Transcript Min önskans stad

Allergifakta 2012
Välkommen att vara med
och stödja allergi­forskningen.
Allergifakta
2012
Under 2012 satsar Astma- och Allergiförbundets
Forskningsfond på att samla in extra mycket
pengar. Pengar som gör att allergiforskningen
kan fortsätta att göra livet lättare, och i bästa fall
helt symtomfritt, för landets allergiker. Min önskans stad är kampanjens websida där du kan ge
en gåva, samtidigt som du får önska dig vad du
skulle vilja göra om du inte var allergisk.
I Allergifakta 2012 kan du se exempel på vad
fondens pengar har gått till de senaste åren. Sex
olika forskningsprojekt – och vad de lett fram till
– presenteras.
Kanske kan forskningen i framtiden se till att
just din önskan blir uppfylld.
Ditt bidrag kommer
att göra stor nytta!
pg 90 03 74-0
stiftelsen astma- och
allergiförbundets
forskningsfond
astma- och
allergiförbundet
pg 90 03 74-0
stiftelsen astma- och
allergiförbundets
forskningsfond
astma- och
allergiförbundet
Lisas Café
kontakt
Tel: 08-506 282 00
www.allergiforskning.se
[email protected]
Ditt bidrag kommer
att göra stor nytta!
Min önskans stad
Min önskans stad
kans stad
Välkommen att vara med
och stödja allergi­forskningen.
BIOGRAF
kontakt
Tel: 08-506 282 00
www.allergiforskning.se
forskning@ astmaoallergiforbundet.se
allergifakta 2012
•
Innehåll
4
Forskningsrön som lett till nya allergiråd
Intervju med Magnus Wickman
10
Astma ska inte behandlas lika hos alla
Intervju med Jan Lötvall
16
På väg mot behandling av doftöverkänslighet
Intervju med Eva Millqvist
21
Enkelt prov ger svar om matallergi
Intervju med S Gunnar O Johansson och Anna Nopp
26
Märkning av smink måste bli bättre
Intervju med Carola Lidén
31
Vaccin mot hundallergi – om någon satsar pengar
Intervju med Hans Grönlund
36
Vem betalar allergiforskningen?
37
Ge dig själv en nyttig gåva
38
Årets utdelning från Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond
produktionsfakta
utgivare
Astma- och Allergiförbundet samt
Astma- och Allergiförbundets forskningsfond
Tel: 08-506 282 00, www.astmaoallergiforbundet.se
redaktör
Lena Granström
2
illustrationer
Madeleine Svensson
grafisk form & repro
Losita Design, www.lositadesign.se
tryck Åtta45 2011
spår av allergiker
de finns överallt, men de syns inte – allergidoldisarna. Alla de som med
rinnande näsor och kliande ögon har svårt att sova om vårnätterna. Alla de som
får avstå från att följa med hem till kompisen som har katt. Alla de som aldrig går
på bio eller teater för att det doftar så starkt av parfym.
Ungefär en tredjedel av Sveriges befolkning har någon form av allergi. Många
av dem gör ingen stor sak av det, de anpassar sig, snyter sig och accepterar att de
inte kan hänga med på allt som andra kan. Vad de kanske inte tänker på är att det
inte skulle behöva vara så.
Allergiforskningen har redan gjort stora framsteg. Mediciner och vaccinationer har blivit bättre. Vi kan få svar på hur allvarlig grad av allergi vi har. Vi har
fått lära oss att det är bra att bebisarna börjar äta fisk när de är små. Alla pussel­
bitar leder till att det blir lättare att leva med allergin, i vissa fall att bli helt fri
från besvären.
I denna skrift kan du se exempel på forskningsprojekt som Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets forskningsfond stött under de senaste åren. Om alla
allergi­doldisar, och alla som känner en allergidoldis, drar sitt lilla strå till stacken
och ger ett bidrag så ökar möjligheten för forskarna att hitta nya lösningar som
kommer givarna själva till godo så småningom.
När man klämmer en allergidoldis lite på pulsen kan man nämligen få veta
att det finns en hel del saker som han eller hon önskar sig. Vad önskar du?
Ingalill Bjöörn
Ordförande
Astma- och Allergiförbundet
Britta Andersson
Ordförande
Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond
3
magnus wickman
4
forskningsrön som lett till nya
allergiråd
bamse-projektet är en av världens största studier av barnallergier.
i den 16-årsuppföljning som nu pågår är frågor om samspelet
mellan arv och miljö en viktig del.
• text carina roxström foto jens sølvberg
D
et viktiga med projektet har varit att
kunna följa sjukdomsutveckling under
lång tid. Men också att kunna omsätta
forskningsrön och ny kunskap i kliniska rutiner, säger Magnus Wickman, professor i
barnallergologi och överläkare vid Sachsska barnsjukhuset i Stockholm. Det sägs att ett forskningsrön
brukar få kliniskt genomslag efter cirka 17 år. Inom
Bamse är steget till klinisk praxis betydligt kortare.
Det var 1991, över en lunch på en pizzeria i Solna,
som han tillsammans med några kollegor kläckte
idén att starta projektet Bamse (Barn, Allergi, Miljö,
Stockholm, Epidemiologi). Syftet var att ta reda på
vad som ligger bakom allergier, astma och eksem
tidigt i livet och vad som kan göras för att allergiska
barn ska få så lindriga besvär som möjligt. I Sverige
hade det dittills bara gjorts miljö- och allergiforskning på barn som redan var sjuka. Hur barn i allmän-
het utsätts och reagerar var däremot relativt okänt.
Studien startade i februari 1994. Nyblivna föräldrar, bosatta i fyra områden i Storstockholm – Järfälla,
Solna, Sundbyberg och delar av Stockholms innerstad
– tillfrågades av sin BVC-sjuksköterska om de ville
medverka i studien. Förutsättningen var att man inte
planerade att flytta under barnets första levnadsår.
