Transcript jag blev med skog!

Vida
NYTT
B
#1 2014
SVERIGE
PORTO
BETALT
VIDA OCH VÄXANDE VÄRDEN
Ny Klöver över-serie om generationsskifte
SID 8
h j ä l p,
jag blev med skog!
En pall är inte bara en pall
SID 3
NY H ET – B AR N ENS VIDA
SID 12
Det är energivärdet som räknas
SID 9
Skör balansgång mellan
tillgång och efterfrågan
Marknaden har under året successivt blivit bättre.
Konsumtionen av trävaror och den för oss så
viktiga nybyggnationen har bottnat. Vi ser nu
en ökad konsumtion i Storbritannien, Tyskland,
Japan, Egypten och USA. Men det är fortfarande
så att flera viktiga marknader som Holland,
Frankrike, Danmark och Sverige inte visar
några som helst tendenser till förbättringar.
De senaste räntesänkningarna i Europa och
Sverige bekräftar tydligt de ekonomiska problemen
i Europa.
De prishöjningar vi under hösten lyckats
genomföra beror till mycket stor del på en lägre
produktion och en något svagare svensk krona
och är till mindre del efterfrågedrivet. Balansen
mellan tillgång och efterfrågan är skör samtidigt
som vi är oerhört valutaberoende.
Timmerpriserna i Södra Sverige är på en
mycket hög nivå vilket gör att kontrakteringen
är bra. Stormarna som främst drabbat vårt södra
verksamhetsområde kommer att medföra ett
rejält flöde av timmer och vi uppmanar Er att
ta kontakt med din inköpare på VIDA för att
diskutera aptering och leveransdatum. Vi vill att
du avverkar och gör din anmälan i god tid då
möjligheterna att ta emot leverans/stormtimmer
under våren kan komma att bli begränsad. Ju
tidigare desto bättre.
Jag konstaterar att det är gammal skog och
ofta skog med rötangrepp som drabbats. Risken
för barkborreangrepp i dessa bestånd är mycket
stor om inte stormfällningarna upparbetas i rätt
tid. Detta ger i alla fall mig en tankeställare om
att avverka mogen skog, plantera nya träd för att
på så sätt öka avkastningen på skogsfastigheten
och medverka till en bättre miljö genom att de
växande träden binder mer koldioxid. Här är
vårt analysverktyg och din skogsbruksplan till
mycket god hjälp. Vi fokuserar dessutom på att
maximera timmerutbytet i din avverkning för
att få bästa ekonomi för oss såväl som för dig
som skogsägare.
Den milda vintern ställer inte bara till det
vid våra avverkningar. Den påverkar tyvärr
också med ganska stora tal avsättningen av våra
energiprodukter såsom energived, grot, pellets
och briketter. Behovet hos våra kunder skiljer
25 – 30 % mellan en mild och normal vinter.
Inom våra ”egna grindar” har vi gjort stora
förbättringar under 2013. Något som varit
nödvändigt för att nå lönsamhet i koncernen.
Våra nyckeltal som till exempel värdeutbyten,
effektivitet och sågutbyte har på alla våra enheter
förbättras varje år. Det är min uppfattning att
det är alla de små detaljerna som gör skillnad
och sammantaget betyder mycket.
Vi är svagt positiva inför 2014. Jag bedömer
att vi nått botten och att vi nu kan skönja en
bättre konjunktur. En långsam konjunkturförbättring borde vara rimligt att tro, men
valutan har i vår bransch stor betydelse för
lönsamheten.
Vi ser fram emot ett fortsatt gott samarbete
under 2014 och Önskar Er en God fortsättning
på det nya året.
en
pall
är inte bara
en
pall
alvesta 2014-01-10
Santhe Dahl
Ansvarig utgivare: Lotta Fonsell
Grafisk form: www.black.se
Tryckeri: www.kstab.se
Text & foto: Karin Malm om inget annat anges
Foto sid 3: Sofia Andersson
Adress: VIDA AB, Box 100, 342 21 Alvesta
Telefon: 0472-439 00, Fax: 0472-439 01
SID 3
p a l l e n i tusentals varianter
På VIDA Packaging i Vimmerby är ingen
dag den andra lik. Här tillverkas 1000-tals
varianter av engångspallar. Unika specialpallar i små serier, men i riktigt stora
volymer. Mer än en tredjedel produceras
först när ordern är lagd från kund. Pallarna
skräddarsys då efter kundens behov och
tillverkas först när kunden behöver dem.
Ja – det är helt enkelt en tomteverkstad som
tillverkar enligt önskelistor. Men i detta fall
kommer önskelistorna ofta först dagen före
julafton!
”En pall är en pall” – är ofta en traditionell syn
på en pall. Att den finns i tusentals varianter, att
kvalitets- och hygienkrav på pall blir allt högre är
okänt för många. Dåligt virke, fel format, spikar
och flisor som sticker upp eller smuts kan orsaka
stora skador, såväl på maskiner i produktionen
som på slutprodukten. En pall som tillverkas för
livsmedelsindustrin måste självklart hålla samma
hygienkrav som allt annat genom produktionsflödet.
En av VIDA Vimmerbys större kunder är
Fiskeby i Norrköping som sedan 1637 har tillverkat papper och kartong. De är en av Europas
ledande tillverkare av
förpackningskartong.
Mer än en tredjedel av alla svenska
kartongförpackningar
tillverkas av Fiskeby
under varumärket
Mulitboard. Multiboard tillverkas av
100 % returfiber,
dvs återvunnen kartong, som har passerat ett
omfattande renings- och sorteringssystem.
Kartongen är godkänd att användas även i
livsmedelsförpackningar där kraven på hygien
och produktsäkerhet är mycket höga. Många
av oss håller dagligen i förpackningar gjorda
av kartong från Fiskeby: glassförpackningen,
pizzakartongen, kakpaketet, flingpaketet, snusdosan, tändsticksasken, presentförpackningen,
tvättmedelspaketet...
tillverkas enligt varje order. Detta för att pallen
ska ge ett optimalt skydd och för att pallen inte
ta mer plats än vad som behövs vid lastning.
Pallarna tillverkas i 1000-tals varianter. Normalt
kommer ordern till VIDA senast vid lunchtid
dag 1, dag 2 tillverkas pallarna och på morgonen
dag 3 ska pallarna levereras. Varje vardag går bil
och släp från VIDA i Vimmerby till Fiskeby.
– Vi får ofta beställningen först dagen innan,
trots detta har vi exakt leverans precision till våra
kunder. Alla medarbetare måste vara på hugget och
veta exakt vad som ska göras när ordern kommer.
Det ställer även krav på
ett tätt samarbete med
köparen, säger Christer
Johansson, platschef
VIDA Packaging
Vimmerby.
– Samarbetet kring kvalitet
är viktigt. Ett gott samarbete
med höga kvalitetskrav hela
vägen, leder till en bra produkt
för slutkunden.
