Transcript Österbottens landskapsprogram 2011–2014

Österbottens
landskapsprogram
2011–2014
Kraft ur hög kompetens, kulturell mångfald
och stark sammanhållning
Österbottens
landskapsprogram
2011–2014
En tyngdpunkt:
”Göra världsarvet Kvarkens skärgård,
naturobjekten och de geologiska
sevärdheterna i landskapet mer kända”
Bild: Rönnskären – en del av världsarvet
Malax kommuns bildarkiv
Nr 70 S
ISBN 978-951-592-114-7
ISSN 1238-0822
Waasa Graphics Oy
Vasa 2011
Layout och bilder (om ej annat nämns):
Göran Strömfors
Innehållsförteckning
Förord
5
1.
Inledning
1.1.
Den strategiska utvecklingen av Österbotten grundar sig på
landskapets planeringssystem 7
1.2.
Beredningen av landskapsprogrammet
2.
Om nuläget och utvecklingspotentialen i landskapet Österbotten
2.1
Återverkningarna av en förändrad omvärld innebär
en utmaning för utvecklingen i Österbotten 9
2.2
Österbottens styrkor utgör en gedigen grund för positiv utveckling
3.
Tyngdpunkter och åtgärder inom de prioriterade områdena
för landskapsutvecklingen under åren 2011–2014 15
3.1
3.1.1
Prioriterat område 1: Konkurrenskraft och image
– Österbotten är känt för att vara energiskt 15
Bedömning av miljökonsekvenserna för prioriterat område 1
3.2
3.2.1
Prioriterat område 2: Arbetskraft och kompetens
– internationella och kunniga, innovatörernas Österbotten 26
Bedömning av miljökonsekvenserna för prioriterat område 2 30
3.3
3.3.1
Prioriterat område 3: Tillgänglighet och balanserad regionstruktur
– de hållbara strukturernas och utmärkta förbindelsernas Österbotten
Bedömning av miljökonsekvenserna för prioriterat område 3 36
3.4
3.4.1
Prioriterat område 4: Välfärd, kultur och socialt kapital
– den kulturella mångfalden är en källa till välfärd i Österbotten
Miljökonsekvensbedömning för prioriterat område 4 46
3.5
3.5.1
Prioriterat område 5: Naturens och miljöns välbefinnande – Österbotten,
ett område på toppnivå i arbetet för att stävja klimatförändringen 47
Bedömning av miljökonsekvenserna för prioriterat område 5 52
4.
Landskapsprogrammet genomförs
som ett koordinerat samarbete på bred bas
5.
Finansiering av landskapsprogrammet
57
6.
Uppföljning av landskapsprogrammet
59
7
8
9
12
25
31
37
55
Bilaga 1
Beskrivning av processen för deltagande och bedömning (PDB)
av Österbottens landskapsöversikt och -program 61
Österbottens landskapsprogram 2011–2014
3
Tyngdpunkt:
”Kommuninvånarnas ställning,
hållbar utveckling samt trygghet
och jämlikhet som en del av planeringen,
genomförandet och värderingarna
inom välfärdspolitiken”
4
Bild: Malax kommuncentrum i en typisk österbottnisk ådal
Österbottens förbund
Malax kommuns bildarkiv
Förord
Ny energi i Österbotten
– kraft ur hög kompetens, kulturell mångfald och stark sammanhållning
Landskapsprogrammet skall under åren 2011–2014 vara riktgivande för de åtgärder som
måste till för att landskapets konkurrenskraft skall säkerställas och förbättras. Samtidigt
förverkligar det landskapsöversiktens vision: Ny energi i Österbotten – kraft ur hög kompetens, kulturell mångfald och stark sammanhållning.
En hållbar tillväxt förutsätter hög kompetens, kulturell mångfald och stark sammanhållning. I dagens samhälle är det viktigt att bejaka och främja den kulturella mångfalden.
UNESCO definierar den kulturella mångfalden som mänsklighetens gemensamma arv.
Som en källa till utbyte, innovation och skapande är kulturell mångfald lika nödvändig
för mänskligheten som biologisk mångfald för naturen. Den syftar till delaktighet för alla
medborgare och är en garanti för social sammanhållning, ett livskraftigt civilsamhälle
och fred. Detta är den värdebas som skall bära upp samhällslivet i Österbotten och skapa
grunden för en hållbar utveckling.
Med många olika mått mätt kan Österbotten visa på en långvarig och hållbar tillväxt inom
hela landskapet, och avvikande från de flesta andra landskap har befolkningsökning­
en fortsatt under de flesta åren sedan början av 1950-talet. Befolkningsökningen har de
senaste åren ökat markant och baserar sig bl.a. på ett ökat nativitetsöverskott. Österbotten
återfinns nu bland landets sex snabbast växande landskap.
Österbotten är ett producerande landskap, som med 3,3 % av landets befolkning står för
nästan 10 % av produktionen inom väsentliga branscher i landet. Hemligheten bakom
Österbottens jämna utveckling är en mångsidig näringsstruktur med Vasa och Jakobstad
som starka kompetens- och utbildningscentra. Redan tidigt gav sig företagen ut på den
internationella marknaden, ofta med en start i något av de nordiska länderna. Resultaten syns idag: Österbotten står för nästan 10 % av landets export, vilket är mest efter
Nyland. Österbotten står också för 10 % av teknologiindustrins produktion och är helt
ledande inom den energiteknologiska branschen. Landsbygden står för en väsentlig del av
industri­produktionen och har en växande primärproduktion inom många specialiserade
branscher. Österbotten svarar för ca 10 % av växtproduktionens värde inom jordbruket
och 9 % av landets hela jordbruksproduktion. Vi har således ett starkt landskap med en
stark produktion, som har betydelse för hela Finlands nationalekonomi.
Landskapsprogrammet används som underlag för de årliga genomförandeplaner, som
Österbottens förbund uppgör i brett samförstånd med aktörer i landskapet. Då kan vi rikta
in de gemensamma resurserna på rätt sätt och stöda den ekonomiskt och socialt hållbara
utvecklingen i landskapet.
Miapetra Kumpula-Natri
landskapsfullmäktiges
ordförande
Österbottens landskapsprogram 2011–2014
Ulla-Maj Wideroos
landskapsstyrelsens
ordförande
Olav Jern
landskapsdirektör
5
Tyngdpunkt:
”En behärskad
och balanserad
utveckling av
regionstrukturen”
Bild: Vasa stad
© Jaakko Salo
1.
Inledning
M
ålen i Österbottens landskapsprogram 2011–
2014 grundar sig på den av landskapsfullmäktige den 8.3.2010 godkända långsiktiga vision som
uttrycks i Österbottens landskapsöversikt 2040
”Ny energi i Österbotten – kraft ur hög
kompetens, kulturell mångfald och stark
sammanhållning”.
År 2040 är Österbotten en energisk och väl­
mående högborg för forskning och utbild­
ning på toppnivå, som stöder näringslivs- och
framgångsspetsarna, samt en dynamisk, in­
ternationell och mångkulturell region, vars
framgång bottnar i evolutiv utveckling, en
stark målinriktad samarbets- och företagsam­
hetskultur, en regionstruktur enligt hållbar ut­
veckling samt en utmärkt tillgänglighet. Öster­
botten är känt som den absoluta föregång­aren
då det gäller produktion och användning av
ny energi. Vasa hör som Österbottens central­
ort tack vare sin logistiska ställning och star­
ka närings- och utbildningsprofil till de fem
viktigaste städerna i Finland.
1.1.
Den strategiska utveckling­en
av Österbotten grundar sig på
landskapets plane­ringssystem
Ett flertal aktörer som deltar i utvecklingen av Österbotten samt de partnerskap och samarbetsnätverk
som dessa aktörer bildar har en nyckelställning i utvecklingsarbetet. Landskapsprogrammet beskriver
hur den vision som uttrycks i landskapsöversikten
och som sträcker sig till år 2040 ska genomföras
under de närmaste åren, i praktiken under de fyra
följande åren, och den anger ramarna för arbetsfördelningen och samarbetet mellan aktörerna. I
landskapsprogrammet sammanställs och samordnas de olika aktörernas separata utvecklingsprog­
ram, riktlinjer för verksamheten och finansiering
(bild 1). Landskapsprogrammet styr de val som
österbottningarna gör för att utveckla sitt landskap.
I Österbottens landskapsöversikt utstakas de strate­
giska riktlinjerna för landskapets utveckling. Dessa
utgör också de prioriterade områdena och tyngdpunkterna i landskapsprogrammet. För varje priori­
NATIONELLA STRATEGIER
Statsrådets beslut om
riksomfattande mål
för regionutvecklingen 2007–2011
EU-PROGRAM
- EU:s regionala landsbygdsprogram
- Operativa program inom ERUF
NATIONELLA
SÄRSKILDA PROGRAM
- Kompetenscentraprogrammet
- Kohesions- och
konkurrenskraftsprogrammet
- Det landsbygdspolitiska
helhetsprogrammet
- KOMMUNER
- EKONOMISKA REGIONER
- SAMKOMMUNER
- REGIONALA
LANDSKAPSPROGRAMMET
”LANDSKAPETS GEMENSAMMA VILJA”
bygger på
LANDSKAPSÖVERSIKTEN
(Arbets- och näringsministeriet)
MÅL:
UTVECKLINGSBOLAG
och ESF för EU:s mål regional
konkurrenskraft och sysselsättning
- EU:s ramprogram för forskning,
- Målet för territoriellt samarbete
Botnia–Atlantica
- Europeiska fiskerifonden
- Aktionsgruppernas LEADERprogram (Yhyres ry, Aktion
Österbotten rf)
SEKTORFÖRVALTNINGEN
- Närings-, trafik- och miljöcentralen
i Österbotten, ANM, JSM, UKM
- Närings-, trafik- och miljöcentralen
i Södra Österbotten, MM, KM
- Regionförvaltningsverket i Västra
och Inre Finland: MM, UM, SHM, IM
Landskapets vilja, klart utformad och gemensamt antagen, fungerar
som instrument för hur finansieringen allokeras (FM)
Bild 1. Landskapsprogrammets roll som språkrör för landskapets vilja.
Österbottens landskapsprogram 2011–2014
7
terat område finns dessutom de centrala utvecklings­
linjerna och de viktigaste spetsprojekten under
åren 2011–2014 angivna. Landskapsprog­­­rammet
innehåller också en uppskattning om hur dessa kan
finansieras. Utgående från landskapsprogrammet
utarbetas årligen en genomförandeplan, där behovet
av den statliga finansiering som behövs för genomförande av landskapsprogrammet framställs per förvaltningsområde.
Österbottens landskapsstyrelse fattade 17.11.2008
beslut om att inleda beredningen av landskapsprog­
rammet och lade fram planen för deltagande och
bedömning under 30 dagar i enlighet SMB-lagen
(Lagen om bedömning av miljökonsekvenserna
av myndigheters planer och program 200/2005).
I Bilaga 1 finns en beskrivning av processen för
deltagande och bedömning gällande Österbottens
landskapsöversikt och -program. Miljö­konsek­vens­
bedömningarna för varje priori­terat område står att
läsa i landskapsprogrammet. Landskapsprogrammets miljörapport återfinns på Österbottens förbunds webbplats, www.obotnia.fi.
8
1.2.
Beredningen av
landskapsprogrammet
Beredningen av Österbottens landskapsprogram
och -översikt inleddes med en undersökning om
Österbottens framgångsfaktorer som gjordes vid
Vasa universitet, ”Aikaansaava alue – Pohjanmaan
menestystekijät”. Forskningsrapporten väckte stort
intresse och en för utvecklingen synnerligen viktig
diskussion om de framtida valen i Österbotten.
Beredningen av innehållet till landskapsöversikten och -programmet inleddes 12.12.2008 med
ett startseminarium för en stor grupp sakkunniga.
Planeringsarbetet fortsatte i 14 sakkunniggrupper
genom ett sk. Call For Papers -förfarande. I plane­
ringsarbetet utnyttjades en elektronisk platt­form,
ett intranät.
Beredningen av landskapsprogrammet bygger inte
bara på den nya lagen om utveckling av regionerna,
som trädde i kraft 1.1.2010, och statsrådets beslut
20.12.2007 om riksomfattande mål för utveckling
av landskapen, utan även på många utvecklingsprogram och strategier på global, nationell och
EU-nivå. Även resultaten av den evaluering av
landskapsprogrammen 2007–2010 som WFA-förbunden tillsammans låtit göra har utnyttjats i beredningsprocessen. De promemorior som använts
i beredningen av landskapsprogrammet finns sammanställda på Österbottens förbunds webbplats,
www.obotnia.fi.
Österbottens förbund
2.
Om nuläget och utvecklingspotentialen
i landskapet Österbotten
2.1
Återverkningarna av en
förändrad omvärld innebär en
utmaning för utvecklingen
i Österbotten
Världsekonomins verkningar
i Österbotten
I Österbotten var 2000-talet en framgångsrik tid.
Produktionen och exporten ökade snabbt och sysselsättningen förbättrades kontinuerligt. Den positiva utvecklingen inom industrin kulminerade under åren 2007 och 2008, då industrins omsättning
och export ökade avsevärt snabbare än i hela landet i genomsnitt. Enligt Etlas uppskattning ökade
bruttonationalprodukten i Österbotten år 2008 med
hela 13,3 procent, då tillväxtsiffrorna för hela landet pekade på bara 1,6 procent. De största industri­
grenarna i landskapet, tillverkning och underhåll
av maskiner och anläggningar samt tillverkning av
eltekniska anordningar ser ut att ha haft en fortsatt
snabb tillväxt ännu under första halvan av år 2009.
Trots den starka tillväxten märks verkningarna av
den svåra recession som drabbat världsekonomin
också i Österbotten. Inom många industribranscher
samt inom byggnadsbranschen och handeln vände omsättningen nedåt redan i början av år 2008.
Under svåra tider drar de stora företagen ner på
underleveranser för att trygga sysselsättningen
för den egna personalen, vilket snabbt ger sig till
känna i omsättningen för typiska underleverantörsbranscher. Skogsindustrins situation har också för­
svårats avsevärt bl.a. på grund av nedläggningen
av Oy Metsä-Botnia Ab:s massafabrik i Kaskö.
Skogsindustrin har haft stora svårigheter också
i Jakobstads­regionen, där man har tvingats ta till
omfattande permitteringar. Med tanke på industrin
som helhet har Österbotten ändå klarat sig relativt
bra och omsättningsnedgången har inte varit alls
lika brant som den varit i landet i övrigt.
Hur det går i fortsättningen beror till stor del på hur
fort landskapets ekonomi reser sig ur recessionen. I
Finlands Näringsliv EK:s konjunkturbarometer från
november 2009 förutspåddes att konjunkturläget
kommer att försämras ytterligare i de österbottniska
Österbottens landskapsprogram 2011–2014
landskapen. Etla prognostiserar ändå en gynnsam
utveckling för Österbotten under de närmaste åren.
Trots att Österbottens brutto­nationalprodukt under
år 2009 uppskattas ha sjunkit lite mer än i landet i
genomsnitt, förutspås en snabbare tillväxt för åren
2010–2013 än i landet i övrigt. Enligt prognosen
kommer bruttonationalprodukten i Österbotten under åren 2009–2013 att öka tredje snabbast av alla
landskap. Det kan också noteras att den snabba
tillväxten år 2008 enligt Etlas uppskattning lyfte
Österbottens bruttonationalprodukt per capita över
genomsnittet för hela landet. I den här gruppen har
hittills bara tre landskap ingått, då de höga siffrorna
för Nyland och Åland innebär att den genomsnitt­
liga bruttonationalprodukten per capita för hela landet blir mycket hög.
På medellång sikt påverkas utvecklingen i Österbotten avsevärt av den strukturomvandling som
följer av globaliseringen. En generell prognos är
att den produktionsinriktade verksamheten allt mer
kommer att flyttas till länder med låga produktions­
kostnader. Också de för Österbotten viktiga maskinoch metallindustrin samt den eltekniska industrin
är i farozonen. Betydelsen av globala nätverk och
globalt samarbete ökar ytterligare. Det är viktigt att
man hittar branscher som kräver mycket specialkunnande eftersom kunnandet kommer att bli viktigare än pris per timme i fråga om specialprodukter
av engångskaraktär. Det som behövs är hög kompetens, kontinuerlig produktutveckling och snabb
förädling av nya idéer och uppfinningar till verkliga innovationer som har ett kommersiellt värde. En
bra infrastruktur är också av stor betydelse för att
ett perifert läge inte ska vara ett hinder för produktionsverksamhet.
Mot bakgrund av den goda utvecklingen på 2000-talet kan man ändå säga att Österbotten hittills har
hört till dem som har vunnit på globaliseringen.
Här har man klarat av att anpassa sig till de ständigt
förändrade kraven inom internationell handel. En
av Österbottens styrkor kan alltså anses vara att internationell verksamhet och en kontinuerlig anpassningsförmåga har långa traditioner i landskapet. Ett
hot som kan anses vara större än globaliseringen är
protektionismens frammarsch. En ökad protektio­
nism ute i världen skulle snabbt försvaga förutsättningarna för den öppna, exportinriktade industrin i
Österbotten.
9
Demografiska förändringar påverkar
arbetsliv och utbildning
Såväl befolknings- som sysselsättningsutveckling­
en har under en längre tid varit positiv i Österbotten. Folkmängden har ökat i jämn takt och år
2009 översteg befolkningsökningen åter en gång
siffrorna för året innan. Folkmängden ökade med
hela 1 112 personer d.v.s. med 0,6 procent, medan
folkmängden i hela landet ökade med 0,5 procent. I
slutet av år 2009 hade Österbotten enligt Statistikcentralens beräkning redan 177 097 invånare.
Befolkningsökningen är synnerligen jämnt fördelad
över landskapet. År 2009 minskade befolkningen i
endast fyra av landskapets 17 kommuner. Av dessa
kommuner är två, Kaskö och Närpes, belägna i
Syd­österbotten, där befolkningsutvecklingen har
varit negativ en längre tid. Befolkningsökningen
var snabbast i Vasaregionen, där den enligt Statistikcentralens beräkning uppgick till 1,1 procent.
Den snabbaste relativa tillväxten uppvisade Oravais, Larsmo, Korsholm, Vasa och Laihela, som
alla hade en ökning på mer än en procent.
Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos kommer den behärskade befolkningsökningen i Österbotten att fortsätta. Prognosen visar att Österbotten
år 2020 kommer att ha cirka 186 000 och år 2030
cirka 193 000 invånare. Enligt beräkningarna kommer folkmängden i hela Österbotten och i Jakobstadsregionen att öka proportionellt i samma takt
som befolkningsökningen i hela landet. Folkmäng­
den i Vasaregionen kommer däremot att ha en proportionellt snabbare ökning än i hela landet. För
Sydösterbotten förutspår Statistikcentralen däremot
en snabb befolkningsminskning.
Också sysselsättningsutvecklingen har i Österbotten under de senaste åren legat på topp i jämförelse
med hela landet. Trots att den försvagade ekonomiska situationen som förväntat har lett till ökad
arbetslöshet, var arbetslöshetsgraden i december
2009 (8,2 %) ändå lägst på det finländska fastlandet tillsammans med Nyland. Inom landskapet är
skillnaderna ändå stora. Kommuner med en arbets­
löshetsgrad under 5 procent är Oravais och VöråMaxmo, medan Jakobstad och Kaskö som lidit av
svårigheterna inom skogsindustrin har en arbets­
löshetsgrad kring 12 procent.
10
Sysselsättningsutvecklingen kommer under de närmaste åren att påverkas framför allt av hur snabbt
världsekonomin och Finland reser sig ur recessio­
nen. Enligt Etlas prognos kommer arbetslösheten
i Österbotten att öka snabbare i Österbotten än i
landet i övrigt men vända till en snabbare nedgång
än i hela landet under åren 2011–2013. Sysselsättningsgraden beräknas sjunka ännu under år 2010
men den kommer ändå inte att gå under 70 procent
i något skede. Efter recessionen torde det samtidigt
förekomma både strukturell arbetslöshet och brist
på arbetskraft inom vissa branscher.
Värt att notera är att under EU-medlemskapet har
antalet arbetsplatser ökat med en fjärdedel i Vasa­
regionen och med en femtedel i Jakobstadsregionen
men varit oförändrad i Kyroland och Sydösterbotten. Den kraftiga tillväxten inom industri, handel
och övrig service har gett fart åt centrumens tillväxt.
Industrin står för nästan 60 procent av företagens
omsättning. Närapå två tredjedelar av företagens
omsättning har ackumulerats till Vasaregionen, och
det är därför förståeligt att Vasaregionens framgång
är viktig också med tanke på välfärden i resten av
landskapet.
Befolkningen i Österbotten åldras snabbt. Enligt
Statistikcentralens beräkningar kommer andelen
personer över 64 år att fram till år 2020 öka från 18,5
procent till 23,3 procent. Samtidigt sjunker antalet
personer i arbetsför ålder (15–64-åringar) snabbt.
Befolkningen i arbetsför ålder kommer att minska
fram till år 2020 i alla ekonomiska regio­ner i Österbotten och dystrast blir situationen i Syd­österbotten.
När befolkningen åldras i hela landet kommer
kampen om kunnig arbetskraft oundvikligen att
öka mellan regionerna. Med tanke på regionernas
konkurrenskraft är det av yttersta vikt att det finns
tillräckligt med kunnig arbetskraft i synnerhet för
behoven inom landskapets spetskluster, t.ex. energi­
industrin. Allt mer arbetskraft behövs i framtiden
också för att ta hand om den allt större andelen äld­
re. För närvarande ökar folkmängden i Österbotten
tack vare en hög nativitet och många invandrare. I
fråga om flyttrörelsen inom landet förlorar Österbotten ändå hela tiden invånare då många av dem
som utexamineras från regionens läroanstalter flyttar till tillväxtcentra i södra Finland.
Österbottens förbund
I konkurrensen om kunnig arbetskraft är en mångsidig arbetsmarknad av största vikt. För att båda
föräldrarna i en familj ska finna sysselsättning är det
viktigt att Österbotten förutom industriarbetsplatser
också kan erbjuda tillräckligt med arbetstillfällen
inom de privata tjänstesektorerna och inom den
offentliga sektorn. Utvecklingspotential finns eftersom fastighets- och företagstjänster samt handeln sysselsätter proportionellt sett färre personer
i Österbotten än i hela landet. Förutom de goda
möjligheterna till arbete utgör också bl.a. trivsamma boendemiljöer och mångsidiga möjligheter till
fritidsintressen trumfkort i kampen om kunnig arbetskraft.
bidraget högre än genomsnittet för hela landet.
År 2008 hade Jakobstad den högsta skuldbördan per
capita av de österbottniska kommunerna (3 818 €) medan Vörå-Maxmo hade den lägsta (146 €). Det var
bara Jakobstad, Kaskö och Lillkyro som hade mer
lån per capita än kommunerna i landet i genomsnitt. Den åtstramade kommunala ekonomin märks
ändå redan i en höjd inkomstskattesats. År 2009
var den genomsnittliga inkomstskattesatsen i de
österbottniska kommunerna 19,23, medan den
var 18,59 i hela landet. Tre kommuner höjde sin
inkomstskatte­sats år 2009, medan det blev hela åtta
kommuner som ser sig tvungna att höja inkomstskattesatsen år 2010.
För att trygga tillgången på kunnig arbetskraft är
det viktigt att utbildningssystemet i landskapet är
fungerande och mångsidigt också framöver. År
2008 fanns det sammanlagt 153 grundskolor och
16 gymnasier i Österbotten. I landskapet finns tre
yrkesläroanstalter och sju högskoleenheter. Det är
viktigt att värna om högskolornas konkurrenskraft
för att de ska kunna locka så begåvade studerande
som möjligt till regionen. Det är också angeläget att
man identifierar de rätta spetsområdena för forsk­
ning och satsar på dem.
En av framtidens största utmaningar kommer uppenbart att vara att få den kommunala ekonomin på
en stabil grund. Den allt snävare skattebasen som
recessionen har medfört och det att befolkningen
snabbt blir allt äldre kräver betydande förändringar
i kommun- och servicestrukturen. Kommunkartan
i Finland förändras nu snabbt och verkningarna av
det bör tas på allvar även i Österbotten. Den svåra
uppgiften för kommun- och servicestrukturen är att
stötta organiseringen av en hållbar serviceproduktion så att kommuninvånarna har tillgång till högklassiga och kostnadseffektiva tjänster på lika vill­
kor runtom i landskapet.
Med tanke på arbetskraftens tillräcklighet är det
också viktigt i vilken mån man lyckas förlänga
människors arbetskarriär under de närmaste åren,
både i början och i slutet av karriären. Faktorer som
landskapets aktörer genom sitt eget agerande kan
påverka är förkortad studietid, inga mellanår och
uppmuntran till arbete som motsvarar utbildningen
samt bättre arbetshälsa och trivsel i arbetet. Även
integreringen, utbildningen och sysselsättningen
av invandrare bidrar för sin del till att arbetskraften
räcker till bättre. I invandrarna och de utländska
studerandena har landskapet en betydande dold
arbetskraftsresurs som man inte ens i Österbotten
ännu har lyckats ta vara på tillräckligt effektivt.
Kommun- och servicestrukturen
under förändringstryck
De österbottniska kommunerna hade ett rimligt utgångsläge före recessionen. År 2008 var årsbidra­
get positivt i alla kommuner i Österbotten. I Kaskö,
Kristinestad, Vasa, Laihela och Kronoby var årsÖsterbottens landskapsprogram 2011–2014
Barnens och ungdomarnas ställning
i förändringen
Barnens och ungdomarnas ställning i det moderna
konkurrenssamhället är tudelad. En del av barnen
mår mycket bra och tas väl hand om medan andra
barn mår dåligt och till och med lämnas vind för
våg då föräldrarna kämpar med pressen i arbets­livet
eller andra svårigheter. Tecken på att utslagning
och till och med arbetslöshet går i arv till följande
generation syns redan i vårt samhälle i dag.
