Transcript Genomförandeplan 2015 - 2016

Genomförandeplan för Österbottens landskapsprogram 2015–2016 Godkänd av landskapets samarbetsgrupp 23.9.2014 2 INNEHÅLL 1. INLEDNING ..................................................................................................................................................... 3
2. NULÄGET I ÖSTERBOTTEN OCH UTVECKLINGSUTSIKTER FÖR ÅR 2015–2016 ............................................. 4
3. UTVÄRDERING AV GENOMFÖRANDET AV LANDSKAPSPROGRAMMET FÖR 2011–2014 ............................. 7
4. ÖSTERBOTTENS LANDSKAPSSTRATEGI 2014–2017 ....................................................................................... 9
4.1 Insatsområden för landskapsutvecklingen ............................................................................................ 10 4.1.1 Konkurrenskraftig region ................................................................................................................ 10 4.1.2 Välmående befolkning .................................................................................................................... 11 4.1.3 God livsmiljö ................................................................................................................................... 12 4.2 Uppföljning av måluppfyllelsen för landskapsstrategin ........................................................................ 12 5. GENOMFÖRANDE AV ÖSTERBOTTENS LANDSKAPSPROGRAM 2015–2016 ................................................ 15
5.1 Finansieringsinstrument och program för genomförande av landskapsprogrammet .......................... 15 5.1.1 Landskapsutvecklingspengar som inte är bundna till program ...................................................... 15 5.1.2 Nationella utvecklingsprogram ...................................................................................................... 16 5.1.3 EU‐program .................................................................................................................................... 18 5.2 Österbottens spetsprojekt 2015–2016 ................................................................................................. 27 5.2.1 Konkurrenskraftig region ................................................................................................................ 27 5.2.2 Välmående befolkning .................................................................................................................... 28 5.2.3 God livsmiljö ................................................................................................................................... 29 6. PROJEKT‐ OCH FÖRHANDLINGSFÖRSLAG FRÅN DE ÖSTERBOTTNISKA LANDSKAPENS SAMARBETSOMRÅDE
......................................................................................................................................................................... 30 6.1 Effektiverad beredskap inför och information om översvämningar ..................................................... 30 6.2 Kulturen ger välfärd ............................................................................................................................... 31 6.3 Stödjande av verksamhetsförutsättningarna för energibranschen ...................................................... 31 7. FINANSIERINGSPLAN ................................................................................................................................... 32
8. BILAGOR ....................................................................................................................................................... 32
Bilaga 1. Finansieringsplan för landskapsprogrammets genomförandeplan Bilaga 2. De viktigaste trafik‐ och logistikprojekten i landskapet Österbotten 3 1. INLEDNING
Österbottens landskapsstrategi består av två delar. I landskapsöversikten fastställs landskapets målbild fram till 2040 samt insatsområdena för landskapsutvecklingen. I landskapsprogrammet beskrivs hur strategin ska genomföras åren 2014–2017. Österbottens landskapsstrategi godkändes av landskapsfullmäktige 12.5.2014. Landskapsprogrammets genomförandeplan (TOPSU) har utarbetats i enlighet med den nya lagen om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten (7/2014) och statsrådets förordning (356/2014). Enligt denna lag bereds vartannat år under ledning av landskapsförbundet en genomförandeplan för landskapsprogrammet för godkännande av landskapets samarbetsgrupp. Genomförandeplanen kan vid behov ses över årligen. Planen bereds i samverkan med närings‐, trafik‐ och miljöcentralerna och andra statliga myndigheter, kommuner och andra parter som deltar i genomförandet av landskapsprogrammet. Enligt lagen om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten (ALKE) (33 §) ska genomförandeplanen innehålla centrala projekt‐ och åtgärdsförslag för genomförande av landskapsprogrammet och beskrivningar av de samarbetsavtal som gäller dem, samarbetsgruppens ställningstagande till de projektansökningar och projektplaner som har samband med strukturfondsprogrammets nationella teman samt prioriteringarna inom den nationella finansieringen och finansieringen från Europeiska unionen. Dessutom beskrivs i planen de gemensamma åtgärder som vidtas inom landskapens samarbetsområden och de initiativ som ska läggas fram för centralförvaltningen. Dessutom sägs det i statsrådets förordning (12 §) att genomförandeplanen ska innehålla också en finansieringsplan med uppskattningar av den finansiering av den nationella, regionala planen för Europeiska unionens strukturfondsmedel som regionen fattar beslut om och av annan finansiering från Europeiska unionen och motsvarande statliga medel samt uppskattningar av kommunernas och andra offentliga samfunds medfinansiering. Arbets‐ och näringsministeriet (ANM) sände ut ett brev till landskapsförbunden och NTM‐centralerna i slutet av juni 2014 med rubriken ”Justering av NTM‐centralernas strategiska resultatavtal samt utarbetande av genomförandeplaner för landskapsprogrammen år 2014”, som innehöll ministeriets på ALKE‐lagen och förordningen baserade anvisningar om utarbetande av genomförandeplanen. I ANM:s anvisningar preciserades att i finansieringsplanen som ingår i genomförandeplanen ska uppskattningarna av finansieringen från EU och motsvarande statliga finansieringsandelar göras med tanke på fördelningen för följande budgetår och förhandlingarna inför därpå följande års budgetförslag. Enligt brevet ska landskapsprogrammens genomförandeplaner inklusive finansieringsplaner tillställas ministeriet senast 30.9.2014. På grund av denna ytterst strama tidtabell måste den lagenliga samverkan med närings‐, trafik‐ och miljöcentralerna och andra statliga myndigheter, kommuner och andra parter som deltar i genomförandet av landskapsprogrammet ske huvudsakligen genom skriftliga kommentarer och genom arbete i sekretariatet för landskapets samarbetsgrupp. Eftersom Österbottens landskapsstrategi är ett alldeles färskt dokument har dess första genomförandeplan av naturliga skäl sammanställts som en uppdatering och prioritering av projekt‐ och åtgärdsförslagen i landskapsstrategin. Personen som ansvarar för utarbetande av genomförandeplanen vid Österbottens förbund deltog också i den samtidigt pågående justeringsprocessen för de strategiska resultatavtalen för närings‐, trafik‐ och miljöcentralerna i Södra Österbotten och Österbotten, vilket för sin del bidrog till diskussion och informationsutbyte mellan 4 landskapsförbundet och närings‐, trafik‐ och miljöcentralerna samt underlättade samordningen av innehållet i ovannämnda dokument. Det lagstadgade samarbetsområde som bildades i de österbottniska landskapen i samband med regionförvaltningsreformen består av Södra Österbottens, Mellersta Österbottens och Österbottens landskapsförbund. Under beredningen av genomförandeplanen fördes diskussioner mellan landskapsförbunden om bildande av ett nytt gemensamt projekt riktat till centralförvaltningen. Resultatet av diskussionerna blev ändå att framföra de tre gemensamma projekt som lagts upp i de tidigare genomförandeplanerna och som fortfarande är aktuella och genomförbara men som inte av någon orsak har fått konkret gensvar hos statsförvaltningen. Innehållen i dessa förslag till gemensamma projekt presenteras kort i genomförandeplanens sjätte kapitel. Landskapsprogrammets genomförandeplan behandlas av landskapsstyrelsen 22.9.2014 och framförs sedan för godkännande i landskapets samarbetsgrupp 23.9.2014. 2. NULÄGET I ÖSTERBOTTEN OCH UTVECKLINGSUTSIKTER FÖR ÅR 2015–2016
Österbotten uppskattades år 2012 ha den tredje bästa konkurrenskraften i landet efter Nyland och Birkaland. Den gynnsamma utvecklingen förklaras till stor del av Nordens mest betydande energiteknologikluster i Vasaregionen som har en total omsättning på cirka 4 miljarder euro och sysselsätter över 10 000 personer. Klustrets andel av hela landets energiteknologiska export är cirka 30 % och ungefär 12 % av all teknologiexport. Österbotten är Finlands mest industrialiserade landskap, här är nämligen industrins andel av värdeökningen klart störst jämfört med de övriga landskapen (2011). Industrins andel av värdeökningen är större än i hela landet i genomsnitt i alla ekonomiska regioner utom i Kyroland. Industriarbetsplatserna har en stor betydelse för välfärden också i Kyroland, då många från regionen pendlar till industriföretagen i Vasa. Exportens andel av industrins omsättning är cirka 75 procent. I regionen finns många internationella storföretag med hela världen som marknadsområde. Av industrins export i Österbotten går endast en tredjedel till EU‐länder, resten går till övriga delar av världen. Produktionen bygger på högteknologi och kompetens, och industriproduktionens förädlingsvärde per capita var i Österbottens högst i jämförelse med de övriga landskapen år 2011. Under det första kvartalet år 2013 minskade dock industrins omsättning med 5,8 procent från året innan men tog en positiv vändning under de två följande kvartalen jämfört med år 2012. Den totala exportomsättningen för år 2013 var däremot 2,8 procent lägre än året innan. I Österbottens handelskammares Business Panel (4/2014) uppskattade 37 procent av industriföretagen att exporten skulle öka år 2014. Konkurrenskraften i Österbotten vilar ändå inte på endast ett kluster, utan landskapets diversifierade näringsstruktur har alltid varit en viktig framgångsfaktor. Andra viktiga industrigrenar utöver energiteknologin är tillverkning av massa och pappersprodukter, kemisk industri, tillverkning av metallprodukter, livsmedelsindustri, förädlingsindustri samt fordonsindustri, där båtindustrin står för en betydande andel. Det mångsidiga näringslivet skapar ett skydd mot konjunkturväxlingar och ger med tiden också tillväxtmöjligheter. Nya tillväxtområden föds ofta ur befintlig verksamhet och i synnerhet i gränssnitten mellan branscher. En entreprenörsmässig inställning underlättar uppkomsten av nya 5 branscher. I Österbotten finns det en betydande framtida potential inom bl.a. förnybar energi, välfärdsindustrin och de kreativa branscherna. Även andra för Österbotten viktiga branscher har visat tillväxt. Omsättningen inom livsmedels‐ och dryckestillverkningen ökade med 16,4 procent år 2013 jämfört med 2012. Inom byggbranschen fortsatte en måttlig omsättningsutveckling under de tre första kvartalen av år 2013. Handelns omsättning vände däremot i en svag nedgång under första kvartalet år 2013, då omsättningen sjönk med 2,6 procent jämfört med samma tid året innan. Under det andra kvartalet utvecklades omsättningen åter uppåt med 1,1 procent. Under det tredje kvartalet stannade omsättningen på ungefär samma nivå som året innan (‐0,1 %). I Finlands Näringslivs (EK) konjunkturbarometer i maj 2014 konstateras konjunkturen för industri och byggande vara något dystrare är i början av året men att konjunkturförväntningarna ändå är rätt stabila. Orderingången var fortfarande sämre än normalt, även om produktionen förväntades öka något under de närmaste månaderna. Gällande serviceproduktion var konjunkturläget svagare än normalt och konjunkturutsikterna låg fortfarande på minussidan. Enligt Österbottens handelskammares Business Panel (4/2014) hade företagens tillstånd förbättrats jämfört med den föregående mätningen i november 2013. Förväntningarna gällande omsättning var högst för industriföretagen och lägst inom handeln. Orderstocken hade den mest positiva utvecklingen i industriföretagen, av vilka var femte hade en förbättrad orderstock. Enligt ETLAs (Näringslivets forskningsinstitut) regionprognos kommer industrins bruttonationalprodukt och den totala bruttonationalprodukten att öka näst snabbast i Österbotten (14,6 %) av alla landskap under åren 2013–2017. Under tidsperioden 2008–2012 sjönk däremot industrins bnp i Österbotten med sex procent. Industrins andel av den totala bnp:n var i Österbotten ändå klart högst i en jämförelse mellan landskapen år 2012. En av landskapets framgångsfaktorer är det relativt täckande trafiknätet. Landskapets trafikmässiga läge och möjligheterna att utnyttja olika kommunikationsmedel skapar goda förutsättningar för näringslivet. Tack vare hamnarna och de två flygplatserna är förbindelserna till utlandet tillsvidare goda, vilket är ett livsvillkor för tillgängligheten. Detta är viktigt eftersom ett välfungerande trafik‐ och logistiksystem är avgörande för företagens lokaliseringsbeslut. Arbetslöshetsgraden har i