Till Fiskeby tillverkar VIDA ca 250 000
specialpallar per år. Fiskeby tillverkar 100 %
efter kundorder, dvs det sker ingen kartongtillverkning innan det finns en order. Alla kunder
har olika mått på kartongen vilket ställer olika
krav på utformningen av pallarna som special-
VIDA i Vimmerby har
anpassat produktionen
efter Fiskebys sätt att
köra och efter dess kunders krav. Det är korta
ledtider, hög flexibilitet och god service som
gäller. Pallen måste finnas på plats hos Fiskeby
när den behövs och i rätt format. Ett annan
viktig anpassning är den nya robotlinjen för
plastning av palldäck på VIDA i Vimmerby,
som vi skrev om i förra numret av VIDA-nytt.
Alla pallar som tillverkas åt Fiskeby plastas.
Plastningen av palldäcket skyddar kartongen
mot fukt och smuts. Det är ett viktigt steg för
att hålla de höga hygien- och produktsäkerhetskraven som krävs för att den ska vara säker att
använda ur hälso- och miljösynpunkt.
– Samarbetet kring kvalitet är viktigt. Ett gott
samarbete med höga kvalitetskrav hela vägen,
leder till en bra produkt för slutkunden, säger Pia
Jakobsson, Informationsansvarig på Fiskeby. L
Fakta Fiskeby
Fakta VIDA Packaging i Vimmerby
Nettoomsättning:
Produktion kartong:
Produktion arkning:
Produktion extruder:
Antal anställda:
Ägare:
Omsättning:
Antal pallar/år:
Antal anställd:
Virkesförbrukning:
Historik:
773 MSEK
167 000 ton
132 000 ton
24 000 ton
300 personer
Fiskeby Holding LLC, USA
ca 55 miljoner/år
650 000 pallar/år
ca 30 personer
20 000 m3 virke/år (motsvarar 400 st bil+släp/år)
Hette tidigare Palldex. 2007 köptes Palldex
upp av VIDA.
(Uppgifter från 2012)
SID 4
V I D A O C H VÄ X A N D E VÄ R D E N
SID 5
V I D A O C H VÄ X A N D E VÄ R D E N
Det är
e n e r g i v ä r d e t som räknas!
Visste du att VIDA Energi årligen levererar ca 600 000 m3 skogsbränsle till ett 20-tal värmeverk
i södra Sverige? Visste du även att VIDA Energi omsätter 1,5 TW/år i form av flis, spån, bark och
pellets, vilket försörjer ca 50 000 normalstora villor/år? Och visste du att en container med 40 m3
skogsbränsle värmer en normalstor villa under mer än 1 år?
EM-flis som drivs av Erling Jönsson och Marcus
Eriksson, har varit samarbetspartner med VIDA
sedan 2008. I genomsnitt flisar de 300 objekt/år
från Växjö och söderut, vilket innebär att de flyttar
sina maskiner i 1–2 gånger per dag. Maskinerna
består av en nyinvesterad traktorburen hugg och
en dumper. Med den traktorburna huggen är
framkomligheten i stort sett obegränsad. Med
hjälp av dumpern kommer containern nära
huggen och nära lastbilen. Ett fullt lass består av
3 containrar á 40 m3 skogsbränsle. Det är ett konstant flöde. Den traktorburna huggen flisar groten,
flisen lastas över i containers som hämtas av
åkaren. Logistiken är A och O. Tomma containrar
måste finnas på plats för huggen och fyllda containrar
måste finnas för åkaren. Det får inte stå still.
räknar ut behovet av containrar och har en tät dialog
med åkeriet, säger Marcus Eriksson från EM-flis.
Denna dag är EM-flis och Sten-Åke Carlssons
Åkeri strax utanför Urshult. Det är ett område
som avverkades i oktober 2012 och som skotades
våren 2013. Flisningen påbörjades i november.
– Detta objekt är optimalt hanterat för att få en
bra kvalitet med högt energivärde. Groten har fått
ligga på hygget och torka ordentligt och har hunnit
bli torrt, brunt och avbarrat. Det är utkört vid rätt
tidpunkt och är välskotat. Vältorna har varit täckta
med papp för att skydda mot regn och fukt. De har
varit placerade på torra platser där sol och vind har
kommit till. De är fria från föroreningar som jord,
sten och metall vilket kan orsaka stora skador vid
flisning och ger en sämre kvalitet vid förbränningen,
säger Göran Lagerstrand, produktionsplanerare på
VIDA Energi.
– Förutom logistiken är fukthalten, renheten och finfraktionsfrågan viktiga parametrar för hög kvalitet.
Rätt fukthalt är viktigt för att vi ska få ut maximal
effekt i pannan. Volymerna är för oss mindre viktiga.
Vi mäter mängden energi som kommer till oss. Det
är också den som styr vår betalningsförmåga. För
att undvika mekaniska skador är det självklart
viktigt att materialet är fritt från föroreningar, dvs
icke organiska material såsom sten, sand och järnbitar. För att vi inte ska få problem när det gäller
miljötillstånd och utsläppsrätter är finfraktionsfrågan
väsentlig då eldning av barr, damm och spån orsakar
utsläpp med hög kvävehalt. Det förlorar vi alla på,
fortsätter Karl.
– Att skota för tidigt och lägga fuktigt material
i vältorna ger lägre torrhalt och därmed ett lägre
energivärde. När vi levererar till värmeverken görs
en volymmätning och då görs även ett torrhaltsprov.
Flisen ska ha en torrhalt mellan 60–80 %.
Vid fel grothantering kan torrhalten vara nere i
40–50%. I dessa fall kan priset minska med
upp till 30 kr/m3s, fortsätter Göran.
Värmeverken bygger inga lager utan allt flis ska
levereras löpande under hela bränslesäsongen.
Bränslebehovet är 100% väderstyrt. Brytpunkten
går vid nollgradigt väder då flisbehovet ökar
markant. 95 % av det som flisas går direkt från
skogen till värmeverken. Det ställer höga krav på
planeringen – att maskinerna finns på rätt område,
nära värmeverken och vid rätt tillfälle. Ett ekipage
med traktorburen hugg, dumper och containers är
inte lättflyttat.
– Planeringen måste ligga minst en halv vecka före.
Inför varje flytt måste jag ut och reka nästa inplanerade område. Jag kollar vägnätet, att skogsvägarna är framkomliga och håller för maskinerna för
att undvika markskador. Jag säkerställer antalet vältor,
SID 6
En av VIDA Energis kunder är Göteborg
Energi. Till dem kommer 40 flisbilar/dag,
måndag till fredag, när deras flispanna körs
fullt ut. Göteborg Energi har flera stora
produktionsanläggningar varav flispannan, som är
på 100 MWh, är en. Behovet av flisleveranser styrs
av yttertemperatur samt pris på olika energislag
såsom el, gas och skogsråvara.
– Det är viktigt att hitta leverantörer som är duktiga
på att styra produktionen efter vår efterfrågan. Vi har
litet lager med flis som klarar en 3-dygnsförbrukning.
Leveranserna måste komma i rätt tid, när vi behöver
dom, säger Karl Sandstedt som arbetar
med biobränslefrågor inom Göteborg Energi.
– Vi kommer alltid behöva värme och el. Behovet av
högkvalitativt bränsle till energibolagen kommer vara
stabilt över tiden. Därför är det viktigt att skogsägaren ser bränslesortimentet och rundved som kan
användas i kraftvärmeverk, som en viktig del av det
totala skogssortimentet, men också är medveten om de
kvalitetskrav som ställs, avslutar Karl. L
Göran Lagerstrand, Erling Jönsson och Marcus Eriksson.