Oroväckande mitt under den pågående recessionen
är speciellt att ungdomsarbetslösheten ökar. I december 2009 hade antalet arbetslösa under 25 år
ökat till 1 036 personer. Andelen arbetslösa unga
hade ökat med närmare 70 procent från mot­
svarande tidpunkt föregående år medan ökningen
i hela landet var cirka 44 procent. Beaktansvärt är
också att största delen av de arbetslösa som är under
11
30 år har en utbildning men kan trots det inte hitta
arbete. Ändå är andelen arbetslösa österbottningar
under 25 år mindre av andelen arbetslösa ungdomar
i hela landet än av andelen ungdomar i hela landet,
så ur den synvinkeln är situationen bättre än i hela
landet i genomsnitt.
Ungdomsarbetslösheten ska alltid tas på allvar,
för redan några månader av arbetslöshet passive­
rar och kan avsevärt försvåra en ung människas
möjligheter att få arbete. Utslagning har vi inte råd
med eftersom de stora åldersklassernas avgång från
arbetslivet under de närmaste åren hotar att leda till
en kraftig brist på arbetskraft. Särskild uppmärksamhet bör riktas på barnen i invandrarfamiljer som
utgör en viktig resurs för näringslivet i Österbotten
och samhället generellt. Åtgärder som förebygger
utslagning samt säkrade utbildningsmöjligheter
och arbete för alla är livsviktiga frågor med tanke
på en tryggad livskraft i hela regionen. Det vore
också viktigt att regionen kan erbjuda tillräckligt
med mångsidiga arbetsmöjligheter för dem som
utexamineras från högskolorna i regionen. Kunnig arbetskraft flyr från regionen om de inte får en
första arbetsplats snabbt efter avslutade studier. Det
är viktigt att få såväl de finländska som utländska
studerande som kommer hit att knyta an till regio­
nen till exempel med hjälp av olika incitament.
Klimatförändringen
påskyndar åtgärderna
En av de viktigaste framtida utmaningarna är klimatförändringen och bekämpningen av den. För
närvarande kommer över hälften av elproduktionen
i Österbotten från fossila bränslen. Elförbrukningen
ökar snabbare än i landet i genomsnitt (3 474 GW år
2007). I värmeproduktionen prioriteras fortfarande
olja, en tredjedel av fastigheterna i regionen har
nämligen oljevärme. I fastighetsuppvärmningen
kommer 2,5 TWh/år från olja. Transporttrafiken är
till hundra procent beroende av mineraloljebaserade
bränslen. En av framtidens stora utmaningar är hur
bränsleförbrukningen ska kunna minskas radikalt,
utan att regionens konkurrenskraft blir lidande.
Klimatförändringen kan ändå ses också som en
möjlighet, inte bara som ett hot, i Österbotten. I
Vasaregionen verkar Nordens mest betydande kon12
centration av energiteknologisk industri, där man
utvecklar och producerar energisparande lösningar
för olika branschers behov. Här ingår över etthund­
ra företag, som direkt sysselsätter ungefär 10 000
personer. Företagens sammanlagda omsättning är
cirka 4 miljarder euro, av vilket exporten står för
70 procent. Tillväxten har varit svindlande. Under
åren 2000–2008 ökade energiklustrets omsättning
med över 300 procent och exporten med över 200
procent. Klustrets framtid i en värld som strävar efter
att spara energi kan anses se synnerligen ljus ut.
2.2
Österbottens styrkor
utgör en gedigen grund
för positiv utveckling
De sakkunniggrupper som deltagit i beredningsprocessen började med att analysera landskapets
styrkor och svagheter, möjligheter och hot. På basis
av analysen beslutade man sig för att vända blickarna mest mot styrkorna och möjligheterna. Genom
att kombinera styrkorna med möjligheterna bäddar
man för framgång.
Nedan presenteras Österbottens framgångsfaktorer
och de närmaste årens viktigaste utmaningar som
har slagits fast i landskapsöversikten och som har
styrt arbetet med landskapsprogrammet. De viktigaste av dessa är:
• Österbottens absoluta styrka är den diversifie­
rade näringsstrukturen som bär upp regionen
även under ekonomiskt svåra tider.
• Sysselsättningen är fortfarande i genomsnitt
på en god nivå i landskapet, mycket tack vare
det starka energiklustret och den mångsidiga
näringsstrukturen.
• Finlands ledande och Nordens största globalt
verkande kunskapskoncentration inom energiteknologi har svindlande möjligheter. Energiklustret är företagsverksamhetens spjutspets i
Österbotten och har en omfattande multiplikatoreffekt på näringslivets utveckling i regionen.
Österbottens förbund
• Den starka företagartraditionen samt den prövande och nyskapande, djärvt framtidsinriktade
attityden är utmärkande för Österbotten.
• Det mångsidiga och flerspråkiga utbudet av
utbildning i Österbotten lockar ungdomar till
regionen och det livliga, internationella studie­
livet gör livet pulserande i en urban anda.
• Österbotten består i både urbana och rurala
områden av ett tätt nätverk av lokalsamhällen,
som har ett livligt samarbete både internt och
sinsemellan och som är öppna för nätverk och
impulser utifrån.
• Internationalitet, många språk och kulturer inom
samhällets olika sektorer är en naturlig del av
verksamheten i Österbotten. Tack vare sitt rika
språk- och kulturarv, gedigna långvariga kontakter och ett aktivt nätverkande har Österbotten också nationellt en viktig roll i främjandet
av det nordiska samarbetet.
• Den starka kulturtraditionen i Österbotten utgör
en ypperlig grund för att utveckla klustret för de
kreativa branscherna till ett betydande natio­nellt
centrum och för arrangemang av betydande kulturevenemang.
• Utbildnings- och forskningskompetensen inom
välfärdsbranschen är gedigen i Österbotten och
den har utmärkta möjligheter att utvecklas.
• Österbotten har ett täckande trafiknät och en
god tillgänglighet, som bör vidareutvecklas
enligt näringslivets behov och enligt de behov
som förändringarna i markanvändning och ökad
trafik medför. Österbotten är lättillgängligt per
flyg och förbindelserna fungerar väl både inom
Finland och till utlandet. Vasas ställning som ett
betydande logistiskt centrum i Västra Finland är
stark och blir alltjämt starkare.
• Österbotten erbjuder en ypperlig boende- och
livsmiljö nära havet och ren natur.
• De kommersiella tjänsterna har i Österbotten
utvecklats behärskat och enligt de utvecklingsbehov som olika delar av regionen har.
• Den starka förvaltningstraditionen, utmärkta utbildningsmöjligheter samt tvåspråkigheten och
Österbottens landskapsprogram 2011–2014
mångkulturaliteten stärker Österbottens ställ­
ning då regionaliseringsprocessen framskrider.
• Österbotten är fortfarande den stora landsbyg­
dens region, vars styrkor grundar sig på en
tudelad utveckling: parallellt med stora lantgårdar fungerar specialiserade mikrokluster på
landsbygden.
• Österbottens unika landhöjningsnatur och skär­
gård.
Genom att utnyttja dessa framgångsfaktorer kan
Österbotten svara mot framtida utmaningar, av vilka särskilt följande kan lyftas fram:
• Österbotten bör skapa sig en gemensam vilja
om utvecklingens inriktning för att stärka regionens konkurrenskraft och alla bör också
genuint förbinda sig vid den.
• Österbotten är föga känt och imagen bör byggas
upp med gemensamma krafter på ett målmedvetet och långsiktigt sätt. Österbotten ska ses
som en dynamisk, mångkulturell, flerspråkig,
tolerant och internationell högborg för utbild­
ning och forskning; en havsnära region som på
ett lämpligt sätt kombinerar ett urbant liv med
fridfulla boende- och livsmiljöer, där företagsamhet och innovativt tänkande blomstrar. Ny
energi som ett omfattande begrepp är ett trumf­
kort som imagen bygger på.
• Österbotten ska trygga tillgången på kunnig arbetskraft genom att vid rätt tid ordna utbildning
och vuxenutbildning på basis av prognostisering av behovet samt genom att förebygga utslagning, främja migration inom landet och arbetskraftsinvandring.
• Innovationssystemet bör utvecklas ytterligare
för att det allt bättre ska kunna stöda skapandet av nya arbetstillfällen, nya företag och deras
tillväxt samt forsknings- och utvecklingsarbete
till stöd för dem.
• Österbotten ska bli allt bättre på att förnimma förändringar och reagera snabbt på dem,
oberoende om det är fråga om snabb teknologisk utveckling, förändringar i strukturer och
sysselsättning eller t.ex. en förändring i samband med en miljökris.
13
• Österbotten ska även i fortsättningen garantera
tillgången på flerspråkiga välfärdstjänster och
andra tjänster både i städer och på landsbygden.
• Österbottningarna ska på alla sätt värna om och
främja den mångkulturella acceptansen och
genuina toleransen inom samhällets olika områden.
• Tillräckliga resurser bör tilldelas utvecklingen
av trafikinfrastrukturen i Österbotten.
14
• Utvecklandet av förnybara energiformer bör
stödas genom en planmässig och styrd områdes­
användning.
• Med hjälp av en samordnad planering av samhällsstrukturen och trafiksystemen kan man allt
bättre stävja verkningarna av klimatförändringen.
• Resurser bör allt effektivare allokeras för att
utveckla turism som grundar sig på den attraktionskraft som naturmiljöer, i synnerhet världsarvet, samt kulturmiljöer och skärgården har.
Österbottens förbund
3.
Tyngdpunkter och åtgärder inom de
prioriterade områdena för landskapsutvecklingen
under åren 2011–2014
I
detta kapitel anges de strategiska tyngdpunkterna
för varje prioriterat område i landskapsprogrammet inklusive spetsprojekt och riktlinjer för utvecklingen. De prioriterade områdena motsvarar de
stra­tegiska riktlinjer som slagits fast i landskaps­
översikten. För varje prioriterat område presenteras
dessutom de viktigaste finansieringskällorna och de
ansvariga förvaltningsområdena.
De strategiska tyngdpunkterna, spetsprojekten och
riktlinjerna för utvecklingen under åren 2011–2014
förverkligar målbilden i Österbottens landskaps­
översikt 2040. Avsikten är att landskapsutveckling­
en år för år under varje landskapsprogramperiod
ska förverkligas enligt landskapets strategiska
riktlinjer. Innehållet i utvecklingsarbetet behöver
eventuellt justeras under resans gång: Österbotten
är starkt beroende av den globala utvecklingen och
såväl förändringar i de ekonomiska konjunkturerna
som samhälleliga omvälvningar kan påverka landskapsutvecklingen.
I samband med tyngdpunkterna för de prioriterade
områdena nämns vid behov också spetsprojektens och åtgärdernas regionala omfattning. Det är
angeläget att kraftigt utöka allt nätverksbyggande
samt att aktivt söka och utöva globalt samarbete
inom de starkaste kompetensområdena. Denna utveckling kommer under de närmaste åren att betonas i genomförandet av alla prioriterade områden.
Följande prioriterade områden
ingår i landskapsprogrammet:
1. Konkurrenskraft och image – Österbotten är
känt för att vara energiskt
2. Arbetskraft och kompetens – internationella
och kunniga, innovatörernas Österbotten
3. Tillgänglighet och balanserad regionstruktur –
de hållbara strukturernas och utmärkta förbindelsernas Österbotten
4. Välfärd, kultur och socialt kapital – den kulturella mångfalden är en källa till välfärd i
Österbotten
5. Naturens och miljöns välbefinnande – Österbotten, ett område på toppnivå i arbetet för att
stävja klimatförändringen.
Österbottens landskapsprogram 2011–2014
3.1
Prioriterat område 1:
Konkurrenskraft och image
– Österbotten är känt för att
vara energiskt
Målen i landskapsprogrammet
för åren 2011–2014
Under åren 2011–2014 ligger huvudvikten i utvecklandet av konkurrenskraften i Österbotten både på
att utveckla det mångsidiga näringslivet och på att
stärka den internationella konkurrenskraften hos de
utvalda starka spetsklustren. Man uppmuntrar till
utveckling av nya stigande branscher och förbättrar
deras verksamhetsbetingelser. Innovationssyste­
mets målmedvetna arbete med att utveckla förmågan
och viljan till förnyelse inom näringslivet fortsätter genom att forskning och utveckling stärks och
man skapar tvärvetenskapliga innovationsmiljöer
som för samman den kompetens som finns inom
olika områden. Företagsverksamheten förnyas med
fokus på prognostisering av internationell efterfrågan och utveckling av företagens kärnkompetenser.
De grundläggande förutsättningarna för välfärd
och ekonomisk utveckling är att sysselsättningen
sköts väl och kompetensen säkerställs (se PO 2).
En stärkt konkurrenskraft förutsätter god tillgäng­
lighet, ett utmärkt serviceutbud samt attraktiva
boende- och arbetsmiljöer. I Österbotten fortsätter
det långsiktiga och målmedvetna arbetet med att
utveckla dessa (se PO 3, PO 4).
Österbotten är ett av Finlands mest industrialiserade och exportintensiva landskap. Av företagens
årliga omsättning kommer nästan 60 procent från
industrin. För att Österbotten ska vara framgångs­
rikt krävs det att man obetingat vidareutvecklar
verksamhetsförutsättningarna för den internatio­
nella och mångsidiga industriella företagsverk­
samheten, av vilka de viktigaste är tillgången på
kunnig arbetskraft, en utvecklad infrastruktur och
fungerande logistik samt regionens starka image.
Också en trivsam arbets- och boendemiljö med
mångsidiga möjligheter till utbildning och fritidssysselsättning är ofta avgörande för var företag
etablerar sig eller vart människor vill flytta.
15
I landskapet fortsätter den målmedvetna utveckling­
en av innovationssystemet. För att innovationssystemet ska bli starkare krävs satsningar framför
allt på verksamhetsförutsättningarna för aktörerna
inom innovationssystemet och på att samtidigt
utveckla samarbetet och arbetsfördelningen. De
stora internationella företagens forsknings- och
utvecklingsverksamhet, de åtta högskolorna och
forsk­ningsinstituten i landskapet samt spjutspets­
branscherna skapar en utmärkt grund för utveckling­
en. Särskilt intensivt bör man utveckla olika former
av internationellt nätverksbyggande inom de utvalda spjutspetsbranscherna. Kärnan i utvecklingen av
innovationssystemet är Vasa vetenskapspark och
campusområdet i Jakobstad. Vetenskapsparkens
verksamhet är starkt knuten till Vasa högskolekonsortium, som bildas av de sju högskolorna i staden.
Högskolecampuset i Jakobstads centrum inrymmer Åbo Akademis verksamhet, Yrkeshögskolan
Novias enhet i Jakobstad, Mellersta Österbottens
yrkeshögskolas funktioner i Jakobstad och några
företag. Även yrkesskolan Optima är ett stöd för
innovationsverksamheten. Innovationssystemet i
Jakobstad stöttas av innovations- och utbildnings­
tjänsterna i staden samt av innovationssystemet i
Karlebyregionen. Särskilt brådskande är utvecklingen av företagstjänster i såväl Jakobstad som i
Sydösterbotten.
Kompetensstrukturerna i Sydösterbotten bör stärkas. Den samordnade utvecklingen av Vasa vetenskapspark fortsätter. I vetenskapsparken finns
förutom högskolorna, teknologicentret och forsk­
ningsinstitutionerna också ett betydande antal
företag. Innovationssystemet utvecklas också utgående från den gemensamma innovationsstrategin
för Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och
Österbotten.
Under de närmaste åren är det speciellt viktigt att
rikta resurser till att stärka företagandet och till
att skapa nya arbetstillfällen. Det är angeläget att
fungerande strukturer skapas för att identifiera svaga signaler och ge upphov till idéflöden samt att potentiella företagare får stöd för produktifie­ring och
vidareförädling av sina företagsidéer för att skapa
nya arbetstillfällen. Viktiga fokusområden är att ge
stöd åt nystartade företag, utveckla sme-företagsverksamheten och speciellt att stöda tillväxtföretag,
säkra att generationsväxlingar och ägarbyten lyc­
16
kas, främja kvinnors ledarskap och företagande
samt företagande inom service­branschen. När inlärningsmiljöerna utvecklas genom en effektivare
företagsamhetsfostran såväl inom småbarnsfostran
som på alla skolstadier leder det till bättre initiativförmåga, problemlösningsförmåga, engagemang
och ansvar bland barn och unga. En allt aktivare
företagsamhetsfostran får en snöbollseffekt genom att
den ökar delaktigheten och förebygger utslagning.
Österbotten har en styrka i sitt mångsidiga närings­
liv, sina starka spetskluster och sina internationella
storföretag. Målet för verksamheten är att utveckla
den nationella och internationella spetskompeten­sen
samt säkerställa att det omfattande och mångsidiga
näringslivet bevaras. Av största vikt är att öka sam­
arbetet inom landskapet liksom samarbetet mellan
landskapen och det internationella samarbetet. I
Österbotten koncentreras utvecklings­arbetet speciellt
till följande kluster: energibranschen (underklustret
bioenergi och vindkraftsklustret), me­tallbranschen,
IKT-branschen (med underklust­ret digitala innehåll),
skogs- och träbranschen (klust­ret för skog och trä i
Österbotten med under­klustret husbyggande och
träenergi), det marina klustret (underkluster båt- och
plastbranschen), livsmedelsbranschen samt servicebranschen (underklustret välfärdstjänster). Det är
skäl att notera att i landskapsprogrammet är underklustret digitala innehåll klassat som ett underkluster till IKT-branschen, trots att de digitala kreativa
branscherna snarare karaktäriseras av ömsesidigt
beroende av innehåll och teknik.
Österbottens spetskluster är nationellt och internationellt nätverkande och framgångsrika branscher,
vilkas utveckling är av betydelse för hela landets
konkurrenskraft. I Österbotten satsar man speciellt på att utveckla det energiteknologiska klust­
ret, och Teknologicentrum Oy Merinova Ab:s roll
som nationell samordnare för klustret framtidens
energiteknologier är betydande. Utvecklingen av
spetskluster stöds också av det marina klustret och
kunskapsklustret för digitala innehåll, som båda
finansieras genom kompetenscentraprogrammet.
Särskild uppmärksamhet fästs på tillämpningen av
informations- och kommunikationsteknologi inom
andra branscher. Nya stigande branscher som kommer att utvecklas är speciellt klustret för välfärd
och kreativa branscher samt de kunskapsintensiva
s.k. KIBS-branscherna (Knowledge Intensive BusiÖsterbottens förbund
ness Services). I Österbotten har man redan kommit långt i utvecklingen av de nya branscherna men
själva klustren är fortfarande ostrukturerade. Målet
under denna programperiod är att lyfta speciellt
klustret för kreativa branscher och välfärdsklust­ret
till spetsbranscher i Österbotten. Eftersom de kreativa branscherna omfattar ett antal affärsgrenar som
skiljer sig från varandra måste man i utvecklings­
arbetet ta hänsyn till de olika branschernas särdrag
och behov av utvecklingsåtgärder. En annan aktuell
bransch att utveckla är turismen. Utvecklingen av
spetsbranscherna underlättas genom en överens­
kommen arbetsfördelning mellan aktörerna.
Det absoluta flaggskeppet för landskapet Österbotten är det mycket starka energiteknologiska
klustret, som fortsättningsvis ska utvecklas enligt
riktlinjerna i Österbottens energistrategi. Österbotten framträder som landskapet för Ny Energi,
där kärnan Vasaregionens energikluster redan nu
är Nordens största kompetenskoncentration inom
energiteknologi. Kompetenskoncentrationen inom
energibranschen i Österbotten består av bransch­
företag, forsknings- och utbildningsorganisationer
med samarbetsorganisationen Vasa energiinstitut
(VEI) i centrum samt Teknologicentrum Oy Merinova Ab. Vasa energiinstitut är grundat av handelsvetenskapliga fakulteten, tekniska fakulteten
och Levón-institutet vid Vasa universitet tillsammans med Vasa yrkeshögskola och Yrkeshögskolan Novia, och det sammanför kompetensen inom
energibranschen. Särskild uppmärksamhet kommer
under de närmaste åren att fästas på att stärka den
energiteknologiska kompetensens internationella
konkurrenskraft genom FoU-verksamhet. Det här
målet stöds på ett utmärkt sätt av bildandet av ett
tekniskt campus i Vasa, som är inriktat på energi­
teknologisk forskning och utbildning.
Många framgångsrika innovationer växer fram i
gränsytorna mellan olika tekniker. Därför är det
viktigt att skapa förutsättningar för fördomsfri
och kreativ företagsamhet. Till exempel innehålls­
produktion och upplevelseindustri stödjer denna
målsättning genom att bygga broar mellan traditionella teknologibaserade kompetensområden i
landskapet. Också de tre österbottniska landska­
pens gemensamma innovationsstrategi stimulerar
uppkomsten av innovationer.
Österbottens landskapsprogram 2011–2014
Österbotten är fortfarande den stora landsbygdens
landskap: landsbygden har en mångsidig och stark
karaktär, och den utgör den viktigaste kärnlandsbyg­
den i Finland. I Österbotten har man gått in för en
tudelad utvecklingsstrategi för landsbygden, enligt
vilken man dels stöder utvecklingen av lantbruksföretag med stordrift och dels höjer produktionens
förädlingsvärde på landsbygden genom en s.k.
förädlingsvärdekedja. De största utmaningarna i utvecklandet av den österbottniska landsbygden är att
få en behärskad strukturomvandling på landsbyg­
den och säkra lönsamheten för landsbygdsföretag.
Landsbygden utvecklas för att skapa förutsättningar
såväl för innovativa sme-företag som för traditio­
nell primärproduktion. Utnyttjandet av de betydande resurserna inom förnybar energi på landsbygden skapar nya arbets- och affärsmöjligheter
samt gör landsbygden mer självförsörjande i fråga
om energi under den närmaste framtiden. Ett stöd i
utvecklingen av jordbruket och livsmedelsindustrin
är Martens Trädgårdsstiftelse i Övermark i Närpes
och Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT i Ylistaro i Seinäjoki.
För att trygga landsbygdens livskraft bör man speciellt ta fasta på att förbättra servicenivån på landsbygden och få en fungerande infrastruktur gällande
såväl trafiksystem, boende som bredbandsförbindelser. Ett livsvillkor för de rurala områdena och
landsbygden är att de har en fungerande näringsoch servicestruktur samt byar med dragningskraft,
d.v.s. en högklassig boende-, arbets-, företagar- och
rekreationsmiljö.
Det generella långsiktiga målet för skogsbruket i
Österbotten är skogsägarnas ökade aktivitet i skogen
och ökad lönsamhet. För att nå målet är det aktuellt
att minska splittringen av skogsområden, öka gene­
rationsväxlingarna på skogshemmanen, skapa alternativa skötselformer och större bruknings­enheter och
på det sättet förbättra lönsamheten och öka skogs­
ägarnas aktivitet i sina skogar. Skogsbranschens
åtgärder planeras och genomförs i sam­arbete med
Kustens skogscentral, Södra Österbottens skogscent­
ral och övriga branschorganisationer för främjande
och rådgivning samt med Närings-, trafik- och miljöcentralerna i Österbotten och Södra Österbotten.
Upp­komsten av nya företag och service­former inom
skogsbruket gynnas av regeringsbeslut typ METSO
(Metsäalan strateginen ohjelma) och stödpolitiken.
17
Målen för prioriterat område 1 i landskapsprog­
rammet för åren 2011–2014, Konkurrenskraft
och image – Österbotten är känt för att vara ener­
giskt, uppnås genom satsningar på spetsprojekt
och åtgärdshelheter i enlighet med valda tyngd­
punkter för utveckling.
•
Utveckla integreringen av invandrare (integrationsprogram för de olika pendlingsområdena,
e-tjänster som stöder integrationen)
•
Fullfölja KSSR-lagstiftningen
•
Aktiv intressebevakning för att de för närings­
livet viktiga trafikinfrastrukturprojekten ska
genomföras (se PO 3)
•
Kontinuerlig utveckling av trivsamma boende­
miljöer och goda möjligheter till pendling, utbildning och fritidssysselsättning (se PO 2, PO
3 och PO 4).
Tyngdpunkterna är:
1. Säkerställda verksamhetsbetingelser för den
starka, internationella industriverksamheten i
Österbotten
2. Ett utvecklat innovationssystem
3. Stärkt intraprenörskap samt utvecklande av
och stöd till nya, innovativa och aktivt expansiva företag
4. Stärkta verksamhetsbetingelser för spets­klust­
ren och mikroklustren samt kraftiga satsningar
på nya stigande branscher
TYNGDPUNKT 2:
Ett utvecklat innovationssystem
•
Genomföra åtgärdsplanen i Södra Österbottens, Mellersta Österbottens och Österbottens
gemensamma innovationsstrategi som ett sam­
arbete mellan myndigheter, utbildnings- och
forskningsorganisationer, kommuner, företag
och den tredje sektorn
•
Uppmuntra till och möjliggöra experimentell
innovationspolitik med hjälp av olika innovationstekniker (designlaboratorium, kreativt
laboratorium, innovationssessioner, innovationsfabriker) samt genom att skapa nya typer
av tvärvetenskapliga och mångdisciplinära innovationsmiljöer samt nätverk och strukturer
som underlättar innovativ verksamhet
•
Utveckla Vasa högskolekonsortiums verksamhetsmodeller för regionalt inflytande för att
göra landskapets innovationssystem mer funktionellt
•
Göra den specialiserade verksamheten med
företagsinkubatorer och innovationsombud
permanent som en del av funktionerna vid den
landskapsomfattande Vasa vetenskapspark
såväl i Vasaregionen, Sydösterbotten som i Jakobstadsregionen
•
Utveckla Jakobstads universitets- och högskolecampus samt komprimera innovationsoch utbildningsstrukturerna i Jakobstads­
regionen och Karlebyregionen
•
Förverkliga ett tekniskt campus i Vasa som en
del av Vasa vetenskapspark
5. En mångsidig mosaik som trumf för den livs­
kraftiga landsbygden i Österbotten.