De föräldrar som ville delta besvarade en enkät med
frågor om sin bostad, sina levnadsvanor, olika exponeringsfaktorer samt ärftlighet för allergi. De ombads även dammsuga mammans madrass med ett
speciellt filter för en allergen analys. Barnen var då
mellan två och tre månader gamla. 4 000 barn inkluderades i studien.
Efter tre uppföljningar, vid fyra, åtta och tolv års
ålder, visade projektet på resultat som bekräftade
flera tidigare hypoteser om allergier hos barn. Forskarteamet kunde till exempel konstatera att rökning
5
Magnus Wickman och hans forskarlag har följt bamse-barnen i sexton år.
under graviditet medför en klart ökad risk för att
barn utvecklar astma, även om mamman haft en låg
konsumtion och inte rökt senare.
Därför är det jätteviktigt att förmå kvinnor som
vill bli gravida att sluta röka, understryker Magnus
Wickman.
luften ute och inne
I ett tidigt skede visade resultaten också att barn
som utsätts för luftföroreningar i trafiken i högre
utsträckning får astma och sänkt lungfunktion och
blir känsligare för utomhusallergen, till exempel
pollen, än man tidigare trott. Likaså att ett dåligt
inom­
husklimat med mögel/fuktskada/kondens i
bostaden ökar risken för astma.
Bland barn som upp till fyra års ålder samtidigt
6
utsatts för minst två av riskfaktorerna tidig tobaksrök, tecken på fukt i bostaden och kortvarig amning,
var astma mer än dubbelt så vanligt som hos andra
barn, 12 procent mot 5,6 procent.
– Data från de undersökningarna har vi kunnat
använda när vi diskuterat med politiker om trafiksituationen. Vi har under alla år haft en bra dialog
med landstingspolitikerna i Stockholm, till exempel när det gäller begränsningar av trafiken i inner­
staden.
Amningens betydelse för barns utveckling av
aller­gier var och är en omdiskuterad fråga.
– Vi har inte sett att amning har någon preventiv effekt för allergi mot vanliga luftburna allergen.
Där­emot att amning i minst fyra månader minskar
risken för att barnet ska få astma. Vi har också kunnat
konstatera att om barnet ändå får allergi så kan amningen bidra till att sjukdomen blir lindrigare. Detta
är dock inget större problem i dag, tillägger Magnus
Wickman. De allra flesta mammor ammar sina barn
i åtminstone fyra månader.
konkreta kostråd
Allteftersom Bamse-projektet framskred visade sig
faktorer som miljö, livsstil och kost alltmer betydelsefulla.
– När vi planerade projektet hade vi tänkt hålla
på fram tills barnen var fyra, sedan skulle det vara
klart. Men de slutsatser som vi drog blev alltmer
komplexa och frågeställningarna växte. Därför har
det rullat på.
För Magnus Wickman och teamet är det lika viktigt att få fram kunskap om vad som kan anses som
onödiga kostråd, som att hitta nödvändiga rekommendationer.
Omkring sju procent av alla barn beräknas reagera allergiskt mot någon form av mat. Men alla barn
är inte fullt så allergiska som sjukvården tidigare
trott. Flera av de råd som tidigare gavs gäller inte
längre. Ett Bamse-resultat som gav stort genomslag
var att mer än två av tre som fått diagnosen jordnöts­
allergi i själva verket kan äta jordnötter. Den felaktiga diagnosticeringen berodde på att äldre testmetoder inte kunde skilja mellan allergi mot björkpollen
och allergi mot jordnötter. Inom sjukvården tog man
då det säkra före det osäkra och uppmanade barnen
att inte äta nötter.
– Nya allergitester kan nu skilja dem som har en
jordnötsallergi och kan drabbas av livshotande
reaktioner från dem som bara får lindriga reaktioner eller inga alls, säger Magnus Wickman. Eftersom
jordnötter ingår i mycket mat innebar beskedet en
enorm lättnad för många familjer som inte vågat gå
på restaurang, flyga eller resa utomlands med sina
allergiska barn.
Ett annat kostexempel rör fisk. Tidigare ansågs
det att man skulle vänta med att ge spädbarn smakportioner av fisk. Studier som gjorts inom Bamseprojektet visar dock att barn som fått fisk redan från
första levnadsåret i mindre utsträckning utvecklar
allergisjukdomar. Något som har medfört att rekommendationerna till svensk barnhälsovård har förändrats.
•
– Nya allergitester kan
nu skilja dem
månar om familjerna
Bamse-metodens styrka ligger i att all exponeringsdata samlas in innan barnen blir sjuka och att studierna baseras på en hög svarsfrekvens, menar Magnus Wickman.
– Vi har lyckats behålla barnen och deras familjer genom åren. Till stor del beror det på att teamet
månar om att ta hand om familjerna, inte bara medicinskt utan också genom att få dem att känna sig
delaktiga i forskningsstudierna. Jag tror att de flesta
familjer är nöjda att vara med och kunna bidra med
något till vetenskapen.
Under år 2011 och 2012 pågår uppföljningen av
16-åringarna då man bland annat mäter lungfunktion och blodtryck, tar blod- och salivprov och nässköljvätska samt undersöker förekomsten av kontaktallergi. Ungdomarna får också svara på en enkät
med frågor om mag- och tarmbesvär och om mycket
7
som har en
jordnötsallergi och kan
drabbas av
livshotande
reaktioner
från dem som
bara får lindriga reaktioner eller
inga alls,
tidiga tecken på KOL, kronisk obstruktiv lungfunktion.