Österbotten hållits på en lägre nivå än i landet i övrigt. I april 2014 var arbetslöshetsgraden 6,9 %, vilket fortfarande var lägst i Fastlandsfinland. Arbetslöshetens regionala spridning varierar ändå inom landskapet. I april 2014 var arbetslösheten under fem procent i Korsnäs, Kronoby, Närpes, Pedersöre, Nykarleby, Korsholm och Larsmo. I Kaskö var däremot arbetslöshetsgraden 12,3, för konsekvenserna av nedläggningen av Metsä‐Botnias massafabrik märks fortfarande. Också i de större städerna Jakobstad och Vasa ligger arbetslöshetsgraden något högre än i landskapet i övrigt. Antalet långtidsarbetslösa är fortfarande oroväckande och ungdomsarbetslösheten har fortsatt att öka. Österbotten har goda förutsättningar att locka kunnig arbetskraft. De åtta högskoleenheterna i landskapet erbjuder mångsidiga utbildningsmöjligheter och lockar unga människor till landskapet. Ser man på andelen högskoleutbildade av befolkningen ligger Österbotten bland de främsta i en landskapsvis jämförelse. Tvåspråkighet är en attraktionsfaktor och en styrka, som ger de internationella företagen i landskapet en konkurrensfördel. Österbotten sticker också ut i fråga om fördelningen av de sysselsatta som det mest industrialiserade och minst serviceintensiva landskapet (år 2012). Trots detta arbetar var tredje 6 arbetstagare inom den offentliga sektorn, vilket gör den till den största arbetsgivaren i Österbotten. Privat tjänsteproduktion sysselsätter nästan lika många. Inom industrin arbetar ungefär en fjärdedel av arbetstagarna, vilket är en klart större andel än i hela landet i genomsnitt. Än mer har Österbotten specialiserat sig på jord‐ och skogsbruk, vars sysselsättande effekt är nästan dubbelt högre än i hela landet, ungefär 7 procent av alla sysselsatta. Under åren 2000–2011 har antalet sysselsatta ökat i Österbotten, i synnerhet inom service och byggande. Till den delen har utvecklingen motsvarat utvecklingen i hela landet. Även sysselsättningen inom industrin ökade i någon mån i landskapet, medan den minskade i landet som helhet. Inom jord‐ och skogsbruk minskade antalet sysselsatta betydligt såväl i Österbotten som i hela landet. Enligt statistikcentralens sysselsättningsstatistik ökade antalet arbetsplatser i Österbotten under denna tidsperiod med totalt 5 400. I Vasaregionen uppstod cirka 5 300 nya arbetsplatser och i Jakobstadsregionen ungefär 1 100. Däremot förlorade Sydösterbotten mer än 800 och Kyroland över 200 arbetsplatser inom sitt område. Industrins arbetsplatser har ökat i Österbotten, speciellt i de största branscherna inom det energiteknologiska klustret, d.v.s. tillverkningen av maskiner och apparater samt tillverkningen av elektronik‐ och elapparater. Dessa sektorer växte under åren 2000–2011 med cirka 2 400 sysselsatta. Även inom fordonstillverkningen har antalet arbetsplatser ökat betydligt. Branscher på tillbakagång har under detta årtionde varit pappers‐ och massaindustrin samt textil‐, beklädnads‐, skinn‐ och skoindustrin, som båda har förlorat över en tredjedel av sin arbetskraft. Inom tjänster har antalet arbetsplatser ökat i synnerhet inom företagstjänster, där mängden sysselsatta på 2000‐talet har ökat med cirka 70 procent. Antalet arbetstagare inom informationsbranschen har relativt sett minskat mest. I antal arbetsplatser har företagstjänster ökat med 2 500, omsorgstjänster med 1 700 samt utbildning och handel med cirka 800 nya sysselsatta vardera. Enligt ETLAs prognos kommer antalet sysselsatta i Österbotten att öka med 0,9 procent under åren 2013–
2017. Industriarbetsplatserna förutspås minska i alla landskap, i Österbotten med 0,5 procent. Däremot förväntas antalet sysselsatta öka med 7,1 procent inom byggbranschen, med 1,4 procent inom privata tjänster och inom offentlig och annan service med 1,9 procent. Antalet sysselsatta inom jord‐ och skogsbruk skulle däremot sjunka i Österbotten med 6,2 procent. Befolkningsökningen har under en längre tid varit positiv i Österbotten. År 2013 hade Österbotten den sjätte snabbaste ökningen i en landskapsvis jämförelse (721 personer, alltså 0,4 procent), och i slutet av året var invånarantalet i Österbotten 180 384. Under det första kvartalet år 2014 har befolkningsökningen varit större än de första kvartalen under de tre föregående åren. Folkmängden har på 2000‐talet ökat med sammanlagt cirka 7 100 personer. Under de fem senaste åren (2008–2013) har Österbotten haft den femte snabbaste befolkningsökningen av alla landskap. Befolkningsökningen fördelas rätt jämnt i Österbotten jämfört med många andra områden. Sydösterbotten är den enda region där folkmängden har minskat jämnt under en längre tid. I andra regioner, speciellt i Vasaregionen, har utvecklingen på 2000‐talet varit synnerligen positiv. Vasaregionen hör till de kraftigast växande regionerna i Finland. Folkmängden i Österbotten ökar tack vare den höga nativiteten och invandringen. Under de senaste åren har glädjande många flyttat till Österbotten från utlandet men i flyttrörelsen inom landet förlorar landskapet kontinuerligt invånare. På 2000‐talet har Österbotten förlorat folk speciellt till Nyland, Egentliga 7 Finland och Birkaland. Flyttningsöverskott fick Österbotten däremot mest från landskapen Södra, Norra och Mellersta Österbotten. Kring Vasa och Jakobstad har Österbotten två starka stadsregioner. I söder är de viktigaste centren Kristinestad, Kaskö och Närpes. Ett åttiotal byar kompletterar regionstrukturen. Trots att bebyggelsen över tid har koncentrerats allt mer till städerna och tätorterna på landsbygden, med glesare bystruktur som följd, kan landsbygden i regionen ändå anses vara mycket livskraftig. Landsbygden är ofta stadsnära eller kärnlandsbygd och den glest bebyggda landsbygdens andel är liten. 3. UTVÄRDERING AV GENOMFÖRANDET AV LANDSKAPSPROGRAMMET FÖR 2011–2014
Genomförandet av Österbottens landskapsprogram 2011–2014 har följts upp årligen i samband med utarbetandet av genomförandeplanen. Dessutom har en extern utvärderare under vintern 2012–2013 evaluerat landskapsprogrammens genomförande och genomslagskraft i landskapen i Västra Finland och Egentliga Finland. Enligt den externa evalueringen har man i Österbotten huvudsakligen lyckats synnerligen väl i genomförandet av landskapsprogrammet. Aktörerna i området har i enkäter och intervjuer uppgett sig vara nöjda med måluppfyllelsen. I arbetet med landskapsprogrammet har man lyckats få fram helheter som är viktiga för hela regionen. Dessutom anses landskapsprogrammet spela en viktig roll i helhetsutvecklingen av landskapet. I den externa utvärderingen konstateras att man framskridit bäst i landskapsprogrammets prioriterade område 1 (Konkurrenskraft och image). Enkäten som ingick i utvärderingen visar att man lyckats bäst med de insatser inom prioriterat område 1 som handlar om att trygga verksamhetsförutsättningarna för näringslivet, stärka spetsklustren samt utveckla landsbygden. Man har också lyckats bra med att utveckla innovationssystemet och stärka entreprenörskapet. Överlag ser man främjandet av näringslivet, innovationsverksamheten och kompetensen som centrala teman i landskapsprogrammet och landskapsprogrammets roll i att mobilisera vilja att utveckla dessa anses vara relativt stor. Av alla prioriterade områden har man enligt utvärderingen framskridit sämst inom prioriterat område 4 (Välfärd, kultur och socialt kapital) och dess insatsområden ”En servicehelhet som tar ansvar för klientens och patientens hela vård‐ och servicekedja” samt ”Välfärd för liten och stor genom förebyggande åtgärder och gemensamt ansvar”. En orsak till detta kan vara att vård‐ och servicekedjorna inte så lätt kan utvecklas med landskapets resurser, då de ligger mer på kommunernas ansvar. Många har säkert egna erfarenheter av vård‐ och servicekedjorna och eftersom temat dessutom är mycket värdeladdat kan också det ha bidragit till att svaren var kritiska. Gällande arbetet med landskapsprogrammet lyfte den utomstående utvärderaren fram två centrala utvecklingsförslag: 
Utvärderaren konstaterar att det finns ett visst utvecklingsbehov i fråga om delaktighet. Trots att man i
arbetet med landskapsprogrammet har lyckats göra nödvändiga val, kom det också i Österbotten fram
ett behov av att utveckla programarbetet på alla fronter. Man önskade att arbetet med
landskapsprogrammet skulle vara mer flexibelt, proaktivt och jämlikt. Liksom i andra landskap, har det
också här varit utmanande att få med företagen.
8 
Även uppföljning och utvärdering kräver mer uppmärksamhet enligt utvärderaren. Intressenterna
önskade speciellt bättre och mer effektiv dokumentation och analytisk input i programarbetet.
Programdokumentet bör förtydligas och förenklas. Det ansågs också vara nödvändigt att koppla målen
stramare till utvecklingsfinansieringen.
I arbetet med Österbottens landskapsstrategi 2014–2017 har dessa utvecklingsförslag beaktats. En av de främsta föresatserna som styrde arbetet med landskapsstrategin var att förtydliga och förenkla programdokumentet. Det återkommer vi till i följande kapitel, där insatsområdena i Österbottens landskapsstrategi presenteras. I beredningsprocessen för landskapsstrategin fanns det också en strävan efter öppenhet och interaktivitet. Under beredningsprocessen ordnades olika framtids‐ och temaseminarier samt regionala träffar. Synpunkter samlades in också direkt av företag och medborgare genom intervjuer och via webbtjänsten Dinasikt.fi. Även tidigare material från medborgarråd utnyttjades i arbetet med strategin. Projektet Strategier för smart specialisering, som startades av Österbottens förbund, svarade för sin del på den utmaning som utvärderaren framfört om att få företagen att delta i landskapsutvecklingsarbetet. Projektets resultat utnyttjades också i beredningen av Österbottens landskapsstrategi. Förutom den kvalitativa utvärderingen har genomförandet av landskapsprogrammet 2011–2014 följts upp med hjälp av kvantitativa uppföljningsindikatorer. I Tabell 1 presenteras de kvantitativa målen i landskapsprogrammet 2011–2014 samt de senaste evalueringsuppgifterna. Som man kan utläsa av tabellen, har målet för de flesta indikatorer antingen uppnåtts eller överskridits. För vissa indikatorer har målet inte uppfyllt men generellt sett är läget mycket positivt. Tabell 1. Landskapsprogrammets 2011–2014 kvantitativa mål Senasteuppgift Mål 2014 Konkurrenskraftochimage 35 759 € (2011)
Bnp/invånare 102,1 % avhelalandetsnivå Omsättningstillväxt 6,6 % (2009–2012) 6:esnabbastbland
landskapen 100 % avhelalandets
nivå Blanddefem
topplandskapen Omsättningstrendförcentralabranscheri
energiklustret(2005=100) Maskinochanläggning
(12/2012): 203, helalandet
148 Elapparatur (12/2012): 141, hela landet 75 Snabbaretillväxtäni
helalandetigenomsnitt Antalföretag 11 743 st. (2012) 11 500 st. Antal arbetsplatser (ETLA) 84 346 st. (2011) 85 000 st. 72,8 % (2013) 75 % Arbetskraftochkompetens Sysselsättningsgrad (Statistikcentralen) 9 Senasteuppgift Mål 2014 5,6 % (2013) under 5 % Konkurrenskraftochimage Arbetslöshetsgrad (Statistikcentralen) Ekonomiskförsörjningskvot
1,20 Andelpersonersomavlagtexamenefter
grundstadietavde15årfyllda 67,0 % (2012) 67 % Andelpersonersomavlagt
högskoleexamenavde15årfyllda 27,4 % (2012) 27 % Tillgänglighetochbalanseradregionstruktur Folkmängd 180 384 (2013) 184 000 Nettoflyttningirelationtillbefolkningen ‐0,35 % (2013) 0,5 % Naturligbefolkningsökningirelationtill
befolkningen 0,15 % (2013) 0,25 % Vasa: 10,8 % Karleby‐Jakobstad: ‐14,0 % hela landet: 15,5 % (2010–2013) Snabbaretillväxtäni
helalandetigenomsnitt
ÖkningavpassagerarmängderpåVasaoch
Karleby‐Jakobstadsflygplatser
Välfärd,kulturochsocialtkapital Skattepliktigainkomster 21 790 €/invånare (2012). 95 % avhelalandetsnivå 97 % avhelalandetsnivå Sjuklighetsindex (åldersstandardiserat) 86,5 (2009‐2011 THL) under 90 Andelenutkomststödtagareirelationtill
befolkningen(25–64‐åriga) 4,6 % (2012, av hela befolkningen 8 344 pers.) under 5 % ca 2,4 mn ton (2011) Utsläppen minskar Naturensochmiljönsvälbefinnande Koldioxidutsläppfrånindustrioch
energiproduktion
4. ÖSTERBOTTENS LANDSKAPSSTRATEGI 2014–2017