Nedan beskrivs de spetsprojekt och viktigaste utvecklingsperspektiv som ingår i tyngdpunkterna:
TYNGDPUNKT 1:
Säkerställda verksamhetsbetingelser för den starka,
internationella in­dust­ri­verksamheten i Österbotten
•
Göra Österbotten mer nationellt och internationellt känt genom att intensifiera samarbetet
och vidta bl.a. följande åtgärder:
 Effektivera marknadsföringen av Österbotten
t.ex. genom följande åtgärder:
- Effektiverad regional marknadsföring och
stärkt regionalt samarbete som en del av KOKOprogrammen och ett landskaps­omfattande
mark­nadsföringsprojekt
- Stärkt information och lokalt utvecklings­
partnerskap för Vasaregionens energikluster
genom KOKO-finansiering
- Vidareutveckling av Österbottens landskapsportal och dess statistik- och prognostiseringsportal
- Upprätthålla Vasaregionens energiportal
(energy­vaasa.fi) och andra branschportaler.
18
Österbottens förbund
•
Organisera kommunernas näringslivstjänster
på ett ändamålsenligt sätt och utveckla nätverken mellan myndigheter, finansiärer och
bolag som betjänar företagen, ytterligare intensifiera samarbetet mellan de regionala närings­
livsbolagen (Concordia, Dynamo, VASEK
och KOSEK) samt koppla in företagsservice­
projekt i denna verksamhetsmodell
•
Driva på infrastruktur- och näringslivssamarbete över landskapsgränserna i Sydösterbotten
för att underlätta uppkomsten av nya företag
och bevara de nuvarande arbetsplatserna
•
Utveckla internationella, nätverksfrämjande
verksamhetsmodeller för utvalda toppforsk­
ningsområden vid universiteten och hög­sko­
lorna (pilotprojekt ERUF-finansierat inter­­na­tio­­nellt
forskarutbytesprogram inom ener­gi­­forsk­ning)
•
Stärka den offentliga sektorns satsningar på
forskning och utveckling samt förnya finansieringsformerna och utveckla de regionala
risk- och beredningsfinansieringsmodellerna
för att nya innovativa företagsidéer och experi­
menterande, ofta mångvetenskapliga, projekt
ska kunna finansieras
•
Stärka verksamheten i de österbottniska högskolorna genom att försöka medverka till en
tillräcklig resursering av universitetens och
högskolornas utbildnings- och forskningsupp­
drag samt innovationsverksamhet och genom
att utveckla verksamhetsbetingelserna
•
Utveckla universitetens servicecenter Certia
och statens språkservicecentral som förläggs
i Vasa samt Vasahögskolornas gemensamma
vetenskapsbibliotek Tritonia. Alla dessa stöder
universitets- och högskolefunktionerna.
TYNGDPUNKT 3:
Stärkt intraprenörskap samt utvecklande av
och stöd till nya, innovativa och aktivt expan­
siva företag
•
Effektivera företagstjänsterna för företagare
och nyetablerade företag för att säkerställa
expansions- och utvecklingsförutsättningarna
och en fortgående utveckling av företagsverksamheten genom att utnyttja produktifierade
tjänster och utvecklingsbidrag
Österbottens landskapsprogram 2011–2014
•
Öka utvecklingsverksamheten i redan etable­
rade företag samt stöda tillväxt och internationalisering, med tillväxtföretag samt företag
som går igenom generationsväxling eller ägarbyte som speciell målgrupp
•
Effektivera verksamheten i nätverk för att utveckla företagstjänsterna
•
Genomföra omfattande utvecklingsprojekt som
satsar på att förbättra företagens verksamhetsbetingelser och på att höja kompetensen hos
personalen och företagsledningen
•
Gynna kvinnligt ledarskap och kvinnors ent­
reprenörskap som ett landskapsöverskridande
sam­arbete (genomföra projekthelheten DOVER, Development on Women’s Equal Rights)
samt starta rådgivning i ett tidigt skede för
kvinnliga företagare
•
Stegvis utveckla alla inlärningsmiljöer i Österbotten så att de kan verka enligt grundprinciperna för företagsamhetsfostran med målsättningen Österbotten, ett modellandskap för
företagsamhetsfostran år 2015.
TYNGDPUNKT 4:
Förbättrade verksamhets­betingel­ser för spets­
klustren och mikroklustren samt kraftiga sats­
ningar på nya stigande branscher
Det energiteknologiska klustret
•
Effektivera samordningen av energiklustret i
Österbotten
•
Utveckling av kompetenskoncentrationen inom
energi:
1) Vasa energiinstituts verksamhet utvidgas i
samband med att Ny Energi i Österbotten och
forsknings- och utvecklingsenheten för energi- och miljöaffärsverksamhet grundas
2) Teknologicentrum Oy Merinova Ab:s ställ­ning
stärks som en betydande aktör inom nationell
och internationell forsknings- och utvecklingsverksamhet inom energibranschen samt som
samordnare för kompetenscentrumprogrammet
3) Nya forsknings- och utvecklingslaboratorier inrättas (t.ex. geotermiskt laboratorium,
maskinteknologiskt laboratorium) och de befint19
utnyttja både EU:s finansiering för forsknings­
program och nationell finansie­ring samt bilda
en utvecklingsfond för energibranschen och
utveckla en såddkapitalmodell (SeedEnergy)
liga laboratorierna (t.ex. biobränslelaboratoriet)
utvecklas
4) Ett kunskapshus för förnybar energi grundas för att få de ledande konsultföretagen i
branschen att etablera sig i Vasaregionen.
•
•
Främja tillväxt i initialskedet, utveckling och
internationalisering av nya kunskapsintensiva
företag som uppstår då alltmer ren, förnybar
energi tas i bruk (t.ex. värmeföretag) samt
målmedvetet stöda specialiseringen och internationaliseringen inom underleverantörsnätverket för energibranschen
•
2) Utveckla innehållet i utbildningarna och
starta energiingenjörsutbildning med specialisering på serviceaffärsverksamhet och projektering
Göra energiklustret mer känt både nationellt
och internationellt genom att stärka det lokala
utvecklingspartnerskapet och effektivera den
externa kommunikationen i enlighet med
energi­strategin
•
3) Fortsätta verksamheten med energiakademin (Energy Gateway – Vägen till energibranschen) som verkar på alla skolstadier och
vidareutveckla den i hela landskapet
Energiklustret i Vasaregionen ska aktivt verka inom Cleen Oy strategiska vetenskaps-,
teknologi- och innovationscentrum för energioch miljösektorn
•
Säkerställa snabba datakommunikationer och
trafikförbindelser till stöd för det energitekno­
logiska klustrets export
•
Främja pilot- och referensinvesteringar som
stöder energiteknologins export samt utveckla
ett dokumenteringssystem för pilotprojekt
inom energibranschen i Österbotten med
avsikt att skapa en betydande och väldokumenterad kedja av många pilotprojekt inom
ny energi
•
Särskilt med tanke på utvecklingen av vind­
kraftsklustret:
Utveckla utbildningen inom energibranschen
i Österbotten och säkra tillgången på kunnig
arbetskraft i branschen:
1) Utöka antalet nybörjarplatser i yrkeshögskolorna och universiteten och göra utbildningen mer lockande till exempel genom att
näringslivet och skolorna bedriver samarbete
av typen Takuuteekkari-programmet
4) Mer tyngdpunkt på produktifiering och
certifiering inom energibranschen i andra
stadiets yrkesinriktade utbildning (t.ex. utbildningsprogram inom energibranschen för
drifts- och underhållspersonal till vindkraftverk vid Yrkesakademin och start av utbildning för underhållspersonal för värmeverk i
Sydösterbotten)
5) Mer tyngdpunkt på energi- och miljö­branschen
i gymnasieutbildningen och den grundläggande
utbildningen
6) Genomföra energi-MBA- och doktorandprogrammet inom energibranschen och göra
dem permanenta inom den forskningsenhet
för energiaffärsverksamhet som grundas vid
Vasa universitet.
•
•
20
Intensifiera samverkan mellan Vasaregionens
energikluster och Sydösterbotten samt Jakob­
stadsregionen både gällande utveckling och
ibruktagande av förnybara energiformer
Öka de offentliga forskningsresurserna för
energi­teknologi samt den offentliga finansie­
ring­en av investeringar genom att effektivare
a) Snabbare vindkraftverksleveranser kräver
att områdesreserveringar och bygglovsprocesser startas för pilotanläggningar
b) Intelligenta elnät bör utvecklas för att vindkraftsparker och vindkraftverk ska kunna
kopp­las till kraftnäten
c) Utvecklande av små vindkraftverk
d) Investeringar i infrastruktur för vindkrafts­
teknologins transporter, installation av marina
vindkraftverk samt för eldistributions- och
transmissionsnät bör främjas.
Österbottens förbund
•
•
Byggandet av pilotprojektet för energi­själv­
försörjande, Vasa vetenskapsparks Inno­hus, bör
påskyndas och ett nytt energisjälvförsörjande
försöksområde för ny teknologi inrättas
•
Inom båtklustret ska marknadsanalys- och
marknadsföringskunskapen samt produktoch servicepaket som stöder försäljningen
utvecklas
•
Underleverantörernas verksamhet ska stärkas
och deras möjligheter att bilda nätverk med
båttillverkarna i regionen främjas
•
Handel och tjänster kopplade till båtklustret
ska stärkas t.ex. med hjälp av planläggning
och marknadsföring.
Utveckling av gröna kontor och grönt
boende:
a) Kraftproduktion av förnybar energi i kontorsbyggnader
b) Utveckling av värmedistributionssystem
för att ersätta olje- och elvärme i småhus.
•
aktiviteter, program och genom utnyttjande
av global prognostiseringskunskap
Utveckling av energilösningar för trafiken:
a) Biogasanvändning i fordon
b) Främja elenergianvändning i fordon och
hybridmaskiner.
Livsmedelsklustret
•
Utveckla förädlade produkter utgående från
tillgängliga lokala råvaror genom ökad tillgång
till utbildning och kompetenshöjande åtgärder
•
Ta i bruk och utveckla kombinationer av
energiinbesparande lösningar och förnyelse­
bara energiformer i odling och förädling av
livsmedel för ökad lönsamhet och minskad
miljöbelastning
•
Tillämpad forskning med regional förankring
i samverkan mellan universitet och högskolor
samt lokala producenter och företagare lokaliseras till Sydösterbotten.
Metallklustret
•
Ostrobothnia Metal-projektet fortsätter med
fokus på forskning och produktutveckling,
på att företagsnätverkets verksamhet i landskapet utvecklas och utvidgas nationellt, på
kompetensutveckling samt på produktions­
teknologi och automatisering
•
Företagen inom metallklustret ska få hjälp
med att förnya sig efter recessionen genom
riktade aktiviteter, program och genom utnytt­
jande av global prognostiseringskunskap
•
Marknadsanalys- och marknadsförings­kuns­
ka­pen inom metallklustret samt produkt- och
servicepaket som stöder försäljningen bör utvecklas.
Skogsklustret
•
Främja möjligheterna att utnyttja skogen till
fullo genom att öka gallringen och främja
nytt­jande och vård av sumpskog, produktion
och användning av energived samt skogsvård
•
Utveckla arbetsmetoder för tidig vård av
plantbeståndet samt främja utnyttjandet av ny
teknologi och elektroniska tjänster
•
Gynna uppkomsten av nya företagsetablering­
ar och serviceformer
•
Stöd till företagsinvesteringar för anskaffning
och ibruktagande av skogsenergi
•
Strukturomvandlingen i fråga om skogs­
ägande främjas genom stöd till generations-
Båtklustret
•
Båtklustret i Österbotten utvecklas, det nationella kompetenscentrumprogrammet för det
marina klustret genomförs och samarbetet
mellan dessa kluster främjas
•
Ett långsiktigt utvecklingsprogram för båtklustret görs upp och verkställs i samarbete
mellan Jakobstadsregionen, Karlebyregionen
och Vasaregionen
•
Företagen inom båtklustret ska få hjälp med
att förnya sig efter recessionen genom riktade
Österbottens landskapsprogram 2011–2014
21
växlingar och ägoregleringar bland skogsägarna
samt genom att funktionärer i skogsbranschen
får en mångsidig utbildning inom skogbruket så
att de kan förmedla kunskap till nya skogs­ägare
•
Det regionala skogsråd som granskar hela
produktionskedjan i Österbottens skogskluster och som samordnas av Kustens skogscent­
ral utnyttjas för landskapets utvecklande
•
Säkerställa skogsindustrins verksamhetsförut­
sättningar i Kaskö och Jakobstad och i Syd­
österbotten prioritera insatser för att vida­
reutveckla skogsindustrin i Kaskö under åren
2011–2014
•
Utveckling av forskning och utbildning om
skogsbruk och skogsenergi genom att bilda
nätverk, öka utbildningsutbudet och stöda
utvecklingen av forsknings- och utbildnings­
strukturerna
•
•
•
kartläggning och utveckling av nya KIBSbranscher i Vasaregionen, Jakobstadsregio­
nen och Sydösterbotten.
Klustret för kreativa branscher
•
Ett flerspråkigt kompetenscenter för den
kreativa branschen grundas i Österbotten
genom att verksamheten och samarbetet mellan befintliga grundpelarna inom den kreativa
branschen utvecklas (Västra Finlands designcentrum MUOVA, Vasa vetenskapspark,
MediaCity, Juthbacka kulturcenter och det
utvecklings- och innovationscenter som
plane­ras i Jakobstad som en påbyggnad till
såväl Novias VisioLab som Novias utbild­
ning inom kulturområdet i Österbotten) samt
vidare att Sydösterbottens ställning stärks
som en del av den regionala helheten
•
Kartläggning och utveckling av för branschen
lämplig rådgivning och i synnerhet av finansieringsinstrument (särskilt produktutvecklingsmodeller)
•
Utveckling av företagstjänsterna i branschen
genom att utnyttja Woodpointprojektets erfa­
renheter
Metoder för företagsamhetsfostran används
för utveckling av den kreativa branschen i
olika inlärningsmiljöer
•
Grundande av ett för branschföretagen och
utbildnings- och forskningsorganisationerna
gemensamt Kompetenscenter för trävaru­
industrin, som fokuserar på att öka energieffektiviteten och att utveckla nya tekniska
lösningar med tanke på såväl tillverkningsmetoder som färdiga produkter. I samband med
detta utökas också samarbetet mellan hus­
byggnadsindustrin, byggföretagen och energi­
industrin, som redan är starka i Österbotten.
Kunskapen om kulturbranschen bör utökas
inom företagsserviceorganisationerna och
kunskapen om affärsverksamhet bland nya
och redan etablerade företagare. Stöd till expanderande företag för nätverksbyggande och
internationalisering
•
Ett tvärvetenskapligt öppet innovationskoncept (DEMOLA) utvecklas och introduceras i Österbotten för att sysselsätta unga
studerande och andra i målgruppen samt för
att generera nya innovationer
•
Öka medvetenheten bland allmänheten och i
synnerhet bland beslutsfattare om de kreativa
branschernas möjligheter med hjälp av det
s.k. Kreativa forumet som omfattar olika
verksamhetsmodeller samt stöder och utvidgar Österbottens Produforum-projekt
•
Utveckla en flerspråkig kultur- och design­
image i Österbotten.
Kompetenshöjning bland skogsägare, skogsföretag och funktionärer inom olika organisationer (utbildning och rådgivning för skogs­
ägare i fråga om skogsbrukets lönsamhet,
träproduktion, naturvård och skogsenergi)
Kunskapsintensiva (KIBS) branscher
•
22
Fortsatt utveckling av de kunskapsintensiva branscherna (ekonomiadministration,
översättnings- och tolkningstjänster, ingenjörs- och planeringsbyråtjänster, contact
centertjänster osv.) på basis av de utvecklingskarteringar som gjorts samt eventuell
Österbottens förbund
Välfärdsklustret
•
•
Medibothnia stärks som kompetenscenter för
utbildnings-, forsknings- och utvecklingsverksamhet inom social- och hälsovården.
Detta uppmuntrar också till företagsamhet i
branschen.
Samarbetet mellan den offentliga, privata och
tredje sektorn utvecklas med målet att stärka
välfärdsföretagandet och göra serviceutbudet
mångsidigare genom att med de regionala
sam­arbetsnätverkens hjälp få till stånd partnerskap mellan aktörerna
•
Fler välfärdsföretagare
•
Nya och redan etablerade företagare inom
välfärdsbranschen bör få mer kunskap om
affärsverksamhet samt information om nya
forsknings- och produktutvecklingsresultat
till stöd för sin egen utveckling av välfärds­
produkter och -tjänster.
•
Utveckling av landsbygdsföretag i olika
skeden av företagens livscykel, under de närmaste åren i synnerhet vid generationsväxling­
ar och ägarbyten, samt ökad yrkeskunskap,
stöd- och rådgivningsservice åt framför allt
unga företagare på landsbygden
•
En tvåspråkig styrnings- och rådgivningsservice för aktörerna på landsbygden tryggas
och stärks
•
Lantbrukarnas och pälsdjursuppfödarnas
arbetshälsa främjas genom att bl.a. avbytarsystemet utvecklas
•
Ett fungerande samarbete mellan aktörerna på
landsbygden, byaföreningarna och aktions­
grupperna samt kommunerna främjas genom
utnyttjande av erfarenheterna från t.ex. kont­
rakteringsprojektet
•
Aktionsgruppernas fortsatta arbete tryggas
under EU:s nya programperiod och utvecklingen av aktiva småsamfund och byaverksamhet fortsätter
•
Mer samarbete mellan myndigheter och delaktiga i planering och planläggning
•
Kartläggning av nationella lösningsmodeller
för att minska byråkratin i EU:s nuvarande
och planerade landsbygdsprogram samt
plane­ring och ibruktagande av nya verksamhetsmodeller.
Övriga växande branscher
•
Utveckla gruvindustri
•
Säkerställa tillgången på stenmaterial enligt
principerna för hållbar utveckling.
TYNGDPUNKT 5:
En mångsidig mosaik som trumf för
livskraften på den österbottniska landsbygden
Landskapet med en bred landsbygdspolitik
och en stor landsbygd
•
Utvecklandet av landsbygden fortsätter bl.a.
i landsbygdssektionen enligt principerna för
en bred landsbygdspolitik och resurser för
verksamheten tryggas såväl på riksnivå som
på regional nivå
•
Principprogrammet för den breda landsbygds­
politiken i Österbotten ”Landskapet med den
stora landsbygden” uppdateras och utnyttjas i
beredningen av EU:s nya programperiod
•
Främjande av gårdsbrukens strukturella utveckling och reform av ägoregleringar
Österbottens landskapsprogram 2011–2014
Landskapet med ny energi
•
Energiprogrammet för lantbruket genomförs i
enlighet med målet att effektivera energikonsumtionen
•
Den regionala energisjälvförsörjningen på
lands­bygden gynnas genom de nya verksamhetsmodeller som skapas inom programmet för
energisjälvförsörjning och stöds upp genom
regionalt förankrad tillämpad forskning kring
decentraliserad energiproduktion, nya energiteknologiska lösningar, distributionssystemet
samt energiinbesparande lösningar
•
Distribuerade och förnybara energiformer utvecklas för speciellt energiintensiva sektorer
23
som växthus, svinstall och fjäderfägårdar.
Rådgivning om, stöd till och byggande av
ekologiskt riktiga energilösningar främjas.
•
•
•
Utvecklingsprojektet för bioenergibranschen
genomförs med fokus på att utveckla fasta
biobränslen inkl. energigrödor, produktion
och rådgivning samt användningen av gödsel
som energikälla
Energilösningar för växthus utvecklas med
hjälp av att ett forskningsprogram för energi­
försörjningen i växthus startas samt genom
att nya låg- och passivenergiväxthus som är
under utveckling testas till exempel på Martens Trädgårdsstiftelses gård i Övermark och
tillämpad växthusforskning koncentreras till
stiftelsen
•
Utveckla den kvalitets- och konsumtionsvanebaserade, specialiserade livsmedelsekonomin
och livsmedelsbranschens förädlingskedja
som ett samarbete mellan Sydösterbotten,
Jakobstadsregionen, Karlebyregionen och
Kaustbyregionen (t.ex. grönsaks- och potatisbranschen samt fiskerihushållning)
Säkra livsmedelssäkerheten i hela produktionskedjan samt upprätthålla säkerheten
inom växt- och djurproduktion främst genom
förebyggande kontroller
•
Ett utvecklings- och informationscenter för
grönsaksproduktion samt ett forskningsväxthus inrättas i anslutning till Martens
trädgårdsstiftelse i Närpes
•
Konceptet närproducerad mat utvecklas och
testas i Österbotten
•
Mer forskning och produktutveckling för att
utveckla mervärdesmat
•
Specialiserad naturturism främjas t.ex. genom
tema- och aktivitetsturism kopplad till utveck-
24
En tillgänglig landsbygd
med trivsamma stråkbyar
•
Nya boendemiljöer som har god servicenivå
och som smälter väl in i den befintliga kulturmiljön planeras och byggs (se PO 3)
•
Obebodda fastigheter i byarna kartläggs i
varje kommun och ibruktagandet främjas
•
Investeringar som främjar trivseln i byarna
görs och projekt som förbättrar bymiljöerna
och -landskapet genomförs
•
Utvecklingen av landsbygdens infrastruktur
samordnas, speciellt bredbandsplaner och
vattenförsörjningsplaner, och funktionen av
snabba bredbandsförbindelser säkras i hela
landskapet
•
De nya servicekoncept som planerats för
att trygga de kommersiella bastjänsterna på
landsbygden utvecklas och innehållsproduktionen utvecklas för att förbättra servicen på
landsbygden
•
Flexibla arbetsarrangemang gynnas systema­
tiskt i och med fungerande bredbands- och
trafikförbindelser.
Utreda växttorvpotentialen, säkerställa växt­
hus­odlingens behov av växttorv och främja
exportmöjligheterna för växttorv.
Landsbygd med högklassig livsmedels­­produktion
och specialiserad turism
•
lingen av Kvarkens världsarv och Bötombergens naturturismområde.
Ett starkt grepp om utvecklingen
av de österbottniska specialbranscherna,
fiskeri- och pälsbranschen
Fiskeribranschen
•
Samarbetet intensifieras mellan olika parter
inom fiskeribranschen och även med parter
inom den integrerade förvaltningen av
skärgårds- och kustområdena för att främja
fiskerihushållningen
•
Förutsättningarna för fiskerinäringen bör tryggas nationellt genom intressebevakning och
de yrkesverksammas kompetens ska tryggas
genom utbildning (t.ex. fortsatt utnyttjande av
systemet mästare-gesäll)
•
Utveckla vidareförädlingen inom fiskeri­­nä­
ring­en enligt konsumenternas önskemål
Österbottens förbund
•
•
Starta verksamheten inom utvecklingsgruppen för fiskodling och yrkesfiske i Österbotten
med avsikten att göra upp lokaliseringsplaner
för vattenbruk och yrkesfiske samt effektivera
både fiskförädlingen och produktutvecklingen
Den selektiva utvecklingen av fiskehamnarna
i Österbotten fortsätter enligt hygienlagstiftningen och Kaskö fiskehamn, som är Finlands största fiskehamn och centrum för livs­
medelsströmming, utvecklas
•
Fisketurismen utvecklas som en del av naturturismhelheten i Österbotten. Avsikten är att
inrätta ett nationellt sälinformationscentrum i
Kvarkens världsarvsområde
•
Den regionala fiskerihushållningsgruppens
fortsatta verksamhet tryggas under följande
EU-programperiod
•
Lagenlig reglering av sälstammarna och utveckling av sälsäkra fångstredskap.
Pälsbranschen
•
•
•
•
•
Ett pälsdesigncentrum grundas i samband med
Juthbacka kulturcentrum för att säkra beva­
randet av det gedigna hantverks- och design­
kunnandet inom pälsbranschen i Österbotten
Undervisningsmaterialet förnyas och under­vis­
ningssystemen utvecklas för att göra utbildning­
en inom pälsbranschen mer lockande
En imagehöjande informationskampanj som
presenterar den tredelade pälsnäringens
möjligheter genomförs för målgruppen politiska beslutsfattare, myndigheter och andra
viktiga samarbetsparter, landsbygdsföre­ta­
gare samt skolor, särskilt högstadieelever
Pälsdjursfarmningen förnyas genom att man
tar fram uppfödningsalternativ för pälsdjur,
grundar gemensamma farmområden, speciali­
serar sig och tar i bruk ny teknologi och nya
produkter
För att säkerställa ett fungerande avbytarsystem inom pälsbranschen ska det vidareutvecklas bl.a. genom att förlänga avbytartiden och
göra avbytarutbildningen permanent på basis
Österbottens landskapsprogram 2011–2014
av erfarenheter från reservarbetskraftsprojektet (Varamiespalveluhanke)
•
Kvaliteten på pälsproduktionen höjs genom
att certifieringen utvidgas
•
Uppföljningssiffror gällande ekonomisk information inom pälsbranschen insamlas och
ett databankssystem skapas.
Finansiering
Nationell finansiering: Statlig och kommunal budgetfinansiering, landskapsutvecklingspengar/ kompetenscentraprogrammet och KOKO-prog­rammet,
Österbottens förbund, Närings- trafik- och miljöcentralen i Österbotten, Närings- trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, SITRA, TEKES,
Kustaktionsgruppen (KAG)
EU-program: EU:s regionala landsbygdsprogram
och operativa ERUF- och ESF-program inom EU:s
mål för regional konkurrenskraft och sysselsättning, EU:s ramprogram för forskning, programmet
för gränsöverskridande samarbete Botnia–Atlantica, Europeiska fiskerifonden
Ansvariga förvaltningsområden
ANM, JSM, UKM, MM, IM, SHM
3.1.1
Bedömning av miljökonsekvenserna
för prioriterat område 1
Satsningarna på att stärka verksamhetsbetingelserna för den starka internationella industrin i Österbotten, satsningarna på nya stigande branscher
och på att skapa nya arbetstillfällen samt att stärka
landsbygdens livskraft tryggar en jämn ekonomisk
tillväxt och utveckling. Genom att stärka företagandet och stöda nya expansiva företag kan man främja
sysselsättningen och den ekonomiska välfärden.