SID 7
k löver
Hjälp, jag blev med skog!
Lastbilen kom med fart mot mig. Hög, bred och 24 m lång.
Snön yrde om hjulen och vägen höll. Äntligen var första
virkeslasten på rullning ur skogen och därmed även pengar
till förvärvet. Ett nytt kapitel i gårdens historia höll på att
skrivas. – Tänk om mina föräldrar hade kunnat följa mig nu.
text: Bernt Fransson, Skog & Lantbruk i Sverige AB, tel. 070-396 97 20
Så här långt hade generationsskiftet gått bra.
Vi syskon hade kommit överens om det mesta
sedan far gått bort. Men nu finns ingen där
som kan förklara, tipsa och stötta. Inte heller
hade jag några kontakter med entreprenören
eller virkesinköparen som kunde min fastighet.
Än mindre hade jag brytt mig om skogsvårdslagar, bokföring eller skattefrågor. Nu kom allt
på en gång. Klarar jag, orkar jag eller måste
jag sälja?
Situationen ovan är inte unik, men hur gör
man för att undvika den? Vi har låtit några
erfarna branschmänniskor svara. Du kan läsa
deras svar här intill.
Bernt Fransson, Skog & Lantbruk
Vår externa krönikör Bernt Fransson är utbildad jägmästare
och registrerad fastighetsmäklare med över 30 års erfarenhet
från skogsbranschen, varav över 20 år som fastighetsmäklare
och generationsskiftare. Har tidigare tjänstgjort inom LRF
Konsult Skogsbyrån, bland annat som skogsekonom, fastighetsmäklare, auktoriserad generationsskiftare, kontorschef
och resultatenhetschef och därefter som marknadsansvarig för
Segment Skog inom LRF Konsult. Under 2012 är Bernt en
av grundarna till Skog & Lantbruk, ett fristående konsultföretag.
SID 8
Risker med att vänta med generationsskiftet
Vi är olika. Alla kan inte ha skog och lantbruk
som sitt stora intresse i livet. Att få med nästa
generation i fastighetsprojektet är ofta den stora
utmaningen inom familjen. Att inte hålla ägarfrågan levande inom familjen kan innebära att
nästa generation hinner förlora intresset innan
generationsskiftet är aktuellt. Väntar man länge
med generationsskiftet finns inte kraft kvar att
hjälpa nästa generation med de praktiska sysslorna och inte heller att föra över sin erfarenhet
och kunskap till övertagaren. En särskilt otäck
ägarrisk finns om man blir så dement eller sjuk
att man tappar sin förmåga att ta beslut över
huvud taget, läs mer i rutan intill.
Vad är ett bra generationsskifte?
Att inte skaffa fler barn än man har gårdar är ju
en gammal devis. Det är också stor skillnad om
skogsfastigheten är den lilla eller stora tillgången
hos familjen. Många skulle nog ändå säga att
kommer man bra överens efter generationsskiftet
har det varit lyckat, men räcker det?
Det gäller också att trivas i sina nya roller.
Föräldragenerationen skall trivas med sitt
boende, ha tillräcklig pension att leva av och
ett kapital att känna sig trygg med. Men inte
heller det räcker alltid. Från att ha varit verksamhetsledare skall överlåtaren, ofta pappa,
hitta en ny identitet eller ett nytt projekt som
känns meningsfullt. Kort sagt ”det skall kännas
rätt”. Inte sällan är det just detta senare som
fördröjer ett generationsskifte om det inte finns
”utrymme” för föräldrarna.
På motsvarande sätt gäller för övertagaren att
trivas med sitt liv och sin ekonomi. Men också att
hitta sin nya roll att leda ett nytt projekt. Att skaffa
sig överblick över möjligheter och risker samt
knyta egna kontakter för att förverkliga sin idé.
I den bästa av världar fungerar föräldragenerationen som rådgivare och bollplank. Och sonen
eller dottern kan ta hjälp när de behöver. Men
som förälder är det svårt att stå vid sidan om
och se på när samma misstag upprepas som man
själv gjort. Särskilt om ”barnen” börjar närma
sig 50 år.
Om du tänker efter kanske din viktigaste
uppgift som skogsägare är efter du har överlåtit
fastigheten. Inte att ta beslut utan låta någon
annan göra det. Och att förklara och stötta när
övertagaren vill få hjälp, inte annars. Att finnas
där tillhands men också kunna rycka ut om du
ser att det går fel. Har du gjort ett lyckat generationsskifte i tid är en hjälpande hand oftast
välkommen, hos alla barnen.
över nr 12
En artikleserie om hur du kan öka värdet på din skogsfastighet.
Skogsägarplan
Så gott som alla har en egen plan för framtiden.
De allra flesta har en skogsbruksplan för att sköta
skogen, men det är få som tagit sig tiden med familjen att göra en plan för att sköta ägarfrågorna.
Det är då du väger möjligheter och risker mot
familjens viljor och andra tillgångar. Det behöver
inte vara någon pappersprodukt utan ett levande
samtal i familjen. Ofta stöter jag på familjer som
tror sig veta de andra familjemedlemmarnas
önskemål men som i själva verket inte har ställt
frågor till varandra för man tror sig veta svaret.
Barn vill inte framstå som girig eller som ointresserad fast man kanske är det. Vi är olika.
Dessutom räcker det inte med att en gång för
alla ställa frågorna. Livet förändras och därmed är
också planen olika vid olika tidpunkter.
När är rätt tid för generationsskifte?
Det har sällan varit bättre tider att göra generationsskifte än nu. Arvs och gåvoskatten är borta.
Marginalskatterna är förhållandevis låga, särskilt
för aktiva pensionärer. Virkespriserna är tämligen
goda. När det är dags för generationsskiftet finns
inga rätt eller fel. Det finns bara möjligheter. Det
gäller snarare att ställa sig frågan, vad vill jag göra
med resten av livet.
Hur förbereder jag mig för livet som f.d.
skogsägare?
För skogsägare och andra företagare är ägandet
ofta förknippat med vem jag är. Vi hör det t.ex. i
smeknamnen ”Stina i storgården”, ”Lars i skogen”
eller vad man nu kan kallas. Den dag du inte äger
fastigheten – vem är du då? Företagare som varit
vana att besluta och vara verksamma har svårt att
trappa ned, det händer helt enkelt för lite. De vill
ha eller behöver ett nytt projekt att driva. Spelar
ingen roll vad. Det kan vara jakten, föreningsliv,
aktier eller annat intresse. Detta är väl så viktigt
att förbereda som valet mellan köp och gåva. L
Detta är första artikeln i en serie om generationsskifte i
VIDA-nytt. I nästa nummer kommer vi behandla generationsskifte ur föräldrarnas synvinkel. Följ med oss i VIDA-nytt
under 2014.
Prata, lyssna, prata
Man måste lyssna på varandra. Och ta inget för givet.
Ställ en direkt fråga till din familjemedlem, hur vill du göra?