Landskapsstrategin uttrycker landskapets gemensamma utvecklingsvilja. Den syftar till att stärka aktörernas gemensamma vision och syn på utvecklingen och till att styra utvecklingsresurserna till strategiska insatsområden. I strategin ringar man in de faktorer som gör att Österbotten utifrån sina egna premisser kan klara sig i konkurrensen mellan regionerna. Målet är vidare att i högre utsträckning knyta statliga åtgärder till utvecklingsinsatser i landskapet och åstadkomma en mer effektiv användning av statliga och kommunala anslag. De mål och åtgärder som tas med i landskapsstrategin förutsätter samarbete inom landskapet eller brett samarbete av annat slag. 10 4.1 Insatsområden för landskapsutvecklingen Som det tidigare nämnts, har en tillskärpning av insatsområdena för landskapsutvecklingen eftersträvats i beredningen av Österbottens landskapsstrategi. Landskapets vision ”Ny energi i Österbotten” uttrycker den gemensamma viljan gällande utvecklingens riktning. Visionen genomsyras av temat energi. Energi syftar både på en gedigen kompetens inom energiteknologi och förnybar energi och på en allmän driftighet. Energiskhet är kännetecknande för Österbotten och beskriver engagemanget och attityderna då det gäller att utveckla landskapet inom alla samhällssektorer. Energi syns som hög kompetens, kulturell mångfald och stark sammanhållning som anses vara viktiga framgångsfaktorer. Målet är enligt landskapsstrategin att Österbotten år 2040 är en konkurrenskraftig region med välmående befolkning och god livsmiljö. Ur detta mål kan man härleda de tre huvudmålen för utvecklingen av Österbotten som presenteras i de följande kapitlen (bild 1). Bild 1. Bild 2 De tre huvudmålen för utvecklingen av landskapet 4.1.1 Konkurrenskraftig region För att Österbotten ska vara en konkurrenskraftig region också i framtiden, bör man enligt landskapsstrategin fästa uppmärksamhet på dessa fem delområden: Diversifierat näringsliv: I hela landskapet bör man värna om ett mångsidigt näringsliv också framöver. I praktiken innebär det en diversifierad bransch‐ och storleksstruktur, tillväxt och internationell verksamhet samt ett entreprenörsmässigt förhållningssätt. Förutom de redan starka branscherna bör också utvecklingen av nya branscher stödas. Innovationsverksamhet på hög nivå: Innovationsverksamheten bör vara på hög nivå för att näringslivet ska kunna förnya sig. Det är viktigt att utveckla i synnerhet små‐ och medelstora företags produkter, tjänster 11 och processer, eftersom landskapet behöver internationellt konkurrenskraftiga tillväxtföretag, vars affärsverksamhet inte vilar på en enda kund. Högskolornas främsta roll i regionens innovationssystem är att bedriva forskning som gagnar regionens näringsliv. Detta förutsätter ett välfungerande samarbete mellan högskolorna och företagen. Goda kommunikationer: Ett funktionellt trafiksystem är ett livsvillkor för näringslivet. Förutom inrikes förbindelser behöver den internationella exportindustrin goda förbindelser direkt till utlandet. Möjligheten att enkelt ta sig från ett ställe till ett annat bör tryggas för alla invånare. De knappa offentliga resurserna under de kommande åren innebär att nya verksamhets‐ och finansieringsmodeller bör skapas för utvecklingen av trafiksystemet. Trafiksystemet ger däremot också möjligheter, som det gäller att kunna utnyttja. Tillräckligt med kompetent arbetskraft: I framtiden kommer kompetens och kunskap att markeras allt mer som produktionsfaktorer. För näringslivet utgör kunnig arbetskraft en betydande resurs, som det under de kommande åren kommer att bli brist på när befolkningen åldras. Mer arbetskraft behövs i synnerhet inom serviceproduktionen. Tillgången på kompetent arbetskraft kan säkras genom att man ser till att ha en balanserad befolkningsstruktur vad gäller åldersstruktur och kompetens samt en hög sysselsättning. Värdesatta kulturmiljöer, levande kulturarv och ett dynamiskt och mångsidigt kulturliv: Det gäller att inse kulturmiljöernas, kulturarvets och kulturlivets betydelse som viktiga attraktionsfaktorer. Värdefulla kulturlandskap och byggda kulturmiljöer erbjuder olika möjligheter till boende och rekreation. Ur kulturarvet växer en stark landskapsidentitet, som får invånarna att engagera sig i regionen. 4.1.2 Välmående befolkning I fråga om befolkningens välmående fokuserar landskapsstrategin speciellt på fyra delområden: Engagerade medborgare: Alla invånare bör ha möjlighet att påverka i frågor som gäller dem själva och vara delaktiga i samhället genom arbete, studier eller annan verksamhet. Alla ungdomar bör inkluderas i arbetslivet eller studier. De som har en svagare ställning på arbetsmarknaden behöver vägledning och utbildning för att få arbete och vid behov också rehabilitering. För de äldre och andra som inte hör till arbetskraften bör man erbjuda välfungerande och enkla sätt att delta i verksamhet som gagnar samhället. Integrerade invandrare: För att förebygga utslagning bör man satsa tillräckligt på integrationsfrämjande verksamhet och sysselsättning av invandrare. Det huvudsakliga syftet är att invandrarna ska bli genuint delaktiga i samhället och arbetslivet. En väsentlig del av det hela är att tolerans befrämjas samtidigt som diskriminering och rasism bekämpas. Bra service: Befolkningens välmående förutsätter bra service. När befolkningen åldras och de offentliga resurserna minskar behövs nya lösningar för produktion av hälso‐ och välfärdstjänster. Såväl strukturella reformer som nya metoder och verksamhetssätt behövs. Kompetensresurserna bör tryggas. Det är viktigt att medborgarna blir mer delaktiga och får bättre påverkningsmöjligheter i servicesystemet och dess utveckling. 12 Dynamiskt kulturliv och goda fritidsmöjligheter: Kultur och andra fritidsintressen har en positiv inverkan på människors välmående och hälsa. När man gör saker tillsammans, deltar i gemensamma tillställningar och samarbetar mångkulturellt mellan olika språk‐ och befolkningsgrupper stärks samhörighetskänslan, tilliten och känslan av delaktighet. Österbottens traditionellt dynamiska kultur‐ och föreningsliv samt goda fritidsmöjligheter är något man bör slå vakt om även under kommande år. 4.1.3 God livsmiljö I landskapsstrategin konstateras att en god livsmiljö kan uppnås om man i utvecklingsarbetet slår vakt om åtminstone följande fyra faktorer: Hållbar region‐ och samhällsstruktur: Vi eftersträvar en polycentrisk, balanserad region som vilar på en strukturellt hållbar grund. De fysiska strukturerna tryggar befolkningens välmående och näringslivets konkurrenskraft. Vasa stadsregion utvecklas som landskapets centrum. En annan stark stadsregion finns kring Jakobstad. Utöver dessa har landskapet flera landsbygdscentra som omges av vitala landsbygdsområden. Koldioxidsnålt samhälle: Koldioxidsnål verksamhet bidrar till att bromsa klimatförändringen. Avsikten är att i normala förhållanden ha en koldioxidneutral el‐ och värmeproduktion samt trafik. Det innebär att andelen fossila bränslen bör minska betydligt. Även energisparande och energieffektivitet inom industri, trafik och boende bör bli bättre. För att bli energisjälvförsörjande krävs att landskapets energiproduktion nästan helt grundar sig på förnybara energikällor. Miljömedvetna aktörer: Principerna för hållbar utveckling bör etableras i verksamheten inom alla samhällssektorer. Grunden för allt är miljömedvetna medborgare, som i sitt arbete och i livet i övrigt gör val som stöder hållbar utveckling. Natur med stor mångfald och rena vatten: Tryggandet av den biologiska mångfalden bör beaktas i all verksamhet som påverkar naturen. Värdefulla naturtyper och hotade arter skyddas. För vattnens del är siktet inställt på att nå en god vattenstatus och säkra en god grundvattenstatus. Satsningar bör göras på hantering av översvämningsrisker. 4.2 Uppföljning av måluppfyllelsen för landskapsstrategin I Österbottens landskapsstrategi konstateras att strategin följs upp med hjälp av indikatorer som beskriver regionutvecklingen generellt, genom kvalitativ utvärdering samt med mer detaljerade uppföljningsindikatorer för varje mål. Eftersom den period som landskapsstrategin omfattar precis har börjat är det inte meningsfullt att försöka göra någon långtgående kvalitativ utvärdering eller att utvärdera måluppfyllelsen för varje mål. Uppföljningsdata över de indikatorer som beskriver regionutvecklingen generellt har ändå uppdaterats i tabell 2. 13 Tabell 2. Kvantitativa mål i landskapsstrategin 2014–2017 Flyttningsrörelse och befolkning Folkmängd Befolkningsändring Inrikes nettoflyttning (i relation till befolkningen Nettoinvandring (i relation till befolkningen) Naturlig befolknings‐
ökning (i relation till befolkningen) Äldreförsörjningskvot Konkurrenskraft Bnp/invånare Omsättningstillväxt Företagsstock Nya företag Nedlagda företag Antal tillväxtföretag (Österbottens NTM‐
område) Exportens andel av industrins omsättning Skattepliktiga inkomster/person Ekonomins balans Kommunernas årsbidrag/ invånare Statens utgifter/inv. Sysselsättning Arbetslöshetsgrad (%) Sysselsättningsgrad (%) Arbetslösa unga (15–27‐åringar) Långtidsarbetslösa (över ett år) Arbetslöshetsgrad bland invandrarna Antalet arbetsplatser Arbetskraftens storlek 2005 2010
Senaste uppgift **
Mål 2017 173 627 172 ‐0,36 % 177 946
903
‐0,25 %
180 384
721
‐0,357 %
186 500 1 350 0,027 % 0,31 % 0,42 %
0,60 %
0,43 % 0,15 % 0,33 %
0,15 %
0,27 % 28 % 30,1 %
33,2 %
35 % 28 358 € ‐
110 % av nivån i hela landet 10,1 % (2007) 10 111 823 648 ‐ ‐0,2 %
35 759 € (2011)
102,1 % av nivån i hela landet 2,8 % (2012)
11 205
955
576
‐
11 768
891
742
35 (2009–2012)
12 000 * * 60 ‐ 78 %
‐
78 % 18 826 € 24 548 €
26 225 € (2012)
96,5 % av nivån i hela landet 98 % av nivån i hela landet 119 € 385 €
219 € (2012)
* 5 724 € (2004) 6 229 (2006)
6 525 (2012)
* 6,1 % 70,5 % 571 (2006) 6,6 %
70,9 %
844
5,6 %
72,8 %
‐
5 % 75 % 400 1 377 956
600 ‐ 20,1 %
1 538 (juni 2014, statistikcentralen) ‐
80 815 (2007) 82 348 79 881
84 970
* 15 % 82 500 88 000
86 000 14 Interna skillnader i regionen Standardavvikelse för inkomstnivån i kommunerna (€/person) Standardavvikelse för befolkningens åldersstruktur (andelen över 65‐åringar) Kompetens Antalet personer som avlagt examen (andel av de 15 år fyllda) 25–29‐åringar som saknar examen efter grundskolan De tre största närings‐
grenarnas andel av arbetsplatserna Den offentliga sektorns andel av arbetsplatserna Livsmiljöns kvalitet och regionstrukturen Befolkningsändring, inre stadsområden Befolkningsändring, yttre stadsområden Befolkningsändring, krans‐
områden kring städer 1 952 € 1 601 €
* 3,9 4,1
4,7
* 61,2 % 65,3 %
67 % (2012)
70 % 11,6 % 13,9 %
15,5 % (2012)
10 % 32,4 % ‐
* 26,9 % ‐
* 34 700 35 260
‐
* 44 158 45 733 ‐
* 15 586 17 153
‐
* Befolkningsändring, stadsnära landsbygd 28 266 29 330
‐
* Befolkningsändring, kärnlandsbygd Befolkningsändring, glest bebyggd landsbygd Andelen förnybar energi i energiförbrukningen Industrins och samhällenas fosforbelastning av vattendragen Industrins och samhällenas kvävebelastning av vattendragen 44 028 43 430
‐
* 4 508 4 287
‐
* ‐ ‐
‐
Andelen ökar 23,3 ton 21,3 ton
‐
Belastningen minskar 634 ton 871 ton
‐
Belastningen minskar * Målet är inte
klart preciserat. Målet är att utvecklingen ska gå åt rätt håll. **Uppgift från 2013, om inget annat anges. ‐ Inga uppgifter. 15 5. GENOMFÖRANDE AV ÖSTERBOTTENS LANDSKAPSPROGRAM 2015–2016
5.1 Finansieringsinstrument och program för genomförande av landskapsprogrammet Genomförandet av landskapsprogrammet finansieras huvudsakligen med medel från staten, kommunerna och olika EU‐program. För genomförandet har det dessutom anvisats landskapsutvecklingspengar som inte varit bundna till program, vilket har möjliggjort genomförande av många utvecklingsprojekt som utgått från landskapets egna premisser. När projektberedningen och administrationen sker nära och genom tätt samarbete med dem som ansöker om projektfinansiering är projekten också till innehåll och målsättningar i enlighet med de behov som finns i regionen. Under de kommande åren står betydligt mindre finansiering till buds för projekt som förs fram i landskapsprogrammet. År 2014 ligger i övergången mellan två EU‐programperioder och är därför en utmanande tid med tanke på projektfinansieringen. Därför tar detta kapitel upp genomförandet av landskapsprogrammet relaterat till både den programperiod som nu avslutas och den nya programperioden. Alla resurser från den förra programperioden (2007–2013) är i praktiken redan reserverade och fokus ligger på att avsluta de pågående projekten i programmet. Projekten i det förra programmet kan fortsätta in på början av 2015. EU:s programperiod 2014–2020 håller för sin del att så småningom komma igång och de första finansieringsbesluten tas tidigast under hösten. Dessutom har regeringen i sina ramförhandlingar inför de kommande åren beslutat att slopa den obundna delen av landskapsutvecklingspengar från och med år 2015. Genomförandeplanen för landskapsprogrammet utarbetas alltså i en situation med betydligt mer osäker åtgärdsfinansiering än normalt. Lyckligtvis innebär den nya programperioden inte automatiskt en betydande resursminskning i alla finansieringsinstrument och program. Nedan en kort sammanfattning av nuläget. 5.1.1 Landskapsutvecklingspengar som inte är bundna till program Regeringen har beviljat landskapsutvecklingspengar via arbets‐ och näringsministeriet till projekt som följer landskapsprogrammet och dess genomförandeplan och som bl.a. stärker kompetensstrukturen, näringslivets verksamhetsbetingelser och konkurrenskraften i landskapet. I Österbotten, där nivån på EU‐