Spetsprojekten och åtgärderna inom prioriterat område
1 har en positiv verkan på Österbottens image som
en globalt verkande expert inom energi­branschen.
Som en ledande föregångare inom energikompetens har Österbotten en konkurrensfördel på den
globala marknaden, vilket medför välstånd till re25
gionen. Den österbottniska energiindustrins starka
konkurrenskraft på världsmarknaden stärks av att
man inom energibranschen har specialiserat sig på
system som använder förnybara energikällor och
som kan bidra till att stävja klimatförändringen.
Speciellt utvecklingen av vindkraftverk och den
infrastruktur som omger dem, t.ex. de föreslagna
åtgärderna för utvecklingen av ett intelligent elnät,
ökar betydelsen av regionens energikompetens i
världen. Det energi­teknologiska klustret i Österbotten blir också mer känt av att pilotinvesteringar
som stöder export av energiteknologi främjas och
att pilotprojekt inom energibranschen utvecklas.
Vasa får på riksnivå en större betydelse som logistiskt centrum bl.a. tack vare att logistikcentret
förverkligas och Vasabanan elektrifieras. Åtgärdsförslagen för att utveckla energilösningar för trafi­
ken, bl.a. användningen av biogas och elenergi i
fordon, gör det möjligt att ta miljövänliga fordon
i bruk. Eventuellt kommer de första distributions­
stationerna att förverkligas som pilotprojekt under
programperioden. Elbilar skulle avsevärt minska
bullret och växthusutsläppen från trafiken.
Regionens mål att öka energisjälvförsörjningen
genom att utnyttja distribuerad energiproduktion
och förnybara energikällor tryggar energiförsörj­
ningen i regionen även i krissituationer. De som
spetsprojekt presenterade pilotprojekten för energi­
självförsörjning, t.ex. inrättande av ett nytt, energi­
självförsörjande försöksområde för ny teknologi
och utvecklingen av ett värmedistributionssystem
för grönt boende, främjar energisjälvförsörjning­
en i regionen. De spetsprojekt som föreslås som
energi­lösning för landsbygden och som utvecklar
distribuerade och förnybara energiformer för bl.a.
växthus har en positiv miljöverkan.
Det finns ett hot om att globaliseringen kan orsaka plötsliga förändringar i näringsstrukturen då
storföretag som har sitt huvudsäte någon annanstans minskar sina funktioner eller drar sig bort
från Österbotten. Hotbilden är att regionens smeföretag inte längre hänger med i storföretagens takt
och att underleveranserna då går till utlandet. Den
snabba teknologiska utvecklingen kan leda till en
tudelning av befolkningen och till att vissa delar
av befolkningen blir marginaliserad, vilket skulle
vara en negativ social konsekvens. Om de utveck26
lingsåtgärder för energiteknologi som upptagits
i landskapsöversikten och landskapsprogrammet
inte förverkligas, innebär det ett verkligt hot mot
landskapets konkurrenskraft.
Den mångsidiga näringsstrukturen, som är en av
styrkorna i Österbotten, och de satsningar som
föreslagits för att utveckla den säkerställer en
jämn ekonomisk tillväxt och utveckling. Också
det mångsidiga utbildningssystemet bidrar till en
positiv utveckling inom näringslivet och sysselsättningen. I Österbotten satsar man speciellt på att
utveckla energibranschen. Utvecklingshelheterna
inom prioriterat område 1 har i huvudsak positiva
ekologiska och ekonomiska konsekvenser.
3.2
Prioriterat område 2:
Arbetskraft och kompetens
– internationella och kunniga,
innovatörernas Österbotten
Målen i landskapsprogrammet
för åren 2011–2014
Under åren 2011–2014 kommer det i Österbotten att
samtidigt förekomma både strukturell arbets­löshet
efter recessionen och brist på arbetskraft då de stora
ålderklasserna går i pension. De huvudsakliga målen
under programperioden är att sköta sysselsättning­
en och säkerställa kompetensen. Vid sidan av en
högklassigt skött sysselsättning fästs uppmärksamhet också på en kontinuerlig prognostisering av behovet av arbetskraft och utbild­ning, på att utbildning
ges i rätt tid och att antalet utbildningsplatser ökas
på alla skolstadier. Kraftiga satsningar görs på för­
äd­ling av sam­arbetsformerna mellan arbetsförvalt­
ning­en och arbetslivet samt på en helhetsutveckling
av arbetsplatserna. Avsikten är också att utveckla
nya inlärningsmiljöer på alla skolstadier som en del
av politiken för livslångt lärande samt att utveckla
vuxen­utbildningen för att öka deltagandet i utbild­
ning bland befolkningen i arbetsför ålder.
Särskild uppmärksamhet kommer att fästas på att
minska och förebygga ungdomsarbetslösheten
bland ungdomar under 30 år och inom vissa speÖsterbottens förbund
cialbranscher. Det finns också ett utpräglat behov
av att höja sysselsättningen bland de högt utbildade
och i synnerhet för nyutexaminerade. Åtgärderna
för att förebygga utslagning bland unga effektiveras genom att ytterligare förtäta samarbetet
mellan myndigheter och andra aktörer.
Inom de sysselsättningsfrämjande åtgärderna ligger fokus på att förebygga långtidsarbetslöshet,
vilket samtidigt är en insats för att trygga behovet
av arbetskraft under kommande år. För att främja
politiken för arbetskraftsinvandring och förbättra
integra­tionsprocesserna intensifieras samarbetet
mellan olika aktörer. Även integrationen av dem
som flyttar inom landet bör få allt mer uppmärksamhet. Arbetsmarknadens funktionalitet ska främjas och samarbetet mellan näringsliv och utbild­
ningsorganisationer intensifieras.
En målmedveten utveckling av högskoleutbildning­
en i Österbotten fortsätter under de närmaste åren.
Ur landskapets synvinkel är det av yttersta vikt att
förena kompetensen i de universitet och högskolor
som verkar i regionen och stärka de österbottnis­ka
högskolornas konkurrenskraft med hjälp av samarbete och arbetsfördelning. För att förstärka kompetensen är det också angeläget att bygga nätverk
med andra finländska och även med utländska högskolor, universitet och forskningsinstitut. De österbottniska högskolornas styrkor är utbildning och
forskning inom handelsvetenskap, språk- och kommunikation, mediebranschen samt teknik, peda­
gogik, samhällsvetenskap, naturvetenskap och juridik. Utbildningen inom social- och hälsovård samt
inom turism-, restaurang- och hushålls­branscherna
är av hög klass. Både med tanke på landskapens
konkurrenskraft och enskilda enheter har ett intensifierat regionalt samarbete klara fördelar och omvärlden gagnas av en mer gedigen kunskapsbas och
ett utvidgat tvärvetenskapligt samarbete.
Utvecklingen av yrkeshögskolorna bör stödas med
utgångspunkt i deras styrkeområden. Målet är att
mellan yrkeshögskolorna i de österbottniska landskapen finna en rationell och fungerande arbetsfördelning som grundar sig på vars och ens styrkor.
På längre sikt är avsikten att de enheter som finns
i Seinäjoki och Karleby (universitetscenter och yrkeshögskolor) skulle bli en del av Österbottens flerspråkiga universitetsnätverk med huvudsäte i Vasa.
Österbottens landskapsprogram 2011–2014
Utvecklingen av utbildningen på andra stadiet
fortsätter med sikte på framtida konkurrenskraft och
dragningskraft. Både i fråga om gymnasie­utbildning
och yrkesinriktad utbildning utvecklas andra sta­
diets utbildning och organiseringen av den utgående
från den prognostisering av utbildningsbehovet som
gjorts på långt och halvlångt perspektiv.
I Österbotten fästs särskild uppmärksamhet på att
utveckla välmående i skolan och på att förebygga
utslagning. Avsikten är att ytterligare stärka verkstadsverksamheten, utvidga det s.k. uppsökande
ungdomsarbetet samt utveckla och stöda det ung­
domsarbete som utförs i kommunerna. Målet
är också att skapa nya verksamhetsmodeller för
skolelevernas morgon- och eftermiddagsverksam­
het för att kunna vidareutveckla en ledd motionsoch kulturinriktad heldagsverksamhet i skolan. I
landskapet inleds arbetet inom en delegation för
övergångsskedet mellan olika skolstadier med målet att stärka samarbetet mellan olika skolstadier,
den tredje sektorn och myndigheterna.
Målen för prioriterat område 2 i landskapsprog­
rammet för åren 2011–2014, Arbetskraft och kom­
petens – internationella och kunniga, innovatör­
ernas Österbotten, uppnås genom satsningar på
spetsprojekt och åtgärdshelheter i enlighet med
valda tyngdpunkter för utveckling.
Tyngdpunkterna i prioriterat område 2 ligger på att:
1. Främja sysselsättningen och förebygga utslagning
2. Säkerställa kompetensen.
Nedan beskrivs de spetsprojekt och centrala utveck­
lingsperspektiv som ingår i tyngdpunkterna:
TYNGDPUNKT 1:
Främja sysselsättningen och förebygga
utslagning
•
Skapa nya arbetstillfällen
•
Främja under 30-åriga ungas och nyutexami­
nerades produktifiering av sitt eget kunnande
och deras etablering på arbetsmarknaden
•
Genomföra servicehelheten Connect Competence som skapats av tredje och andra stadiets
läroanstalter för att underlätta och systema27
tisera mötet mellan studerande och arbetsmarknaden
•
Sysselsättnings- och utvecklingsprojekt för
högt utbildade kopplas till projekt som utvecklar företag och deras verksamhetsbetingelser
•
Fortsatt helhetsutveckling av personalen på
arbetsplatserna (rekrytering av ny arbetskraft,
kompetensutveckling för befintlig arbetskraft,
utveckling av arbetsmotivationen, förlängning
av karriären, utnyttjande av arbetskraftsinvand­
ring)
•
Kompetensutveckling för arbetskraften genom
effektiverad utbildning och orientering i arbets­
livet
•
Kompetenshöjning för dem som blivit arbets­
lösa på grund av recessionen eller struktur­
omvandling samt för permitterade
•
Den kontinuerliga prognostiseringen av behov
av arbetskraft och utbildning utnyttjas för att
rätt kunna dimensionera arbetskraftsutbildning
och annan utbildning samt för att utbildningen
ska motsvara arbetslivets behov
•
Vidareutveckla studiehandledningen före och
i gymnasiet så att den bättre motsvarar arbets­
livets behov och resultaten av prognostisering
av utbildningen
•
Invandrarservicen utvecklas och verksamheten utvidgas bl.a. utgående från erfarenheter
från genomförda projekt
•
Integreringen av utländska studerande underlättas genom att undervisningen i finska och
svenska utvecklas och en fungerande modell
för organisering av arbetslivskontakter pla­
neras
•
28
Insatser i övergångsskedet mellan olika skolstadier, t.ex. verkstadsverksamhet, uppsökande
ungdomsarbete och elevvård, bör utvecklas för
att förebygga utslagning. Österbottens dele­
gation för övergångsskedet mellan olika skolstadier inleder sin verksamhet med att samordna dessa insatser som en del av verksamheten
inom Regionutvecklingsverket i Västra och
Inre Finland
•
Tjänster riktade till arbetsgivare utvecklas enligt det behov som de ekonomiska konjunk­
turerna ger upphov till och tillräckliga och
kvalitativa sysselsättningsåtgärder garanteras
enligt de behov som sysselsättningsläget ger
upphov till.
TYNGDPUNKT 2:
Säkerställa kompetensen
•
Den helhetsgranskning av problemet med hur
utbud och efterfrågan på arbetskraft ska matcha
varandra, som används i prognostiseringen av
utbildningsbehovet (projektet Matchning),
bör vidareutvecklas och prognosuppgifterna
användas i läroanstalternas och myndigheternas verksamhet
•
Starkt stöd till en strukturell och funktionell
utveckling av det flerspråkiga, mångdiscip­
linära och mångkulturella högskolenätverk
– Österbottens universitetsnätverk – som in­
riktar sig på de styrkeområden som valts för
Österbotten och baserar sig på samarbete:
1) Förverkligande av ett tekniskt campus i
Vasa som specialiserar sig på energiteknisk
forskning och utbildning samt stärkande av
diplomingenjörs- och ingenjörsutbildningen i
Vasa
2) Vasa universitets tekniska fakultet bör
göras mer känt och i synnerhet diplomingenjörsutbildningen inom energibranschen bör
utvecklas kvantitativt och kvalitativt enligt
näringslivets behov
3) Fördjupande av samarbetet mellan Åbo
Akademi och Vasa universitet i synnerhet
inom miljö- och energiteknik samt flerspråkighetsfostran
4) Inledande av en svenskspråkig diplom­
ingenjörsutbildning inom energi med Åbo
Akademi och Novia som anordnare samt utveckling av högskolesamarbetet i ämnet
5) Stärkande av den samhälls- och statsvetenskapliga utbildningen vid Åbo Akademi
samt inledande av teknisk utbildning i Vasa
6) Fördjupning av det bolagiserade samar-
Österbottens förbund
(utbild­ningar för musiker, bildartesan, skogsmaskinförare, logis­tik, läkemedelstekniker
och kart­läggare) tas tillvara både regionalt och
nationellt för att undvika överlappningar inom
yrkesutbildningen
betet mellan Vasa universitet och Vasa yrkes­
högskola
7) Stärkande av Svenska handelshögskolans
verksamhet och den svenskspråkiga ekonom­
utbildningen i Vasa samt fördjupat samarbete
med Vasa yrkeshögskola
•
Kvantitativ och kvalitativ utveckling av ingenjörsutbildningen i yrkeshögskolorna (VYH och
Novia) så att den bättre motsvarar närings­livets
behov
•
Kompetenscentret inom social- och hälsovård
Medibothnia (arbetsnamn) inrättas som ett
sam­arbete mellan svenskspråkiga Yrkeshögskolan Novia och Vasa yrkeshögskola och
konceptet Campus Brändö samt Kungsgårdens
campus förverkligas
•
Kartläggning av utbildningsbehovet inom
naturbruk på yrkeshögskolenivå som en del av
konsekvensbedömningen av strukturföränd­
ringarna på landsbygden samt utveckling av
olika utbildningsmodeller för att säkerställa
kompetensen inom lant- och skogsbruk, speciellt med unga och invandrare som målgrupp
•
Förverkligande av en medicinsk utbildning i
Vasa
•
En på livscykelmodellen baserad vuxenutbild­
ningsstrategi utarbetas och förverkligas, till
exempel som samarbete mellan landskapen
inom landskapens samarbetsområden, med
målet att utveckla vuxenutbildningen i takt
med att kraven i arbetslivet förändras och för
att få fler personer i arbetsför ålder att årligen
delta i vuxenutbildning
8) Stärkande av Yrkeshögskolan Novias
verksamhet samt Novias och Åbo Akademis
samarbete i Österbotten
9) Tryggande av resurser för Aalto-universitetets och Vasa universitets gemensamma
institution Västra Finlands designcentrum
MUOVA i Vasa
10)Utveckling och stödjande av Helsingfors
universitets juristutbildning i Vasa
11)Klarläggande av samarbetet och arbetsfördelningen mellan de yrkeshögskolor som
verkar i de österbottniska landskapen
12)Insatser för ett genuint flerspråkigt utbildningsutbud till exempel genom att ta fram gemensamma studieblock och intensifiera sam­
arbetet med Umeå universitet.
13)Utveckling av forsknings- och produkt­
utvecklingsinfrastrukturen i Österbotten (Vasa
vetenskapspark, Jakobstads campusområde,
företagsinkubator-, teknologilaboratorie- och
kompetenscentrumverksamhet, MediaCity osv.),
en selektiv utvidgning och mångsidigt utnytt­
jande av ett nationellt och internationellt forskaroch utvecklarnätverk samt aktivt initierande och
genomförande av multinationella forskningsoch utvecklingsprojekt.
•
Utveckling av den yrkesinriktade utbildning­
en på andra stadiet i synnerhet inom teknikoch trafikbranschen (maskin-, metall-, el- och
energi­teknik) samt inom social- och hälso­
vårdsbranschen (särskilt närvårdareutbild­ning)
med beaktande av hela landskapet och regio­
nens tvåspråkighet
•
Fler utbildningsplatser behövs i landskapet på
alla skolstadier och nya utbildningsprogram
bör på ett smidigare sätt än hittills kunna inledas eller alternativt ska befintliga utbildnings­
program friare kunna omarbetas till att bättre
motsvara regionens och även den globala arbetsmarknadens behov
•
Kvalitativ utveckling och organisering av ut­
bildningen på andra stadiet i Österbotten med
beaktande av framtida behov
•
•
Kompetensen inom YA! Yrkesakademin i
Österbottens utbildningar på andra stadiet
En företagarutbildningsstrategi för landska­
pet görs upp som innehåller ett åtgärdsprog­
ram för hur förverkligandet av strategin ska
organiseras och vilken arbetsfördelning och
tidtabell som ska följas
Österbottens landskapsprogram 2011–2014
29
•
Utveckling av mångkulturella inlärningsmiljöer
enligt nya principer för företagsamhetsfostran
på alla skolstadier som en del av politiken för
livslångt lärande
3.2.1
Bedömning av miljökonsekvenserna
för prioriterat område 2
•
Samarbetet och växelverkan mellan arbets­livet
och utbildningsorganisationerna bör utökas
kraftigt genom att man skapar olika träffpunkter (mångdisciplinära kreativa laboratorier,
teknologicentra som används gemensamt), ordnar mässor och andra evenemang och affärs­
idétävlingar, aktiverar alumniverksamheten,
ökar samarbetet i olika forsknings- och produktutvecklingsprojekt osv.
•
Aktiv undersökning av nya elektroniska un­
der­visningsmetoder och undervisningsmate­
rial och främjande av pilotförsök på olika
skolstadier
Under programperioden förekommer det samtidigt
både strukturell arbetslöshet som beror på recessio­
nen och brist på arbetskraft. De åtgärder som föreslås
för skötsel av sysselsättningen bidrar till att främja
sysselsättningen och förebygga utslag­ning. En helhetsutveckling av personalen på arbetsplatserna har
en positiv inverkan, bl.a. genom att arbetsmotivationen förbättras och de anställda förlänger sin arbetskarriär. Med resurser som anvisas för verkstadsverksamhet för unga, uppsökande ungdomsarbete
och elevvård förebygger man utslagning och bidrar
till ökat välmående.
•
Utveckling av flexibla arbetsformer, pilotförsök och ibruktagande med inriktning på att
underlätta karriärförlängning och anpassning
av familj och arbetsliv till varandra
•
Utvecklingsprocesser för ledarskap, verksam­
hetsmodeller och växelverkansdynamik för att
förbättra arbetshälsa och trivsel i arbetet.
Finansiering
Nationell finansiering: Statlig och kommunal budgetfinansiering, landskapsutvecklingspengar/KOKOprogrammet, Österbottens förbund, Närings-, trafikoch miljöcentralen i Österbotten, Närings-, trafik- och
miljöcentralen i Södra Österbotten, Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland
EU-program: EU:s regionala landsbygdsprogram
och operativa ERUF- och ESF-program inom EU:s
mål för regional konkurrenskraft och sysselsättning,
EU:s ramprogram för forskning, programmet för
gränsöverskridande samarbete Botnia–Atlantica
Ansvariga förvaltningsområden
ANM, UKM, IM, SHM, JSM
30
I Österbotten råder en utbildningskultur som värde­
sätter kompetens, vilket har positiva verkningar i hela
samhället. Det flerspråkiga universitetsnätet, som har
anpassat utbildningen till den globala omvärlden och
bildat nätverk, gör Vasa och hela regionen mer känd
och bidrar till dess dragningskraft. Satsning­arna på
prognostisering av utbildningsplatser och arbetskraft
samt utnyttjandet av prognostiseringen av utbild­
ningsbehovet gör det möjligt att få utbildnings- och
arbetskraftsutbudet att matcha efterfrågan. Genom
ett förtätat samarbete mellan näringslivet och utbildningsorganisationerna samt olika gemensamma
forsknings- och produktutvecklingsprojekt kan man
i regionen utveckla nya tillämpningar som utnytt­
jar ny teknologi bl.a. för hälsovårdens och energiförsörjningens behov. En smidig omarbetning av
utbildningsprogram gör att man kan svara på arbetsmarknadens verkliga behov och den kunniga
arbetskraften stannar kvar i regionen.
Utvecklingen av mångkulturella inlärningsmiljöer
och nya undervisningsmetoder, som t.ex. språkbads­
pedagogiken, bereder kreativa och självständigt tän­
kande ungdomar för arbetslivet och minskar risken
för utslagning. Med flexibla arbetsformer för att
förlänga äldre arbetstagares arbetskarriär och bättre
möjligheter att kombinera familj och arbetsliv förbätt­
rar man jämlikheten och jämställdheten. Genom att ta
i bruk nya arbetsformer och satsa på gott ledarskap
kan man förbättra arbetshälsan och trivseln i arbetet.
Satsningar på flerspråkig undervisning, arbets­
kraftsinvandring och integration tryggar tillgång­
Österbottens förbund
en på arbetskraft. De resurser som används på
arbets­kraftsinvandring och integration bidrar till att
invand­rarna snabbare kan integrera sig i samhället.
Om integrationen misslyckas, står invandrarna utanför samhället, vilket försvagar sammanhållning­en
och mångkulturaliteten.
Spetsprojekten och riktlinjerna för utvecklingen
under prioriterat område 2 har huvudsakligen positiva konsekvenser, såväl sociala, ekonomiska och
kulturella som för jämlikheten och jämställdheten.
3.3
Prioriterat område 3:
Tillgänglighet och balanserad
regionstruktur – de hållbara
strukturernas och utmärkta
förbindelsernas Österbotten
Målen i landskapsprogrammet
för åren 2011–2014
Österbotten är ett balanserat landskap med flera
centra som vilar på en hållbar grund och vars fysiska strukturer säkerställer invånarnas och aktö­
rernas välfärd och en utveckling av den nationella
och internationella konkurrenskraften. Planeringen
av områdesanvändningen utgår från markanvänd­
nings- och bygglagen. Målet med den landskapsplan som godkändes av Österbottens landskapsfullmäktige 29.9.2009 är en funktionellt och socialt
balanserad befolkningsstruktur samt en funktionellt,
ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar regionoch samhällsstruktur. I planläggningen bör man
kunna skönja kommande föränd­ringar och reagera
i realtid på de utmaningar som en föränderlig värld
medför. Utmaningar för områdesanvändningen i
Österbotten är t.ex. eventuella kommunfusioner
och de omorganiseringar av serviceproduktionen
(KSSR) och av planeringen av områdesanvändning­
en mellan kommunerna som det skulle medföra.
Beredningen av stadsregionernas strukturutred­
ningar fortsätter inom markanvänd­ning, boende,
trafik och planläggning.
Österbottens landskapsprogram 2011–2014
En planläggning som är lyckad med tanke på mark­
användning och logistik och som omfattar princi­
perna för hållbar utveckling skapar grunden för
landskapets välfärd och konkurrenskraft. Målet är
ett funktionellt effektivt och mångsidigt trafiksystem, som säkerställer näringslivets konkurrens­
kraft och utveckling, beaktar invånarnas behov och
en hållbar utveckling samt främjar och utvecklar
trafikförbindelserna i Österbotten utan att glömma
de tvärsgående förbindelserna och på detta sätt
tryggar Österbottens tillgänglighet. Landskapets
konkurrenskraft gynnas av satsningar på kompletta
logistiska lösningar som knyter ihop båtförbindelsen över Kvarken, riksvägarna, spårtrafiken
och flygtrafiken. Österbottens förbund styr den
regionala trafiksystemplaneringen i tätt samarbete
med centrala myndigheter och kommunerna. Under
åren 2011–2012 bereds en trafiksystemplan som
sträcker sig till år 2040 och som beaktar den nationella strategin Trafik 2030, den nya trafikpolitiska
redogörelsen samt riktlinjerna i den nationella klimat- och energistrategin. I trafiksystemplanen ingår
en plan för organisering av kollektivtrafiken.
De nationella trafikpolitiska redogörelserna stöder
landskapens långsiktiga planering av trafiksys­
tem. I landskapet Österbotten finns det behov av
att påskynda ett flertal trafikprojekt eftersom en
fördröjning av dem under de närmaste åren skulle
innebära ett allvarligt hot mot trafiksystemets funktionsduglighet och näringslivets konkurrenskraft i
landskapet. I fråga om tillgängligheten är de viktigaste målen att starta bygget av Vaasa Airport
Logistic Center, elektrifiera Vasa–Seinäjoki-banan
med lösningar som säkerställer möjligheten till
specialtransporter, göra Österbottenbanan dubbelspårig samt utveckla Jakobstadsregionens (tidigare
Bennäs) station, åtgärda riksväg 3 Vasa–Ylöjärvi
(förbättring av vägen och korsningsregleringar
(rv 18) i Laihela), bygga Vasa norra infartsväg
(Smedsby omfartsväg) samt trygga och utveckla
färjetrafiken över Kvarken. Ett mål är att förbätt­
ra i synnerhet huvudvägnätet (rv 8/E 8, rv 3/E 12
och rv 18). Satsningar bör också göras på att utveckla kollektivtrafiken som en del av utvecklings­
programmet för kollektivtrafiken i stadsregioner
(KETJU). Landskapets mål är också att få med
Bottniska korridoren, Bothnian Corridor, som ett
prioriterat projekt i EU:s TEN-nätverk. I samband
31
med Europeiska kommissionens revidering av
TEN-riktlinjerna lämnade Finland och Sverige ett
gemensamt förslag om att ansluta de nordliga områdena till Nordiska triangeln.