Carl-Johan Dunge, Skog & Lantbruk
Ta hjälp i tid
Ingen behöver sälja för att det är för jobbigt. Vi i VIDA gör
det enkelt att äga skog. Vi har också många kontakter som
vi kan förmedla om du skulle hamna i en situation där du
behöver kunnig hjälp.
Anders Ingvarsson, Inköpare VIDA
Börja i tid
Börja diskutera generationsskiftet långt innan det skall göras.
Gärna flera år innan. Var tydlig med när du vill överlåta.
Jaen-Peter Gustavsson, Inköpare VIDA
Gåva vid svår sjukdom
Har man drabbats av sjukdom eller skada så att man inte
förstår innebörden av sitt handlande finns regler om hur
den sjuke skall skyddas mot att bli utnyttjad av någon
illasinnad, även av någon inom familjen. Om ägaren av
en fastighet drabbats av demens eller stroke så att denne
förlorar sin rättskapacitet kan det bli svårt för anhöriga
att sköta fastigheten. Anhöriga kan inte heller ge bort
fastigheten i den sjukes ställe. Ibland utses då en god
man eller ställföreträdare. De är satta under kontroll av
överförmyndarnämnden. Inte heller överförmyndare får
medverka till att fastigheten ges bort till den sjukes hustru
eller barn. Däremot får de medverka till att fastigheten
säljs till marknadsvärde. Den sjukes tillgångar anses då
inte minskat trots att det kostat många skattekronor.
Resterande pengar får sättas in på ett konto tills den sjuke
blir frisk eller avlider. Det kan därför vara svårt att i dessa
situationer göra en gåva vid generationsskifte när sjukdomen ”gått för långt”.
SID 9
V I D A O C H VÄ X A N D E VÄ R D E N
del 2
scilla
på väg mot nya mål
Jag hör tre signaler. Undrar vad matte vill nu. Jag rusar dit.
Hon undrar om jag vill bada. Så klart jag vill! Jag är ju tre
månader och nyfiken på det mesta. Vi tar oss ner till sjön. Där
är den. Oj, vad spännande! Jag springer ner i vattnet. WOW!
Har du drabbats av stormskador? Här kommer några viktiga
och konkreta tips som jag hoppas ska underlätta arbetet för dig.
Ta inga risker utan tänk på din säkerhet! Vi inköpare finns
självklart där du finns när du behöver hjälp eller rådgivning!
Matte lockar på mig och jag springer ut i vattnet.
Oj…jag bottnar inte! Då får jag väl simma. Jag
simmar som en fisk och fort går det. Känns som
om jag ligger som ett streck i vattnet. Matte säger
att ibland står hundar rakt upp i vattnet, plaskar
med frambenen och har svårt att komma framåt.
Det vill jag allt undvika!
Agera snabbt men säkert!
t Det är viktigt att du snabbt får en överblick
av stormskadorna. Gå ut och inventera din
fastighet och märk ut drabbade områden på
en karta. Snitsla gärna.
Men, vad händer nu. Husse kommer med något.
Något som dom kallar dummie. Den är röd och
nu är den blöt för husse har lagt ut den i vattnet.
Jag står vid matte och väntar. Dummien ligger 6–7
meter bort i vattnet. Hade inte matte stått vid min
sida hade jag nog inte kunnat bärga mig… Kan
jag inte få simma och hämta den snart?! Tiden står
still!! Men så äntligen kommer mattes dirigeringstecken som visar vilken riktning och fokus jag ska
ha. Därefter kommer det muntliga kommandot
”JA!” ÄNTLIGEN får jag hämta den! Jag simmar
ut, hämtar dummien, simmar tillbaka och lämnar
den till matte. Oj, vad duktig jag är. Beröm och
godis. HÄRLIGT!
Vi fortsätter träna cirka en gång per vecka. För
varje gång får jag simma lite längre. Ibland kastar
matte dummien, men oftast går hon ut och lägger den i vattnet. Detta för att kast kan trigga för
mycket. När hon kastar den övar vi markering.
Då ska jag kunna se nedslaget i vattnet. När hon
lägger den i vattnet övar vi dirigering. Man kan
visst jämföra det med en fågel som ligger i vattnet
och väntar på att bli hämtad. När hon kastar
den har jag extra svårt att stå still och blir snabbt
Matte säger att jag har kommit
i ”spökåldern”. Dammsugaren
är fortfarande helt ok, men
sopkvasten är livsfarlig.
SID 10
V I D A O C H VÄ X A N D E VÄ R D E N
otålig. Men det får jag väl helt enkelt öva på, både
på land och i vattnet.
Dagarna går. Snart är jag fem månader! Vi fortsätter att träna på inkallning, stoppsignal, hämta,
komma till matte, lämna till matte, gå i koppel
och på kommandot ”sidan”. Då ska jag gå följsamt
vid mattes sida och hon ska inte behöva tänka på
var jag är. Extra viktigt att jag kan det bra när jag
ska med ut på jakt, så här gäller det allt att öva! Jag
leker och busar med min bonusstorasyster Heidi.
Det blir mycket syskonkärlek med vassa tänder
och ett och ett annat ”Flatterryck”. Då är jag helt
inne i min egen värld och springer runt som en
katapult. Alla tror att jag har fått fnatt. Ibland är
jag rädd. Både för ljud och rörelser. Matte säger att
jag har kommit i ”spökåldern”. Dammsugaren är
fortfarande helt ok, men sopkvasten är livsfarlig.
Den anfaller jag direkt.
December är på intågande och jag har visst hunnit
bli drygt 7 månader! Idag hände något märkligt.
Matte hade lagt ut 20–25 meter rakt blodspår
av viltblod. Självklart hade hon frågat jakt- och
markägaren innan hon gjorde det. Jag tyckte det
var läskigt men SÅ spännande. Jag var en aning
låg i svansen. Matte stöttade mig lite och vi följde
spåret försiktigt. När jag till slut kom fram till änden på spåret hittade jag DET – en rådjursskank!
Det här var ju kul men som sagt, lite läskigt!
MEN – jag klarade det själv. Härligt med utmaningar! Kanske kan det bli en viltspårschampion
av mig så småningom. Vi ses igen till våren!
t Kontakta ditt försäkringsbolag och anmäl skador innan du gör några åtgärder på din mark.
t Industrin kan inte ta hand om allt virke samtidigt. För att det inte ska bli liggande i skogen
under sommaren är det viktigt att du kontaktar
din inköpare i god tid. Vänta inte med att anmäla ditt leveransvirke till våren. Anmäl hellre
mer än en gång.
t Tänk på att avverkning som är ett halvt hektar
eller större ska anmälas till Skogsstyrelsen.
t Kontrollera så att dina fastighetsgränser är
uppmärkta. Det underlättar och minimerar
risken för konflikter längre fram. Nyttja vår
och våra entreprenörers kompetens. Rådgör
och prata med oss.
§ Vad säger lagen?