finansieringen som helhet är relativt låg, har landskapsutvecklingspengarna alltid spelat en viktig roll för utvecklingen av landskapet. Pengarna har gjort det möjligt att allokera resurser till bl.a. sådana utvecklingsprojekt som har varit svåra att lyfta fram inom EU‐programmens prioriterade områden, som projekt inom kultur‐ och utbildningssektorn som indirekt förbättrar näringslivets verksamhetsförutsättningar. De senaste årens nedskärningar i landskapsutvecklingspengarna har klart försämrat möjligheterna att genomföra utvecklingsprojekt som planerats utgående från landskapets egna premisser och som är viktiga för utvecklingen av landskapet. För år 2014 anvisades Österbotten 280 000 euro i landskapsutvecklingspengar. Om regeringens beslut under ramförhandlingarna står fast, kommer landskapsutvecklingspengar inte att anvisas överhuvudtaget från och med år 2015. Utvecklingen av de ekonomiska regionerna i Österbotten försvårades redan tidigare som en följd av att det nationella Kohesions‐ och konkurrenskraftsprogrammet (KOKO) lades ned. Det är i nuläget mycket svårt att hitta lämpliga finansieringskanaler för utvecklingsprojekt som utgår från de ekonomiska regionernas egna behov. I synnerhet i Sydösterbotten och Jakobstadsregionen har 16 verksamhetsmiljön genomgått stora strukturella förändringar och för att kunna reagera på dem krävs det utomstående finansiering. Beslutet är mycket beklagligt med tanke på den nationella regionutvecklingen. Betydelsen av de obundna landskapsutvecklingspengarna har alltid varit speciellt stor vid övergången mellan två programperioder. Nu kommer meddelandet om att slopa landskapsutvecklingspengarna precis vid övergången till en ny programperiod. Samtidigt beviljades Österbotten endast 1,3 % av strukturfondsmedlen för programperioden 2014–2020. Det är bara 7,5 % av de strukturfondsmedel som beviljas det landskap som får mest stöd. Minskningen från föregående programperiod är för Österbottens del mer än en tredjedel. Mot bakgrund av ovannämnda fakta är Österbottens och de andra landskapsförbundens i Västra Finland skarpa ställningstagande till statens budget 2015 att landskapsutvecklingspengarna inte ska strykas ur statens budget. Landskapsutvecklingspengarna kan för sin del svara på de utmaningar som strukturförändringar i regionerna för med sig och slopandet av dem är mycket kortsiktig politik. 5.1.2 Nationella utvecklingsprogram Under de senaste åren har som sagt flera ur regionutvecklingsperspektiv viktiga nationella utvecklingsprogram och finansieringsinstrument har slopats. En del nya har dock kommit i stället. Nedan en sammanfattande beskrivning av de nationella utvecklingsprogram som kan användas till regionutveckling. INKA – programmet Innovativa städer Det riksomfattande kompetenscentraprogrammet OSKE avslutades i slutet av år 2013. De klusterprogram som genomfördes i Österbotten (energiteknologi, marinklustret och digitala innehåll) låg mycket bra i linje med insatsområdena för utvecklingen av landskapet Österbotten och med de ekonomiska regionernas styrkor. I och med att kompetenscentraprogrammet avslutades riktades i landskapet stora förväntningar på programmet Innovativa städer (INKA), som på sätt och vis var en fortsättning på den väg kompetenscentraprogrammet stakat ut. Syftet med INKA‐programmet som startade i början av år 2014 är att stöda uppkomsten av internationellt attraktiva innovationskluster i Finland. Det är meningen att stadsregionerna och staten tillsammans ska driva fram uppkomsten av nya stora projekthelheter som också har internationell synlighet. För programmets operativa ledning och administration svarar utvecklingscentralen för teknologi och innovationer Tekes. Programmet har fem teman, som olika stadsregioner har ansvar för. Till dessa teman har sju nya stadsregioner valts som partner (ansvarig stad först, övriga är partnerskapsstäder): 




Bioekonomi: Joensuu, Jyväskylä och Seinäjoki
Hållbara energilösningar: Vasa, Villmanstrand och Björneborg
Framtidens hälsa: Uleåborg, Kuopio, huvudstadsregionen, Tammerfors och Åbo
Smart stad och förnybar industri: Tammerfors, Lahtis, Uleåborg, huvudstadsregionen och Åbo
Cybersäkerhet: Jyväskylä
Vasa stad valdes alltså att samordna INKA‐programmets tema ”Hållbara energilösningar”, som består av tre teknologiteman: smart energiproduktion, framtidens elnät och energieffektivitet. Temana har valts på basis av stor potential för affärsverksamhet. De valda tillväxtområdena har möjlighet till en omsättningstillväxt 17 på hundratals miljoner euro. Det ambitiösa målet för temat Hållbara energilösningar är att skapa Europas ledande innovationskluster inom energiteknologi före år 2030. Temat Hållbara energilösningar som leds av Vasa stad passar utmärkt ihop med landskapsstrategins vision ”Ny energi i Österbotten”. INKA‐programmet kompletterar också väl de övriga av innovationspolitikens centrala instrument, som Tekes program och de Strategiska centren för vetenskap, teknologi och innovation (SHOK). Med tanke på genomförandet av landskapsprogrammet är det ändå oroväckande att INKA‐programmet inte har startat helt enligt planerna. Städerna har förbundit sig till ett långsiktigt samarbete och utvecklingsarbete med staten för att väcka nya innovationer. Nu planerar staten ändå betydande nedskärningar i finansieringen av INKA‐programmet redan i nästa års budget. Också den ursprungliga planen om ett riksomfattande program som grundar sig på de fem städernas kompetensprofiler tycks ha suddats ut under det första verksamhetsåret. De stadsregioner som har ledningsansvaret för INKA kan inte själva påverka vilka projekt som får finansiering och de får inte ens igång sina egna spetsprojekt som beskrivs i programmet. Även Tekes byråkrati bromsar starten på projekten. Tekes borde nu i enlighet med den ursprungliga planen återföra ledningsansvaret för den tematiska ledningen av INKA‐programmet till de fem stadsregioner som arbets‐ och näringsministeriet valde att leda INKA‐programmet sommaren 2013. Detta samordningsarbete bör naturligtvis också finansieras via INKA‐
programmet. Annars föreligger det en risk för att den bärande tanken bakom programmet, ett förtätat lokalt samarbete mellan forskning, utbildning, företag och offentlig förvaltning samt tematisk fokusering, urvattnas. I fråga om programmets finansiering är det minst sagt skäligt att utlovade resurser inte skärs ned redan under programmets andra verksamhetsår. Problemet med att kommunal finansiering och Tekesfinansiering inte går att kombinera måste också lösas med det snaraste. Tillväxtavtal Tillväxtavtalet är till sin karaktär en avsiktsförklaring, där staten och de stora stadsregionerna sinsemellan kommer överens om tyngdpunkter i den strategiska utvecklingen för åren 2013–2015. Tillväxtavtalen täcker en mängd olika, strategiskt betydelsefulla utvecklingsteman, som alla har det gemensamma och viktiga temat satsningar på innovativ offentlig upphandling. Avsikten med tillväxtavtalet är att stärka regionens konkurrenskraft i samarbete mellan staten, kommunerna i regionen och andra aktörer. Målet med det tillväxtavtal som undertecknats av staten och Vasa stadsregion 20.12.2013 är att stöda det nationella och Vasaregionens gemensamma mål att skapa Europas ledande energiteknologikluster i Finland före år 2030 genom att stärka Vasa stadsregions livskraft och internationella konkurrenskraft, en hållbar utveckling av samhällsstrukturen samt social sammanhållning. De många åtgärderna i tillväxtavtalet mellan staten och Vasa stadsregion har indelats i fyra strategiska tyngdpunkter: 1.
2.
3.
4.
Utveckling av Vasa stadsregion som ett innovationskluster specialiserat på energiteknologi
Tillgång på kompetent arbetskraft och utveckling av utbildningen
Regionens särdrag som förstärkare av tillväxten
Främjande av den sociala sammanhållningen och förhindrande av segregation
18 I tillväxtavtalets åtgärdsförteckning finns för varje åtgärd en kort beskrivning av innehållet, tidtabell för genomförandet, vilka som är ansvariga och vilka resurser åtgärden kräver. Åtgärderna genomförs inom ramarna för statens och kommunernas ramar och budgetar. Ministerier, myndigheter underställda ministerier samt statens regionförvaltning främjar genom sina egna beslut genomförandet av tillväxtavtalets mål och åtgärder samt beaktar dem i beredningen av sin nationella policy. Även kommunerna och samkommunerna inom Vasa stadsregion samt Österbottens förbund beaktar målen och åtgärderna i tillväxtavtalet i sin verksamhet. De ovan nämnda strategiska tyngdpunkterna i tillväxtavtalet mellan staten och Vasa stadsregion har beaktats i arbetet med Österbottens landskapsstrategi och åtgärderna i tillväxtavtalet ligger i linje med insatsområdena för utvecklingen av hela landskapet. Det ligger i landskapet Österbottens gemensamma intresse att åtgärderna i tillväxtavtalet framskrider som planerat och att genomförandet av dem anvisas tillräcklig finansiering såväl nationellt som regionalt. 5.1.3 EU‐program Under programperioden 2014–2020 används cirka en tredjedel av EU:s budget till region‐ och strukturfondspolitiken. Europeiska rådet beslutade i februari 2013 om helhetsbudgeten för EU:s programperiod och om nivån på finansieringen av kohesionspolitiken. Den slutliga indexjusterade summa som Finland får genom kohesionspolitiken är 1,448 miljarder euro, och tyngdpunkten ligger på östra och norra Finland. I partnerskapsöverenskommelsen som ingås med kommissionen utstakas för programperioden 2014–2020 de gemensamma målen och arbetsfördelningen mellan de europeiska struktur‐ och investeringsfonder (ESI) som används i Finland, alltså ERUF, ESF, jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) samt havs‐ och fiskerifonden (EHFF). Det är dessutom möjligt att ansöka om finansiering för genomförande av olika policyn och program direkt från unionens olika politikområden, såsom miljö, energi, forskning, kultur och utbildning. Betydelsen hos den här typen av direkt finansiering ökar i och med att stödet som utbetalas via nationella myndigheter minskar. Västra Finlands Europakontor i Bryssel erbjuder ett värdefullt stöd i detta arbete. Nedan presenteras de ESI‐fonder som är centrala för genomförandet av Österbottens landskapsprogram ur tre olika synvinklar: 1) hur genomförandet av programperioden 2007–2013 har framskridit, 2) vilka mål som ställts upp för programperioden 2014–2020 och 3) vilka regionala prioriteringar eller insatsområden som valts för åren 2015–2016. Strukturfondsprogrammen Programperioden 2007–2013 Operativt ERUF‐program för Västra Finland Österbottens förbund Österbottens förbund har i finansieringen av projekt under programperioden 2007–2013 använt sig av alla insatsområden i det operativa ERUF‐programmet för Västra Finland. Österbottens förbund har haft totalt 19 13 miljoner euro till förfogande för finansiering av allmänna utvecklingsprojekt. Största delen av förbundets finansieringsram (59 %) har riktats till projekt inom prioriterat område 2 ”Främjande av innovationsverksamhet och nätverksbildning samt stärkande av kompetensstrukturer”. Under programperioden har sammanlagt 96 projekt startats, av vilka de sista avslutas under hösten 2014. Österbottens förbund har beviljat 99,7 % av de tillgängliga medlen och utbetalningsgraden är för närvarande 84 %. De bästa resultaten under den gångna programperioden har nåtts inom utveckling av testmiljöer som bygger på växelverkan mellan forskning, utbildning och näringsliv. Dessa testmiljöer har gällt t.ex. effektivare utnyttjande av virtuell undervisning samt utveckling av en multisourcingmiljö som är unik även internationellt. Goda resultat har nåtts också med branschvisa (t.ex. metall och trä), fokuserade utvecklingsåtgärder med syftet att hitta lösningar på flaskhalsar som begränsar branschföretagens tillväxt och utveckling. Österbottens närings‐, trafik‐ och miljöcentral De medel för programperioden 2007–2013 som Österbottens NTM‐central regionalt beviljar är i praktiken beviljade i sin helhet (ca 99,9 %). Gällande utbetalningar är utfallet för närvarande 48 %, vilket inte ligger på en tillfredsställande nivå. Projekten har försenats som en följd av den ekonomiska recessionen, vilket också har märkts i den stora mängden ansökningar om tilläggstid. Programperioden 2007–2013 har som helhet varit framgångsrik för företagen i Österbotten. De industri‐ och produktionsföretag som tyngdpunkten i finansieringen har legat på har haft framgång. Landskapets relativa andel av hela industriproduktionen har ökat betydligt under programperioden. Det energiteknologiska klustret i Österbotten och Vasa har haft en snabb tillväxt och det är i framtiden ett av de få genuint potentiella tillväxtklustren i hela landet. ESF‐programmet i Fastlandsfinland Österbottens NTM‐central har med sina finansieringsbeslut beviljat cirka 92 % av de medel från programperioden 2007–2013 som de har rätt att bevilja. Också resterande 8 % är redan reserverat för vissa projekt. Utbetalningsgraden är 75 % av den beviljade delen. I Österbotten kan en effektiv skötsel av sysselsättningen och främjande av nyföretagande ses som programperiodens resultat inom ANM:s förvaltningsområde. Inom UKM:s förvaltningsområde är den gångna programperiodens främsta resultat att undervisningspraxis som beaktar arbetslivets behov har utvecklats i regionens högskolor och läroinrättningar på andra stadiet. Programperioden 2014–2020 och regionala prioriteringar 2015–2016 Strukturfondsprogrammet Hållbar tillväxt och jobb 2014–2020 inbegriper både Europeiska regionala
utvecklingsfondens (ERUF) och Europeiska socialfondens (ESF) åtgärder i Fastlandsfinland. I programdokumentet fastställs strukturfondsverksamhetens mål och utvecklingsobjekt för programperioden. Programmet har fem prioriterade områden: 20 1. Små och medelstora företags konkurrenskraft (ERUF)
2. Produktion och utnyttjande av ny kunskap och kompetens (ERUF)
3. Sysselsättning och arbetskraftens rörlighet (ESF)
4. Utbildning, yrkeskompetens och livslångt lärande (ESF)
5. Social delaktighet och kampen mot fattigdom (ESF)
I och med att förvaltningen av strukturfonderna reformerades koncentrerades förvaltningen av strukturfonderna från början av år 2014 till fyra NTM‐centraler (RR‐ELY). I västra Finland är det Mellersta Finlands NTM‐central som förvaltar strukturfonderna. Detta arrangemang gäller strukturfondernas (ESF och ERUF) förvaltning i NTM‐centralerna gällande båda programperioderna 2007–2013 och 2014–2020. I statsrådets förordning om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten (356/2014) sägs däremot att Birkalands förbund sköter uppdraget som förmedlande organ för landskapsförbunden i Södra Österbotten, Österbotten, Mellersta Finland och Satakunta. Detta arrangemang gäller endast programperioden 2014–2020. Österbottens förbund/Birkalands förbund (ERUF) Programperioden 2014–2020 innebär för landskapet Österbotten att de tillgängliga strukturfondsmedlen minskar med mer än en tredjedel. I finansieringsramen för Österbottens förbunds ERUF‐program är minskningen ännu större, cirka 45 %. För att de minskade resurserna ska kunna användas så effektivt som möjligt har Österbottens förbund och Österbottens NTM‐central preliminärt kommit överens om en arbetsfördelning gällande genomförandet av strukturfondsprojekt. Enligt överenskommelsen sköter NTM‐