– Kan vi upptäcka sådana lungfunktionsförändringar som kan kopplas till KOL redan i så unga år så
är det fantastiskt.
Teamet funderade länge på hur man skulle få
tonåringarna att ställa upp på projektet.
– Ungdomar i den åldern har mycket annat roligt
att företa sig. Till sist enades vi om att ersätta dem
med en check på 500 kronor som belöning. Det har
slagit mycket väl ut. Omkring 80 procent av de kal�lade har kommit till våra undersökningar.
bamse-barnens barn
I den fortsatta forskningen står frågor om sambandet mellan astma, allergi och eksem och genetisk
disposition i fokus.
– Inom internationell forskning finns det ett stort
intresse för hur stress påverkar immunsystemet.
Det verkar till exempel finnas ett genetiskt samband
mellan panikångest och astma, vilket vi vill undersöka närmare.
Vad händer efter 16 års-uppföljningen?
Magnus Wickman tror definitivt på en fortsättning.
– Tänk om vi skulle kunna fortsätta med studierna när våra deltagare får egna barn och se vad som
händer i nästa generation. Vi har också skojat om att
ordna en stor camp med alla ungdomarna. Kanske
några gifter sig med varandra och får barn. Då har vi
ett fantastiskt material att se fram emot!
Att Magnus Wickman skulle ägna sig åt läkekonst och forskning var inte helt klart redan från
början. Enligt egen utsago slarvade han en hel del
under sin tonårstid.
8
– Men jag kom till sans, berättar han, jag klarade
min student och efter diverse jobb som bland annat
hamnsjåare och reseledare, började jag läsa medicin
vid 24 års ålder. Det kändes som en spännande uppgift, men inte förrän jag gick barnkursen förstod jag
att det var barnläkare jag ville bli. Att hjälpa barn att
få ett så bra liv som möjligt är en oerhört stark motivation. Att jag sedan inriktade mig mot allergi och
astma berodde på att min son var allergisk.
Numera delar Magnus Wickman sin tid mellan
forskning och klinisk verksamhet. Den kopplingen
anser han jätteviktig. Det är i det dagliga arbetet
bland sina unga patienter som han får många av sina
forskningsidéer.
Vad skulle du ägna dig åt om du inte var läkare?
– Kock, tror jag. Under år 2000, efter en oerhört
intensiv arbetsperiod, tog jag ledigt ett halvår för att
koppla av och göra något helt annat. Det blev arbete
på vingård och som kock på en fisk- och skaldjursrestaurang i Italien.
Dit återvänder han med jämna mellanrum för
inspiration och avkoppling.
•
Efter diverse jobb som
bland annat hamnsjåare
och rese­ledare, började
Magnus Wickman läsa
medicin vid 24 års ålder.
Natalia Ballardini,
doktorand inom
Bamse-projektet.
Jag önskar att
jag också kunde
sitta i gräset
och ha picknick!
Vad blir den viktigaste frågan inom
allergiforskningen i framtiden?
natalia ballardini är barnallergolog vid hud- och allergisektionen på
Sachsska barnsjukhuset i Stockholm och doktorand inom BAMSE-projektet, där hon undersöker sambandet mellan eksem, astma och rinit
inom stora barnpopulationer.
– Allergiforskningen har under många år varit inriktad på
att hitta orsakerna till den kraftiga ökningen av allergisjuk­
domar. Trots stora ansträngningar och resurser så vet vi fortfarande väldigt lite om vad anledningen till det är.
– Jag tror att den nya gentekniken som nu utvecklas mycket
snabbt kommer att innebära att forskning om allergisjuk­domar
och deras genetiska samband blir ett stort och viktigt forskningsfält. Vi kommer att kunna se vilka delar i arvsmassan som är kopplade till risken för att utveckla olika
aller­gi­sjukdomar och förstå sambanden mellan dem. Jag
hoppas att vi därigenom ska få veta mer om hur vi ska
förhind­ra utvecklingen av de här sjukdomarna och även
vilka förebyggande åtgärder som kan användas.
– Kunskapsutvecklingen om sambandet mellan genetisk disposition och allergisjukdomar kommer också att
kunna innebära mer individualiserade och effektiviserade behandlingar. Jag tror också att den genetiska forskningen kommer
att göra det möjligt att utveckla nya effektivare läkemedel som kan
skräddarsys så att de verkligen fungerar för rätt grupp av patienter.
9
10
jan lötvall
Astma
ska inte behandlas lika hos alla
ett anfall kan utlösas av helt olika orsaker. ändå pratar vi ofta
om astma som en enda sjukdom. i göteborg jobbar forskare med att
framtidens mediciner ska kunna anpassas efter patienten.
V
• text malin avenius foto cicci jonson
arje vardag går fem, sex personer med
astma upp för den branta backen till
Kreft­ing Research Centre, på Medicinar­
berget i Göteborg. De kan vara lite olika
andfådda när de kommer in genom dörrarna, beroende på hur svåra problem de har. Men när de tre
timmar senare påbörjar den betydligt lättare promenaden nedför, har de flesta av dem nog fått sitt livs
mest noggranna hälsoundersökning.
Ännu är det långt kvar innan forskningsprojektet är slutfört, men redan nu står det klart att det är
mycket som skiljer försökspersonernas sjukdom åt,
trots att de alla har diagnosen astma.
– Det enda de har gemensamt, om man hårdrar
det hela, är att de ofta eller ibland drabbas av trånga
luftvägar. I övrigt är den en massa faktorer som ser
helt olika ut, säger Jan Lötvall, som är professor i klinisk allergologi och den som leder projektet.
