppträdanden har varit i Kulturhuset i Korsholm, vuxeninstitutets hem. Där har det sjungits på vårfester,
på institutets 40-årsjubileum och i andra sammanhang.
Kören har också hållit några små egna konserter, till exempel
en sjuttiotalskväll med repertoaren det året kören sjöng mycket
70-tals musik.
I framtiden vill kören göra det som den gör bäst: sjunga och
ha roligt. Samtidigt som alla får hålla stämbanden i skick är det
mycket den sociala samvaron som lockar deltagarna att vara
med år efter år.
En större egen konsert, kanske med några solister och gästartister, kunde vara en trevlig utmaning i framtiden. Men att
sjunga med Replåtarna är helt enkelt festligt - även en vanlig
torsdag i mars.
Vivian Erlands
Här ser vi en del av Replåtarna under deras uppträdande på Korsholms vuxeninstituts vårfest 2009.
11
Korsholmssenioren nr 1/2010
Mäktiga naturupplevelser vid
Gardasjön och i Dolomiterna
“Korsholmsbordet”
vid middagen. Fr.v.
Olle Fransholm,
Per-Olof Ståhl, Agneta
Fransholm, Karin och
Alf Hjerpe samt
Gunne Lax.
Norra Italien bjöd på mäktiga naturupplevelser av
varierande slag under SPF:s resa 14−20 september 2009. Vi resenärer kom
från olika delar av Österbotten, men vi hade också glädjen att få lära känna några deltagare från Kimito, Pargas och Billnäs.
Vårt första mål var Milano, där en buss från Oravais Trafik mötte med Göran Sundqvist vid ratten. I det skedet visste vi inte vilken pärla till chaufför vi hade fått, men för varje dag som gick framstod han som den borne reseledaren och gentlemannen.
D
e första tre nätterna bodde vi i norra ändan av Lago di
Garda, i staden Riva del Garda. Tisdagens bussutfärd
runt den långsmala sjön gav oss en försmak av Dolomiternas imponerande mäktighet när vi betraktade bergen på
båda sidor.
Att det på en insjö också kan gå höga vågor fick vi erfara när vi
korsade sjön med turistbåt. Vår norska guide berättade att hon
aldrig tidigare upplevt en sådan ostadig färd på Lago di Garda.
I staden Salo hälsade vi på Goethe-statyn och beundrade
utsikten över Gardasjön med imponerande byggnader och
anläggningar på stränderna.
Venedig bjöd på regn,blixt och dunder
Många hade emotsett besöket i Venedig med spänning. På
morgonen regnade det, och regnet tilltog allt eftersom vi närmade oss målet. Väl framme vid båtarna som skulle föra oss
in till staden, kämpade vi för att hålla oss upprätta i blåsten.
Åskan mullrade och blixtarna kom tätt.
Vi kom ändå välbehållna till Markusplatsen. Regnet övergick i
skyfall och man vadade i vatten högt över vristerna. Att börja
titta på sevärdheter var otänkbart, men vi hade tillfälle att inomhus beundra och inhandla Muranoglas.
Sällan har väl finländska turister upplevt Venedig på det sätt
som vi gjorde. Men alla tog det hela med jämnmod och från
den humoristiska sidan. Det största bekymret var sedan att få
kläderna torra, för allt hade blivit genomblött.
Till och med eurosedlarna breddes ut på tork den följande
natten. Och hårfönen på hotellet var utmärkt att torka skor
med. Man får väl i framtiden göra ett nytt försök när det gäller
Venedig…
Idylliska Canazei och olympiska Cortina
På torsdagsmorgonen kunde vi besöka ett vinkooperativ och
delta i vinprovning. Jättelik anläggning och goda viner. Färden
fortsatte genom staden Bolzano och mot Canazei. På torget
i Bolzano beundrade vi blomsterprakten och fruktstånden.
Några besökte också snömannen i hans museum.
Den lilla idylliska orten Canazei i området Vall di Fassa var vår
övernattningsort de följande tre nätterna. Och här fick vi tillfälle
att åka upp till höga höjder med liftarna. På över 2 200 meters
höjd kunde man promenera kortare eller längre sträckor.
12
Resans verkliga höjdpunkt både bildligt och bokstavligt var
vår tur till Cortina d’Ampezzo, orten där de olympiska spelen
hölls år 1956. På slingrande serpentinvägar förde vår chaufför
bussen uppför och nedför de mäktiga alperna. Utsikten var
hänförande och man var stum inför den mäktiga naturen. Våra
intryck kan svårligen beskrivas med ord. Man måste nog själv
uppleva Dolomiterna för att förstå vidden av alpernas skönhet
och storslagenhet.
I Cortina kom vi i kontakt med det ladinska språket, ett av
Europas minsta språk, som lever kvar främst i Sydtyrolen. I
Cortina talar ca 40 % av befolkningen ladinska och här kan
man läsa gatunamnen på tre språk: ladinska, tyska och italienska. Det finns ca 30 000 personer som har ladinska som modersmål och merparten av dessa ladiner kommer i åtnjutande
av europeiskt minoritetsskydd.