centralen projektfinansiering för programmets prioriterade område 1 ”Små och medelstora företags konkurrenskraft” medan Österbottens förbund sköter projektfinansiering för prioriterat område 2 ”Produktion och utnyttjande av ny kunskap och kompetens”. Av de särskilda målen under prioriterat område 2 har Österbottens förbund prioriterat utveckling av forsknings‐, kompetens‐ och innovationskluster på basis av regionala styrkor samt utveckling av lösningar med förnybar energi och energieffektiva lösningar. Då ERUF‐resurserna minskat och Österbottens förbund och NTM‐central har ingått samarbetsavtal kan Österbottens förbund inte längre under den pågående programperioden finansiera alla utvecklingsåtgärder som förbundet anser vara viktiga. Det är inte heller möjligt att bevilja programenlig maximal stödprocent lika ofta som under förra programperioden. Under den pågående programperioden ska alla projekt som finansieras stöda förverkligandet av Österbottens landskapsstrategi 2014–2017 och speciellt de utvecklingsbehov som framkommer i den process för smart specialisering som tillämpas i landskapet. De små‐ och medelstora företagens otillräckliga internationella konkurrenskraft, bristen på systematisk interaktion mellan företag, högskolor och den offentliga sektorn samt utvecklingen av avancerade produktionsmetoder är exempel på utmaningar som lyfts fram. Under programperioden 2014–2017 provas ett nytt sätt med temabaserade ansökningsomgångar, temaansökningar. Österbottens förbund söker klart avgränsade projekt, som gärna får innehålla element av experiment och testning. Under den första ansökningsomgången eftersträvas utveckling av sådana Lab‐
miljöer som på ett praktiskt och interaktivt sätt förmedlar den nyaste kunskapen mellan forsknings‐ och utbildningsfältet samt företagen med hjälp av teknik som gör det möjligt. Av ansökningarna ska det framgå, vilka resultat projektet eftersträvar och vem som ansvarar för det fortsatta arbetet när projektet har 21 avslutats. För år 2015 ligger tyngdpunkten på projekt som arbetar för energismarta lösningar och utnyttjande av förnybar energi. Sådana är t.ex. innovationer som främjar decentraliserad energiproduktion både i företagsvärlden och inom den offentliga sektorn. Temana för de kommande ansökningsomgångarna dryftas på basis av de resultat som de finansierade projekten och processen för smart specialisering för med sig. Österbottens NTM‐central/Mellersta Finlands NTM‐central (ERUF) Enligt det ovannämnda regionala samarbetsavtalet riktas ERUF‐finansieringen från Österbottens NTM‐
central i sin helhet på prioriterat område 1 ”Små och medelstora företags konkurrenskraft”. Programmet fokuserar på att förbättra konkurrenskraften för små‐ och medelstora företag och att förbättra den koldioxidsnåla ekonomin inom alla sektorer. Stöd anslås för att upptäcka företagens förnyelsebehov och tillväxtpotential, konkret utveckling och specialisering. Utöver det behöver de små och medelstora företagen stöd för att utveckla nätverkssamarbete och nya samarbetsmodeller. Österbottens NTM‐central satsar på finansiering av sådana projekt som långsiktigt främjar en betydande tillväxt och internationalisering för företagen. Även innovativa mindre produktutvecklingsprojekt, som inte lämpar sig för Tekes finansiering, är en av tyngdpunkterna i den regionala prioriteringen. Projekt som genomförs i landsbygdsområden och inom de starka branscherna i landskapet, som energi‐, maskinbyggnads‐ och båtsektorerna, får en nyckelställning. Likaså prioriteras effektiveringsåtgärder inom produktionen i underleverantörsnätverk och betydande investeringar i anslutning till dessa. Österbottens NTM‐central vill med hjälp av strukturfondsprogrammet finna nya företag med internationell tillväxtpotential och stöda deras internationaliseringsprocess. Österbottens NTM‐central/Mellersta Finlands NTM‐central (ESF) Mellersta Finlands NTM‐central har valt följande insatsområden för den första ESF‐ansökningsomgången som genomförs i Österbotten under den nya programperioden. Inom prioriterat område 3 prioriteras sysselsättningsfrämjande lösningar som utvecklas i nätverks‐ eller företagssamarbete. En speciell målgrupp är personer i svag ställning på arbetsmarknaden, som långtidsarbetslösa och delvis arbetsföra. Dessutom vill man stöda utveckling av verksamhets‐ och arbetsmodeller som främjar arbetshälsa och välbefinnande i arbetet samt främjande av arbetskraftens rörlighet i synnerhet i målgruppen för de äldre. Inom prioriterat område 4 prioriteras utveckling av tjänste‐ och verksamhetsmodeller som stöder övergången från utbildning till utbildning eller arbetslivet. Verksamhetsmodellerna bör effektivera speciellt avläggande av examina och delexamina. Dessutom stöds utveckling av undervisningsarrangemang (nya inlärningsmiljöer) som stöder smart specialisering i regionen samt utvecklar specialgruppers basfärdigheter och utbildningsalternativ. Mellersta Finlands NTM‐central följer i finansieringen av ESF‐projekt de nämnda regionala prioriteringarna också under åren 2015–2016. Vad som betonas regionalt kan ändå justeras i samband med beredningen av följande ESF‐ansökningsomgångar. Mellersta Finlands NTM‐central strävar efter att i såväl anordnande av projektansökningar i Österbotten som i sina finansieringsbeslut beakta även de olika förvaltningsområdenas (ANM, UKM, SHM) riksomfattande åtgärdshelheter under strukturfondsperioden 2014–2020. Mellersta Finlands NTM‐central finansierar med andra ord främst projekt som medför ett mervärde för regionutvecklingen och samtidigt 22 stöder förverkligandet av program med riksomfattande åtgärdshelheter. Projektansökningar och ‐idéer som passar in i utvecklingsprogram med riksomfattande åtgärdshelheter försöker man styra till dessa program. I arbets‐ och näringsministeriets anvisningar gällande genomförandeplanen bad man om ett ställningstagande från landskapets samarbetsgrupp angående strukturfondsprogrammets teman. Landskapets samarbetsgrupp (MYR) i Österbotten kan inte i detta skede ta ställning till enskilda riksomfattande teman för strukturfondsprogrammet. MYR och dess sekretariat strävar dock efter att kontinuerligt följa upp att regionala projekt samtidigt stöder förverkligandet av riksomfattande åtgärdshelheter. Ställningstagandet angående INKA‐programmets genomförande finns i kapitlet om nationella utvecklingsprogram Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland Verksamhetsområdet för Österbottens närings‐, trafik‐, och miljöcentral Programperioden 2007–2013 Under den förra programperioden använde Österbottens NTM‐central 21,2 miljoner euro till projektstöd inom landsbygdsprogrammet och 21,5 miljoner euro till direkta företagsstöd. Hela finansieringsramen var beviljad före tiden gick ut 30.6.2014. Av de beviljade stöden hade 78 % betalats ut före augusti 2014. Med projektstödet har man finansierat utbildning, tillämpad forskning, allmännyttiga investeringar och andra utvecklingsprojekt. De finansierade projekten har nästan utan undantag varit vällyckade och de mål som ställts har uppnåtts. Det hade funnits efterfrågan på en betydligt större finansieringskvot i synnerhet i slutet av programperioden. Speciellt nöjd kan man vara med energiprojekten med hjälp av vilka kompetensen inom energiklustret i Vasaregionen har kunnat utnyttjas även på landsbygden. Under programperioden fattades närmare 600 beslut om företagsstöd. Investerings‐, utvecklings‐ och startstöd har beviljats mikroföretag på landsbygden, för företagsverksamhet vid sidan av jordbruk och små‐ och medelstora företag med primärförädling av jordbruksprodukter. Företagsstödens effekter har kommit till synes speciellt i antalet nystartade företag och nya arbetsplatser. Österbottens NTM‐central hör till det område som har de största investeringarna i gårdsbruk. Antalet beslut om investeringsstöd till gårdsbruk var cirka 4 000 st. Till investeringar har cirka 110 miljoner euro beviljats i stöd och cirka 209 miljoner i räntestödslån. Största delen av medlen har använts till mjölkgårdar eller växthus. Investeringarna har också bidragit till att förbättra miljön och djurens välbefinnande. Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet har betalat ut de odlarstöd som ingår i landsbygdsprogrammet, d.v.s. miljöstödets bas‐ och tilläggsåtgärder, kompensationsbidrag och stöd för djurens välbefinnande. Av odlarstöden har NTM‐centralen betalat miljöstödets specialstöd. Österbottens NTM‐central har under programperioden 2007–2013 betalat cirka 20 miljoner euro i miljöstödets specialstöd till odlare i landskapet, största delen har varit stöd till ekologisk produktion och upprätthållande av reglerbar dränering. 23 Programperioden 2014–2020 och regionala prioriteringar 2015–2016 Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland levererades till EU‐kommissionen för godkännande i april 2014 och godkännande förväntas komma under hösten 2014, vilket skulle innebära att programmet kunde komma igång i början av år 2015. Programmets mål och åtgärder samt de gemensamma urvalskriterier som man kommer överens om nationellt allokeringen av finansiering mycket noggrant även regionalt. Dessutom har NTM‐centralerna tillsammans med sina intressenter slagit fast egna regionala insatsområden. Landsbygdsprogrammet för Fastlandsfinland omfattar följande åtgärder: 1) Utbildning och kunskapsförmedling 2) Rådgivning 3) Investeringar i fysisk egendom 4) Utveckling av gårdsbruks‐ och företagsverksamhet 5) Utveckling av service och byar 6) Miljöersättningar 7) Ekologisk produktion 8) Kompensationsstöd 9) Djurens välbefinnande 10) Samarbete och innovationer 11) Leader‐
verksamhetssättet. Den regionala finansieringskvot som Österbottens NTM‐central administrerar för projekt‐ och företagsstöd på landsbygden under hela programperioden är enligt nuvarande uppgifter 46 miljoner euro, av vilka uppskattningsvis 19 miljoner kan användas 2015–16. Av finansieringen ska ca 60 % användas till direkta företagsstöd och 40 % till utvecklingsprojekt. Utöver det får NTM‐centralerna i kustområdena en separat kvot för utvecklingsprojekt inom miljö‐ och vattenvård. Österbottens NTM‐central startade en inofficiell ansökning för utvecklingsprojektidéer våren 2014. Det har kommit in ett stort antal preliminära projektplaner med mångsidiga idéer. Egentliga stödansökningar börjar man ta emot år 2015. Under programperiodens första år finns det relativt mycket medel till förfogande, då det är ändamålsenligt att utnyttja alla möjligheter programmet ger och starta ett så mångsidigt urval projekt som möjligt. Senare kan man fundera på behovet av riktade temaansökningar. Ekologisk produktion är ett av de teman som prioriteras under programperioden, för Finland eftersträvar en ökning av åkerarealen för ekologisk odling till 20 procent fram till år 2020. Gällande investeringar i gårdsbruk börjar den nya programperioden i början av år 2015. Målsättningen är att tillrättalägga för utvidgning av gårdarna och effektivering av produktionen. Ett speciellt insatsområde är miljöhänsyn och bioekonomi. Under den nya programperioden tar man i bruk ett elektroniskt ansökningssystem för utvecklingsstöd för landsbygden och investeringar i gårdsbruk. Ansökningar om projekt‐ och företagsstöd behandlas, enligt de uppgifter vi har nu, i perioder om två månader och de prioriteras med hjälp av ett poängsystem. Leader‐verksamhetssättet – Aktion Österbotten r.f. Programperioden 2007–2013 För Aktion Österbotten var programperioden 2007–2013 en mycket aktiv tidsperiod. I synnerhet mot slutet av programperioden var Aktion Österbottens styrelse tvungen att prioritera och avväga vilka projekt det var möjligt att finansiera. Alla goda projektidéer kunde tyvärr inte beviljas finansiering. En av de största utmaningarna var att få in bra projektansökningar till de branscher som Aktion Österbotten prioriterar, välfärdstjänster, upplevelsetjänster och kreativa branscher. Under programperioden kom det in närmare 300 projektansökningar, av vilka ca 200 beviljades finansiering. Dessutom genomfördes över 50 projekt i samordningsprojekt under programperioden. Flera projekt fortsätter till slutet av år 2014. De bästa 24 resultaten fick Aktion Österbotten inom byautveckling, vilket har en bakgrund i att Leader‐aktionsgruppen år 2009 gick ihop med Svenska Österbottens Byar r.f. Programperioden 2014–2020 och regionala prioriteringar 2015–2016 I visionen för Aktion Österbottens Leader‐strategi konstateras ”År 2020 består Österbottens kusttrakter av pärlband av lokalt livfulla gemenskaper. Med Aktion Österbottens platsbundna strategi möter vi behoven hos de som bor i dessa livfulla gemenskaper”. Aktion Österbottens tyngdpunktsområden i Leader‐strategin är: 1. Förstärkt kunskaps‐ och innovationsmiljö
- andel av Leader‐strategin 13 %, finansierade projekt: 45 st.