Svagheter i trafikförbindelserna i landskapet är
bristerna i de tvärgående förbindelserna och det
lägre vägnätets dåliga skick. Basvägnätet och de
enskilda vägarna bör såväl nationellt som regio­
nalt ha en standard som näringslivet och trafik­
säkerheten förutsätter. Längs huvudvägnätet medför trafiksäkerheten, trafikmängden och den tunga
trafiken ett behov av fler omkörningsfiler, bredare
vägavsnitt, trafikregleringar i korsningar samt
planskilda korsningar. Det lägre vägnätets försämrade skick påverkar i väsentlig grad landsbygdens
tillgänglighet och vägarna motsvarar inte längre
de allt högre förväntningarna på servicenivå och
eftersträvad nivå på trafiksäkerheten. Byggande
av leder för lätt trafik bör främjas för att förbättra
trafiksäker­heten. En del av broarna i landskapet har
nått slutet av sin livscykel och reparationer av dem
är aktuella.
Vasa flygplats är både i fråga om passagerartrafik
och fraktmängd fjärde störst i Finland och den ingår i TEN-flygplatsnätverket. Flygplatsen är internationell med direkta flyg förutom till Helsingfors
även till Stockholm, Riga och vidare ut i Europa.
En regelbunden flygrutt till Umeå underlättar sam­
arbetet över Kvarken ytterligare.
Invid Vasa flygplats planeras en omfattande logis­
tisk helhet som kombinerar land-, flyg-, järnvägsoch havstransporter och öppnar stora möjligheter
till en ökad trafik över Kvarken. Avsikten med
helhetsprojektet är att svara på de lokalitets- och
områdesbehov som logistikaktörerna har och att
allt bättre kunna betjäna flödet av de internationella materialströmmarna och därmed förbättra
konkurrenskraften för näringslivet i regionen. En ny
fraktkorridor öppnar möjligheter till ett omfattande
samarbete med det nya logistikcentret NLC (Nordic Logistic Center) som byggs i Umeå. En viktig
del i logistikcenterprojektet är utvecklingsprojektet
Vaasa Airport Logistic Center, som när det färdigställts skapar förutsättningar för konkurrenskraftiga
flygfraktförbindelser. Samarbete och arbetsfördel­
ning med logistikcentret i Seinäjoki genererar
synergi­fördelar.
32
Kaskö hamn bildar tillsammans med järnvägen och
infrastrukturen logistikcentret i Sydösterbotten,
som vidareutvecklas. Regelbundna sjötransporter
mellan Kaskö och hamnarna i Sundvallsområdet i
Sverige främjas genom olika åtgärder, till exempel
genom projektet NECL (North East Cargo Link).
I fråga om flygtrafiken kommer förutom trafiken på
Vasa flygplats också Karleby-Jakobstad flygplats att
utvecklas. Passagerarantalet vid Karleby-Jakobstad
flygplats är cirka 100 000 per år. Förutom inrikesflygen har charterflygen till semesterorter ökat. De
mest aktuella utvecklingsobjekten är en grundläggande förbättring av startbanan och trafikområdena
samt en förstorad plattform och större parkerings­
område. En ny vägförbindelse mellan KarlebyJakobstad flygplats och riksväg 8 bör påskyndas
för att trafiksäkerheten och tillgängligheten ska bli
bättre.
I fråga om spårtrafiken bör man på nationell nivå
sköta om bannätets skick, bevarande av järnvägs­
trafikens konkurrenskraft och transportandelar,
trafiksäkerheten och en tillräcklig servicenivå. För
landskapet Österbotten är det viktigt att projektet
för att höja banstandarden på avsnittet Seinäjoki–
Uleåborg fortsätter, att man kan säkerställa möjligheten till specialtransporter i samband med att
Vasabanan elektrifieras och påskyndar byggandet av
planskilda korsningar för att hastigheten ska kunna
höjas samt att den grundläggande förbättring­en av
Seinäjoki–Kasköbanan förverkligas planenligt.
Utvecklingen av farledsnätet ingår som en väsentlig
del i landskapets trafiksystem. I den trafikpolitiska
redogörelsen ingår muddringen av farlederna till
hamnarna i Jakobstad och Kaskö. Fördjupningen av
farleden till Jakobstad är en viktig del av den trafiksystemhelhet som tryggar skogsindustrins och den
övriga industrins verksamhetsbetingelser. En för­
djupning av Kasköfarleden, som enligt den trafikpolitiska redogörelsen ska göras efter år 2011, är
nödvändig för att fartygen ska kunna anlägga hamnen i full last. Kaskö hamn vidareutvecklas som en
del av logistikcentret och med lyhördhet för det internationella näringslivets behov. Utvecklingen av
verksamheten i det kombinerade bio- och kolkraftverket och en effektiv råvarulogistik förutsätter att
Björnöfarleden fördjupas i Kristinestad. Vidare är
avsikten att utveckla också Björnöns hamn- och
Österbottens förbund
kajområde. Vasa hamn utvecklas som en del av
logistikcentret för att motsvara det internationella
näringslivets behov.
Med tanke på trafiksystemets funktionalitet i landskapet är det av yttersta vikt att Kvarkentrafikens
fortsättning tryggas. Sjösäkerheten i Kvarkenområdet bör förbättras.
Utvecklingen av en mångsidig distribuerad energi­
produktion har högsta prioritet i landskapet. Ande­
len bioenergi och andra förnybara energikällor (t.ex.
vind-, ved- och solenergi, berg- och jordvärme) av
energiförsörjningen i Österbotten är fortfarande
ändå liten. Landskapets långsiktiga mål är att såväl
el- och värmeproduktionen som trafiken i normala
bruksförhållanden ska vara koldioxidneutrala. Utvecklingen av förnybar energiproduktion samt pilot­
försök och användning främjas kraftigt i landskapet.
Österbottens energistrategi som färdigställts år 2010
kommer att uppdateras och för att komplettera den
uppgörs en klimatstrategi för landskapet.
Informationssamhället håller på att utvecklas till
ett ubiksamhälle, där datatekniken ständigt är närvarande överallt. Tekniken utvecklas kontinuerligt
i allt snabbare takt, den påverkar arbetssätt och
skapar nya möjligheter till digital serviceproduktion inom alla sektorer. Den intensiva utvecklings­
takten ställer krav på både den offentliga sektorns
och närings­livets dagliga verksamhet och i synnerhet på individens förmåga att tillägna sig alla nya
möjligheter. Den väldiga utvecklingen ger också
stora möjligheter och den påverkar umgänges­
formerna för såväl människor som företag, utvecklingen av innovativ företagsverksamhet och t.ex.
förnyade serviceprocesser. I Österbotten byggs
optiska nät med obegränsad kapacitet så att varje
fastighet i landskapet ska ha tillgång till en snabb
bredbandsförbindelse. De österbottniska kommunerna utvecklas sin service genom att anpassa sina egna
datasystem till den riksomfattande e-tjänst­portalen.
Dessutom satsar man i Österbotten på gemensamma
databaser (t.ex. företags­register, evenemangskalender) och på basis av dem kan kommunerna skapa
gemensamma tjänster. Även webbtjänst­plattformen
eÖsterbotten ska vidareutvecklas.
Utvecklingen möjliggör också ett allt intensivare
nätverkande och målet är att främja utvecklingen
Österbottens landskapsprogram 2011–2014
av en landskapsomfattande innovationsmiljö med
hjälp av Vasa vetenskapsparks projekt Open in­
novation network – innovationer utanför vetenskapsparkens väggar.
Målen för prioriterat område 3 i landskapsprog­
rammet för åren 2011–2014, Tillgänglighet och
balanserad regionstruktur – de hållbara struktu­
rernas och utmärkta förbindelsernas Österbotten,
uppnås genom satsningar på spetsprojekt och
åtgärdshelheter i enlighet med valda tyngd­
punkter för utveckling.
Tyngdpunkterna är följande:
1.
En behärskad och balanserad utveckling av
regionstrukturen
2.
Utmärkt tillgänglighet i och med ett samordnat
trafiksystem och logistiska helhetslösningar
3.
Utveckling av mångsidiga modeller för distri­
buerad energiproduktion i Österbotten
4.
Genom snabba förändringar i informationssam­
hället mot ett ubiksamhälle.
Nedan beskrivs de spetsprojekt och centrala utvecklingsperspektiv som tyngdpunkterna omfattar:
TYNGDPUNKT 1:
En behärskad och balanserad
utveckling av regionstrukturen
•
Vidareutveckla Jakobstadsregionens och Karlebyregionens gemensamma regionstruktur
genom till exempel gemensam planering av
markanvändning och bebyggelse samt genom
att gynna trafik som är förenlig med hållbar
utveckling, detta även i samarbete med övriga
delar av landskapet
•
Positivt inverka på invandring och migration
inom landet och bl.a. med hjälp av samhälls­
planering skapa mångsidiga boendemiljöer,
förbättra servicens tillgänglighet och reservera tillräckliga områden för olika funktioner
•
Skapa en övergripande syn i landskapet på
lokaliseringen av kommersiella tjänster och
logistikarrangemang kopplade till dem
33
•
Utnyttja den befintliga samhällsstrukturen
och nationalförmögenheten genom att place­
ra funktioner i redan befintlig infrastruktur
för att ta stöd av och ytterligare stöda struktu­
rerna
•
Planera och tillhandahålla kollektivtrafik i
stadsregionerna och glesbygden enligt målen
i programmet Hållbar produktion, hållbara
produkter (KETJU)
•
Målmedvetet och rationellt utnyttjande av
datakommunikation och datanät
•
Upptäcka signaler om förändring och reagera på
dem (de snabba insatsernas planeringskultur)
•
Förverkliga energistrategin för landskapet
samt utarbeta en klimatstrategi och ett åtgärds­
program som kompletterar det
•
Inventera natur- och kulturmiljön, utarbeta
program samt åtgärds- och användningsplaner
•
Utveckla och samordna de nationella och
regionala trafiknäten till mångsidiga nätverk
som kompletterar varandra samt säkerställa
en tillräckligt hög nivå på nationella, regionala och lokala trafikinvesteringar.
TYNGDPUNKT 2:
Utmärkt tillgänglighet i och med ett samordnat
trafiksystem och logistiska helhetslösningar
Riksvägar
•
Riksväg 3 Vasa–Ylöjärvi: förbättring av vägen
och korsningsregleringar (rv 18) i Laihela
•
Utveckling av rv 8/E 8 (Åbo–Vasa–Uleåborg):
byggande av Vasa norra infartsväg (Smedsby
omfartsväg) mellan Vasa och Björneborg,
breddning av vägen och byggande av omkör­
ningsfiler Vasa–Nykarleby (Vasa–Kuni–Oravais) samt fortsatt grundläggande förbättring
mellan Vasa och Björneborg och breddning
av vägen på sträckan Pjelax–Pörtom
•
Ombyggnad av plankorsningar i Laihela till
underfarter och byggande av planskild kors­
ning vid Företagargatan i samband med elektri­
fieringen av Vasabanan.
Stamvägar
•
Landsvägar
•
•
Målmedveten utveckling av de viktigaste infra­
strukturprojekten i Österbotten som en del av
statens långsiktiga trafikpolitiska planering
•
Genomföra Bottniska korridoren, prioriterat
projekt i Europas TEN-nätverk i samarbete
med Sverige, vilket inkluderar
Aktivt arbeta för att tillräckliga resurser ska
allokeras för basväghållningen i Österbotten
för att säkerställa regionala investeringar
•
- Finlands huvudbana och dess anslutningsspår (hamnbanan i Jakobstad, Seinäjoki–
Vasabanan och banavsnittet Seinäjoki–Kaskö)
Aktivt arbeta för att de statliga anslagen för underhåll av enskilda vägar ska höjas och för att
behövliga resurser ska riktas till Österbotten
•
Utveckling av kollektivtrafiken som en del av
utvecklingsprogrammet för kollektivtrafiken i
stadsregioner (KETJU), utredning av olika former av kollektivtrafik inkl. tågtrafik och rälsbusstrafik samt presentation av alternativa mo­
del­ler i pendlingsområdena, i landskapet och
över landskapsgränserna (t.ex. utveckling av tra­
fiksystemet för bankorridoren Vasa–Seinäjoki)
Utveckling av TEN-nätverket
som en del av tvärförbindelserna i Norden
- rv 8/E 8, rv 19, rv 3/E 12 och rv 18
- Hamnarna i Jakobstad, Vasa, Kaskö och
Kristinestad
- Att Kvarkentrafiken fogas till Bottniska
korridoren.
34
Utveckling och grundläggande förbättring av
regionalt viktiga landsvägar.
Förbättrad väghållning
och fungerande trafiksystem
Utveckling av vägnätet
•
Utveckling och förbättring av stamväg 63, 67
och 68 samt deras hamnförbindelser.
Österbottens förbund
•
Byggande av leder för lätt trafik för att förbätt­
ra trafiksäkerheten
•
Förverkligande av planerna på det logistikcenter som ska förena land-, flyg-, havs- och
järnvägstransporterna i Vasaregionen
•
Främja helhetsutvecklingen av trafiksystemet
för Jakobstadsregionen
•
•
Utveckling av kaj- och lastningsområdet i
hamnen på Björnön och muddring av farleden
till Björnön till 15,3 meter
•
Utveckling av Vasa hamn att motsvara det internationella näringslivets logistikbehov i regionen
•
Undersökning av olika hamnalternativ för
passa­gerartrafiken i Kvarken i syfte att förbätt­
ra trafiken och förkorta restiden
•
Trygga hamnarnas markanvändning.
Främja utvecklingen av trafiksystem som stöder
verksamheten i hamnarna i Sydösterbotten
Utveckling av spårtrafiken
•
en del av utvecklingen av trafiksystemet för
Kaskö hamn samt ändring av fiskehamns­
vägen i Kaskö till allmän väg
Elektrifiering av Vasabanan och i tätorter ombyggnad av plankorsningar till underfarter
samt ägoregleringar i anslutning till detta
•
Utveckling av snabb tågtrafik mellan Vasa och
Helsingfors
•
Projektet Finlands huvudbana och byggande
av dubbelspår på hela sträckningen
•
Utveckling av Jakobstadsregionens station,
Bennäs triangelspår och utökad Pendolino­
trafik
•
Elektrifiering av banavsnittet Bennäs–Jakobstads hamn
•
Grundläggande förbättring av banavsnittet
mellan Kaskö och Seinäjoki planenligt
•
Utreda byggandet av kustbanans (Åbo–Björne­
borg–Vasa–Karleby) första fas.
Tryggande av sjöfarten
Utveckling av hamnarnas trafiksystem
•
Utveckling av Kvarkentrafiken som en del av
den internationella E 12:an
•
Förlängning av farlederna och hamnkajen i
Jakob­stads hamn, muddring av hamnbassäng­
en och grundläggande förbättring av sv 68
(Edsevö–Jakobstad) som en del av trafiksystemet för Jakobstads hamn
•
Muddring av farleden till Kaskö hamn till
10–11,5 meter fördjupning av hamnbassäng­
en och ny vägsträckning för stamväg 67 som
Österbottens landskapsprogram 2011–2014
Kvarkentrafiken
•
Tryggande av en bestående och tillgänglig
trafikförbindelse över Kvarken
•
Utveckling av ett skyddssystem och ett trafiksepareringssystem för sjöfarten i Kvarken
•
Utveckling av myndighetsfunktioner och annan verksamhet på Valsörarna som ett samarbete mellan regionala aktörer och olika statliga
förvaltningsområden.
Utveckling av flygtrafiken och trafiksystemen
•
Stärkande av Vaasa Airport Logistic Center
som ett flyglogistiskt centrum
•
Utveckling av Karleby-Jakobstad flygplats
inklusive vägförbindelser.
TYNGDPUNKT 3:
Utveckling av mångsidiga modeller för
distribuerad energiproduktion i Österbotten
•
Kraftigt tillgodose forskning, pilotförsök och
ibruktagande av bioenergi och andra förnybara energikällor (t.ex. vind-, ved- och solenergi,
berg- och jordvärme) med markanvändnings­
lösningar som beaktar olika intressen
•
Utveckla nya former av incitament och stödsystem för att få mer kapacitet av förnybara
energiformer och finansiering av de investe­
ringar som krävs, se även PO 1, tyngdpunkt 4
35
•
•
•
Utarbeta en klimatstrategi för landskapet med
syftet att höja graden av energisjälvförsörj­
ning, minska användningen av fossila bräns­
len och uppnå ett i normala omständigheter
koldioxidneutralt landskap
Intensifierat samarbete mellan det starka energi­
teknologiska klustret i Österbotten och andra nationella och internationella aktörer i branschen
I enlighet med de riksomfattande målen för
områdesanvändningen styra torvproduktionen
till utdikad myrmark samt på produktions­
områdena och i produktionen ta hänsyn till
strävan att samordna vattenvården och mark­
användningen.
TYNGDPUNKT 4:
Genom snabba förändringar
i informationssamhället mot ett ubiksamhälle
•
Österbottens förbund samordnar utarbetandet
av Österbottens strategi för informations­
samhället ”Från informationssamhälle mot ett
ubiksamhälle”
•
Uppföljning och uppdatering av Österbottens
bredbandsstrategi 2005–2010
•
Omarbeta den offentliga sektorns digitala
tjänster enligt principen med ”en lucka” och
integrera de offentliga tjänsterna i en enhetlig
e-tjänstportal
•
Utveckling av digitala mötespraxis inom den
offentliga sektorn i Österbotten
•
Grunda ett virtuellt kompetenscenter för inne­
hållsproduktion i Österbotten i syfte att behärs­
ka de olika delarna i innehållsproduktionens
värdekedja.
Finansiering
Nationell finansiering: Statlig och kommunal budgetfinansiering inkl. sysselsättningsbaserade investering­
ar, landskapsutvecklingspengar /kompetenscentraprog­rammet och KOKO-programmet, Österbottens
förbund
EU-program: De operativa ERUF- och ESF-programmen inom EU:s mål för regional konkurrens­
kraft och sysselsättning, det regionala landsbygds­
36
programmet, programmet för gränsöverskridande
samarbete Botnia–Atlantica, övrig EU-finansiering.
Ansvarigt förvaltningsområde
KM, ANM, MM, JSM
3.3.1
Bedömning av miljökonsekvenserna
för prioriterat område 3
Åtgärderna som utvecklar tillgängligheten och en
balanserad regionstruktur har ekologiska, sociala,
ekonomiska, kulturella samt region- och samhällsstrukturella konsekvenser. Satsningar på en bra
planering av markanvändningen skapar förutsättningar för en socialt och ekonomiskt hållbar regionoch samhällsstruktur, som garanterar samhällets
funktionsduglighet och säkerhet. Det är ekonomiskt
fördelaktigt för regionen att utnyttja den befintliga
samhällsstrukturen genom att placera funktioner
i samband med den infrastruktur som redan finns.
När trivsamma boende- och arbetsmiljöer skapas
och tillgängligheten förbättras, påverkas också regionens attraktionskraft i positiv riktning.
De spetsprojekt och utvecklingsplaner för trafiknätet
och trafiksystemen som presenteras i programmet
förbättrar regionens tillgänglighet och bidrar till
en samhällsstruktur som stöder hållbar utveckling
och en logistiskt effektiv områdesanvändning.
Tack vare centret för flyglogistik, som håller på att
byggas, och Vasaregionens logistikcentrum, som
förverkligas stegvis, förbättras Vasas tillgänglighet
både nationellt och internationellt. Centret för flyg­
logistik möjliggör snabba internationella materialflöden, vilket ökar näringslivets konkurrenskraft i
regio­nen. Betydelsen av Vasa flygplats ökar också
genom de regelbundna flygturerna till Stockholm,
Umeå och Riga.
De viktigaste spetsprojekten som håller på att
förverkligas (centret för flyglogistik, elektrifiering­
en av Vasabanan, Vasa norra infartsväg, att göra
Österbottenbanan dubbelspårig) förbättrar regio­
nens tillgänglighet. Planerna inom prioriterat område 3 (TEN-nätverket som en del av utveckling­
en av tvärförbindelserna i Norden, utvecklingen
av riksväg 8, säkerställande och utveckling av
Österbottens förbund
Kvarkentrafiken, utvecklingen av Karleby-Jakob­
stad flygplats, ökad hastighet på Vasabanan, utvecklingen av hamnarna och fördjupade farleder)
kommer också att förbättra regionens tillgänglighet
och konkurrenskraft om de förverkligas. Ett av
spetsprojekten inom detta priori­terade område är
Bottniska korridoren, ett prio­riterat europeiskt
TEN-projekt, som man strävar efter att genomföra
i samarbete med Sverige. Projektet ska förena de
nordliga EU-banaxlarna med Baltikum och Danmark vidare till det centraleuropeiska järnvägs­nätet.
Genomförandet av projektet Bottniska korri­doren
förbättrar regionens tillgänglighet och järnvägs­
transporternas betydelse.
Under programperioden kommer de vägförbätt­
ringar som basväghållningen skulle förutsätta att
uppskjutas på grund av brist på finansiering. Elektri­
fieringen medför inte automatiskt snabba tågförbindelser, utan planeringen fortsätter. Allt mindre investeringar i trafiken ger negativa återverkningar
på näringslivet, minskar regionens konkurrenskraft
och försämrar trafiksäkerheten. Dåliga trafikförbindelser bromsar arbetskraftens mobilitet och män­
niskors umgänge.
Kommunernas försvagade ekonomi är ett hot mot
utvecklingen av infrastrukturen. Oändamålsenliga
kommunstrukturer bromsar utvecklingen och för­
svagar regionens konkurrenskraft.
Goda trafikförbindelser gagnar internationaliteten
samt människors mobilitet och sociala nätverk.
Täckande datanätförbindelser ökar den regionala
jämlikheten. Täckande datanät ger möjlighet också
till flexibla arbetsarrangemang och annat umgänge.
Då den offentliga sektorns digitala tjänster om­
arbetas till en e-tjänstportal enligt principen med en
lucka blir det lättare för invånarna att uträtta ärenden och få information. En hotbild i övergången till
ett ubiksamhälle kan anses vara att den virtuella
världen kan förändras till en del av verkligheten,
man hamnar utanför gemenskapen och isolerar sig
när allt fler tjänster finns att få via nätet. En otillräcklig satsning på datanätens funktion och säkerhet kan innebära att viktiga samhällsfunktioner blir
sårbara (t.ex. räddningsverksamheten). Om bredbanden inte fungerar, försvagas också tjänsterna
och det uppstår en regional ojämlikhet.
Österbottens landskapsprogram 2011–2014
Spetsprojekten och riktlinjerna för utveckling­
en inom prioriterat område 3 har huvudsakligen
positiva verkningar: ekologiska (bra planering av
mark­användningen, ibruktagande av bioenergi och
andra förnybara energikällor, utarbetande av en
klimatstrategi för landskapet), sociala (trivsam och
trygg boende- och arbetsmiljö, arbetskultur med
flexibla arbetsarrangemang, utveckling av kollektivtrafiken), ekonomiska (täckande trafiksystem,
utveckling av TEN-nätverket/Bottniska korridoren), region- och samhällsstrukturella (fungerande
samhällsstruktur och trafiksystem) samt jämställdhetsrelaterade. Det finns vissa hot mot prioriterat
område 3, vilka skulle ha negativa konsekvenser
ifall de förverkligades: sociala (utslagning), ekonomiska (minskade affärsinvesteringar och återverk­
ningar av det) samt region- och samhällsstrukturella (trafiknätet förfaller). Om spetsprojekten
och utvecklingsplanerna inom prioriterat område 3
inte genomförs innebär det att trafikproblemen och
miljöutsläppen ökar.
3.4
Prioriterat område 4:
Välfärd, kultur och socialt
kapital – den kulturella mångfalden är en källa till välfärd
i Österbotten
Målen i landskapsprogrammet
för åren 2011–2014
I landskapsprogrammets prioriterade område 4
fokuserar man på att öka välfärden och tryggheten
samt främja kulturen. Temana behandlas separat
och de centrala tyngdpunkterna för de närmaste
åren lyfts fram.
Ökad välfärd, trygghet och socialt kapital
Den svaga ekonomin har bidragit till att medborgarnas välfärd har försämrats och lett till att
utslagning­en i samhället har ökat, också i Österbotten, även om sysselsättningen i landskapet har
behållit en relativt god nivå under recessionen, ur
ett riks­omfattande perspektiv sett. Den ökade ar­
37
betslösheten visar sig i att antalet personer som behöver sysselsättningsåtgärder eller får utkomststöd
sannolikt kommer att öka ännu under år 2011, även
om effekterna av recessionen antas bli mildare än
befarat. Finansieringen för sysselsättningsfrämjande åtgärder och socialväsendet i kommunerna
måste tryggas under åren efter recessionen då tillväxten är långsammare. En särskild utmaning är
att förbättra både den offentliga och den privata
service­produktionens lönsamhet.
I grunden kan man säga att situationen för välfärd
och hälsa i Österbotten i genomsnitt är bra, men
i enlighet med den nationellt omfattade tendensen
kommer också österbottningarna att få ta mer ansvar för sin egen hälsa och välfärd och man kommer
att satsa allt mer på att främja välfärden och förebygga illamående ute i samhället. Numera erbjuds
österbottningarna mångsidiga välfärdstjänster, som
samtidigt är lätta att få och nå. Det befolknings­
underlag som behövs för tjänsteproduktionen och
strukturerna för den håller emellertid på att änd­ras.
Välfärdssektorns ekonomiska resurser och utma­
ningar förutsätter aktuella strukturella föränd­
ringar och delvis nya metoder och lösningar. I
utvecklings­arbetet utnyttjas utvärdering och forsk­
ning kring servicen. Särskilt aktuella utmaningar
är att få ett fungerande förhållande mellan basoch specialservice och ett lyckat genomförande av
kommun- och servicestrukturreformen. Servicen
utvecklas så att båda språkgrupperna har tillgång
till högklassig och tillräcklig service. I tillägg beaktas också mångkulturaliteten och flerspråkigheten
i Österbotten vid utvecklingen av servicen. Den
språkliga jämlikheten förutsätter att var och en ska
kunna garanteras service på modersmålet. Därför ska det också i fortsättningen vara möjligt att
välja vård utanför det egna specialansvars­området.
Kommunernas samservice vidareutvecklas, och
kart­­lägg­ningen av möjligheterna att organisera landskapsöverskridande service fortsätter.