Per Taube, Skogskonsulent, Skogsstyrelsen, Kronobergs distrikt
Krav på avverkningsanmälan
Om du planerar att avverka områden som omfattar minst
0,5 hektar ska anmälan göras till Skogsstyrelsen. Kravet på anmälan gäller oavsett om det är en planerad avverkning eller om det är
en storm som är orsak till avverkningen. Anmälan om föryngringsavverkning ska innehålla en redovisning av planerad hänsyn till naturoch kulturmiljöer samt hur du tänker återbeskoga området, karta som
visar området ska bifogas.
Krav på att upparbeta stormfälld skog
Om det finns mer än 5 m3sk skadat rått barrvirke inom ett hektar ska
du som markägare se till att det kommer till terminal, skogsindustri
eller görs otjänligt som yngelmaterial senast den 1 juli (gäller område
söder). OBS! Om stormskadorna finns i de särskilda bekämpningsområdena mot barkborren är gränsen för rått granvirke i stället
3 m3sk inom ett hektar.
Tänk på att det i hänsynsområden ofta kan finnas skäl att lämna
kvar upp till mininivåerna av skadat barrvirke. Åtgärder i nyckelbiotoper ska anmälas för samråd. Samma krav som ovan på att
upparbeta stormfälld skog. Kravet på att upparbeta skog gäller
inte i biotopskyddsområden, naturreservat eller inom områden som
omfattas av naturvårdsavtal.
Läs mer på
http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-bruka/Skogsbruk/Nyhetsarkiv/Rad-om-lagfragor-med-anledning-av-stormen-Hilde/
Minimera riskerna!
t Ta inga risker. Var rädd om dig och arbeta
ALDRIG ENSAM. Det krävs både specialkunskap och rätt utrustning vid arbete i
stormskadad skog.
t Riskera inte din kvarstående skog och
virkesvärdet. Se till att virket kommer ut
från skogen före sommaren för att undvika
skadeangrepp.
Blicka framåt!
Planera för framtiden och tänk redan nu på
kommande föryngringsarbete. Vi hjälper
dig gärna med markberedning, plantor och
plantering. Tänk bara på att vi behöver din
beställning i god tid!
Var rädd om dig!
Skogliga hälsningar, JanErik
SID 11
V I D A O C H VÄ X A N D E VÄ R D E N
v i d a krysset
BLAND IN-­
BEHÖV-­
SÅG-­
VERKS-­ BLOMMOR DES NOG RYMMER OCH EFTER VATTEN-­
PLATS BLADER
LAND
NYÅR
FÖR VISSA DANSARE RUTT I GATT
VIDA NYHETS-­
BLAD
KILOVOLT
FÖR PUNSCH
DON
CLIPS-­
PLATSER
VÄST-­
MAKT
REK-­
LAM-­
ARE
TVIVEL-­
AKTIGT
STÄM-­
NING
1:a pris: Första hjälpen-kit
2:a–3:e pris: Termos
4:e–5:e pris: Stormsäkert paraply
ARRANGERADES SFÄR-­ SURF-­ FÖR DE SMÅ PLAT-­
UNDER VIDA-­
ISKA
VIDA-­
MÅNGEN I GREJER
MARINA
IRAKSTAD
S TAN
STRECK
DECHIF-­
FRERADE
B Ö
DAGARNA
B Å T P L A T S
SKÖNA
F A G R A R Y T
T R E N D T A R
K A R D A KOVÄND-­
NING-­
ARNAS
SLITET
P GOTTA SIG
SOVRINGAR
ÄR LÅNG HOS LAGEN
LÄND
KAN BLI COUS-­
SPRÅK-­
COUS LÄRAREN
H IHOP-­
FALLEN
DUND-­
RAR
ÄR STUNDOM KRITIK
TENDENS
S V I D A N D E
ROFFAR ÅT SIG
HUG-­
SKOTT
SKELEF-­
TEÅLAG
LABB
DYSCHAN
ODÖR
ALLINGS
I D AVVÄG-­
NINGEN
K A N A P E N
TEXT-­
MEDDEL-­
ANDE
U S M S KANSKE FÄRS I KLIRRAR I LYON
DRINK
HÖGST UPP I CYMBAL-­
STATIV
MUSIKBE-­
ARBETA
SOND-­
ERADE
I S RIKT-­
NING
Rapport från
m a r k n a d e n
I
H U N D G Ö R A T T O P P S K R U V
ADELS-­
MAN I KENT
D J U R F A R M A R R A RANCH
BEDRAG-­
ITS
TID-­
PUNKT
HOPPLÖ-­
ST OMO-­
DERN
U T E
SES I BÄDD-­
SETEN
L U R A T S Ö R N G O T T E N L
EU FÖRE EU
ARISTO-­
KRATI
GROV-­
KORNIGT
D A T U M A N E K A D E A D E L
BE-­
STRED
TVE-­
KÖNAD
STÖTTES I SANK
SLAVISK KEJSARE
HAR DAR-­
RIGA LÖV
MEDEL-­
HAVSSÅS
SPET-­
SIG KLOSS
BASMATI
IGLOON
POLITIKER-­
ODELL
RES-­
VÄSKA
SÄNDER I ETERN
76-­13
TRAV-­
SPORTS-­
FAMILJ
VÅRDAR
TONLÖST VISK-­
ANDE
GAMLA PAJAS
GUDAR VÅLM
ISRAEL-­
GRUND-­
ARE GOLDA
KNIP-­
PE
EKONOM-­
ISK FÖR-­
ENING
MISTLUR
DEBACLE
EKENS-­
POJKE
LEVER PÅ SOCKER
VATTEN & AVLOPP
VAR DET 2011
SARV
PÅ ABSOLUT MÅNGEN INTE ENTRÉ-­
UTANFÖR
DÖRR
BAK-­
SLAG
VURMAR FÖR FIN-­
ESSER
barnens vida
PRON-­
OMEN
LÄT SOM TUPPEN
OXUDDE
52-­13
1 : a:
2 : a:
3:e:
4:e:
Margareta Fransson, Ljungbyholm
Kjell Benjaminsson, Grimås
Anita Johansson, Halmstad
Mauritz Hedin, Annerstad
Namn:...............................................
Vi har under hösten sett
en gradvis förbättring av
marknadsläget för våra sågade
och hyvlade trävaror. Låga
lagernivåerna hos våra kunder
redan i somras i kombination
med att dess försäljning fortsatte något bättre än planerat,
resulterade i att det under
september och oktober var brist
på många produkter på våra
huvudmarknader.
text: Måns Johansson, VD VIDA Wood
Adress:...............................................
Postnr:...............................................
UK
Framförallt har vår huvudmarknad UK sedan
sommaren gått starkt och utsikterna inför 2014
ser positiva ut. Vi behåller en stor marknadsandel
och har under 2013 levererat ca 450 000 m3.
Danmark och Holland
Danmark och Holland som är oerhört viktiga
marknader för oss, går fortsatt mycket dåligt med
sjunkande huspriser och väldigt lågt husbyggande. Prognosen för 2014 är tyvärr inte ljusare
och jag tror att vi skall räkna med oförändrat
marknadsläge.
Japan
Japan, som är en viktig marknad för framförallt
Alvesta-sågen, har efter ett bra 2013 tyvärr fallit
kraftigt tillbaka. Anledningen var att de köpte
på sig alldeles för stora volymer under andra och
tredje kvartalet. När nu statistiken börjar komma
fram visar det sig att Japan har importerat ca +30 %
under jan–sep 2013 jämfört med 2012. Vi ser
nu stora prisfall på våra produkter här. I vissa fall
upp till €100/m3!