Att saker som livsmiljö, livsstil och allmäntill-
stånd påverkar hur stora besvär en astmatiker kan
ha av sin sjukdom, är inte så svårt att tänka sig. De
flesta känner också till att astmasymtomen kan utlösas som en allergisk reaktion eller vid ansträngning. Men Jan Lötvall och hans kollegor menar att
det finns flera skilda typer av astmasjukdom. Kanske
så många som sju, åtta stycken.
– Det är egentligen inte märkligare än att det
finns flera sorters benbrott och att man behandlar
patienten olika beroende på om brottet orsakas av en
tumörsjukdom, benskörhet eller en bilolycka. Med
astma är vi inte där ännu. Vi lindrar all astma med
kortison och luftrörsvidgande medel, oavsett om det
gäller ett barn med allergisk astma, eller en toppidrottare som plötsligt får sämre lungkapacitet.
Eftersom astma är en så olikartad sjukdom skulle
man egentligen kunna kalla den för ett syndrom, bestående av flera sjukdomsgrupper. Patienter inom de
olika grupperna har inte bara skilda fysiska symtom,
11
de har också varierande bakgrund och orsak till sin
astma. Framtidsprognoserna skiljer sig åt, liksom
hur bra de reagerar på medicinsk behandling.
Idag vet man, enligt Jan Lötvall, alldeles för lite
om hur sambanden mellan de olika faktorerna ser
ut, liksom hur man bäst ska avgränsa de olika patientgrupperna.
– Om vi kan lära oss att särskilja och känna igen
olika sorters astma, kan patienter snabbare få rätt
diagnos och förhoppningsvis också den behandling
som passar dem bäst.
idrottare speciella
I Jan Lötvalls arbetsrum ligger cykelhjälmen framme, liksom de avancerade cykelskorna som skvallrar
om att hans cykelintresse går lite utöver att ta cykeln
till jobbet.
Och visst blir det en hel del rundor i motions­
spåren i Skatås på mountainbiken, när det inte är
löpning som gäller, medger han. Intresset för att
sporta har han professionell nytta av när han möter
idrottare med astma, och det är tydligt att det är ett
område som intresserar honom.
Han var en av de experter som uttalade sig offentligt under förra vinterns Olympiska spel och VM i
skidor, då skidåkerskan Marit Bjørgens astmamediciner blev föremål för upprörda dopningsdiskussioner. Jan Lötvall förklarade att vanliga astmamediciner inte förbättrar kapaciteten hos den som är frisk,
och att den som har astma inte får någon överkapacitet av medicinerna.
Just den sortens astma som övervägande drabbar
elitidrottare, och som kan försvinna när karriären är
över, är ett typiskt exempel på astmatiska besvär som
särskiljer sig från andra. Studier har bland annat
12
visat att vävnaden i luftvägarna ser annorlunda ut
jämfört med vävnaden hos dem med livslång astma.
Även för den som inte tränar på elitnivå, kan
mängden motion vara en av de faktorer som påverkar vilken sorts astma man har, liksom om man röker eller om man lider av övervikt. Det är faktorer
som forskarna kallar för hälsobeteenden, och som
bland annat kartläggs i Jan Lötvalls och kollegornas
studie.
– Vi vet att det finns en koppling mellan övervikt
och astma, och att kvinnor drabbas oftare än män.
Att cigarettrök irriterar luftvägarna är ganska självklart, men det är också så att rökare har ett helt annat immunsystem än ickerökare.
Andra saker som försökspersonerna får frågor
om är hur deras levnadsförhållanden ser ut, exempelvis om de utsätts för olika luftburna partiklar
hemma eller på jobbet, och huruvida deras föräldrar
haft allergier och problem med luftvägarna.
störst i världen
För att gruppen astmatiker som undersöks i studien
ska vara så representativ som möjligt för astmasjuka bland resten av befolkningen, har forskarna
valt att sålla fram dem ur ett ovanligt stort material,
och under­sökningen blir den mest omfattande som
gjorts i världen.
30 000 enkäter skickades ut till slumpvis utvalda
personer i hela Västra Götalandsregionen, lite över
18 000 personer svarade och av dem visade sig drygt
1 700 lida av astma i någon form. Dessa kallas nu till
undersökning där målet är att, med hjälp av en ordentlig medicinsk undersökning, allergiprover och
frågeformulär, samla in uppgifter från minst tusen
personer.
Astmapatienterna som ingår i Jan Lötvalls studie blir grundligt undersökta.
­– Vi tror att vi kommer att få ett fantastiskt mate­
rial att utgå ifrån som är representativt för befolkningen i stort. Man kan ju tycka att vi lätt kunde ha
fått namn och adress till tusen astmatiker genom
sjukvården istället, men då hade vi missat dem som
av olika skäl inte sökt, eller inte fått, hjälp.
En grupp som redan nu framträder tydligt och
utgör över hälften av alla försökspersoner är de som
har kronisk nästäppa, rinnande näsa och bihåleprob­
lem. Forskarna misstänker att det är samma delar av
immunsystemet som aktiveras vid kroniska näsproblem som vid astma, och den stora och viktiga frågan är ifall astman skulle kunna lindras av att man
behandlar näs- och bihålebesvären.
– I så fall skulle läkare, genom att vara observanta och tidigt upptäcka och behandla problemen
i näsa och bihåla, kunna minska risken för att en del
patien­ter över huvud taget får astma. Men det behövs mer forskning innan vi vet säkert om det hänger ihop på det viset.
Kronisk nästäppa är något som mer än var tionde
europé lider av, så forskningen angår många. För en
tid sedan höll Jan Lötvall ett välbesökt föredrag för
allmänheten om kopplingen mellan nästäppa och
astma, och flera tidningar har rapporterat om den
delen av den pågående astmastudien.