Grunden för planerna som stöder hälsa och välfärd
utgörs av kunniga experter, ledare och besluts­fat­
tare. För att kunna trygga högklassig service och
vård är tillräcklig tillgång på experter, ork och trivsel i arbetet samt arbetets belöning frågor som inte
kan förbigås. Genom en tillräcklig och planmässig
grund-, vidare- och fortbildning kan man trygga
tillgången på kunnig personal som också stannar
38
kvar i Österbotten. Särskilt viktigt är det att fortsätta
med det svenskspråkiga utbildningsprogrammet för
socialarbetare som startats vid Svenska social- och
kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet
och Karleby universitetscenter Chydenius finsk­
språkiga betygsundervisning i socialt arbete för
socialarbetare och magisterutbildningen i socialt
arbete i Vasa. I tillägg är målsättningen att genomföra ett magisterprogram i samarbete med Svenska
social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors
universitet åren 2010–2013. I Österbotten finns
också ett behov av att genomföra läkarutbildning
genom olika samarbetsmodeller.
Utvecklingen förutsätter också produktion av prognoser, inte bara om välfärdens tillstånd utan även
om utbildnings- och kvalificeringsbehov. Samord­
ningsenheten som kommer att inrättas i samband
med SIFKO-projektet, som genomförs av svensk­
språkiga aktörer inom social- och hälsovården,
ansva­rar bl.a. för att samordna fortbildning inom
forsk­nings- och utvecklingsverksamheten och utveckling av kunnandet inom social- och hälsovården.
Ett motsvarande utvecklingsbehov har också uppmärksammats i anknytning till den finskspråkiga
verksamheten. BoWer, Kluster för välfärdsforskning
och kunskap i Österbotten, skapar strukturer och en
nätverks­omgivning för praktiskt kunnande inom
mång­sidigt och mångvetenskapligt välfärdsarbete
och för expertis som gäller utveckling, forskning,
utvärde­ring och utbildning i välfärdsarbete. Både
BoWer-projektet och kompetenscentret för socialoch hälsovård (Medibothnia) främjar skapandet av
ett välfärdskluster och Vasa vetenskapsparks profilering mot välfärdsföretagande. Institutet för häl­
sa och välfärd (THL), regionenheten i Vasa stärks
ytterligare med substansområdena samhällslaboratorium för psykosociala innovationer, kompetenscenter för invandrararbetet i välfärdstjänsterna
samt centrum för internationell verksamhet inom
mentalvårds- och missbruksarbetet.
Det sociala kapitalet är en styrka och ett av sär­
dragen i Österbotten. I fråga om att stärka det
sociala kapitalet är det väsentligt att på alla plan
verka för barnens och ungdomarnas välmående och
att förhindra utslagning. I landskapet Österbotten
ägnas särskild uppmärksamhet åt att utveckla verk­
samhetsmodeller för förebyggande verksamhet och
tidigt ingripande.
Österbottens förbund
Genom motion och genom att öka motionsförutsättningarna kan man främja välfärd, hälsa och funktionsförmåga bland barn, unga, vuxna och äldre.
Typiskt för Österbotten är den livliga idrotts- och
övriga föreningsverksamheten, som också stär­
ker det sociala kapitalet och stöder befolkningens
välmående. I Österbotten har man för närvarande
på gång flera projekt för att bygga motions- och
idrottsplatser. Genom att förverkliga dessa platser
förbättrar man möjligheterna till daglig motion i
bostadsområden och i deras närhet.
Det utvecklingsarbete som inletts inom olika sekto­
rer fortsätter genom olika projekthelheter i KASTEprogrammet.
Barnens och de ungas fysiska kondition är en av de
större utmaningarna som man måste ta itu med under de närmaste åren med tanke på hälsa, välfärd
och arbetsförmåga. Grunderna till motion skapas
redan som ung. Genom att stöda motion och idrott
som hobby för barn och ungdomar och genom att
anamma en livsstil som omfattar motion och idrott,
kan man främja barns och ungas välmående och deras förutsättningar till en balanserad uppväxt och utveckling samt förebygga utslagning. Välbefinnande
i arbetet får en allt större betydelse som ekonomisk
framgångsfaktor. Motionens betydelse för upprätt­
hållandet och utvecklingen av arbetsförmågan ökar.
För arbetsgivarnas och samhällets del kommer
möjligheterna att erbjuda motionsmöjligheter att bli
en allt viktigare konkurrensfaktor. Man måste också
satsa på motion för den åldrande befolkningen, för
att kunna senarelägga det eventuella behovet av
anstalts­vård och så att de äldre ska kunna bo hemma
och klara av de vardagliga sysslorna med stöd av
hemvård. Genom motion kan man öka antalet friska
och funktionsdugliga år för de äldre medborgarna,
förbättra möjligheterna att klara sig självständigt,
förbättra livskvaliteten och senarelägga det sista
tunga livsskedet med behov av sjukvård.
1. Kommuninvånarnas ställning, hållbar utveckling samt trygghet och jämlikhet som en del av
planeringen, genomförandet och värderingarna
inom välfärdspolitiken.
Trygghet är en väsentlig förutsättning för välfärd.
Också i Österbotten kan den inre säkerheten förbätt­
ras genom att man förutser den kommande utvecklingen, effektiverar det preventiva arbetet och förbereder sig bl.a. för storolyckor och exceptionella
omständigheter. En positiv utveckling förutsätter
ett omfattande och fortgående samarbete samt att
man följer och uppdaterar de säkerhetsplaner som
redan finns. Det bör påpekas att den inre säkerheten
är ett genomgående mål trots att det i landskaps­
programmet upptas i huvudsak under prioriterat
område 4.
Österbottens landskapsprogram 2011–2014
Målen för välfärd, trygghet och socialt kapital i
det prioriterade området 4 i landskapsprogram­
met åren 2011–2014 uppnås genom att satsa på
att genomföra spetsprojekt och åtgärder i en­
lighet med valda tyngdpunkter för utveckling.
Tyngdpunkterna är följande:
2. Främjande av hälsa och välmående samt hälsooch välfärdsfördelar
3. Servicehelhet som tar ansvar för klientens och
patientens hela vård- och servicekedja.
4. Säkra tillgången på kunnig och kompetent personal inom välfärds- och hälsotjänsterna
5. Aktiva val som gynnar forskning, utveckling
och utvärdering av hälsa och välfärd
6. Välfärd för liten och stor genom förebyggande
åtgärder och gemensamt ansvar.
7. Välmående genom motion.
I det följande beskrivs de spetsprojekt och centrala
utvecklingsperspektiv som ingår i tyngdpunkterna:
TYNGDPUNKT 1:
Kommuninvånarnas ställning, hållbar utveck­
ling samt trygghet och jämlikhet som en del av
planeringen, genomförandet och värderingarna
inom välfärdspolitiken
• Utveckla en demokratisk kanal i Österbotten
för medborgarnas deltagande baserat på direkt
påverkan
• Engagera medborgarna i utvecklingen av
välfärds­tjänster så att man åstadkommer en
socialt hållbar förändring som förbättrar medborgarnas och arbetstagarnas möjligheter att
påverka (till exempel inrätta ett medborgarråd i
Österbotten)
39
•
Starta projekt som stöder användningen av nätbaserade och elektroniska verktyg för att säkra
tillgången på välfärdstjänster och starta projekt
som stöder kundbaserad utvärdering av tjäns­
terna. I detta sammanhang utnyttjas regional,
nationell och internationell spetskompetens.
•
Anställa invandrarsamordnare till de olika sam­
arbetsområdena för social- och hälsovården
•
Göra Österbotten till ett expertområde inom
elektroniska tjänster vad gäller dagliga ärenden, rådgivning, handledning och kollegialt
stöd
•
Starta projekt, på landskapsnivå och i ekonomiska regioner, som genomför det av statsrådet
godkända programmet för den inre säkerheten
•
Säkra nödvändiga resurser inom basservicen
(skol-, social- och hälsovårdstjänster)
•
Upprätta en beredskapskommitté i landskapet.
•
Utarbeta mål- och åtgärdsplaner för välfärden
och servicen i stadsregionerna.
TYNGDPUNKT 2:
Främjande av hälsa och välmående
samt hälso- och välfärdsfördelar
•
Betona parallell och samtidig granskning av
hälsa och välfärd i alla utvecklingsåtgärder
och -projekt
•
TYNGDPUNKT 3:
Servicehelhet som tar ansvar för klientens
och patientens hela vård- och servicekedja
•
Rikta verksamhetens tyngdpunkt och resurser
till arbete som främjar hälsa och välfärd samt
till förebyggande arbete. Till exempel ska man
utveckla verksamhetsmodeller med förebyggande syfte och verksamhetsmodeller med
låg tröskel både i Österbotten och i samarbete
över landskapsgränserna.
Bygga upp en servicehelhet som till vissa
delar tar ansvar för befolkningens bas- och
specialservice och som baserar sig på enhetligt
samarbete och partnerskap mellan aktörer­na
inom välfärden i Österbotten
•
•
Säkra kontinuiteten i utvecklingsenheternas
substansområden
Starta regionala och landskapsmässiga utvecklingsprojekt som främjar helheten då det gäller
välfärdsservicen i Österbotten (till exempel att
skapa en regional modell för social- och hälso­
vård) genom att tillämpa bra modeller
•
•
Göra det sociala fältet i verksamheten mångsidigare och stärka det med hjälp av sam­
arbete som baserar sig på partnerskap mellan
offent­liga aktörer och organisationer såväl på
landskapsnivå som över landskapsgränserna.
Det är brådskande att stärka det sociala fältet
särskilt när det gäller service för den åldrande
befolkningen och för invandrare, bl.a. i fråga
om integration.
Söka nödvändig specialkompetens och service
från specialiserade enheter på internationell,
nationell, landskapsmässig och kommunal
nivå
•
Förbereda de strategiska riktlinjerna för service­
pro­duktionen i Österbottens kommuner för att
utreda den offentliga sektorns, företagens och
organisationernas roll och samarbete
•
Genomföra utvecklingsprojektet inom välfärds­
företagande samt stärka och utveckla affärskunnandet och klustret inom välfärdsbranschen, se
PO 1, tyngdpunkt 4
•
Inleda ett försök med ett äldreombud.
•
•
40
Inrätta äldreråd eller en nämnd för äldre­service
i alla kommuner och hjälpa andra särskilda
grupper som invandrare, studerande och övriga
ungdomar att organisera sig demo­kratiskt
Alla yrkesgrupper som arbetar med äldreomsorg har rätt till geriatrisk specialutbildning, där
man fördjupar sig i de problem som normalt
åld­rande medför samt till omfattande utbild­
ning i rehabiliteringens olika delområden
Österbottens förbund
TYNGDPUNKT 4:
Säkra tillgången på kunnig och
kompetent personal inom välfärdsoch hälsovårdstjänsterna
•
Säkra tillräcklig tillgång på personal inom
social- och hälsovården och stärka yrkeskunnandet:
a) Genomföra magisterprogrammet inom socialt arbete vid Svenska social- och kommunal­
högskolan vid Helsingfors universitet som
studier vid öppna universitetet i Vasa åren
2010–2013
b) Arrangera grund- och ämnesstudier inom
socialt arbete samt magisterprogrammet vid
Karleby universitetscenter Chydenius även
efter år 2011
arbetet i välfärdstjänsterna samt centrum för
inter­nationell verksamhet inom mentalvårdsoch missbruksarbetet vid Institutet för hälsa
och välfärd (THL), regionenheten i Vasa
•
TYNGDPUNKT 5:
Aktiva val som gynnar forskning,
utveckling och utvärdering av hälsa och välfärd
•
Säkra fortsatt utveckling till exempel genom
att dra upp riktlinjer för god praxis och säkra
finansieringen. Utveckla dokumentering och
modeller inom välfärdstjänsternas olika funktioner och för arbetspraxis inom olika yrkesgrupper.
•
Utnyttja nordisk erfarenhet och expertis vid
val, forskning och utveckling som gäller
välfärdstjänster
•
Stärka mångvetenskaplig forskning som gäller
välfärd och utnyttja forskningsresultaten vid utveckling av välfärdsbranschen och vid besluts­
fattandet
•
Skapa en gedigen praxis i Österbotten när
det gäller att producera välfärdskunskap och
genomföra utvärderingar
•
Skapa ett indikatorsystem som beskriver väl­
färden i landskapet Österbotten.
c) Samarbete över landskapsgränserna inom
grund-, vidare- och fortbildning
d) Genomföra läkar- och tandläkarutbildning i
Vasa i samarbete med Åbo universitet
e) Inrätta kompetenscentret inom social- och
hälsovård Medibothnia (arbetsnamn).
•
•
•
Utveckla innovativa modeller för utbildning
inom välfärdsbranschen (till exempel utbildningsklinik, god praxis inom läkarutbildning),
som motsvarar efterfrågan genom att beakta
flexibilitet och genom att svara på olika studenters och regioners behov
Stöda projekt som utnyttjar tyst kunskap och
kunskap genom erfarenhet som en resurs för
branschens studenter i deras inlärning i arbete
och i praktik
Sammanföra ett kompetenskluster för forsk­
ning, planering, kompetens och utbildning
inom välfärdsbranschen (till exempel projekten BoWer, Medibothnia, SONet BOTNIA
och FSKC – Det finlandssvenska kompetens­
centret inom det sociala området, Nordens
välfärdscenter)
•
Starta ett åtgärdsprogram för utveckling av
gott ledarskap och personaladministration
•
Inrätta ett samhällslaboratorium för psyko­so­ciala
innovationer, kompetenscenter för invandrar­
Österbottens landskapsprogram 2011–2014
Utnyttja resurserna vid Bottenhavets sjukhus
(Kristinestad) som producent av omsorgs- och
välfärdstjänster i södra delen av landskapet
genom att stödja utvecklingen av ny verksamhet i sjukhuset.
TYNGDPUNKT 6:
Välfärd för liten och stor genom
förebyggande åtgärder och gemensamt ansvar
•
Säkra klienterna individuell service genom
att allokera tillräcklig finansiering för syssel­
sättnings­åtgärder och ökande kostnader inom
socialväsendet
•
Värdesätta familjens och närsamhällets roll som
basenheter som tryggar välfärd i Österbotten
•
Samordna familje- och arbetslivet samt stöda
föräldraskapet till exempel genom att utveckla
flexibiliteten i arbetslivet
41
•
Skapa positiva uppväxt- och utvecklingsmiljöer
för barn och ungdomar genom att utveckla
familjeinriktade modeller och genom att beakta
barnen och ungdomarna i allt beslutsfattande.
Målsättningarna med främjandet av välfärd för
barn och unga är
TYNGDPUNKT 7:
Välmående genom motion
•
Skapa en grund som aktiverar till mång­si­
digt motionerande såväl hemma som inom
småbarnsfostran och även i skolorna
a) att främja barnens och ungdomarnas medborgarfärdigheter, möjligheter att bli hörda
och att få delta samt möjligheter till fritidsverksamhet,
•
Öka det obligatoriska timantalet för skolgymnastik per vecka och utveckla innehållet i
gymnastikundervisningen i skolorna (arrange­
ra skolevenemanget Österbottens gladaste
motionär – Pohjanmaan iloisin liikkuja)
•
Utveckla det lokala samarbetet mellan idrottsföreningarna så att man kan hjälpa barn och
ungdomar att hitta de motionsformer som passar dem bäst
d) att minska på skillnaderna i barnens och
ungdomarnas hälsa samt att främja hälsosam
livsstil och mental hälsa och
•
Utveckla Vasaregionens Idrottsakademi som
godkänts av Finlands Olympiska Kommitté,
samt Vörå idrottsgymnasium
e) att förbättra levnadsförhållandena för barn
och ungdomar och speciellt förbättra kunskaps­
underlaget i uppföljning av barnfattigdom.
•
Utveckla möjligheten till motion i arbets­
gemen­skapen som en väsentlig del av förbätt­
randet av arbetshälsan
•
Öka möjligheten till skräddarsydda motionsmöj­
lig­heter för de äldre och förbättra resurse­ringen
av service som främjar motion bland de äldre
som en del av den förebyggande hälso­vården.
b) att minska behovet av att omhänderta barn
och ungdomar,
c) att i ett tidigt skede identifiera och stöda
barnens och ungdomarnas utslagningshot och
illamående,
•
Främja servicehelheter som integrerar flera
olika branscher och yrken och som är till för
barn och familjer i vardagen, förebyggande arbete och service, vård och rehabilitering
•
Ta den åldrande befolkningen i beaktande vid
samhällsplaneringen och i produktionen av
välfärdstjänster genom att betona förebyggande verksamhet
•
Ordna samlingsutrymmen för pensionärerna
i kommunerna så att pensionärsföreningarna
kan ordna verksamhet som främjar de äldres
välbefinnande, såsom allmänna tillställningar,
klubbverksamhet och samvaro
•
Stärka ett brett samhälleligt engagemang och
ansvar samt engagera representanter från samhällets olika områden i utvecklingsarbete som
gäller välfärd (till exempel familjearbete, krishantering, invandrararbete, ungdomsarbete).
Finansiering
Nationell finansiering: SHM, Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, Österbottens förbund, Svenska Österbottens förbund för utbild­ning
och kultur r.f., sjukvårdsdistrikt, kommunerna,
landskapsutvecklingspengar/KOKO-programmet,
Närings- trafik- och miljöcentralen i Österbotten,
TEKES, SITRA
EU-program: EU:s operativa ERUF- och ESFprogram för målet regional konkurrenskraft och
sysselsättning, programmet för gränsöverskridande
samarbete Botnia–Atlantica, EU:s forskningsprog­
ram
Ansvariga förvaltningsområden
SHM, IM, ANM, UKM
42
Österbottens förbund
Främja kultur
Målet med Österbottens kulturprogram 2009–2013
är att utveckla den österbottniska kulturverksamheten och göra den till en del av människornas
vardag. Målet är vidare att få människorna att förstå
vilken positiv effekt kulturen har på välmående och
hälsa. Landskapet Österbotten ska utvecklas som
en mångdimensionell helhet som skapas av två
jämlika språk och kulturer samt ett ökande antal
invandrare. De centrala kulturpolitiska målen är
att främja kreativitet, mångsidighet och delaktighet
samt att främja möjligheten till konst som hobby
och konst som yrke.
Den kulturella verksamheten i Österbotten ska utvecklas både lokalt och regionalt. Det här eftersträvar man genom att förbättra förutsättningarna för
konstnärlig och kulturell verksamhet i regionen,
stöda nyskapande och kreativ kultur samt professionell konst och konstinrättningar, lyfta fram
kulturtraditionens betydelse för samhälls- och
näringslivs­utvecklingen, främja samarbetet mellan
samhällets olika kultursektorer och konstformer
samt mellan enskilda aktörer och kulturgrupper som
verkar på olika språk, öka medborgarnas deltagande
i kulturell verksamhet samt öka beslutsfattarnas
kunskap om kulturens betydelse. Integreringen av
invandrare ska främjas genom kulturen. Samarbetet
mellan språkgrupperna och den offentliga sektorn,
organisationerna och näringslivet ska ökas.
Kultur- och föreningsverksamheten lever ändå i en
brytningstid och speciella åtgärder behövs för att
ta vara på kunnandet och överföra det till följande
generation. En speciell målsättning i Österbotten
är att fördjupa, stimulera och förmedla ny kunskap
samt fortsätta att till följande generation överföra
den kompetens som finns om att arrangera evene­
mang.
Den kulturella identiteten i regionen grundar sig
mycket på regionens eget kulturarv. Det finns ovanligt många små museer i Österbotten och största
delen av dem upprätthålls av föreningar. En del av
dem borde tas upp i statsandelssystemet för att kulturarvet ska kunna tryggas.
År 2009 startades Barnkulturnätverket i Österbotten
(BARK) och dess verksamhet ska fortsättningsvis
Österbottens landskapsprogram 2011–2014
utvecklas och utvidgas. Nätverkets kompetensområde är kulturarvsfostran. Tillsammans med övriga
barnkulturcentra i nätverket Aladdins lampa, lyfter
man fram även andra delområden inom barnkultur.
Målet med barnkulturnätverket är också att utveckla och samordna skolornas klubbverksamhet och
till exempel konstnärsbesök i skolorna. Samtidigt
är man med och förbättrar utbudet av konst- och
kulturämnen i grundskolorna.
Målen för främjande av kultur i det prioriterade
området 4 i landskapsprogrammet åren 2011–
2014 uppnås genom satsningar på att genomföra
spetsprojekt och åtgärder i enlighet med valda
tyngdpunkter.
Tyngdpunkterna är följande:
1. Kulturarvet
2. Välmående genom kultur
3. Knowhow i kultur
4. Kultur som inkomstkälla
5. Kulturevenemang och -verksamhet
6. Gränslös och internationell kultur.
I det följande beskrivs de spetsprojekt och centrala
utvecklingsperspektiv som ingår i tyngdpunkterna.
TYNGDPUNKT 1:
Kulturarvet
•
Utveckla samarbetet mellan specialmuseerna och
hembygdsmuseerna i Österbotten: Möjligheterna
att starta ett nationellt pilotprojekt som ger regionalt stöd åt ideella museer ska utredas. För
att utreda de grundläggande begreppen och utgångspunkterna för regionalt samarbete (inom
ramarna för rådande lagstiftning) ska en verksamhetsplan utarbetas. Med hjälp av planen ska
samarbetet mellan den regio­nala museiverksamheten och de lokala museerna utvecklas.
•
Genomföra ett projekt som främjar finskspråkig
litteratur i de österbottniska lands­­orterna under
ledning av Österbottens konstkommission.
Projektet genomförs vid sidan om projektet
Brösttoner som redan främjar svenskspråkig
litteratur.
43
•
Utveckla Barnkulturnätverket i Österbotten
(BARK) och dess verksamhet som en del av
det nationella nätverket Aladdins lampa
•
Utveckla marknadsföringsformer för ny österbottnisk litteratur
•
Producera ny dramatisk litteratur på finska och
svenska
•
Starta verksamhet för företagskluster som er­
bjuder kultur- och välfärdstjänster utgående
från en servicekartläggning från år 2010 (Svens­
ka Österbottens Ungdomsförbund r.f. – SÖU).
TYNGDPUNKT 3:
Knowhow i kultur
•
Stöda den lagstadgade kulturverksamheten i
kommunerna och utveckla olika samarbetsformer både i kommunerna och mellan den
kommunala och den regionala nivån (planera
och starta regional kulturkonsulentverksamhet)
•
Effektivera kulturverksamheten inom småbarns­­
fostran, i skolor och eftermiddagsklubbar: utnämna en kulturkontaktperson i varje skola, utveckla kompletterande kultur­klubbsverksamhet
samt integrera konst och kultur i barndagvården,
grundskoleundervisningen och utbildningen på
andra stadiet
•
Utveckla museipedagogiska metoder i det re­
gio­nala barnkulturnätverket (BARK)
•
Utveckla ett regioncentrum för dans i Österbotten (grundat år 2010) och utvidga verksamheten
till Södra och Mellersta Österbotten
•
Utveckla den grundläggande utbildningen i
musik, bildkonst, scenkonst, ordkonst och konst­
hantverk i samarbete med musikläroanstalter,
medborgar- och arbetarinstitut samt med övriga
regionala och lokala aktörer
•
Erbjuda grundläggande utbildning i konst inom
teaterkonstens område i samarbete mellan SÖU
och de finlandssvenska medborgar- och arbetar­
instituten; målet är att engagera ungdomar i regionens amatörteater- och revyverksamhet
•
Förbättra konststuderandes möjligheter till praktik vid kulturenheterna i regionen
•
Stärka bibliotekens roll som unika och mång­
sidiga kulturhus
• Utveckla välbefinnande i arbetslivet med hjälp
av konst- och kulturprojekt
•
• Genomföra forskningsprojekt (till exempel
Forskningsprojekt Österbottningar – Finlands
friskaste befolkning)
Utveckla föreningsverksamheten i regionen och
ordna fortbildning som stöder arrangemang av
stora kulturevenemang
•
Ordna stimulerande dagverksamhet för pensionärer som bor hemma
•
Utveckla metoder för överföring av erfaren­hets­
baserad, tyst kunskap och digitalisera traditionsmaterial (UKM:s projekt Det nationella digitala
biblioteket, Österbottens regionprojekt) samt
grunda lokalhistoriska arkiv för överföring av
kulturtraditionen till den följande generationen
•
Skapa ekonomiska förutsättningar för att beva­
ra kulturhistoriskt värdefulla byggnader
•
Presentera och utveckla kulturmiljöerna i Österbotten och de österbottniska trähusstadsdelarna
(t.ex. Kristinestads historiska trähuscentrum)
och bygemenskaperna ute på landsbygden som
levande kulturmiljöer
•
Marknadsföra historiska objekt på ett lättillgängligt sätt och stärka marknadsföringen av
kulturlivet i samarbete med turismsektorn
•
Förbättra synligheten av regionens unika bildkonstsamlingar genom utställningar och evene­
mang
•
Utveckla den österbottniska mattraditionen
och föra fram den genom gemensamma evene­
mang, projekt och marknadsföring.