2. Högre socialt kapital och stärkt sammanhållning
- andel av Leader‐strategin17 %, finansierade projekt: 60 st.
3. Mångsidigare näringsstruktur
- andel av Leader‐strategin 13 %, finansierade projekt: 100 st.
4. Lokala livskraftiga byagemenskaper
- andel av Leader‐strategin 40 %, finansierade projekt: 100 st.
5. Internationell och interregional strategi
- andel av Leader‐strategin 17 %, finansierade projekt: 45 st.
Aktion Österbotten förverkligar under åren 2014–2020 sin Leader‐strategi utan årliga prioriteringar. Programmedel beviljas enligt ovan beskrivna tyngdpunkter med kontinuerlig ansökningstid. Leader‐
aktionsgrupperna kan också ta i bruk speciella temaprojekt, som har en egen ansökningsprocess. Också temaprojekten måste stöda förverkligandet av ifrågavarande Leader‐aktionsgrupps tyngdpunktsområden. Leader‐verksamhetssättet – utvecklingsföreningen YHYRES‐kehittämisyhdistys ry Programperioden 2007–2013 Kvoten för Kyrolands utvecklingsprogram under programperioden 2007–2013 på ca 3,5 miljoner euro (EU + stat + kommuner) var beviljat till fullo före 10.6.2014. För närvarande har ca 70 % betalats ut. Speciellt väl lyckades man under den gångna programperioden med åtgärderna som ökar sammanhållningen i små byagemenskaper, i synnerhet med samordningsprojekt, i att uppmuntra företag att anställa sina första arbetstagare med startbidrag samt i projekt som förbättrar jordbrukets konkurrenskraft. Programperioden 2014–2020 och regionala prioriteringar 2015–2016 Tyngdpunkterna i utvecklingsföreningen YHYRES Leader‐strategi följer prioriteringarna i programmet för utveckling av Fastlandsfinland och är för programperioden 2014–2020: 1. Landsbygdskapital ur våra rötter
- Utveckla byar och stärka regionens livskraft, lokal identitet, kultur
2. Energiskt entreprenörskap
- Näringslivsutveckling, stöda mikroföretag
25 3. Förändring med gemensamma krafter
- Utnyttja alla resurser i utvecklingen av regionen, ta till sig god praxis, dra nytta av förändring
Liksom Aktion Österbotten har utvecklingsföreningen YHYRES inga separata årliga prioriteringar och tillämpar också kontinuerlig ansökning. Europeiska havs‐ och fiskerifonden (EHFF) Programperioden 2007–2013 Investerings‐ och utvecklingsprojekt för fiskerinäringen finansierades under programperioden 2007–2013 ur Europeiska fiskerifonden (EFF), vars verksamhet fortsätter tillsvidare så att jord‐ och skogsbruksministeriet beviljar de sista medlen till NTM‐centralerna i september 2014. Österbottens NTM‐
central har beviljat EFF‐medel för sammanlagt 8 163 651 euro, av vilka för närvarande 6 918 783 euro (85 %) har betalats ut. För närvarande är nästan alla medel beviljade, men Österbottens NTM‐central får alltså en del tilläggsmedel under september 2014. Som en ny verksamhetsform under programperioden 2007–2013 delfinansierades ur Europeiska fiskerifonden en regional samverkan (”fisk‐leader”). I Österbotten har Aktion Österbotten fungerat som fiskerigrupp och verksamheten har gett ett tydligt mervärde för den regionala utvecklingen av fiskerihushållningen. Programperioden 2014–2020 och regionala prioriteringar 2015–2016 Ur Europeiska havs‐ och fiskerifonden finansieras under programperioden 2014–2020 följande helheter: 




Utveckling av fiskerihushållningen
Finansiering av övervakning av fisket
Program för datainsamling om fiske
Den integrerade havspolitiken
Lagerhållningsstöd
Investeringar och utvecklingsprojekt ingår huvudsakligen i rubriken ”Utveckling av fiskerihushållningen”. Genom den integrerade havspolitiken strävar man efter att utveckla ett mer konsekvent sätt att ta sig an havsfrågor och öka samordningen mellan olika politikområden. Centrala åtgärder i Österbotten är fiskerigruppsverksamheten samt utveckling av förädlingsverksamheten bland yrkesfiskare och inom vattenbruket. Även möjligheterna till vattenbruk på öppet hav vid den österbottniska kusten utreds under den pågående programperioden. Botnia‐Atlanticaprogrammet Programperioden 2007–2013 Botnia‐Atlanticaprogrammet är ett av de EU‐finansierade gränsöverskridande Interregprogrammen. Programmets mål är att stärka strukturer för samverkan och tillväxt i programområdet. Botnia‐Atlantica‐ programmet finansierar projektverksamhet mellan minst två regioner och två länder på båda sidor om 26 Bottniska viken samt över gränsen mellan Sverige och Norge ända ut till Atlantkusten. I Finland utgörs det egentliga programområdet utöver Österbotten också landskapen Mellersta Österbotten och Satakunta. Från Sverige deltar Västerbottens län, Västernorrlands län samt Nordanstig kommun. Från Norge deltar Nordland fylke. Dessutom deltar landskapet Södra Österbotten i Finland och Gävleborgs län i Sverige som s.k. angränsande områden. Botnia‐Atlanticaprogrammet förvaltas av länsstyrelsen i Västerbotten i Umeå. Programsekretariatet, som bl.a. handlägger projektärenden, verkar under förvaltningsmyndigheten i Umeå. Sekretariatet har ett lokalkontor vid Österbottens förbund. Österbottens förbund har under programperioden 2007–2013 enligt det avtal som ingåtts med NTM‐centralerna i Österbotten och Södra Österbotten förmedlat den finska statens (arbets‐ och näringsministeriets) medfinansiering till Botnia‐Atlanticaprogrammet. Via Österbottens förbund har det under programperioden beviljats medfinansiering för totalt 7,7 miljoner euro till 63 utvecklingsprojekt. Tack vare Botnia Atlanticaprogrammet har universitet och högskolor i programområdet tillsammans försökt finna lösningar på de utmaningar som näringslivet eller den offentliga sektorn möter. Under programperioden har man systematiskt utvecklat bl.a. tillgängligheten för det gemensamma världsarvsobjektet Kvarkens skärgård och Höga kusten, utarbetat ett nytt system för kartering av havsbotten med hjälp av GIS, främjat växelverkan mellan myndigheter samt skapat förutsättningar för utveckling av transportkorridoren över Kvarken. Programperioden 2014–2020 och regionala prioriteringar 2015–2016 Inga betydande förändringar gjordes gällande förvaltningen av Botnia Atlanticaprogrammet eller programområdet under programperioden 2014–2020. Lokalkontorets sekretariat fortsätter i Österbottens förbund och förbundet förmedlar fortfarande den finska statliga medfinansieringen till Botnia Atlanticaprogrammet. Programområdet ändras något när landskapet Södra Österbotten kommer med i det egentliga programområdet och Satakunta uteblir. Programmets ekonomiska resurser ökar något jämfört med förra programperioden. Finska och svenska staten har beviljat programmet totalt 36,4 miljoner euro (Finland 12 mn € och Sverige 24,4 mn €) av medel reserverade för EU:s gränsöverskridande samarbete. Det här är 6 miljoner euro mer än under programperioden 2007–2013. Utöver det måste programmet få totalt 25 miljoner euro i nationell finansiering från Finland och Sverige. Norge deltar i genomförandet av programmet med 6 miljoner euro, som används direkt till finansiering av de norska partnernas projektverksamhet. Botnia Atlanticaprogrammet bygger under den pågående programperioden på fyra insatsområden: 1) Innovation 2) Näringsliv 3) Miljö 4) Transport. Mest medel att fördela finns inom insatsområdet Innovation. Programmet har dessutom över tio olika tematiska mål, av vilka de mest centrala ur landskapet Österbottens synvinkel är: 



Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation
Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft
Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser
Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur.