Jan Lötvall ställer gärna upp och svarar på frågor,
eftersom han tycker att det ingår i jobbet att berätta
13
”
– Att vi inte redan har ett botemedel beror på att vi inte
insåg fullt ut vilket komplext syndrom astma är. Nu lägger
vi den grunden som behövs för riktigt stora framsteg.
om teorier och resultat för såväl andra forskare som
för vanligt folk. På sin blogg skriver han om, och
kommenterar, aktuella frågor som har med astma
och allergi att göra och som ordförande i Europeiska
akademin för allergiforskare, har han lett konferenser och gett föreläsningar över hela världen.
Byggnaden som inhyser Krefting Research Centre är gammal, men invändigt nyrenoverad, och
genom stora glasrutor i korridoren ser man Jan Lötvalls forskarkollegor jobba i sina luftiga, ljusa rum.
Doktoranden Carina Malmhäll sitter vid en datorskärm och arbetar med data från blodprover från
försökspersonerna.
Hon undersöker bland annat T-cellerna, som
spelar stor roll i immunsystemet, och hon för­söker
också urskilja olika varianter av immunsystem
bland personerna som ingår i studien.
– Hittills har vi hittat tydliga skillnader i blodproverna, och min förhoppning är att ett enkelt
blodprov ska kunna hjälpa läkare att avgöra vilken
sorts astma en patient har, säger hon.
Forskargruppen studerar också exosomer, små
bubblor som fungerar som cellernas budbärare. Exo­
somer, som bland annat kan överföra delar av en
cells genetiska material till en annan, har visat sig
14
se lite olika ut hos olika personer med astma. Men
förhoppningsvis kan exosomerna användas till mer
än att ställa diagnos i framtiden. Eftersom de har en
kraftig inverkan på cellerna som tar emot deras budskap, tänker man sig att de skulle kunna manipuleras till att aktivera eller hämma immunsystemet.
Då skulle sjukdomar som astma och allergi, som
hänger ihop med ett överreagerande immunsystem,
kunna botas.
nya mediciner om fem år
Men än så länge får vi nöja oss med läkemedel som
tar hand om symtomen. Jan Lötvall berättar att
mediciner som är anpassade till några av de olika
astmatyperna redan är på väg och kan finnas på apoteken inom fem år.
Hur lång tid dröjer det innan astma går att bota?
– Sådär en tio år skulle jag tro. Fast exakt så
svara­de jag på samma fråga för tio år sedan, säger
han och skrattar.
Sedan funderar han en stund och tillägger:
– Att vi inte redan har ett botemedel beror på att
vi inte insåg fullt ut vilket komplext syndrom astma
är. Nu lägger vi den grunden som behövs för riktigt
stora framsteg.
•
Vad blir den viktigaste frågan inom
allergiforskningen i framtiden?
Malin Axelsson.
– hur bra läkemedel vi än får
mot astma, är det till syvende och sist
patienten själv som sköter medicineringen. Med större förståelse för hur
olika människor följer doktorns råd,
skulle astmatiker kunna få bättre hjälp
av sjukvården.
Det tror Malin Axelsson, sjuksköterska och nybliven doktor i
medicinsk vetenskap vid Krefting Research Center.
– Det har gjorts många undersökningar som visar att en stor
grupp astmapatienter inte mår så bra som de skulle kunna göra. En
förklaring kan vara att de inte använder sin medicin på ett optimalt
sätt. Att hitta nya metoder för att hjälpa människor att medicinera
rätt är en av de viktiga utmaningarna för framtiden, säger hon.
Själv har Malin Axelsson studerat hur vår personlighet påverkar hur vi förhåller oss till och använder våra mediciner.
Forskningen har bland annat visat att människor som är
mindre målmedvetna tenderar att inte använda sina
läkemedel fullt ut. Kan man hitta sätt att stödja dem
kan det kanske hjälpa dem till bättre astmakontroll.
– Det behövs mer forskning om hur man rent
praktiskt stöttar olika patienter på bästa sätt, och
jag tror att det finns mycket att vinna på att vi lär
oss mer om de psykologiska aspekterna av astmabehandling.
Jag önskar att jag
också kunde jogga!
15
eva millqvist
16
På väg mot behandling av
doftöverkänslighet
tidigare var de flesta överens om att en patient
antingen var astmatiker eller doftöverkänslig.
idag visar ny forskning att patienterna kan vara både och.
• text pia vingros foto cicci jonson
D
e doftöverkänsliga, eller som de också
kallas, sensoriskt hyper­reaktiva, SHR,
är en stor grupp av be­folkningen. Mer
än sex procent av svenskarna lider av
doft- eller kemikalie­överkänslighet.
Reaktionerna är olika starka. Någon känner lindriga besvär av spolarvätskan i bilen. Andra blir sjuka
om de hamnar bredvid en parfymerad person på
bussen och tvingas rusa av med rinnande ögon eller
hostattacker vid nästa hållplats.
Känsligheten omfattar allt från kemikalier i
schampo och tvättmedel till avgaser och doft av mögel. Den kan yttra sig som rinnande ögon, snuva,
heshet, hosta och andnöd.
– Tillståndet kan lätt förväxlas med astma och
allergi och leda till felaktig information och onödig
medicinering. Den stora skillnaden är att vid sensorisk hyperreaktivitet får patienten inte den kramp i
luftrören som är karaktäristisk för astma, berättar
professor Eva Millqvist, forskare vid Sahlgrenska
sjukhuset i Göteborg.
Tack vare capsacintestet, som utvecklats av hennes forskargrupp, kan numera doftöverkänsliga patienter lättare skiljas från dem som lider av allergiska
reaktioner, astma eller KOL. Testet kan även hjälpa
astmatiska patienter som också lider av doftöverkänslighet att förstå vilken reaktion som beror på vad.