TYNGDPUNKT 2:
Välmående genom kultur
• Utveckla projekt som utnyttjar regional konst
och kultur i samarbete med organisationer och
samfund (till exempel projekten Goda exempel
i god tid, Kultur i vården, Aspegrens trädgårds
trädgårdsterapi)
44
Österbottens förbund
•
Utveckla kompetens- och innovationscentret som
presenterar Kvarkens skärgårds kulturarv och
-miljö i Havets hus – porten till världsarvs­området
– som byggs i Replot i Korsholm samt utveckla
Terranova – Kvarkens naturcentrum som presenterar Kvarkens naturarv och -miljö och som är
beläget i Österbottens museum i Vasa.
bytet av kulturevenemang som genomförs i
samarbete med de närliggande landskapen
• Utveckla kunskapen hos och fördjupa sam­
arbetet mellan arrangörer för olika kultur­
evenemang och utveckla en virtuell verktygs­
låda som stöd för arrangörerna
TYNGDPUNKT 4:
Kultur som inkomstkälla
• Utveckla återkommande och enskilda kultur­
evenemang med anknytning till världsarvs­
området
• Främja hantverk som en del av kulturen, effektivera företagsrådgivningen samt samarbetet
med läroanstalter, företagare och återförsäljare
i branschen
• Förbättra kännedomen om regionens kulturliv
genom att låta konstnärer, utställningar och
produktioner cirkulera lokalt
• Utveckla och stöda företagsformer i de kreativa branscherna, starta regionala nätverk för
kulturföretagare och kompetenscentra för kulturföretagande (konsthantverk och design samt
medie- och filmkonst) som en del av utveckling­
en av klustret för de kreativa branscherna i
Österbotten, se PO 1, tyngdpunkt 4
• Utveckla marknadsföring som samarbete mellan
regionens konstproducenter och -föreningar
• Virtuell ”Business Training”-utbildning för
unga företagare (SÖU)
• Öka olika målgruppers kännedom om kulturbranschen genom att utnyttja kulturrepresentanternas och länskonstnärernas kunnande
• Fördjupa det regionala samarbetet mellan regionens teatrar (bl.a. Vasa stadsteater, Wasa
teater), museer och orkestrar med hjälp av samproduktioner och projekt inom drama-, museioch musikfostran
• Utvidga verksamheten i informationscentret
Luckan som informerar om finlandssvensk
kultur- och föreningsverksamhet och stöder
kommunernas regionala kulturarbete
• Webbplatsen Evenemang.fi för arrangörer av
nöjesevenemang och deras kunder (SÖU).
TYNGDPUNKT 6:
Gränslös och internationell kultur
•
Utveckla kultursamarbetet mellan de nordiska
länderna. Öka det nationella och internatio­nella
utbytet av konstnärer och konstutställning­
ar genom olika åtgärder, till exempel genom
att skapa exportmöjligheter för uttryck i den
österbottniska kulturen och för österbottniska
kulturevenemang och genom att utveckla nya
kulturprojekt i Östersjöområdet i samarbete
med kulturförvaltningen i Schleswig–Holstein (Tyskland), Mittnordenkommittén och
Kvarkenrådet; med Umeå – Europas kulturhuvudstad år 2014 – som specialobjekt
•
Utveckla verksamheten hos och samarbetet mellan konstnärsresidensen i Österbotten genom utbyte av utställningsverksamhet o.d.
•
Inrätta internationella utbytesprogram för kulturproducenter
• Stärka verksamhetsbetingelserna för lokal-TV
och producera regionala kulturprogram för
lokal-TV
• Öka den nationella och internationella känne­
domen om regionens medie- och filmproduktion genom effektiverad marknadsföring.
TYNGDPUNKT 5:
Kulturevenemang och -verksamhet
• Förbättra tillgången på kultur genom att utveckla
elektroniska tjänster (t.ex. en regional evenemangskalender och kulturportal, broschyren Det
händer i Österbotten) och marknadsföra kultur­
utbudet i samarbete med turismorganisationer
• Utveckla kultursamarbetet mellan den offent­
liga och den tredje sektorn samt utveckla utÖsterbottens landskapsprogram 2011–2014
45
•
Stöda och lyfta fram evenemang och uttryck
i nya invandrarkulturer med målsättning att
gradvis starta ett internationellt, mångsidigt
kulturcentrum. Till exempel ska satsningar
som strävar efter att föra fram nya kulturer i
samarbete med invandrarföreningar på olika
håll i Österbotten årligen samordnas.
•
Årligen arrangera ett övergripande österbott­
niskt kulturparlament.
Finansiering
Nationell finansiering: Undervisningsministeriet
och övriga ministerier, Finlands Akademi, kommunerna, Centralkommissionen för konst/Österbottens konstkommission, Österbottens förbund,
KulturÖsterbotten, kulturfonderna, Penning­auto­
matföreningen, stiftelserna, privat finansiering,
landskapsutvecklingspengar/KOKO-programmet
EU-program: EU:s regionala landsbygdsprogram,
de operativa ERUF- och ESF-programmen för
EU:s mål regional konkurrenskraft och sysselsättning samt programmet för gränsöverskridande
sam­arbete Botnia–Atlantica
Ansvarig förvaltning
UKM, ANM, MM, SHM, JSM
3.4.1
Miljökonsekvensbedömning
för prioriterat område 4
Att människor mår bra och är friska har positiva effekter både på individen och på samhället.
Välmående människor är intresserade av omvärlden
och olika kulturer och det stärker delaktigheten och
det sociala kapitalet. Människornas sociala och fysiska välmående avspeglar sig också på arbetslivet
och leder därigenom också till positiva ekonomiska
effekter.
Spetsprojekten och de centrala riktlinjerna för utveckling inom prioriterat område 4 har främst
positiva sociala och ekonomiska effekter, men även
ekologiska (elektroniska tjänster) och region- och
samhällsstrukturella (en fungerande servicestruktur) effekter.
46
Fungerande och goda tjänster för hälsa och välfärd
är den grundläggande utgångspunkten för regio­
nens sociala och ekonomiska välfärd. Genom att
utveckla helheten då det gäller välfärdsservicen
i Österbotten höjer man den nuvarande service­
strukturens nivå och ger möjligheter till företagande
inom välfärdsbranschen, vilket ökar tillgänglig­heten på service även i glesbygderna. Genom att ta
i bruk nya verksamhetssätt och genom samarbete
mellan olika aktörer, till exempel mellan den tredje
sektorn och offentliga aktörer, blir det sociala fältet
mångsidigare och man får ekonomiska besparingar.
Genom att utveckla utbildningen och forskningen
inom välfärdsbranschen försäkrar man sig om en
mångkunnig och kompetent personal. Satsningar
på att trygga tillräcklig tillgång på personal och
stärka personalens yrkeskunnighet främjar trivseln
i arbetet och en längre arbetskarriär.
Genom att anvisa resurser för arbete som främjar hälsa och välfärd samt för förebyggande arbete kan man bidra till att människor mår bra och
förhind­ra utslagning. Genom att skapa en positiv
uppväxt­miljö för barn och ungdomar, förbättra
barns och ungdomars välmående bl.a. genom att
främja fritids­verksamheten, samordna familjeoch arbets­livet och ta den åldrande befolkningen i
beaktande i såväl samhällsplanering som produktion av välfärdstjänster, skapar man välfärd för
liten och för stor. Även satsningar på skol-, arbetsoch seniorgymnastik främjar välmåendet. Med en
motions­inriktad livsstil kan man uppnå betydande
positiva nationalekonomiska och hälsomässiga effekter. Föreningsverksamheten ökar också den sociala samhörigheten.
Upplevelsen av kultur påverkar människans mentala och fysiska välmående positivt och är således en
betydande välfärdsfaktor. Kulturupplevelser hjäl­per
människor att se sig som en del av gemenskapen
och förebygger utslagning.
Invandrarna för med sig influenser från nya kulturer
och berikar våra österbottniska liv. Ökat mång­sidigt
kulturutbud stärker regionens identitet och känslan
av samhörighet och ökar förmågan att acceptera det
som är annorlunda. Om man satsar på mångsidig
kultur och införlivar den i samhällets olika funktioner blir kulturen en naturlig del av vardagen.
Utvecklingen av metoder för överföring av tyst
Österbottens förbund
kunskap och digitalisering av traditionsmaterial
samt inrättandet av lokalhistoriska arkiv tryggar för
sin del överföringen av kulturtraditionen till nästa
gene­ration. Genom att effektivera kultur­utbudet
inom småbarnsfostran och i skolorna hjälper man
barnet att bygga upp sin världsbild och att utvecklas mångsidigt. Då bibliotekens roll som kulturens och kunskapens hus stärks blir tröskeln för
kultur­upplevelser lägre och samtidigt blir de mera
tillgäng­liga och jämlika.
En minskning av de offentliga anslagen hotar utvecklingen av välfärdstjänster och barnens upp­
växtmiljö. Passiverade medborgare och bristen på
kompetent personal är ett hot mot hälsa och välfärd.
Ökade välfärdsskillnader är en utmaning för hela
samhället.
Spetsprojekten och de centrala riktlinjerna för utveckling inom prioriterat område 4 har främst positiva sociala, ekonomiska och kulturella effekter
samt positiva effekter på region- och samhällsstrukturen och jämställdheten.
3.5
Prioriterat område 5:
Naturens och miljöns
välbefinnande – Österbotten,
ett område på toppnivå i
arbetet för att stävja klimatförändringen
Målen i landskapsprogrammet
för åren 2011–2014
Under de närmaste åren är stävjandet av klimat­
förändringen i nyckelposition i arbetet med att
främja naturens och miljöns välbefinnande i landskapet. För att komplettera energistrategin för
Österbotten utarbetas en långsiktig klimatstrategi
med mål för att minska koldioxidutsläppen utstakas. Vid sidan av att en långsiktig strategi utarbetas,
verkar landskapets starka energikluster aktivt för en
mångsidigare och effektivare energiproduktion.
Österbottens landskapsprogram 2011–2014
Inom områdesanvändningen är utmaningen i
fråga om att stävja klimatförändringen att förtäta
samhällsstrukturen och därigenom minska trafik­
behovet och energiförbrukningen samt att förena
den energiproduktion som grundar sig på förnybara
energikällor med annan områdesanvändning. Som
en del av genomförandet av klimatstrategin fäster
Österbottens förbund särskild uppmärksamhet på en
målmedveten utveckling av det starka energiklust­
ret i Österbotten, en förenhetligad samhällsstruktur
i synnerhet i stadsregioner (inkl. lokalisering av
kommersiella tjänster), förbättrad energieffekti­vitet
i byggandet, planering av områdesanvändningen
enligt de möjligheter som planering och förverkligande av förnybara energikällor medför samt utveckling av kollektivtrafiken.
Enligt riktlinjerna i de riksomfattande målen för områdesanvändningen ska användningen av bio­energi
och vindkraft ökas med beaktande av andra intressen och former av områdesanvändning. I etapp­
lanen för Österbottens förbunds landskapsplan anges hur vindkraften kan placeras i landskapet med
beaktande av olika intressen. Flera vindkraftsparker
planeras i Österbotten.
När det gäller att värna om vattnens tillstånd ligger de största utmaningarna i att genomföra för­
valtningsplanen och att uppnå ett gott tillstånd i
vattendragen. Vattendragen har en stor betydelse i
Österbotten eftersom de är så få. Sötvattendragen
är relativt små och tungt belastade. Även kust- och
grundvattnens tillstånd är hotat. Vid den österbottniska kusten har samverkan av olika faktorer lett
till att det finns mycket s.k. sura sulfatjordar. Surhet
och metaller urlakas vid regn ut i vattendragen och
orsakar där stora skador. Många åar, älvar och deras
avrinningsområden är skadade eller t.o.m. helt livlösa, vilket begränsar bl.a. vård och utveckling av
fiskerihushållningen. För att vattendragens tillstånd
ska förbättras, krävs mångsidiga restaurerings­
åtgärder både i avrinningsområdena och i själva
vattendragen. Metoderna för kartering av sulfatjordar bör utvecklas, områdena bör kartläggas
och nödvändiga åtgärder bör vidtas för att trygga
grundvattnets tillstånd.
I vattenförsörjningsprojekten är målet att säkerställa tillgången på bruksvatten av hög kvalitet åt
alla invånare i Österbotten oberoende av omstän47
digheter och ort. Samtidigt genomförs arrangemang
för att hanteringen av avloppsvatten i glesbygden
ska kunna skötas på ett tekniskt och ekonomiskt
optimalt sätt. Vattenförsörjningen till samhällena
i regionen grundar sig främst på användningen av
grundvatten. Den geologiska strukturen i de befintliga grundvattenförekomsterna, de i området redan
etablerade funktionerna samt gamla marktäkter
som inte har åtgärdats efteråt utgör tilläggsutma­
ningar i tryggandet av grundvattnets kvalitet och
kvantitet. En betydande del av landsbygdens bosättning finns i områden utanför avloppsnäten och
är hänvisad till en bristfällig enskild avloppsvattenhantering. Tätortsnära byar bör anslutas till kommunala avloppsnät och andra byars centraliserade
avloppsvattensystem.
En för Österbotten specifik utmaning i fråga om anpassningen till klimatförändringen är förberedelse
och hantering av de ökade översvämningsriskerna.
Utbyggnader i vattendragen som reglerar vattenstånd och -flöden kräver ständigt underhåll och
modernisering när de blir äldre. Förverkligandet av
översvämningsdirektivet fortsätter i de österbottnis­
ka vattendragen genom att man i riskområden gör
karteringar av översvämningsfaror och -risker.
För att samordna planeringen av havsområden i
Österbotten fortsätter man med att regio­nalt förverkliga den integrerade förvaltningen av skärgårds- och
kustområden (ICZM = Intregrated Coastal Zone
Management) enligt riktlinjerna i den nationella
kuststrategin och i skärgårdsprogrammet. Att anpassa Finlands nationella lagstiftning till kraven i
EU:s marindirektiv och att modifiera myndigheternas verksamhet i enlighet med dessa krav förutsätter effektivare planering av den integrerade förvaltningen av kustområden.
Arbetet med naturskyddsområden kräver ömsesidig respekt och tillit då myndigheter och lokalbefolkningen arbetar för bevarandet av naturens
mångfald. Naturskyddsområdena utgör grunden
för arbetet med att trygga naturens mångfald. Målet är att skapa förutsättningar för att bromsa upp
utarmningen av naturen och för en gynnsam utveckling av naturens tillstånd. Avsikten är att utveckla naturskyddsnätverket och effektivera skyd­
det av organismarter. I Österbotten effektiveras
sammanjämkningen av användning och skydd av
48
naturvärden, skyddsvärdena för Natura 2000-nätverket säkerställs liksom en gynnsam skyddsnivå för
värdefulla naturtyper och hotade arter, och en mångsidig användning av naturen gynnas på ett planerat,
ekologiskt hållbart sätt. Det är viktigt att planerings­
processen kring skyddet, vården och användningen
av naturskyddsområdena vidareutvecklas så att man
kan dra nytta av bl.a. lokalbefolkning­ens och mark­
ägarnas sakkunskap och kännedom om området.
Strömmande vatten och deras avrinningsområden
utgör viktiga livsmiljöer för många hotade arter,
som flodpärlmusslan, många laxfiskar och nejon­
öga. Målet är att utveckla enhetliga och effektiva
habitatkarterings- och restaureringsmetoder, öka
kännedomen om strömmande vatten och presentera
demonstrationsobjekt samt få till stånd ett aktivt
och fungerande samarbete mellan olika aktörer.
Ett långsiktigt mål är att säkerställa den biologiska
mångfalden i strömmande vatten och få fram uthålliga fiskstammar som kan föröka sig naturligt i
skärgården och i strömmande vatten.
I Österbotten råder det brist på sand- och grusresur­
ser, men berg- och stenmaterial finns det däremot
mer av. Resurser bör anvisas speciellt för kartering
av stenförekomster som skulle lämpa sig som bygg­
nadssten. Ett nytt karteringsobjekt som lyfts fram är
litium, som används bl.a. i bilbatterier till elbilar.
I landskapet vill man verka för både miljömedveten­
het och naturfostran. Målet är en bred förankring
av en verksamhetsmodell enligt hållbar utveckling,
ökad miljömedvetenhet bland invånarna, utveckling av miljöforskningen och -bedömningen samt
att göra landskapets naturobjekt och geologiska
sevärdheter mer kända. Forststyrelsen koordinerar
förvaltningen av världsarvet enligt förvaltnings- och
utvecklingsplanen för Kvarkens skärgård. I land­
skapet anvisas resurser för en övergripande utveck­
ling av förutom skärgården också för skärgården
i övrigt genom att förbättra dels infrastrukturen
i skärgården, dels serviceproduktionen. Då det
gäller naturarvet förbättras skärgårdsföretagarnas
affärskunnande och kompetens att utveckla och
marknadsföra produkter och tjänster, genom att
grunda skärgårdens kultur- och kompetenscentrum
Havets hus, planera guidnings- och användnings­
lösningar för världsarvet samt genom att göra området mer känt både nationellt och internationellt. Ett
Österbottens förbund
annat aktuellt utvecklingsobjekt är Valsörarna, som
ligger i Natura-området, mitt i världsarvet. Detta
förverkligas under de närmaste åren som ett samarbete mellan olika statliga förvaltnings­områden och
regionala aktörer.
Nedan beskrivs de spetsprojekt och viktigaste utvecklingsperspektiv som ingår i tyngdpunkterna:
För att utveckla och säkerställa livskraften i den
bebyggda miljön i Österbotten fäster man speciell
uppmärksamhet på en balanserad regionstruktur,
uppmuntrar till rekreation i naturen samt värnar om
värdefulla landskap och kulturmiljöer. Värdet av
kulturmiljöerna i landskapet har fått erkänsla. För
att skydda de värdefulla miljöerna och skapa en
lyc­kad ny miljö är det viktigt att man fortsatt verkar
för samarbete mellan aktörerna, fortsätter med inventeringarna och initierar samarbetsprojekt. Också förmedlingen av kunskap om kulturmiljöer bör
utvecklas.
Förbättra vattnens ekologiska tillstånd
I miljöskyddet ligger tyngdpunkten på laglighets­
över­vakning av miljöskyddslagen och vattenlagen. De över ettusen övervakningsobjekt som
miljö­skydds­­­lagen avser utgör den största mängden
över­­vakningsobjekt i landet. Storindustri och energi­
produktion har koncentrerat sig till kusten, liksom
en betydande mängd små- och medelstora industri­
företag. I Österbotten finns en enorm primärproduktion, som präglas av allt större gårdar, en livlig
fiskodling och en livskraftig pälsdjursuppfödning.
Vid den österbottniska kusten med sin landhöjning
är muddringsprojekt och smärre vattenbyggnads­
projekt vanliga. Ordnandet av samhällenas avfalls­
hantering är aktuell också i Österbotten.
Målen för prioriterat område 5 i landskapsprog­
rammet för åren 2011–2014, Naturens och miljöns
välbefinnande – Österbotten, ett område på topp­
nivå i arbetet för att stävja klimatförändringen,
uppnås genom satsningar på spetsprojekt och åt­
gärdshelheter i enlighet med valda tyngdpunkter
för utveckling.
TYNGDPUNKT 1:
Värna om vattnens tillstånd
•
För alla avrinningsområden utarbetas hög­
klas­siga åtgärdsprogram för vattenvård, som
omfattar projekt för att förbättra vattnens
ekologiska tillstånd, effektiverad forskning
om och utveckling av surhetsolägenheter och
bekämpning av dem, effektiverat skydd och
ekologisk restaurering av små vattendrag samt
genomförande av nödvändiga muddringar i
enlighet med lagstiftningen
•
Kulturarvet och den biologiska mångfalden i
havsområdena kartläggs och projektet VELMU
genomförs
•
Diffusbelastningen i vattnen minskas t.ex. med
hjälp av ekologiska metoder och punktbelastning behärskas med hjälp av tekniska lösning­
ar. Närsalts- och fastsubstansbelastningen
minskas i åar och älvar bl.a. genom att man
utvecklar vattenvården i skogsbruket.
•
Den riksomfattande strategin för främmande
arter förverkligas också gällande vattendrag.
Bevara grundvattnens goda tillstånd
•
En mångsidig användning av vattnen i enlighet
med principerna om hållbar utveckling och mer
miljömedvetenhet och -ansvar i fråga om vat­
tendragen
•
Utveckling av och pilotförsök inom den integre­
rade förvaltningen av skärgårds- och kustområden
i Österbotten förverkligat inom Botnia–Atlantica­
programmet som ett samarbete över Kvarken
•
En utvecklingsstrategi för naturresurser utarbetas
med målet att trygga fångsttåliga fiskbestånd
•
Naturturism i anslutning till vattendragen
främjas tillsammans med naturturismföretagarna och andra lokala företagare.
Under prioriterat område 5 ligger tyngdpunkterna på att:
1. Värna om vattnens tillstånd
2. Trygga naturens mångfald
3. Främja miljömedvetenhet och naturfostran
4. Säkerställa och utveckla livskraften
i den bebyggda miljön.
Österbottens landskapsprogram 2011–2014
Sammanjämkning av vård och användning av
grundvatten.
49
TYNGDPUNKT 2:
Trygga naturens mångfald
Nyttjande och vård av naturresurser sammanjämkas
•
Tryggandet av naturens mångfald ska beaktas i
all verksamhet som förändrar naturen
•
Förnybara och icke-förnybara naturresurser
ska utnyttjas ekoeffektivt och så att skadliga
miljöeffekter minimeras
•
Man verkar för att bevara naturens särdrag
genom landskaps- och generalplaneringen
•
Användningen av skogar och naturskyddet sammanjämkas genom samarbete mellan
skogs­ägarna och andra aktörer.
Trygga skyddsvärdena i naturskyddsprogram­
men och Natura 2000-nätverket
•
Inventering och bedömning av hotade arter och
värdefulla naturtyper samt beaktande av dem i
all verksamhet som ingriper i naturen
•
Utbredningen av främmande arter utreds i regionen och nödvändiga åtgärder vidtas.
Bidra till att naturen används på ett mångsidigt
men planmässigt och ekologiskt hållbart sätt
•
Myndigheter och olika aktörer samarbetar
om att främja naturturism och nyttjande av
naturen för rekreation enligt regionala planer
och prog­ram
•
De redan etablerade natur- och skärgårdsturism­
företagarnas kunskap och erfarenhet bör utnytt­
jas i natur- och upplevelseturismen
•
De rika naturresurserna i regionen, givande
fiskevatten, bär och viltbestånden utnyttjas för
husbehov, som resurs för att skapa utkomst­
möjligheter och som en del av naturturismnäringen.
•
Skötsel- och användningsplanerna för Natura
2000-områdena förverkligas
•
Skötsel- och användningsplaner utarbetas gemen­­
samt av vederbörande myndigheter, invånarna
och markägarna i området, och lokalbefolkning­
en och markägarna tas med i processen redan i
inledningsskedet
TYNGDPUNKT 3:
Främja miljömedvetenhet och naturfostran
Skötsel- och användningsplanerna revideras
med hänsyn till rådande samhällsutveckling
och ändringar i lagstiftningen.
•
•
Befästa handlingslinjerna för hållbar utveckling
inom olika sektorer
Bilda bestående, regionala, sektoröverskri­­dan­
de samarbetsnätverk för hållbar utveckling.
Trygga gynnsam skyddsnivå för värdefulla
naturtyper och hotade arter
Miljöfostran, utbildning samt rådgivning och
upplysning för invånarna i regionen, i synnerhet
för barn och unga
•
•
Förädla den regionala miljökunskapen till en
lättfattlig och informativ form
•
Befästa miljöfostran genom utnyttjande av bl.a.
den specialkunskap som finns i regionen om
naturskolor samt bättre samordna miljöfost­
ringsarbetet med hjälp av ett samarbetsnätverk
där båda språkgrupperna är företrädda
•
Utveckla rådgivnings- och stödtjänster för hanteringen av avloppsvatten i glesbygden
•
Förbättra miljömedvetenheten i fråga om forn­
lämningar samt utveckla turismen och guidning­
ar i anslutning till dem
•
•
50
Värdefulla livsmiljöer i skogsnaturen bevaras
i enlighet med Metso2-programmet samt med
hjälp av de miljöstöd och naturvårdsprojekt
som avses i lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk i synnerhet i närheten av landhöjningskusten och skyddsområden
Hotade naturtyper beaktas i områdesplane­
ringen
Skötseln av naturens mångfald i jordbruks­om­
råden, speciellt av vårdbiotoper och våtmarker,
främjas i samarbete mellan olika aktörer och
markägare
Österbottens förbund
•
Årliga seminarier kring energi- och miljötemat
(se PO 1, tyngdpunkt 4).
Miljöforskning och -uppföljning
•
Verksamheten i de forskningsinstitut som
verkar i Österbotten bör tryggas (bl.a. VFFI,
Geologiska forskningscentralen GTK, Skogsforskningsinstitutet i Kannus)
•
Utveckla miljöforskningen i samarbete med
Umeå universitet
•
Evaluering av miljöförvaltningens riksomfattande uppföljningars regionala täckning och
komplettering av uppföljningen
•
Resurserna för produktutveckling och forsk­ning
bör riktas till de för regionen viktiga energi- och
miljöteknologiska projekten.
Göra världsarvet Kvarkens skärgård, natur­
objekten och de geologiska sevärdheterna i
landskapet mer kända
• Ett kompetenscentrum för naturundervisning
och -guidning inrättas som ett nätverkssamarbete i Kvarken till stöd för naturturismen i
landskapet
• Ett nätverk för landskapets geologiska besöks­
mål utvecklas i syfte att uppnå Unescos Geo­
park-status.
TYNGDPUNKT 4:
Säkerställa och utveckla livskraften
i den bebyggda miljön
• Betydelsen av växelverkan och delaktighet i
planeringsprocesserna betonas
• Grönområden och stadsparker beaktas i samband
med planläggningen och rekreations­områdes­
nätverk över kommungränserna främjas
• Intensifierat samarbete mellan myndigheter och
andra regionala aktörer samt markägare för att
trygga livskraften i landsbygds- och skärgårds­
miljöer
Främja användningen av naturen
för rekreation
• Forststyrelsen och kommunerna upprätthåller
tillsammans ett regionalt nätverk för service­
utrustningen längs naturrutter, i rekreations­
områden och skyddsområden
• En utvecklingsplan för småbåtsfarleder och
båthamnar görs upp
• Gamla sjöbevaknings- och lotsbyggnader utnytt­
jas för turism, undervisning, båtliv och forsk­ning.