27 5.2 Österbottens spetsprojekt 2015–2016 När landskapsstrategin 2014–2017 utarbetades komprimerades insatsområdena för landskapsutvecklingen i tre huvudmål: konkurrenskraftig region, välmående befolkning och god livsmiljö. Det är naturligt att utnyttja detta angreppssätt även när vi går igenom de spetsprojekt i Österbotten för vilka man hoppas på finansiering eller åtgärder från statens sida. 5.2.1 Konkurrenskraftig region Det är på sätt och vis naturligt att många av spetsprojekten i Österbotten gäller detta huvudmål i landskapsstrategin. En konkurrenskraftig och framgångsrik region gör det möjligt att erbjuda befolkningen olika former av service och att inleda projekt som utvecklar livsmiljön. I genomförandeplanen förs följande utvecklingshelheter fram. De viktigaste trafik‐ och logistikprojekten genomförs Fungerande trafik‐ och logistikförbindelser är ett livsvillkor för att landskapets näringsliv ska utvecklas gynnsamt. I bilaga 2 till genomförandeplanen har de viktigaste trafik‐ och logistikprojekten i landskapet Österbotten sammanställts. Kostnadskalkylerna för många projekt är fortfarande mycket grova eftersom projekten befinner sig i en mycket tidig planeringsfas. Förhoppningen är naturligtvis att alla projekt ska genomföras enligt den föreslagna tidtabellen. I genomförandeplanen lyfts emellertid särskilt fram utvecklingen av riksväg 8 (bl.a. vägavsnittet Vassor–Kärklax), den grundliga förbättringen av järnvägen Seinäjoki–Kaskö, byggandet av triangelspåret i Bennäs, de tilläggsresurser som bastrafikledshållningen kräver samt den övergripande utvecklingen av trafikförbindelsen i Kvarken. På senaste tid har det också kommit positiva nyheter i anslutning till trafikprojekt i Österbotten. Under de senaste budgetförhandlingarna har staten beviljat finansiering för iståndsättning av hamnvägen i Jakobstad, grundlig förbättring och elektrifiering av järnvägen mellan Bennäs och Jakobstad samt inledande av byggnadsarbetena på korsningsområdet för riksvägarna 3 och 18 i Laihela. De projekt som ingår i Vasa stadsregions INKA‐program och tillväxtavtal genomförs Hur Vasa stadsregion lyckas uppnå sina strategiska mål är avgörande för konkurrenskraften i hela landskapet Österbotten. Framgångar för stadsregionens globala industri hjälper också landets samhällsekonomi att återhämta sig från recessionen. I Vasa stadsregions INKA‐program och tillväxtavtal anges de stegmärken som Vasa stadsregion behöver följa för att stärka sin position bland de stora stadsregioner som Finland bygger sin framtid på under de utmanande omständigheter som världsekonomin befinner sig i. Nu är det av yttersta vikt att de åtgärder som ingår i dessa program framskrider planenligt och att det både nationellt och regionalt anvisas tillräckligt med finansiering för att genomföra dem. För att uppnå målen för INKA‐programmet är det ytterst viktigt att finansiering enligt programmet kan anvisas även för utvecklingsprojekt som gör det möjligt att utveckla stora innovationskluster av världsklass. 28 Innovationssystemet i Österbotten utvecklas Innovationssystemen spelar en central roll för att upprätthålla företagens livskraft och förändringsförmåga i regionen. I universitet, högskolor och forskningsinstitut bedrivs högklassig forskning och utbildas kompetent arbetskraft som företagen kan rekrytera. En absolut styrka hos Österbotten är det mångsidiga och flerspråkiga innovationssystem som finns i landskapet och som det ligger i hela landskapets intresse att utveckla. Brändö högskolecampus i Vasa, Campus Allegro i Jakobstad och Campus Norrvalla i Vörå är bra exempel på det österbottniska innovationssystemet som täcker hela landskapet. I landskapsprogrammets genomförandeplan vill vi också peka på vikten av att kontinuerligt utveckla innovationssystemet. Det lyckas bäst genom utvecklingsprojekt som baserar sig på konkreta behov hos aktörerna kring innovationssystemet i Österbotten. Även fler utbildningsplatser inom utbildningsområden som prioriteras i landskapet (särskilt teknik samt social‐ och hälsovård) är ett konkret sätt att utveckla innovationssystemet i Österbotten. Livsmedelssektorn i Österbotten utvecklas Livsmedelssektorn i Österbotten är en etablerad och aktiv bransch i Österbotten. Den utgör även en av de faktorer som bevarar landsbygdens livskraft. Exempel på särskilda styrkor är köttförädling, fiskförädling, potatisförädling, bagerisektorn, bärprodukter och naturprodukter samt den snabbt växande färdigmatsektorn. Det är av stor betydelse för landskapet att livsmedelssektorn utvecklas. Med ERUF‐
finansiering bereds en livsmedelsstrategi för Österbotten, vars resultat kan utnyttjas för att utveckla livsmedelssektorn. Både Sydösterbotten och Jakobstadsregionen har färdiga genomförbara projektidéer, med vilkas hjälp det är möjligt att snabbt åstadkomma effekter för att utveckla livsmedelssektorn. Utvecklingsprojekt för specialjordbruk och yrkesfiskare Ett att de starkaste särdragen hos landskapet Österbotten är den starka nationella roll som olika former av specialjordbruk, till exempel odling under glas och pälsfarmning samt yrkesfiske, spelar inom de egna branscherna. I genomförandeplanen vill vi föra fram betydelsen av att stödja utvecklingsprojekt som utgår från dessa sektorers behov. I landskapet finns flera genomförbara projektförslag, som kan föra den forskning och projektutveckling som hänför sig till branscherna framåt. Som exempel kan nämnas att söka efter nya marknadsområden och projektidéer för pälsbranschen samt att kartlägga och begränsa de olägenheter som skarvar och sälar orsakar yrkesfisket. 5.2.2 Välmående befolkning Befolkningens välfärd är vanligtvis första prioritet i festtal och på politiska agendor, men hamnar beklagansvärt ofta i bakgrunden när man ska börja fördela de knappa ekonomiska resurserna för olika ändamål. I det följande pekar vi på några konkreta utvecklingshelheter med vilkas hjälp det är möjligt att främja invånarnas välfärd i Österbotten. Skolor som lider av mögel‐ och inomhusluftproblem renoveras En av de grundläggande förutsättningarna för att befolkningen ska må bra är att barn och ungdomar kan studera i hälsosamma och trygga läroanstalter. Detta är tyvärr ändå inte en självklarhet i dagens samhälle. Även i Österbotten finns det många läroanstalter som lider av mögel‐ och inomhusluftproblem. För att 29 renovera dem krävs extra finansiering men det är samtidigt ett bra sätt att stimulera ekonomin och skapa nya arbetsplatser. I genomförandeplanen prioriteras renovering av skolor som lider av mögel‐ och inomhusluftproblem som en central helhet som kräver statlig finansiering i Österbotten. Aktörer och utvecklingsprojekt inom social‐ och hälsovården i Österbotten stöds För att invånarna i Österbotten ska må bra är det väsentligt att kommuninvånarna har nära till mångsidiga välfärdstjänster. Österbottniskt partnerskap mellan kommunerna, Vasa sjukvårdsdistrikt, kompetenscentren inom det sociala området (SONet BOTNIA och FSKC), Institutet för hälsa och välfärds (THL) verksamhetsställe i Vasa samt organisationerna i välfärdsbranschen och det mångsidiga högskolenätverket är en viktig resurs för utvecklandet av välfärdstjänster. Utvecklingsverksamhet förutsätter emellertid också tillräcklig finansiering av verksamheten. Aktuella åtgärder som kräver statlig budgetfinansiering är följande: 1) att THL:s verksamhetsställe i Vasa stärks i enlighet med SHM:s beslut från 2009, 2) att statsandelen 2015 för kompetenscentren inom det sociala området blir kvar på 2014 års nivå samt 3) att projekten enligt det nationella utvecklingsprogrammet för social‐ och hälsovården (Kaste) genomförs och att tillräcklig finansiering reserveras i statsbudgeten för 2015. Verksamhetsmodell för regional koordinering av ungdomsinformations‐ och rådgivningstjänster I alla kommuner i Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Österbotten tillämpas en verksamhetsmodell för regional koordinering av ungdomsinformations‐ och rådgivningstjänster. Målet är att skapa en bestående samarbetsmodell, som främjar det kommunala och regionala informations‐ och rådgivningsarbetet för unga samt sparar kommunernas och ungdomstjänsternas ekonomiska resurser och verksamhetsresurser. Verksamhetsmodellen stöder och främjar de deltagande kommunernas möjligheter att stärka olika kompetensområden inom ungdomsinformations‐ och rådgivningsarbetet samt skapar goda möjligheter till kamratstöd när det gäller problem och utmaningar man stöter på i arbetet. I genomförandeplanen betonas att statlig finansiering bör allokeras för testning av denna landskapsövergripande verksamhetsmodell och göra den permanent. 5.2.3 God livsmiljö Forsknings‐ och utvecklingsverksamhet i anslutning till förnybar energi stöds Laboratorier och forskningsplattformer spelar en stor betydelse för att utveckla innovationer och utbilda behövlig arbetskraft. För att utveckla ett innovativt nätverk i energibranschen behövs flera laboratorier som kan användas gemensamt (bl.a. ett laboratorium för förnybar energiproduktion, ett laboratorium för smarta nät samt ett motor‐och generatorlaboratorium). För att genomföra dessa projekt krävs naturligtvis även statliga satsningar. Ett mål inom den närmaste tiden är att förverkliga laboratoriecentret i kvarteret Innohuset på Brändö. Det är också viktigt att komma ihåg att landsbygden spelar en viktig roll för produktionen av förnybar energi. I Sydösterbotten har man till exempel utvecklat konceptet Green Energy Coast, där regionen vill profilera sig som ett föregångsområde för förnybar energi i Finland. Teknologicentrum Oy Merinova Ab och Vasa energiinstitut VEI är viktiga aktörer i energibranschen och organisationerna förmår snabbt inleda forsknings‐ och utvecklingsprojekt i energibranschen på olika håll i landskapet. 30 Den nationella finansieringen för regionpilotförsöket Städer med smart och grön tillväxt tryggas I genomförandeplanen vill vi betona att statlig finansiering bör styras till främjande av konkurrenskraft och samarbete även i regionstäder samt landskapscentra som står utanför förfarandet med tillväxtavtal. I pilotförsöket som gäller Städer med smart och grön tillväxt vill man främja hållbara utvecklingslösningar och en förnybar näringspolitik i finländska kommuner. Teman för pilotförsöket är 1) bioekonomi och nya hållbara energilösningar, 2) digitalisering och utnyttjande av öppna fibernät samt 3) hållbar användning av material, naturresurser och vatten. Från Österbotten deltar Kaskö stad i pilotförsöket. Permanent anslag för att utveckla världsarvet i Kvarken Det nationellt och internationellt framstående naturområdet Kvarkens skärgård utnämndes 2006 till UNESCOs världsarv. Trots det har man inte hittills anvisat permanent statligt anslag för världsarvets förvaltning, guidning och skötsel, vilket väsentligt försvårar utvecklingen i och av området. Staten är en viktig partner och har ett stort ansvar när det gäller att genomföra nödvändiga investeringar i området, stärka världsarvsturismen samt sammanjämka områdets olika användningssyften. I genomförandeplanen föreslås att årliga statsfinansiering anvisas för världsarvets förvaltning, guidning och skötsel samt att grundläggande utredningar som stödjer verksamheten genomförs. Risker som hänför sig till vattendragen bekämpas Vattendragen i Österbotten är förenade med vissa risker. På den österbottniska kusten finns rikligt med så kallade sura sulfatjordar, från vilka surhet och metaller sköljs ut i vattendragen och orsakar omfattande skador. Det förekommer upprepade översvämningar som orsakar omfattande materiella skador. Dessutom ökar klimatförändringen översvämningsriskerna ytterligare. När det gäller vattendragen är målet att vattnet ska ha god status och att säkerställa att grundvattnet förblir bra. Satsningar bör även göras på att hantera översvämningsriskerna. Även samarbetsområdet har utarbetat ett projektförslag i fråga om detta (se avsnitt 6.1). I genomförandeplanen vill vi betona att projekt som främjar uppnåendet av ovannämnda mål är viktiga för en god livsmiljö i Österbotten. 6. PROJEKT‐ OCH FÖRHANDLINGSFÖRSLAG FRÅN DE ÖSTERBOTTNISKA LANDSKAPENS