– Som läkare vill man självklart hjälpa dessa patienter. Jag tycker att deras problematik är en ”vit
fläck” i sjukvården. Det finns en risk att patienterna,
som till 70 procent är kvinnor, ignoreras och känner
sig förbisedda trots att flera studier visar en avsevärd
inverkan på sjukskrivning, socialt liv och livskvalitet, motiverar Eva Millqvist sina många års forskning kring doftöverkänsliga patienter.
Hon har aldrig tidigare mött en grupp patienter
som behöver så mycket intyg. Det speglar attityden
i samhället mot dem menar hon. Intygen krävs till
17
•
– Det finns en
risk att patienterna, som till
70 procent är
kvinnor, ignoreras och känner
sig förbisedda
exempel vid kontakter med Försäkringskassan och
Arbetsförmedlingen.
– Vid sensorisk hyperreaktivitet kan man inte
säga ja till ett jobberbjudande på en parfymavdelning. Med en diagnos och ett intyg om sin överkänslighet, kan patienterna få det självförtroende de behöver. Det ger dem bevis för att de inte inbillar sig.
hosta av chili
Det är hennes starka engagemang för denna ofta
misstrodda patientgrupp som fått Eva Millqvist att
utveckla hosttestet med capsacin för att diagnosticera och utvärdera känsligheten i luftvägarna. Capsacin är ett ämne i chili som får det att bränna i munnen när vi äter kryddad mat. Det har använts inom
forskningen under många år för att studera hosta.
– Genom att mäta antalet hoststötar, när personen andas in bestämda koncentrationer av capsaicin
bedöms personens känslighet för doftande ämnen.
Capsacinkänsligheten kan vara ökad även vid andra sjukdomstillstånd än sensorisk hyperreaktivitet,
varför sådana tillstånd måste uteslutas, förklarar
hon.
Det är inte lukten i sig som framkallar besvär,
utan den retning i slemhinnan i luftvägar och ögon
som ämnet framkallar. Ämnet capsaicin är både
lukt- och smaklöst.
obalans i nervsystemet
Kemisk känslighet är ett kontroversiellt ämne, delvis
för att mekanismerna inte kunnat kartläggas. Olika
forskare har ansett att känsligheten beror på immunologiska, neurologiska eller psykologiska faktorer.
I USA används begreppet Multiple Chemical Sensitivety (MCS) för ett tillstånd som orsakats av lång­
varig kontakt med ett kemiskt ämne.
18
En del av Eva Millqvists patienter är övertygade
om att deras känslighet utlösts genom arbete på till
exempel en kemikaliefabrik eller i en parfymaffär.
Men det behövs mer forskning för att säkerställa
kopplingar mellan överkänsligheten och vissa yrkeskategorier, säger hon.
När det gäller sensorisk hyperreaktivitet tror
man att det handlar om en obalans i luftvägarnas
nervsystem, som ger en överretbarhet hos sensoriska
nerver för dofter och retande kemiska ämnen. Idag
finns ingen behandling, utan den som är känslig får
försöka undvika det som brukar utlösa problem.
I sökandet efter behandling undersöker Eva Millqvist bland annat om mentol i förebyggande syfte
kan mildra reaktionerna hos de sensoriskt hyperreaktiva. Studien är dubbelblind, varken forskare,
sjuksköterska eller patienter vet vad patienten får.
Idén kommer från en gammal studie som visat att
mentol har effekt.
– Mentol finns i en rad produkter och vi vill undersöka om det finns någon substans i detta. Kan
mentol göra att man blir mindre känslig?
I denna studie används en ny form av capsiacintest, ett så kallat tröskeltest, som troligen är känsligare vid mätningen.
måste förstå mekanismerna
Det är inte ovanligt att astmapatienter klagar över
sin känslighet för dofter. Eva Millqvist och hennes
team har testat patienter med konstaterad astma
med capsaicin, innan kortisonbehandling satts in
och efter tre månaders behandling med inandat
kortison. Slutsatsen blev att astmapatienter utan
kortisonbehandling är känsligare för capsaicin än
en frisk kontrollgrupp. Astmapatienterna sa också
att de reagerade på dofter i omgivningen. Efter
Eva Millqvist undersöker om mentol kan mildra reaktionerna hos personer med sensorisk hyperreaktivitet.
tre månaders regelbunden kortisonbehandling försvann käns­ligheten för capsaicin.
Ett astmatest med inandat metacolin var också
mycket förbättrat efter behandlingen, men man fann
inget samband mellan metacolin och capsaicinkänslighet.
– Vi gjorde ytterligare ett astmatest och mätte NO,
kväveoxid, i utandningsluften. Vid pågående astmatisk inflammation finns ofta förhöjda värden av NO
i utandningsluften. Mellan NO-testet och capsaicin
fanns det ett starkt samband, berättar Eva Millqvist.
Att två astmatest kan ge så olika svar betonar vikten av att läkaren använder olika instrument i dia­
gnostiken och visar på hur mångfacetterad astma­
sjukdomen är.
– Jag tror att det är av grundläggande betydelse
att förstå de basala mekanismerna och sambanden i
såväl astmasjukdomen som vid sensorisk hyperreaktivitet för att på sikt kunna utveckla den bästa diagnostiken och de effektivaste behandlingsmetoderna,
det som i slutänden ska ge patienterna en bättre livskvalitet, avslutar Eva Millqvist.
•
19
Jag önskar att jag också
kunde gå på bio utan att
reagera på starka dofter! IOGRAF
BIOGRAF
BIOGRAF
BIOGRAF
Ewa-Lena Johansson.
Vad blir den viktigaste frågan inom
allergiforskningen i framtiden?