Egypten
Under hösten har Egypten köpt stora volymer
fura i framförallt våra lägre kvaliteter. Detta har
gjort att balansen på färdigvarumarknaden för
våra furuprodukter känns betydligt bättre än för
ett år sedan.
Avslutningsvis
Det finns som sagt en del positiva signaler på
marknaden men balansen är fortfarande skör.
Skulle det bli en stor produktionshöjning så finns
det stor risk att droppen rinner över bägaren igen
med lägre försäljningspriser som följd. Vi hoppas
att produktionen fortsatt balanseras på ett klokt
sätt för att inte riskera detta.
USA
Efter vårens och sommarens stora prisfall i USA
så har priserna hämtat sig igen under hösten. Vi
levererade 12 000 m3 i november och planerar
nu för en båt i slutet på februari. Byggnation och
konsumtion är på väg tillbaka men det tar längre
tid än vad vi räknat med.
Postadress:..........................................
barnens vida
Hej alla barn!
Vidar heter jag och jag bor i VIDA-skogen! Jag
kommer att dyka upp här i VIDA-nytt framöver
och lära dig det jag kan om VIDA-skogen.
Jag är en ekorre och tillhör gnagarsläktet. Jag
har en stor yvig svans som hjälper mig att hålla
balansen när jag hoppar mellan grenar. Jag har
den även som ett täcke. Den håller mig varm
när jag sover. Mina långa, vassa och krökta klor
gör att jag är superbra på att klättra i träd.
På tal om träd – vet du vad människorna gör
med granarna som sågas ner? Ja, en del blir ju
julgranar. Men visste du att man kan göra allt
detta av granar?!
SCHATULL
FÖRR FÖRE ERICSSON
G A M M E L S K O G E N
KNY-­
CKA
FASON
ALTER-­
NERA
FINNS
SLÅTTER-­
KÄRR I SYD
I DENNA SES 150-­ÅRINGAR
Skicka in korsordet med ifylld kupong
senast den 3 mars till: VIDA AB, Att: Josefine
Helgesson, Box 100, 342 21 Alvesta
MUSIK-­ OCH MODESTIL
FÖRTÖJD
GRÅKALL
CUP
Vinnare nr 2–13
SVAMP-­
SORT
SKOLTIDS-­
ARBETE
KULA
N T U R N E R I N G
lösning
KOR-­
TET
FLOTT
TOVE JANSSON-­
FIGUR FRÅN 1960
SOM LÅNGSJAL
RYMDMY-­
NDIGHET
FLUGA OCH MASK
REFLEK-­
TORIUM I KLOSTER
ÄMNA
HALV SALTO-­
MORTAL
R
BETE-­
ENDE
T O R S V I
V A R A N N A N R A D M A T S A L STATS-­
ANGELÄG-­
ENHET
PATRICK MED NHL-­
TROFÉEN
KLÄMMAS
AN-­
RÄTTAR
GAMLA EU-­
STADGAR
SOLGUD
POTTER
JÄMNA I NUMRERA-­
DE LINJER
SNUSAR
TID-­
PUNKT-­
EN
EFTER AFTER EFTER ÅK
SLAGET
SEDI-­
MENTÄR BERGART
ASAGUD OCH EN SVENTON
PROFIT-­
ER
R E K O H A R R Y SYSSLAR VIDA MED
TRILSK
IDUNS MAKE
JUVENAL-­
ORDEN
N U B R A G E
BUMS
T R Ä S K J U L H A R E G L A G Ä R A S K D E
SKÄR
CAPONE
HEJDAD
PERSI-­
FLAGE
DRÄNG-­
KÖR
EFTER SINN
PRON-­
OMEN
GYCK-­
LARE
AV BÅDE HYVENS
SKOGS-­ OCH FÄLT-­ NORSK MODELL GRUPP
FAR-­
BROR
NOLL
MÖSS-­ HYBBLE AV FÅNG-­ GAMMALT ARE
VIRKE
GARVAD
M A N E T D J U R E BLOTT
NY-­
FLYG-­
PLATS
HAR HYDRO-­
STATISKA SKELETT
N V A N S A T I R V I N S T E L A K A N
STRÜWER
INSTI-­
TUTET
FÖR-­
NIMMA
KRETSEN AV FOLK SPEEDIG
PÅ VIDA
JUL-­
HUR INGÅNG TILL DRYCK
RIDHUS
SA?
GLÄDJE-­
RUSETS
KILO
MESEN PÅ RYGG
KAN PÅ-­
VERKA FÄRGEN
SARV ELLER VAJA
R A M M A D E S BRODERA-­
DE SIDAN PÅ KUD-­
DVAR
BABY-­
SOCKA
I VISS SOPPA
t 7JSLFBUUCZHHBIVTNFE
t 4UBMMTUSÚTÌBUUIÊTUBSOBMJHHFSTLÚOUJCPYBSOB
t "WLWJTUBSTQÌOPDIUPQQBSCMJSEFUWÊSNF
till våra hus
t 1BMMLSBHBSPDIMBTUQBMMBSBUUMBTUBTBLFSJPDIQÌ
t .BTTPSBWQBQQFSoUPBQBQQFSSJUQBQQFS
tidningar, pizzakartonger…
Ja, nästan varje flisa på granen tas om hand.
Kottarna tar dock jag! Många granar lämnas
självklart kvar i skogen till oss! Det bästa av allt
är att de aldrig tar slut. Det växer hela tiden upp
nya. Hejdå för denna gång. Ses snart igen!
barnens vida
barnens vida
barnens vida
barnens vida
Kan du lösa Vidars rebus?
Svaret finns längst ner på sidan.
-ön +
Vad är en
-d +
granBarkborre?
-flyg +
-k
Skicka in ditt svar, gärna med en teckning till
VIDA AB, Att: Karin Malm, Box 100, 342 21
Alvesta.
Kanske kommer just din teckning i nästa
nummer av VIDA-nytt.
Svaret på rebusen: Granplanta
SID 12
V I D A O C H VÄ X A N D E VÄ R D E N
SID 13
V I D A O C H VÄ X A N D E VÄ R D E N
examensarbete
nyhet
Chatta med VIDAs
inköpare
kring betesskador på tall
Sara Johansson, numer inköpare på VIDA Skog,
genomförde under 2013 sitt examensarbete
inom ramen för Skogsmästarprogrammet, SLU.
Rubriken för examensarbetet var ”Betesskador
på tall i Hultsfred och Eksjö kommun”. Syftet
var att undersöka omfattningen av betesskador
på tallskog i VIDAs leverantörers föryngringsbestånd i Hultsfred och Eksjö kommuner.
Därutöver undersöktes även om det fanns något
samband mellan storleken på hyggena och
betesskadornas omfattning.