Bevarande och underhåll av värdefulla land­
skap och traditionella kulturmiljöer är viktiga
attraktionsfaktorer
• Landskaps- och naturarvsobjekt samt byggda
objekt och övriga kulturarvsobjekt inventeras
högklassigt och sakkunnigt före betydande
avgöranden fattas om markanvändningen och
tillgången till bra och aktuella inventerings­
uppgifter garanteras
En balanserad regionstruktur och homogen
samhällsstruktur
• Kvaliteten på naturutredningar i planer och
utredningarnas genomslagskraft bör förbättras
bl.a. genom en effektivare styrning
• En planmässig användning av stränderna främjas och bevarandet av rekreationsområden på
stränderna säkerställs
• Österbottens särdrag, som landhöjningen och de
naturtyper som den skapar, bör beaktas i plane­
ring och utveckling av områdesanvändningen
• Problem som orsakas av landhöjningen angrips genom förebyggande och planmässighet
i anslutning till bebyggda miljöer
• Rensningar och muddringar görs för att trygga
åkerodling, bosättning och samhällsstrukturen
och underlätta grundtorrläggningar
• Höjt vattenstånd och extrema väderfenomen
som orsakas av klimatförändringen beaktas i
planeringen av strändernas användning
• Bevarandet av särdragen hos nationellt och regionalt viktiga landskap bör tryggas och landskapsvården främjas i samarbete mellan olika
aktörer
Österbottens landskapsprogram 2011–2014
51
• Förvaltning och bevarande av marina och andra
värdefulla kulturmiljöer, kulturlandskap och
-objekt bl.a. genom att bedöma kulturmiljö­
objekt som hotas av översvämning och satsa på
att bevara deras särdrag och skiktning.
• Säkerställa att fornlämningar från förhistorisk
tid bevaras oskadda och beakta dem bättre t.ex.
i samband med skogsvårdsåtgärder.
Finansiering
Nationell finansiering: Ministerier, kommuner,
Österbottens förbund, fonder, stiftelser, landskaps­
utvecklingspengar/KOKO-programmet
EU-program: EU:s regionala landsbygdsprogram
och de operativa ERUF- och ESF-programmen för
EU:s mål regional konkurrenskraft och sysselsättning, programmet för gränsöverskridande sam­
arbete Botnia–Atlantica
Ansvariga förvaltningsområden
MM, JSM, ANM, UKM
3.5.1
Bedömning av miljökonsekvenserna för prioriterat område 5
I arbetet för naturens och miljöns välbefinnande i
Österbotten koncentrerar man sig under programperioden på att värna om vattnens tillstånd, trygga
naturens mångfald, främja miljömedvetenheten
och naturfostran samt att säkerställa livskraften i
den bebyggda miljön.
Satsningarna på åtgärdsprogram för vattenvård för
de olika avrinningsområdena och genomförandet
av projekt som förbättrar vattnens tillstånd, utvecklingen av forskning och utveckling gällande sura
sulfatjordar samt minskningen av diffus belastning
förbättrar vattnens tillstånd. Sammanjämkningen
av vård och användning av grundvatten bidrar till
att bevara grundvattnens goda tillstånd. Då vatt­nens
tillstånd är gott har det positiva effekter på bl.a.
områdenas användning för fiskeri och rekreation,
naturturism, boendemiljöernas trivsamhet och regionens dragningskraft generellt.
52
Då naturturismen och naturturismföretagandet utvecklas enligt den hållbara utvecklingens principer
får det positiva ekonomiska effekter. Naturturismen
och naturturismföretagandet gör regionen mer attraktiv och konkurrenskraftig. En hållbar och välplanerad natur- och upplevelseturism förhind­rar
slitning av den känsliga naturen och gör rekreations­
möjligheterna mångsidigare. Genom att utveckla
nätverket av geologiska besöksmål i landskapet kan
man göra världsarvet Kvarkens skärgård, landskapets naturturismobjekt och geologiska sevärdheter
mer kända. Satsningarna på att främja en mångsidig användning av naturen har förutom ekonomiska effekter också positiva sociala (stärker förhållandet till miljön) och kulturella (ökar kännedomen
om områdets naturförhållanden och kulturhistoria)
verkningar.
En mångfaldig natur kan garanteras också för kommande generationer genom satsningarna på att
trygga skyddsvärdena i Natura 2000-nätverket samt
på att sammanjämka användningen och skyddet av
naturresurser (bl.a. sammanjämkning av skydd och
nyttjande av grundvattnen, samordning av användningen av skogar och naturskydd).
En av framtidens utmaningar är att implementera
den hållbara utvecklingen i de regionala aktörernas
och invånarnas vardag. En ökad miljömedvetenhet
bidrar till verksamhetssätten utformas för en hållbar utveckling och möjliggör en optimal lokalise­
ring av funktioner. Om invånarna i regionen är
mer miljömedvetna har det positiva följder för
miljön. En ökad miljömedvetenhet stärker också
män­niskornas identitet, deras relation till miljön
och de blir mer miljöbejakande. Satsningar på
miljöfostran för barn och unga bidrar till att fost­
ra framtidens aktörer och beslutsfattare till att ta
miljöansvar. Genom att främja miljöforskning och
-kompetens skapar man förutsättningar för nya
miljöteknologiska innovationer, som medför positiva ekologiska verkningar och ekonomisk nytta.
Ekonomiska satsningar på miljön får på lång sikt
positiva verkningar, vilket också ökar Österbottens
positiva image.
Den bebyggda miljöns livskraft och dragnings­kraft
säkerställs och stärks genom en mångsidig och
värdefull skärgårds- och kustnatur samt kulturmiljö.
Satsningar på planering av strändernas användning
Österbottens förbund
ger möjligheter för havsnära boende och garante­
rar bra livsmiljö och ren natur, vilket har en positiv effekt på människornas välbefinnande. Också
förverkligandet av rekreationsområdesnätverk och
rekreationsrutter över kommungränserna främjar
människornas välmående och en motionsbejakande
livsstil. Möjligheterna att nyttja vattendragen och
skogarna för rekreation är också en attraktionsfaktor när människor väljer arbets- och boningsort.
En dålig förberedelse inför klimatförändringen ökar
risken för miljökatastrofer. Klimatförändringen gör
extrema väderfenomen allt vanligare. Sådana, t.ex.
plötsliga störtregn, hårda vindar och långa torr­
perioder, har ekonomiska konsekvenser samt konsekvenser för samhället, samhällsstrukturen och
säkerheten, vilket man bör förbereda sig på funktionellt (t.ex. trygga räddningsverksamheten, göra
upp planer för behärskning av översvämningsris­
ker) och ekonomiskt.
Österbottens landskapsprogram 2011–2014
Om miljömyndigheternas resurser minskar kan
det utgöra ett hot mot främjandet av naturens och
miljöns välbefinnande. Om de ekonomiska resur­
serna inte räcker till för t.ex. miljöfostran, leder det
i det långa loppet till försämrad miljömedvetenhet
och till att människorna förhåller sig likgiltiga till
miljön och miljöfrågor.
Spetsprojekten och riktlinjerna för utvecklingen
inom prioriterat område 5 har förutom positiva
ekologiska konsekvenser även sociala, ekonomiska
och kulturella konsekvenser samt konsekvenser för
region- och samhällsstrukturen.
53
54
Österbottens förbund
4.
Landskapsprogrammet genomförs
som ett koordinerat samarbete på bred bas
L
andskapsprogrammet jämkar samman utveck­
lingsprogram, som olika aktörer har utarbetat,
deras mål och verksamhetslinjer samt finansiering.
Målen i landskapsprogrammet sammanfaller med
statsrådets riksomfattande mål för regionutveckling­
en. De särskilda målen i de av statsrådet godkända
nationella särskilda programmen programmet för
regional kohesion och konkurrenskraft (KOKO), regioncentraprogrammet och det landsbygdspolitiska
helhetsprogrammet samt EU:s strukturfondsprog­
ram har sammanjämkats med tyngdpunkterna i
landskapsprogrammet. Förutom från de särskilda
programmen har från övriga nationella program,
t.ex. Västra Finlands miljöstrategi 2030, Finlands
energi- och klimatstrategi på lång sikt och Natio­
nella innovationsstrategin, de centrala målen i landskapsprogrammet lyfts fram. Tyngdpunkterna för
utvecklingen inom skogsbranschen har fastslagits
tillsammans med Kustens skogscentral och då det
gäller fiskeri- och pälsdjursbranschen i samarbete
med de centrala intressenterna inom dessa sektorer.
Det centrala budskapet i alla dessa program, återspeglingarna av den europeiska och globala utvecklingen på landskapets utveckling samt de regionala
aktörernas och sakkunniggruppernas åsikter har
sammanställts i landskapsprogrammet till en helhet
där alla delar stöder varandra.
Verkningarna av projekten och projekthelheterna i
landskapsprogrammet är regionala, landskapsmäs­
siga, nationella och internationella. Många utvecklingsåtgärder berör hela landskapet. Till exempel
utvecklingen av högskolenätet, den regionala
fördelningen av utbildningsplatser och förbättrandet av matchningen, utvecklingen av den arbetsrelaterade invandringen och frågor som gäller utveck-
Österbottens landskapsprogram 2011–2014
ling av välfärdsservice och landsbygd och miljö är i
allra högsta grad landskapsomfattande. En stor del
av projekten är landskapsöverskridande – i synnerhet sträcker sig konsekvenserna av infrastrukturoch miljöprojekt, och även av projekt inom andra
priori­terade områden, utanför landskapsgränserna.
Den internationella dimensionen framhävs då det
gäller tryggandet av Kvarkentrafiken, uppfyllande
av behoven för det internationella och exportinriktade näringslivet, Österbottens energikluster, utvidgande av universitetens och högskolornas internationella funktioner samt utvecklande av naturarvet.
Omsorgsfull koordinering är a och o vid genomförandet av landskapsprogrammet. Österbottens
för­bunds roll är framstående då det gäller att plane­
ra, genomföra och koordinera omfattande landskapsmässiga utvecklingshelheter, såsom Vasa
vetenskapspark, inlärningsmiljöer för företagsamhetsfostran, Österbottens energistrategi och t.ex.
landskapets klimatstrategi. Landskapets projektbestånd baserar sig på de prioriterade områdena i
landskapsprogrammet och projekten, som får sin
finan­siering från olika program, kopplas intimt
samman med genomförandet av landskapsprog­
rammet för att de medel som finns till förfogande
för regional utveckling ska kunna utnyttjas effektivt. Landskapets samarbetsgrupp (MYR) och den
av samarbetsgruppen utnämnda landsbygdssektionen samt ett flertal andra regionala arbetsgrupper har en viktig uppgift då det gäller att förverkliga
landskapsprogrammet. Landskapets samarbetsgrupp
har också en viktig uppgift i att sammanjämka den
strategiska helheten för regionutvecklingen samt utvecklingsfinansieringen som beviljas ur olika källor.
55
56
Österbottens förbund
5.
Finansiering av landskapsprogrammet
L
andskapsprogrammet genomförs med finan­
siering huvudsakligen från staten och kommu­
nerna, EU-program samt de nationella särskilda
programmen, landskapsutvecklingspengar samt
myn­dig­heternas verksamhetsanslag.
Behoven av statlig budgetfinansiering fastslås i
den genomförandeplan för landskapsprogrammet
som utarbetas årligen. I Österbotten behövs statlig finan­siering särskilt för att stärka kompetens­
en, främja sysselsättning och välmående, stöda
företagsverksamheten samt för utvecklingsåtgärder
för infrastrukturen. Med statlig finansiering bör
man stöda utvecklingen av innovationsarkitekturen
i regionerna och satsa allt mer på utvecklande av
utbildningen samt på forskning och utveckling. En
högklassig skötsel av sysselsättningen i olika konjunkturlägen förutsätter en rättidig allokering av
den statliga finansieringen. Utgångspunkten för den
regionala allokeringen av företagsstöd är stärkande
av konkurrenskraften och i dimensionering­en bör
man beakta näringslivets verkliga behov. En långsiktig och hållbar planering av statsfinansiering­
en för trafiken och logistiska arrangemang är en
förutsättning för utvecklingen av de regiona­la trafiksystemen. Även i fråga om naturens och miljöns
välbefinnande kan man påvisa klara helheter, vars
genomförande förutsätter statlig finansiering. Som
exempel kan nämnas miljöarbeten, vattendragsoch vattentjänstarbeten inklusive hanteringen av
avloppsvatten i glesbygdsområden, skydd av bygg­
nadsarvet, genomförande av förvaltningsplaner
samt förvaltning och utveckling av världsarvsområdet. Utvecklingen av välfärd och kultur sker huvudsakligen med kommunal finansiering. Utvecklingsprojekten för välfärd och säkerhet är ändå
ofta omfattande projekt inom KASTE-programmet
eller i övrigt nationellt betydelsefulla projekt som
behöver statlig finansiering. Samma gäller de omfattande nationella nätverksprojekten inom kulturbranschen.
Den kommunala finansieringen har en mycket
stor betydelse för finansieringen av landskapsprog­
rammet. Kommunerna och samkommunerna är hu­
vud­finansiärer för t.ex. välfärds-, utbildnings- och
kulturtjänster och de behövs också nödvändigt
som delfinansiärer i projekt. Österbottens förbund
t.ex. finansierar med stora budgetmedel stärkandet
av kompetensen i högskolorna i regionen. Dess­
Österbottens landskapsprogram 2011–2014
utom innebär en otillräcklig statsfinansiering att
allt fler projekt för upprätthållande grundläggande
förbätt­ring av infrastrukturen måste förverkligas med kommunal finansiering. Kommunerna är
också medfinansiärer i kohesions- och konkurrens­
kraftsprogrammet. Under landskapsprogramperio­
den 2011–2014 är det just den kommunala finansieringen som utgör en kritisk faktor för ett lyckat
genomförande av programmet. När det kommunala
ekonomin stramas åt tvingas kommunerna att allt
noggrannare överväga sitt deltagande i olika typer
av utvecklingsverksamhet.
Österbotten har tillgång till operativa ERUF- och
ESF-program för EU:s mål för regional konkurrens­
kraft och sysselsättning, utvecklingsprogrammet för
landsbygden samt programmet för gränsöverskri­
dande samarbete Botnia–Atlantica. Genom EUprogram finansieras huvudsakligen landskapsprog­
rammets prioriterade områden 1 och 2.
Genom Västra Finlands operativa ERUF-program
för målet regional konkurrenskraft och sysselsättning finansieras projekt som främjar företagande
samt utvecklar verksamhetsbetingelser för företagande och överföring av innovationssystem och
kunnande. Genom ESF-programmet stöds främst
riksomfattande och regionala arbetskrafts- och
utbildningspolitiska åtgärder. I Österbotten finan­
sieras med Västra Finlands ESF-program utveckling av innehållet i kompetens-, innovations- och
utbildningsservicesystem för att de bättre ska svara
mot landskapets utvecklingsutmaningar. Dessutom
används ESF-medel till att utveckla arbetsorganisationer, den sysselsatta arbetskraften och företagen
samt till att främja företagande. ESF-finansieringen
bidrar också till sysselsättningen och förebygger
utslagning. Alla regionala utvecklingsprogram
uppmuntrar aktörerna till samarbete. I Österbotten
ligger huvudvikten på att skapa nya arbetstillfällen,
få tillgång till kunnig arbetskraft, sysselsättnings­
åtgärder för unga samt på att genomgående utveckla servicen för företag.
Landsbygdsutvecklingen finansieras under prog­ram­
perioden med medel från EU:s landsbygdsfond (Europeiska jordbruksfonden för landsbygds­utveckling).
Genom det regionala landsbygdsprogrammet (EJ­
FLU) och de lokala aktionsgruppernas Leaderprog­ram stöder man speciellt åtgärder för ett mång57
till prog­ram. Kohesions- och konkurrenskraftprog­
rammet (KOKO) och kompetenscentraprogrammet
(OSKE) som stöds med landskapsutvecklingspeng­
ar har en mycket stor betydelse i genomförandet
av landskapsprogrammet. Genom KOKO finansieras de viktigaste projekten för samarbete och
konkurrens­kraft i programområdena Sydösterbotten,
Jakobstadsregionen och Vasaregionen. Kompetens­
centraprogrammet däremot används för att utveckla
innovationssystemet och spetsklustren samt främja
nationellt och internationellt nätverkande. Den offentliga finansieringen för forskning och utveckling
utökas i landskapet genom att man effektiverar t.ex.
beredningen av TEKES och EU:s forskningsprog­
ramprojekt genom samarbete på bred bas.
sidigt näringsliv, miljöförbättrande åtgärder samt
utveckling av byar och kultur på landsbygden.
Programmet för gränsöverskridande samarbete
Botnia–Atlantica stärker Kvarken-samarbetet.
Ge­nom programmet arbetar man speciellt för att
främja tillgängligheten, för att stärka kompetensen
och utveckla t.ex. samarbetet mellan världsarvs­
områdena.
Den obundna delen av landskapsutvecklings­
pengarna möjliggör genomförandet av många
omfattande utvecklingsprojekt som uppstått ur
landskapets egna premisser och som prioriteras i landskapsprogrammet. Den låga nivån på
EU-finan­siering i Österbotten ökar behovet att
landskaps­utvecklingspengar som inte är bundna
Tabell 1. Finansiering av landskapsprogrammet
FINANSIERINGSPLAN FÖR LANDSKAPSPROGRAMMET 2011–2014 Programmets finansiering per prioriterat område och förvaltningsområde (staten och EU):
PO 1
PO 2
PO3
milj. €
2011
2012
2013
2014
2011
2012
2013
2014
2011
2012
2013
2014
IM
0,420
0,420
0,420
0,420
0,420
0,420
0,420
0,420
0,000
0,000
0,000
0,000
UKM
1,067
1,077
1,037
1,037
2,669
2,694
2,594
2,594
0,000
0,000
0,000
0,000
JSM
10,895
11,393
11,161
10,767
0,000
0,000
0,000
0,000
5,448
5,697
5,581
5,384
KM
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
164,254
155,004
163,004
59,504
ANM
17,168
16,447
16,459
11,881
5,723
5,482
5,486
3,960
2,861
2,741
2,743
1,980
SHM
2,217
2,242
2,234
2,234
2,217
2,242
2,234
2,234
0,000
0,000
0,000
0,000
MM
0,533
0,250
0,162
0,153
0,000
0,000
0,000
0,000
0,533
0,250
0,162
0,153
Sammanlagt
32,300
31,828
31,472
26,492
11,028
10,837
10,733
9,207
173,096
163,691
171,489
67,021
Per finansieringskälla:
EU-finansiering
2,947
2,947
2,947
2,947
0,836
0,836
0,836
0,836
0,638
0,638
0,638
0,638
Staten
29,353
28,882
28,525
23,545
10,192
10,002
9,898
8,372
172,458
163,053
170,851
66,383
Kommunerna*
4,845
4,774
4,721
3,974
1,654
1,626
1,610
1,381
25,964
24,554
25,723
10,053
Offentlig fin. totalt
37,145
36,603
36,193
30,465
12,682
12,463
12,343
10,588
199,060
188,245
197,213
77,074
Privat finansiering*
5,572
5,490
5,429
4,570
1,902
1,869
1,851
1,588
29,859
28,237
29,582
11,561
Sammanlagt
42,717
42,093
41,622
35,035
14,584
14,333
14,195
12,177
228,919
216,482
226,794
88,635
* uppskattning
Finansieringsplanen är riktgivande och preciseras årligen i genomförandeplanen och landskapets samarbetsdokument (MYAK). I summorna för förvaltningsområdena räknas medel för utveckling och investering (ej t.ex. KM: underhållskostnader för väghållning)
EU-finansiering: ERUF, ESFR, EUGFJ, EFF
Storleken på den kommunala och privata finansieringen för programmet anges som en uppskattning. 58
Österbottens förbund
6.
Uppföljning av landskapsprogrammet
G
enomförandet av landskapsprogrammet följs
med hänsyn till regionutvecklingen upp med
hjälp av de nyckeltal som enligt statsrådets beslut
ska användas i riksomfattande övervakning och
evaluering samt med nyckeltal som beskriver landskapets särdrag.
Uppföljningen är kontinuerlig. Nyckeltalen följs
upp bl.a. i landskapsprogrammets genomförande-
plan, som utarbetas årligen. Dessutom gör en utomstående bedömare en utvärdering av hur målen i
landskapsprogrammet har uppnåtts.
De uppdaterade uppföljningsuppgifterna finns till­
gängliga på webbplatsen Österbotten i siffror på
adressen www.osterbotten.fi/statistik.
PO 4
PO 5
PO:n sammanlagt
2011
2012
2013
2014
2011
2012
2013
2014
2011
2012
2013
2014
Sammanlagt
3,360
3,360
3,360
3,360
0,000
0,000
0,000
0,000
4,200
4,200
4,200
4,200
16,800
1,601
1,616
1,556
1,556
0,000
0,000
0,000
0,000
5,337
5,387
5,187
5,187
21,098
5,448
5,697
5,581
5,384
32,686
34,180
33,484
32,302
54,476
56,966
55,806
53,836
221,084
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
164,254
155,004
163,004
59,504
541,766
1,431
1,371
1,372
0,990
1,431
1,371
1,372
0,990
28,613
27,411
27,431
19,801
103,256
39,902
40,352
40,203
40,203
0,000
0,000
0,000
0,000
44,335
44,835
44,67
44,67
178,510
0,000
0,000
0,000
0,000
4,264
1,996
1,292
1,224
5,330
2,495
1,615
1,530
10,970
51,741
52,395
52,071
51,493
38,380
37,546
36,147
34,516
306,545
296,298
301,913
188,728
1093,484
0,429
0,429
0,429
0,429
1,5289
1,5289
1,5289
1,5289
6,378
6,378
6,378
6,378
25,512
51,312
51,966
51,642
51,064
36,851
36,017
34,618
32,987
300,167
289,920
295,535
182,350
1067,972
7,761
7,859
7,811
7,724
5,757
5,632
5,422
5,177
45,982
44,445
45,287
28,309
164,023
59,502
60,254
59,882
59,217
44,137
43,178
41,569
39,693
352,527
340,743
347,200
217,037
1257,507
8,925
9,038
8,982
8,882
6,621
6,477
6,235
5,954
52,879
51,111
52,080
32,556
188,626
68,427
69,292
68,864
68,099
50,758
49,655
47,805
45,647
405,406
391,854
399,280
249,593
1446,133
Österbottens landskapsprogram 2011–2014
59
Tabell 2. Uppföljningsindikatorer för landskapsprogrammet
Senaste uppgift
Mål 2014
BNP/invånare
32 043 €/invånare (2007),
94,3 % av hela landets nivå
110 % av hela landets nivå
Omsättningstillväxt (2000=100)
9,6 % (2008), fjärde snabbast
bland landskapen
Bland de fem topplandskapen
Energiklustrets omsättningstillväxt
304 % (2000–2008),
tillväxten i referensgruppen 70,5 %
Snabbare tillväxt än
i referensgruppen
Antal företag
10 982 st. (2008)
11 500 st.
Antal arbetsplatser (2000=100)
104,2 (2006)
110
Sysselsättningsgrad
71,9 % (2009)
75 %
Arbetslöshetsgrad
7,4 (mars 2010)
under 5 %
Ekonomisk försörjningskvot
1,19 (2008)
1,2
Andel personer som avlagt examen
efter grundstadiet av de 15 år fyllda
63,5 % (2008)
67 %
Andel personer som avlagt högskoleexamen
av de 15 år fyllda
25,6 % (2008)
27 %
Folkmängd
177 038 (2009)
184 200
Nettoflyttning i relation till befolkningen
0,33 % (2009)
0,5 %
Naturlig befolkningsökning i relation
till befolkningen
0,27 % (2009)
0,25 %
Ökning av passagerarmängder i Vasa
och Kronoby inom flygtrafiken
-7,6 % (2009), hela landet -6,3 %
Snabbare tillväxt än
i hela landet i genomsnitt
Skattepliktiga inkomster
19 520 €/invånare (2008),
94,1 % av hela landets nivå
97 % av hela landets nivå
Sjuklighetsindex
90,3 (2007)
under 90
Andelen utkomststödtagare i relation till
befolkningen (befolkning mellan 25 och 64 år)
5,1 % (2007)
under 5 %
Konkurrenskraft och image
Arbetskraft och kompetens
Tillgänglighet och balanserad regionstruktur
Välfärd, kultur och socialt kapital
Naturens och miljöns välbefinnande
Koldioxidutsläpp från industri
och energiproduktion
60
4,0689 milj. ton/år (2006)
Österbottens förbund
Bilaga 1
Beskrivning av processen för deltagande och bedömning
av Österbottens landskapsöversikt och -program
PDB utarbetas
Landskapsstyrelsen 17.11.2008:
• beslut om att kungörelse ska publiceras
• beslut om att landskapsöversikt och landskapsprogram ska börja utarbetas
• beslut om att PDB ska läggas fram.
Landskapsöversikten och
landskapsprogrammet börjar beredas
Kungörelse i tidningar och
på förbundets webbplats
23.11.2008. PBD läggs fram
i ämbetsverket och internet
24.11–23.12.2008
Landskapsöversikt,
utkast
Miljörapport,
utkast
Landskapsstyrelsen 28.9.2009:
beslut om att landskapsöversikten ska läggas fram
Kungörelse i tidningar och
på förbundets webbplats
Materialet läggs fram i
ämbetsverket och internet
5.10–4.11.2009
Utlåtanden från
myndigheterna 16.11.2009
Behandling av synpunkter
Eventuell korrigering av
landskapsöversikten och miljörapporten
Landskapsstyrelsen 25.1.2010
Landskapsfullmäktige 8.3.2010
Österbottens landskapsprogram 2011–2014
Miljörapporten börjar beredas
Myndigheter hörs;
Överläggning eller
utlåtande
Landskapsprogram,
utkast
Miljörapport,
utkast
Landskapsstyrelsen: 22.3.2010:
beslut om att landskapsprogrammet ska läggas fram
Kungörelse i tidningar och
på förbundets webbplats
Materialet läggs fram i
ämbetsverket och internet
25.3–23.4.2010
Utlåtanden från
myndigheterna
Behandling av synpunkter
Eventuell korrigering av landskapsprogrammet och miljörapporten
Landskapsstyrelsen 22.3.2010 och 17.5.2010
Landskapsfullmäktige 7.6.2010
61
Nr 70 S
ISBN 978-951-592-114-7
ISSN 1238-0822