BIOGRAF
Café
Lisas
Café
Lisas
Café
Lisas
20
Café
ewa-lena johansson är specialistsjukgymnast inom lungmedicin och sedan 2009 doktorand med en kommande avhandling om patienter med sensorisk hyper­reaktivitet, SHR.
– Den stora forskningsfrågan inom allergi, tror jag kommer att bli en vidareutveckling av undergrupperna till astma
mot en större individualisering av astmabegreppet. När jag
började arbeta inom astmavården för trettio år sedan fanns
det endogen astma eller exogen astma. Dessa är mer differentierade idag tack vare nya tester, som mer detaljerat kan fånga
upp patientens specifika besvär. För mig är det nödvändigt
med en bra diagnos och rätt medicinering för att kunna träna
patienten.
Ewa-Lenas senaste studie visar att överkänsliga patien­ter
har lika nedsatt rörlighet i sin bröstkorg som svårt sjuka KOLpatienter. Förklaringen, tror hon, är att spänningen, som orsakas av deras reaktioner på kemikalier, startar en cirkel av
spänning-smärta-spänning.
Enkelt prov ger svar om
matallergi
ett enkelt blodprov kan ersätta dagens osäkra och inte riskfria
matallergitester. istället för pricktest på hud eller genom att smaka
på det allergimisstänkta ämnet, ges svar om allergi i provröret.
• text birgit andersson foto jens sølvberg
A
llergier mot födoämnen är vanliga och
drabbar framförallt barn och ungdomar.
Det är därför viktigt med tidig och säker
diagnos för att undvika allergiska problem senare i livet.
– Vårt blodprovstest dokumenterar en allergi, till
exempel födoämnesallergi, men ger också ett kvantitativt mått på graden av känslighet för allergenet.
Det säger S Gunnar O Johansson, nestor inom
svensk och internationell allergiforskning. Nyss
hemkommen från en allergikonferens i Australien,
tar han emot på Enheten för klinisk immunologi och
allergi på Karolinska institutet i Solna.
Här arbetar professor Johansson, kallad SGO Johansson, med att förbättra och utveckla diagnostiken
vid födoämnesallergier hos barn och ungdomar.
Jordnötter, mjölk, ägg och fisk är de vanligaste
allergiframkallande ämnena och barnakutmottagningarna får ständigt ta emot oroliga och rädda aller­
giska barn och föräldrar som oroas för att barnet ska
få i sig det farliga födoämnet. Sjukvården ställer därför alltmer krav på förbättrad diagnostik.
Blodprovstestet CD-sens, som utvecklats av SGO
Johansson och medicine doktor Anna Nopp, utförs
nu som rutin på laboratoriet vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Hit skickas blodprover från
hela landet.
Personer som är allergiska har bildat en speciell
sorts antikroppar, IgE, som står för Immunoglobulin E. Det är ett äggviteämne som simmar omkring
i blodet och som är bundet till två typer av celler –
mastceller och basofila granulocyter – bägge betydelsefulla vid allergiska reaktioner.
CD-sens innebär att man mäter dessa basofila
granulocyters allergenkänslighet. Patientens vita
blod­k roppar, inkluderande de basofila granulocyterna, stimuleras med minskade mängder av allergen, till exempel jordnöt.
21
sgo johansson
anna nopp
22
Ju mindre mängder av allergen som krävs för reaktion, desto mer känslighet.
Istället för dagens pricktester på hud, som kan
ge ospecifika svar, och så kallade provokationer där
barnet får äta av det allergimisstänkta ämnet och i
värsta fall reagerar så svårt att det måste intensivvårdas, kräver CD-sens endast ett blodprov där testet
utförs i provrör.
På grund av att CD-sens ger svar om allergi, men
också speglar känsligheten för allergenet, går det att
ge säkra svar på i vilken grad ett barn kan tåla ett
aller­gen som till exempel jordnötter eller mjölk
– Om känsligheten är låg kan barnet fortsättningsvis slippa vara omotiverat rädd för att vistas
i omgivning där födoämnet kan finnas. Visar CDsens på hög känslighet blir det desto viktigare att
behandla allergin på rätt sätt, förklarar SGO Johansson.
– CD-sens är det perfekta första steget för hur
man ska gå vidare vid misstänkt allergi hos ett barn.
Sedan några år tillbaka finns det ett så kallat IgEvaccin, eller anti-IgE-behandling. Behandlingen
blockerar IgE och alltså de grundläggande mekanismerna för allergisk reaktion.
– Vi har också tittat ganska mycket på hur
känslig­heten förändras i samband med den här antiIgE-behandlingen. Det är ju viktigt att barnet får
rätt dos. Kanske krävs det ingen behandling överhuvudtaget.
matar cellerna
Anna Nopp arbetar också praktiskt med att utföra
CD-sens på Solnalaboratoriet.
Blodprovet hon tar sig an måste vara färskt, högst
24 timmar gammalt.
– Vi tittar på cellerna i blodet och matar dem med
allergenet, förklarar hon. Testet kräver ingen konstig
reagens och ingen konstig utrustning.
Principen bakom testet är att födoämnesallergi
har bakomliggande immunologiska mekanismer,
det vill säga att immunförsvaret reagerar på något
sätt när en person får i sig ett födoämne som denne
är överkänslig emot.
Födoämnesallergi kan i sin tur delas upp i IgEmedierad allergi och icke-IgE-medierad.
Vid IgE-medierad allergi är mastcellerna i vävnaderna och de basofila granulocyterna i blodet sensibiliserade, det vill säga att kroppens immunförsvar
har bildat antikroppar mot ett ämne, med IgE-antikroppar.