Utöver beståndets storlek är det flera andra
faktorer som verkar påverkar omfattningen
av betesskadorna. En viktig faktor är hur
omgivningen runt beståndet ser ut såsom:
t KVOÊSNBSFFOTUÚSSFWÊHEFTUPNJOESF
betesskador
t WBUUFOJOÊSIFUFOBWCFTUÌOEFUoWJMUCSVLBS
passera en hel del där det finns vatten, detta
ökar således risken för betesskador
Från vänster: George Fransson, Linneryd, Lisa Karlsson, Lyckeby, Carl Andersson, Tråvad,
Hampus Stedt, Laholm och Moa Flinkman, Lammhult. Sittande: Pontus Gislander, Skurup.
VIDA delägare i r y s s b y g y m n a s i e t
Tillsammans med Rottne Industri har VIDA gått
in som delägare i Ryssbygymnasiet. Skolan erbjuder
utbildningar inom Jakt & Viltvård, Naturvetenskap, Restaurang & Livsmedel, Skogsbruk och
Natur & Äventyrsturism.
– Det känns viktigt och inte minst roligt att ha ett
nära samarbete med utbildningar inom skog. Att
tillsammans med en lokal, stark partner som Rottne
Industri stödja en skola med lång tradition och ett
gott renommé känns bra. För oss är det viktigt att
vara med och påverka innehållet i skogliga utbildningar och på så sätt säkerställa att vi får fram
duktiga entreprenörer och andra yrkesroller till
skogsnäringen. Ett nära samarbete med skolan där
vi kan tillföra vår kunskap från industrin, erbjuda
studiebesök och praktikplatser gynnar alla parter,
säger Santhe Dahl koncernchef VIDA.
Av de som utbildats inom Skogsbruk på
Ryssbygymnasiet har över 95% fått arbete direkt
efter avslutad utbildning. En stor andel som
skogsmaskinförare men även inom skogsvård.
Vissa väljer även att läsa vidare till skogs- och
jägmästare.
– Vi utbildar inom yrken där efterfrågan på
kompentent arbetskraft är stor. Om man sköter
sina studier och går ut med godkända resultat har
man mycket goda chanser att få jobb direkt efter
avslutad utbildning, säger Mikael Rissvik rektor på
Ryssbygymnasiet.
– En stor fördel för eleverna och en viktig del av
utbildningen är APL – Arbetsplatsförlagt lärande.
Våra elever behöver komma ut i verkligheten och
få arbeta med externa uppdrag. VIDA är och blir
en än viktigare part för att vi ska kunna erbjuda
våra studerande bra övningsuppdrag och inte minst
intressanta studiebesök, fortsätter Mikael.
– Vi är övertygande om att VIDA och Rottne Industri
med dess höga skogs- och branschkompetens i kombination med deras goda rykte kommer berika vårt
styrelsearbete och utveckla skolan mycket positivt. Vi
ser att det finns ett ömsesidigt utbyte mellan oss och
det är bara fantasin som sätter gränser för vad vi kan
göra tillsammans framöver, avslutar Mikael.
Läs mer om Ryssbygymnasiet på
www.ryssbygymnasiet.se
m a r k ä g a r e berikades med kunskap
I samarbete med Handelsbanken och Skog &
Lantbruk genomförde VIDA Skog i höstas en
markägarutbildning i vårt östliga inköpsområde
(Hultsfred, Mörlunda och Virserum). Utbildningen
omfattade tre kvällsseminarium:
Vill du veta mer om studien och dess resultat?
Då är du välkommen att kontakta Sara Johansson,
070-357 64 00 alt [email protected].
SID 14
V I D A O C H VÄ X A N D E VÄ R D E N
1. Fördjupning i skogsbruksplanen – Hur går
man tillväga när man samlar in alla uppgifter
från skogen? Hur tolkar man skogsbruksplanen
för att nyttja den på bästa sätt?
2. Vägledning inför försäljning av skog – Tillvägagångsätt vid försäljning, analys och beslutsunderlag, hur läser man en prislista
3. Banktjänster och produkter för skogsägaren,
lån och placeringsförslag, bokföring och
e-bokföring
Foto: Cecilia Forss
Totalt omfattade studien 30 bestånd indelat på
tre storleksklasser: 0–1 ha, 1–3 ha samt 3–6 ha.
I varje storleksklass studerades 10 bestånd. Studien
inkluderade samtliga skador, oavsett när skadan
uppkommit. Detta för att se hur mycket skador
det fanns totalt och inte enbart årets betesskador.
Resultatet visade att samtliga bestånd under
1 hektar uppvisade över 59 % skadade stammar.
Bestånden i storleksklassen 1–3 hektar uppvisade en mer varierande skadebild. Allt från
31–83 % av stammarna var skadade. Bland
de större bestånden utmärkte sig tre med höga
skadenivåer medan de återstående sju visade en
relativt låg skadefrekvens. Sammantaget sågs ett
visst samband mellan storleken på hyggena och
betesskadornas omfattning. Skadorna var som mest
omfattande på hyggen som var mindre än 4 ha.
På www.vidaskog.se kan du nu ställa skogliga
frågor till våra inköpare och få svar direkt.
Där finns en onlinechat som är öppen
mellan kl 19–22 måndag till torsdag.
Vi ses på webben!
VIDA i minglet
på Sveriges största
lantbruksmässa
Spetskompetens
inom Naturvårdande
skötsel
Nästan 22 000 personer besökte under fyra intensiva dagar i oktober Sveriges största lantbruksmässa,
Elmia Lantbruk Djur & Inomgård. Utställare,
däribland VIDA, tävlingar, djuruppvisningar,
föredrag och visning av nya maskiner lockade storpublik. Tack alla er som besökte vår monter!
Under hösten har ett flera av VIDAs inköpare och
entreprenörer genomgått en utbildning i Naturvårdande skötsel. Målet med utbildningen är att vi
ska bibehålla eller skapa bestånd med högre biologiska värden, så kallat NS-bestånd. Utbildningen
genomfördes i samarbete med Skogsstyrelsen.
Det första Villa
VIDA-huset levererat
till Rainham
Den första huskroppen bestående av 8 stycken
lägenheter är nu på plats i Rainham i England.
Huset är snart färdigmonterat. Resterande 3 hus
kommer att levereras under perioden december
till mars. Totalt består projektet av 52 lägenheter
i två respektive tre våningar som 1–3 rums
lägenheter. Bostäderna byggs i form av hyresrätter
och kommer bland annat att ha upp till 80 %
lägre driftskostnad per år för värme och el för
en trerumslägenhet jämfört med motsvarande
traditionellt byggande.
VIDA Skog söker
vida skogs
– experter på timmer!
inköpskontor i Vrigstad
har flyttat till Hok
VIRKESINKÖPARE
VIDA satsar offensivt framåt och söker nu dig som vill ha
en säljande och rådgivande roll gentemot våra skogsägare
och leverantörer. Du arbetar med tydliga mål kopplade till
leverantörskontakter, volym och lönsamhet inom ditt geografiska område. Du är en viktig länk mellan skogsägarna,
våra entreprenörer och sågverk.
Vi söker dig som har ett brinnande intresse för skog, timmer,
virke och marknad. Att möta människor, skapa långsiktiga
relationer och göra affärer – det gillar du!
Det nya kontoret ligger i anslutning till VIDA
Energi på Sågverksvägen i Hok. Johan Larsson,
Robin Nilsson och Richard Lindow är vi som
bemannar kontoret. Välkomna till oss!