SAMARBETSOMRÅDE Inom Södra Österbottens, Österbottens och Mellersta Österbottens samarbetsområde har i de tre föregående genomförandeplanerna för landskapsprogrammen skrivits in sådana gemensamt planerade projektförslag som fortfarande är aktuella. Inom samarbetsområdet har man beslutat att dessa projektförslag upprepas i genomförandeplanerna 2015–2016 och man försöker fortfarande främja deras genomförande. 6.1 Effektiverad beredskap inför och information om översvämningar Förslaget om ett gemensamt projekt lades fram i genomförandeplanerna 2014‐2015. I Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Österbotten orsakar snösmältningen, is‐ eller kravisproppar samt störtregn ofta svåra översvämningar eftersom terrängen här är flack och sjöarna få. Upprepade översvämningar, 31 effektiverad markanvändning samt myndigheternas allt mindre resurser har ökat behovet av aktiv förberedelse för och snabb information om översvämningar. Behovet av förberedelser för översvämningar ökar också på grund av att ersättningsansvaret för översvämningsskador övergår till försäkringsbolagen i början av år 2014, då statens ersättningssystem upphör. Projektet ska i första hand mobilisera medborgarna och övriga aktörer i regionen till att förutse flöden och översvämningar och förbereda sig för risksituationer. Projektet förbättrar tillgången till lättfattlig information om översvämningar i vattendrag och dagvattenöversvämningar samt dammsäkerhet. Projektet kartlägger metoder för hur man snabbt ska nå aktörerna i riskområdena när en översvämning hotar. Projektet främjar också hanteringen av dagvattenöversvämningar och samarbetet mellan olika aktörer. 6.2 Kulturen ger välfärd Förslaget om ett gemensamt projekt lades fram i genomförandeplanerna 2013–2014. Kulturen har en central ställning i samhällsbygget. Konst och kultur är sådana nödvändiga grundläggande frågor för människans existens vars nyskapande effekt sprider sig över livets alla områden och påverkar välfärden och hälsan. I landskapsprogrammen för Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Österbotten står främjande av hälsa och välfärd som ett centralt mål. Landskapens kultur‐ och välfärdsstrategier har som målsättning att öka kulturens effekter och att utveckla samarbetet med social‐ och hälsovården. Välfärdstjänster och ‐produkter med kulturellt innehåll har utvecklats i alla landskap. Målet för projektet är att organisera tjänster med kulturellt innehåll för olika grupper (barn, unga, äldre, invandrare, glesbygdsbefolkningen) med hjälp av kommunala pilotprojekt över sektorgränserna. För att man ska kunna garantera kontinuiteten är kommunernas kultur‐, hälso‐ och socialväsenden ett nav i försöksverksamheten. Försöken följs upp genom mätningar av det tekniska genomförandet (resursbehoven) och genom uppföljning av effekterna på välfärden. 6.3 Stödjande av verksamhetsförutsättningarna för energibranschen Förslaget om ett gemensamt projekt lades fram i genomförandeplanerna 2012–2013. På de tre landskapens område finns en betydande helhets‐ och tillväxtpotential för förnybar energi, vars utnyttjande främjar landskapens energisjälvförsörjande, minskar beroendet av fluktuerande energipriser och öppnar nya möjligheter till sysselsättning. För landskapens och hela landets framtid är det av vikt att tillräcklig finansiering allokeras för utveckling av förnybara och decentraliserade energiformer och att hinder för utvecklingen avlägsnas. Målet för projektet är att främja ibruktagandet av förnybar energi samt innovations‐, företags‐, forsknings‐ och utbildningsverksamheten i anslutning därtill i de tre landskapen. För centralförvaltningen föreslås bland annat att forsknings‐ och innovationskoncentrationer tilldelas resurser, att antalet utbildningsplatser som stödjer branschen utökas samt att småskalig decentraliserad energiproduktion främjas genom lagstiftning, stöd, tariffsystem och så vidare. Om det från aktörsfältet kommer fram nya projektidéer som omspänner samarbetsområdet eller annars överskrider landskapsgränserna är strävan att påskynda ett så flexibelt genomförande av dem som möjligt. 32 7. FINANSIERINGSPLAN
En finansieringsplantabell enligt arbets‐ och näringsministeriets anvisningar (TEM/271/09.02.01/2014) ingår i bilaga 1 till genomförandeplanen. 8. BILAGOR
Bilaga 1. Finansieringsplan för landskapsprogrammets genomförandeplan Maakuntaohjelman toimeenpanosuunnite Taulukko täytetään soveltuvin osin erikseen vuosille 2015 ja 2016 Vuosi:
Maakunta:
Osio:
Toimintalinja / temaattiset tavoitteet
2
TL 1 Pk‐yritystoiminnan tukeminen (EAKR)
EAKR
Valtio
Kunta
Muu julkinen
Uusimman tiedon ja osaamisen tuottaminen ja hyödyntäminen (EAKR)
TL 2
EAKR
Valtio
Kunta
Muu julkinen
Työllisyys ja työvoiman liikkuvuus (ESR)
TL 3
ESR
Valtio
Kunta
Muu julkinen
Koulutus, ammattitaito ja elinikäinen TL 4 oppiminen (ESR)
ESR
Valtio
Kunta
Muu julkinen
Sosiaalinen osallisuus ja köyhyyden TL 5 torjunta (ESR)
ESR
Valtio
Kunta
Muu julkinen
Kohdentamattomat EAKR EAKR
Valtio
Kunta
Muu julkinen
Kohdentamattomat ESR ESR
Valtio
Kunta
Muu julkinen
KAIKKI YHTEENSÄ
EU
Valtio
Kunta
Muu julkinen
EAKR YHTEENSÄ
EU
Valtio
Kunta
Muu julkinen
ESR YHTEENSÄ
EU
Valtio
Kunta
Muu julkinen
VAIN VALKOISELLA POHJALLA 0:LLA MERKITTYIHIN SOLUIHIN VOI TÄYTTÄÄ LUKUJA
2015
Pohjanmaa
ELSA
RR‐ELY
RR‐ELY
Maakunnan liitto
1148000
Kansalaistoim Kestävä kaup. Kohdenta‐
Kansalaistoim
Kohdenta‐
Yritystuet Tuki 2 EURA 2014
kehittäinen kehitäminen maton yhteensä
kehittäminen maton 1 148 000
0
0
0
1148000
0
0
574 000
0
0
0
574000
0
0
495 000
0
0
0
495000
0
0
79 000
0
0
0
79000
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1148000
574000
495000
79000
0
1148000
574000
495000
79000
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
680000
340000
255000
85000
0
0
0
0
0
0
477750
239000
179000
59750
0
0
0
0
0
0
289250
145000
108000
36250
0
0
0
0
0
0
1447000
724000
542000
181000
0
0
0
0
0
0
1447000
724000
542000
181000
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Maakunnan liitto Tekes
Tekes
Kohdenta‐
maton yhteensä
YHTEENSÄ
Kohdentamattomat
0
0
0
0
0
0
2
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
yhteensä
0
0
0
0
0
1148000
574002
495000
79000
0
yhteensä 0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1231000
615000
396000
220000
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1231000
615000
396000
220000
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
680000
340000
255000
85000
0
680000
340000
255000
85000
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
477750
239000
179000
59750
0
477750
239000
179000
59750
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
289250
145000
108000
36250
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
2595000
1298000
1037000
260000
0
1148000
574000
495000
79000
0
1447000
724000
542000
181000
0
289250
145000
108000
36250
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
3826000
1913000
1433000
480000
0
2379000
1189000
891000
299000
0
1447000
724000
542000
181000
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1231000
615000
396000
220000
0
1231000
615000
396000
220000
0
0
0
0
0
0
LIITE 1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1231000
615 000
396 000
220 000
0
33
16.6.2014
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1231000
615000
396000
220000
0
1231000
615000
396000
220000
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Maakuntaohjelman toimeenpa Taulukko täytetään soveltuvin osin erikseen vuosille 2015 ja 2016 16.6.2014
Vuosi:
Maakunta:
Osio:
Toimintalinja / temaattiset
tavoitteet
RR‐ELY
RR‐ELY
Kansalaistoim
kehittäinen Yritystuet Tuki 2 EURA 2014
TL 1
TL 2
TL 3
TL 4
TL 5
Pk‐yritystoiminnan tukeminen (EAKR)
EAKR
Valtio
Kunta
Muu julkinen
Uusimman tiedon ja osaamisen tuottaminen ja hyödyntäminen (EAKR)
EAKR
Valtio
Kunta
Muu julkinen
Työllisyys ja työvoiman liikkuvuus (ESR)
ESR
Valtio
Kunta
Muu julkinen
Koulutus, ammattitaito ja elinikäinen oppiminen (ESR)
ESR
Valtio
Kunta
Muu julkinen
Sosiaalinen osallisuus ja köyhyyden torjunta (ESR)
ESR
Valtio
Kunta
Muu julkinen
Kohdentamattomat EAKR EAKR
Valtio
Kunta
Muu julkinen
Kohdentamattomat ESR ESR
Valtio
Kunta
Muu julkinen
KAIKKI YHTEENSÄ
EU
Valtio
Kunta
Muu julkinen
EAKR YHTEENSÄ
EU
Valtio
Kunta
Muu julkinen
ESR YHTEENSÄ
EU
Valtio
Kunta
Muu julkinen
Kestävä kaup. Kohdenta‐
kehitäminen maton Maakunnan liitto
yhteensä
34
LIITE 1
VAIN VALKOISELLA POHJALLA 0:LLA MERKITTYIHIN SOLUIHIN VOI TÄYTTÄÄ LUKUJA
2016
Pohjanmaa
ELSA
Maakunnan liitto Tekes
KansalaistoimKohdenta‐
kehittämine maton yhteensä
Tekes
YHTEENSÄ
Kohdenta‐
maton yhteensä
Kohdentamattomat
yhteensä 1110000
555000
446250
108750
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1110000
555000
446250
108750
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
2
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1110000
555002
446250
108750
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1190000
595000
416000
179000
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1190000
595000
416000
179000
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1190000
595000
416000
179000
0
0
0
0
0
0
656120
328060
246045
82015
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
656120
328060
246045
82015
0
656120
328060
246045
82015
0
0
0
0
0
0
460680
230340
172805
57535
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
460680
230340
172805
57535
0
460680
230340
172805
57535
0
0
0
0
0
0
279200
139600
104900
34700
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
279200
139600
104900
34700
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
2506000
1253000
970000
283000
0
1110000
555000
446250
108750
0
1396000
698000
523750
174250
0
279200
139600
104900
34700
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
3696000
1848000
1386000
462000
0
2300000
1150000
862250
287750
0
1396000
698000
523750
174250
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1110000
555000
446250
108750
0
1110000
555000
446250
108750
0
1396000
698000
523750
174250
0
0
0
0
0
0
1396000
698000
523750
174250
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1190000
595000
416000
179000
0
1190000
595000
416000
179000
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1190000
595000
416000
179000
0
1190000
595000
416000
179000
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
35
TYÖ- JA ELINKEINOMINISTERIÖ
Alueosasto
17.6.2014
KESTÄVÄÄ KASVUA JA TYÖTÄ 2014-2020 -TOIMENPIDEOHJELMA
Rahoitussuunnitelman vuoden 2016 alueellisessa päätöksenteossa olevat indikatiiviset kulmaluvut
Vuoden 2016 indikatiiviset kulmaluvut
maakunnittain (ELY-keskus+liitot)
YHTEENSÄ
EAKR-kulmaluku
2016
ESR-kulmaluku
2016
Valtio yhteensä
2016
88,544
15,818
5,031
12,061
32,910
9,029
103,136
32,118
48,970
7,809
2,355
5,647
15,811
4,227
4,582
6,228
15,037
Keski‐Suomi
Etelä‐Pohjanmaa
Pirkanmaa
Pohjanmaa, Pohjanmaa
Pohjanmaa, Keski‐Pohjanmaa
Satakunta
Varsinais‐Suomi
3,894
1,825
2,084
1,150
3,033
2,494
0,986
2,911
0,957
2,562
0,698
1,420
1,676
1,319
5,104
2,087
3,485
1,386
3,340
3,128
1,729
Länsi-Suomi yhteensä
15,466
11,543
20,257
Häme, Päijät‐Häme
Häme, Kanta‐Häme
Kaakkois‐Suomi, Etelä‐Karjala
Kaakkois‐Suomi, Kymenlaakso
Uusimaa
2,338
0,965
1,715
2,154
0,878
1,010
0,637
0,653
1,129
3,150
2,511
1,202
1,776
2,462
3,021
Etelä-Suomi yhteensä
8,050
6,579
10,972
Pohjois‐Pohjanmaa
Kainuu
Lappi
Pohjois-Suomi yht.
Etelä-Savo
Pohjois-Karjala
Pohjois-Savo
Itä-Suomi yhteensä
9,787
13,302
17,720
5,540
13,281
36,541
9,942
10,777
14,648
35,366
YHTEENSÄ
Kunta+muu
julkinen
2016
240,650
41,347
12,926
30,989
85,262
23,198
25,146
34,178
82,521
11,909
4,869
8,131
3,234
7,793
7,298
4,034
47,266
5,859
2,804
4,144
5,745
7,049
25,601
34,379
5,907
1,847
4,427
12,180
3,314
3,592
4,883
11,789
1,701
0,696
1,162
0,462
1,113
1,043
0,576
6,752
0,837
0,401
0,592
0,821
1,007
3,657
36
Bilaga 2. De viktigaste trafik‐ och logistikprojekten i landskapet Österbotten Projektbeskrivning Kostnadskalkyl 2014–2018 (mn €) 2014 2015 7,1 (4,0)
3,4 (3,2)
2016 2017 2018 Finansieringsbeslutet har fattats Riksväg8 (E 8): Vasa norra infartsväg (Smedsby omfartsväg) slutförs Kostnadskalkyl totalt 55 mn € Hamnfarleden i Jakobstad fördjupas Kostnadskalkyl totalt 14,9 mn € Riksväg 3 Tammerfors–Vasa: i Laihela 10 17
1,3 1 1
7 (9)
Kostnadskalkyl totalt 27 mn € Projekt som är klara att genomdrivas Vaasa Airport Logistics Center stärks som ett flyglogistiskt center Kostnadskalkyl totalt 3,3 mn € Stamväg 68 / hamnvägen i Jakobstad utvecklas och förbättras, fas 1 och 2 Kostnadskalkyl totalt 15,5 mn € Stamväg 67 Kaskö–Seinäjoki: stamvägen förbättras samt vinterunderhåll 2014 2
Kostnadsförslag sammanlagt 2 mn € Riksväg 8 Vassor–Kärklax omkörningsfiler, geometriska skärningar samt anslutnings‐ och trafikregleringar Stamväg 63 Kauhava–Ylivieska förbättras Kostnadskalkyl totalt 13 mn € 7
4 6 3
9 17 17 5 7
Riksväg 8 Vasa förbindelseväg förbättras Kostnadskalkyl totalt 60 mn € (Staten 60 % + Vasa 40 %) Järnvägsstationen i Jakobstadsregionen utvecklas, triangelspår i Bennäs samt elektrifiering Kostnadskalkyl totalt 12 mn € 17 37
Underhållet av järnvägen Seinäjoki‐Kaskö effektiviseras och kritiska ställen förbättras. (5+5 mn € + 5 x 2 mn €/år) 5 5 2 2 (40) (40) Kostnadskalkyl totalt 20 mn € Järnvägen Seinäjoki–Kaskö förbättras grundligt 
Framskjuts ca 10 år, om det effektiviserade underhållet och de mest kritiska åtgärderna genomförs (se projektet ovan) Kostnadskalkyl totalt 110 mn € Hamnfarleden i Kaskö förbättras och muddras 2,6 2,0
Björnöns hamnfarled i Kristinestad fördjupas.
1 0,5
Karleby‐Jakobstads flygplats jämte vägförbindelser utvecklas 2
Kostnadskalkyl totalt 4,6 mn € (staten 2,6 mn €, kommunen 2,0 mn €) Vasa flygplats utvecklas: flygterminalen utvidgas 2,5 2,5
Projekt som behöver finansiering för planeringen Riksväg 8 (E 8) förbättring av avsnittet Vasa–Uleåborg: utarbetande av väg‐ och byggnadsplaner 0,5 Kostnadskalkyl för byggandet Vasa‐Uleåborg totalt 110 mn € Utvecklingskorridoren Vasa–Seinäjoki: snabbare arbetsresetrafik, förbättring av riksväg 18 samt järnvägen, avlägsnande av plankorsningar och förbättring av säkerheten. 0,5
0,5
(20) (20) Kostnadskalkyl för byggandet totalt 40 mn € Vasa hamnväg samt reservering för ett spår via flygplatsen och logistikcentret 0,2
→ MKB‐ och utredningsplaneringen inleddes 8/2014. Övriga Bastrafikledshållning (inkl. regionala investeringar) Midway Alignment of Bothnian Corridor: Förbättring av trafikförbindelsen och hamnfunktionerna i Kvarken, samordning av trafikformer, planering och byggande av ett nytt fartyg, ökad gods‐ och passagerartrafik Kostnadskalkyl totalt 90 mn € (EU, staten och regionen) 20 20 20 20 20 3 3 28 28 28