Musikfest i Innsbruck
På söndagen lämnade vi Italien och körde vidare mot följande
olympiska ort, Innsbruck i Österrike. I denna stad råkade vi
rakt in i en musikfest av stora mått. Innerstadens gator var
avspärrade, men genom bussfönstret kunde vi beundra parader med musikanter i färggranna folkdräkter, kvinnorna i sina
Dirndl-dräkter och männen i Lederhosen.
Som en verklig kontrast till Dolomiternas mäktighet framstod
sedan de tyska motorvägarna när vi närmade oss München,
varifrån vi skulle flyga hem. Trafiken segade sig fram i 5 km/h
på vår sida av Autobahn, medan bilarna på den mötande sidan
svischade förbi med svindlande hastighet.
På Münchens flygplats tog vi avsked av vår färdledare Henrik
Svarfvar och hans fru Carita. De skulle fortsätta till Slovenien
för att ta emot nästa grupp från Österbotten och sedan resa i
Slovenien och Kroatien. Henrik skötte sin uppgift som reseledare på ett föredömligt sätt. Han var väl förberedd och mycket
påläst angående de orter och områden vi åkte igenom. Hans
entusiasm spred sig också till deltagarna.
Som förstagångens resenär med SPF upplevde jag en gemenskap som jag verkligen uppskattar. Allt fungerade till full
belåtenhet.
Marlene Ehnström
Korsholmssenioren nr 1/2010
Susanne
Westerlund sjöng
till Rainer Holmgårds
ackompanjemang
vid månadsträffen
10.02.2010
Gun-Britt Pörn läste
en julbetraktelse vid
julfesten 13.12.2009
Lotterivinster vid
julfesten
Lars Hjärpe bjöd på
spelmansmusik vid
månadsträffen 25.11.2009
Församlingen bjöd
på kaffe vid månadsträffen 10.02.2010 i
Gamla Vasa
Publiken stämde
in i allsången vid
månadsträffen
28.10.2009
Kaja Grannas
underhåller
julfestpubliken
13
Korsholmssenioren nr 1/2010
Håkan Wikberg tog oss med på
pilgrimsvandring till Santiago de
Compostela vid månadsträffen
10.02.2010
Ole Norrback höll festtalet
vid julfesten 13.12.2009
Britt-Louise och Jan-Erik Granö tog
oss med på en resa till Indien vid
månadsmötet 25.11.2009
Kaffet smakade gott vid månadsträffen
10.02.2010
Per-Erik Örn berättade om församlingens historia vid månadsmötet 10.02.2010
Matias Båsk informerade om Byabussen vid månadsträffen 28.10.2009
14
Alice Lillas informerade om
vuxeninstitutets kursutbud vid
månadsträffen 28.10.2009
Ingmar Weckström kåserade
om sitt liv som präst vid månadsmötet 25.11.2009
Korsholmssenioren nr 1/2010
Kjell Herberts håller festtalet
vid vårvinterfesten i
Helsingby.
Ulla-Maj Jern talar om sina
erfarenheter från biståndsarbete i Tanzania vid månadsträffen 22 april 2010.
Vuxeninstitutets rektor Rose Heir talar om sina
erfarenheter som nytillträdd rektor och informerar om
institutets kommande program vid månadsträffen 22
april 2010.
En del av deltagarna i minikryssningen till Stockholm
22-23 mars2010
Festpubliken vid vårvinterfesten i Helsingby 21 april 2010.
Korsholms pensionärsförening r.f. tackar varmt företag, organisationer och privatpersoner, som sponsrat vår verksamhet
och bidragit till våra medlemmars trivsel under år 2009.
Agrimarket
Aktia Bank Helsingby
Aktia Bank, Smedsby
Apoteket i Smedsby
Blomsterhandel Fant
Blomsterhandel Florina
Blossom
Body Shop
Ecce Re Ab, Vöråpojken
Fredrikas
Frisersalong Siv-Britt Westling
Gros Bokhandel
Gröna Linjen
Hultholms Potatis
Klipphörnan
Klippo
Knip Andreas Hembageri
Kvevlax Sparbank
K-Supermarket Piffi, Smedsby
Marander Maskinservice
Mias Design, Saluhallen
Nancy Style
Nigellas Blommor och Presenter
Panorama Ab
Paulas Hårservice
Prisma, Vasa
Radio och TV Östman
Restaurang Söderfjärden
Riitan Herkku Oy
Sanstor
Seniorpunktens Café
Skönhetspunkten
Solf Gräv & Schakt Ab
Solf Gästgivargård
Solf Lantbrukscentral
Solf Rör Ab
Solf Service
Svenska Pensionärsförbundet
UPC-Print
Wallonia
Vasabygden Lokalförsökring
Vasa Teater
Yrkesakademin/Restaurang Fyrklövern
Ålandsbanken
Österbottens Svenska Producentförbund
Östra Korsholms Andelsbank
Stig Landing
Rakel och Rudolf Malm
Siv Nordlund
Gun-Britt Pörn
Anna-Lisa och Kaj-Erik Pått
Else-Maj och Per-Erik Sabel
Mona och Ingmar Smeds
Carita och Henrik Svarfvar
Roshild Westerlund
15
!"#$%&'(
$%&'(!)*)
!"#$
$$
#
%&#
'
#%
#
'$$(#(
$ !(
'
($
##
(
('!#'
(
"(
(#
('
(
)"#
*