Läs mer om tjänsten på www.vida.se
”
Nytillskott i VIDA-skog(en)
Ingemar Ståhl arbetar sedan
augusti som virkesinköpare på
VIDA Skog, område Väst. Han
tillhör Vänersborgskontoret.
Ingemar kommer närmast från
motsvarande befattning på
Sydved.
Kommande mässor
Fredrik Carlsson började på
VIDA Skog som produktionsledare under sommaren 2012.
Han är utbildad skogsmästare
och tillhör Emmabodakontoret.
VIDA på Skog & Traktor i Emmaboda 9–10 maj
Den 9–10 maj genomförs återigen mässan Skog & Traktor i Emmaboda.
Det blir två givande dagar för dig som är intresserad av skogsbruk
och maskiner. Självklart är VIDA där. Välkommen att besöka oss i våra
montrar, nr 16 & 18. Mer information om mässan hittar du på
www.skogtraktor.se.
SID 15
V I D A O C H VÄ X A N D E VÄ R D E N
Bra skog är
guld värd!
LÄNGDER LEVERANSVIRKE våren 2014
Borgstena Gran
Hestra Tall
Diameter (cm) Längd (cm)
+18
VIDA arbetar nära marknaden och vet vad kunderna efterfrågar. En skog med högt timmerutbyte som matchar marknadens efterfrågan ger ”klirr i kassan”. För att vi ska vara
konkurrenskraftiga är det viktigt att vi får rätt längder till vår
produktion. I tabellen ser du VIDAs önskvärda längder.
Prioritet
306
486
546
606
Stödlängd*
Bra val
Bra val
Bra val
Hjältevad Gran
OBS! Det är viktigt att kontraktera innan du påbörjar din avverkning, så att vi kan lägga in just ditt virke i våra leveransplaner.
490
430
490
520
550
Prioritet
Klentimmer
Bra val
Bra val
Bra val
Bra val
Vislanda Gran
14-19,9
+20
490
370
490
550
Prioritet
Klentimmer
Stödlängd*
Bra val
Bra val
Urshult Gran
!
NYHETg!öra din
Mark Johansson
Mariannelund
076-136 15 72
Bo Hallin
Ullricehamn
076-815 38 95
Martin Dahl
Alvesta, Lammhult
070-272 49 36
Sven Andersson
Vislanda, Älmhult
070-399 08 29
Diameter (cm)
Längd (cm)
+14
+12
305
305
Tall
Gran
Erik Stråhle
Eksjö, Vetlanda
070-570 15 90
Christer Hult
Karlsborg
070-335 26 05
Ulf Sivberg
Växjö, Lessebo,
Uppvidinge
070-364 13 80
Stödlängd*
OBS! Egen välta
490
Bra val
OBS! Egen välta
Alvesta Tall och Gran
Kristian Hultgren
Ydre Kinda
076-136 15 73
Peter Rosén
Borgstena
070-306 97 69
Prioritet
370
+14
u enkelt
Nu kan d
ekt på
mälan dir
virkesan
e
askog.s
www.vid
Johan Larsson
Skillingaryd
070-310 00 54
Jonas Andersson
Sollebrunn
070-209 20 28
Pär Johansson
Borgstena
070-359 78 89
JanErik Gustafsson Pelle Ström
Tingsryd
Sydöstra Småland,
070-232 74 10
Emmaboda, Kalmar
070-254 83 74
Johan Svensson
Högsby, Vimmerby
070-619 15 00
Andreas Eriksson
Hestra
070-510 66 23
Bo Gustavsson
Ljungby
070-598 23 17
Fredrik Nilsson
Eksjö, Vetlanda
073-354 22 65
Håkan Igelström
Sollebrunn
070-299 33 38
Mathias Joelsson
Oskarshamn
073-354 22 66
John Knapasjö
Hestra
070-519 38 52
Patrik Wilhelmsson Jaen-Peter
Unnaryd
Gustavsson
070-514 06 80
Sydöstra Blekinge,
Södra Kalmar län
070-267 23 34
Robin Nilsson
Vrigstad
073-800 92 20
Robert Lindström
Vänersborg,
Uddevalla
070-263 50 56
Håkan Johansson
Sydvästra Blekinge
070-312 63 47
VIDA är Sveriges största privatägda sågverkskoncern med ca 900 anställda på 17 produktionsanläggningar, varav 7 sågverk.
Produktionen är i huvudsak inriktad på konstruktionsvirke för en rad olika marknader. Ca 85 % av produktionen exporteras till
Europa, USA, Australien, Afrika och Asien. Verksamheten omfattar även emballagetillverkning, pelletstillverkning, biobränslehandel
och hustillverkning. Industrierna är strategiskt belägna nära skogsägarna i Småland och Västra Götaland. VIDA köper huvuddelen
av råvaran från privata skogsägare via det egna inköpsbolaget, VIDA Skog. Totalt anskaffas ca 3 miljoner m3fub årligen.
VIDA AB, Box 100, 342 21 Alvesta, Tel 0472-439 00, Fax 0472-439 01, [email protected] www.vida.se
Stödlängd*
Bra val
Bra val
Bra val
Diameter (cm) Längd (cm)
Prioritet
14-19,9
+20
490
370
460
490
520
550
Klentimmer
Stödlängd*
Bra val
Bra val
Bra val
Bra val
Diameter (cm) Längd (cm)
Prioritet
+14
375
Stödlängd*
OBS! Egen välta
495
Bra val
OBS! Egen välta
+14
Hästveda Gran
Diameter (cm) Längd (cm)
+18
Prioritet
370
430
490
550
Tall
Diameter (cm) Längd (cm)
Viktiga datum för vinteravverkat leveransvirke:
För att garantera din avsättning, kontraktera senast den 28/2.
Virket ska vara anmält och vid bilväg senast den 31/3.
+18
Tall
Diameter (cm) Längd (cm)
14-19,9
+20
Diameter (cm) Längd (cm)
Diameter (cm) Längd (cm)
14-19,9
+20
Anders Ingvarsson
Örkelljunga
070-812 38 12
Prioritet
Klentimmer
Stödlängd*
Bra val
Bra val
Bra val
OBS! Tänk på att alltid lägga till 3–5 cm på angivna
längder vid kapning.
*Stödlängd – kapas enbart om andra önskvärda
mått inte kan uppnås.
Richard Lindow
Aneby, Tranås
070-699 47 56
Olof Sylvén
Vänersborg,
Uddevalla
070-580 06 55
490
370
430
490
550
Sara Johansson
Hultsfred
070-357 64 00
Ronny Svensson
Mariestad
070-322 79 07
Thomas Dunsjö
Unnaryd
070-231 62 64
Torbjörn Eckerby
Områdeschef
070-319 42 67
Tobias Lind
Mullsjö, Habo,
Jönköping
070-263 49 81
Ingvar Jonsson
Östra Göinge, Osby
070-999 49 98
Thomas Henricson
Områdeschef
070-514 06 06
Magnus Axelsson
Halmstad, Laholm
070-223 31 05
Stefan Nyqvist
Områdeschef
070-263 49 39