– Genom att stimulera de basofila cellerna med
minskad mängd allergen, får man så småningom en
dos-respons som visar att en viss mängd allergen ger
en viss reaktion. Det avspeglar hur känslig individen
är för allergenet. Basofilens känslighet kallas CDsens.
bra genväg
Vid sidan om testerna på Solnalaboratoriet, utförs
CD-sens också på några större sjukhus ute i landet.
Men SGO Johansson vill se CD-sens som en rutinåtgärd på alla vårdinrättningar.
– Det finns ännu en tröghet i att ta till sig tekniken, men om CD-sens kan ersätta eller komplettera
dagens allergitester, kommer fler patienter att få tillgång till en enkel, säker, snabb, riskfri och kostnadseffektiv metod för uppvärdering och uppföljning av
sin födoämnesallergi.
– Blodprov för testet kan tas på vilken läkarmottagning som helst och skickas till exempel till oss.
23
Jag önskar nu att läkarna skulle se detta som en fantastiskt bra genväg för att väldigt noga och säkert
mäta ett barns allergikänslighet.
I det födoämnesprojekt med CD-sens som nu pågår på Sachsska Barnsjukhuset i Stockholm, och som
stöds med pengar från Astma- och Allergiförbundets
Forskningsfond, testas jordnötsallergi på 43 barn.
Testet är det enda i sitt slag i världen där man
utför en så kallad dubbelblind födoämnestest. En
första rapport från projektet är nu inskickad för publikation i en medicinsk tidskrift och på väg att bli
accepterad.
Forskargruppen håller också på och studerar dokumenterad allergi mot ägg och vete med CD-sens.
Inom ramen för Brukarsamverkan, deltar också
en patientrepresentant som forskningspartner i projektet. Sjuksköterskan Mikaela Jonsson, medlem
i Astma- och Allergiförbundet, finns med såväl i
den laborativa delen av studien som den kliniska på
Sachsska barnsjukhuset.
annons, säger SGO Johansson. År 1968 meddelade
också Världshälsoorganisationen WHO:s Internationella Referenscentrum för Immunoglobuliner,
att IgE klassats som en femte klass av immuno­
globuliner. Upptäckten medförde att läkare kunde
förstå mekanismen för allergi; de kunde därmed
också göra en specifik diagnos och ge sina allergi­
patienter en specifik behandling.
Upptäckten av IgE är det arbete som gjort SGO
Johansson mest känd internationellt. Men meritlistan är lång.
Professor Johansson disputerade 1968 vid Uppsala Universitet och arbetade under många år vid
Blodcentralen på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Han fick senare ansvar för kliniskt- immunologiska
laboratoriet. Han kom som professor till Karolinska
Institutet 1980, där han är emeritus sedan 2005.
Under hela sin karriär har SGO Johansson haft en
rad befattningar, både nationellt och internationellt.
upptäckte IgE
SGO Johansson är idag professor emeritus, men fullt
aktiv och med ett flertal forskningsprojekt på gång.
Vad är din drivkraft och ditt intresse som forskare?
– Nyfikenheten, svarar SGO Johansson. Man blir
nyfiken och stimulerad av om någon berättar om ett
problem. Efter att ha funderat ett tag kommer det
upp en idé som man blir gräsligt sugen på att pröva.
I nio fall av tio har man fel, men ibland blir det rätt.
– Det är också väldigt viktigt att läsa massor av
artiklar, men inte tro på allt man läser.
Och det finns väldigt mycket som man idag inte
förstår.
Och han fortsätter att fundera över IgE.
IgE är centralt inom all allergiforskning. Den viktigaste egenskapen hos IgE är att det finns IgE-antikroppar som är specifika för hundratals olika allergener (allergiframkallande ämnen).
IgE upptäcktes i mitten av 1960-talet av två av
varandra oberoende forskarlag, det ena i USA och
det andra i Sverige.
Professor SGO Johansson var med i det svenska
forskarlaget. 1968 skrevs en rapport som publicerades i den ansedda brittiska medicinska tidskriften
Lancet.
– Den rapporten brukar ses som IgE:s födelse­
24
nyfikenhet som drivkraft
Vad blir den viktigaste frågan inom
allergiforskningen i framtiden?
Jag önskar att
jag också kunde
gå ut och fika!
BIOGRAF
BIOGRAF
Lisas
Café
Lisas
Café
Lisas
Café
– IgE måste ju ha någon nyttig funktion. Annars
skulle det försvunnit under årmiljonernas lopp. Det
finns många hypoteser kring IgE, men ingen är egentligen dokumenterad.
Det medicinska språket, nomenklaturen, är ett annat område som länge intresserat SGO Johansson.
I en rad artiklar har han genom åren verkat för att
den medicinska världen ska använda samma nomenklatur inom allergiområdet.
Idag tycker han det finns för många oklarheter i
vad läkarna menar när de ger en allergisk diagnos.
Inom europeiska allergiföreningen och hos World
Aller­g y Organisation, har han därför initierat grupper som arbetar specifikt med detta.
•
Susanne Glaumann.
på sachsska barnsjukhuset i Stockholm arbetar
Susanne Glaumann som
ST-läkare. Hon är också doktorand i det jordnötsprojekt med CD-sens som stöds av Astma- och
Allergiförbundets Forskningsfond.
– Det är så otroligt laddat med jordnötsallergi.
Många barn är så rädda att bli sjuka att det hämmar deras vardagsliv, till exempel att äta på restaurang eller att gå ombord på ett flygplan där det
serveras jordnötter, säger Susanne Glaumann.
Med hjälp av CD-sens och djupdykning i basofiler, mäter hon nu graden av känslighet hos barn
med dokumenterad jordnötsallergi.
– Jag tror den viktigaste frågan kommer att bli
att förstå mekanismerna bakom allergi och att på
sikt kunna hitta något sätt att mildra allergi eller
ännu bättre att hitta ett botemedel. Det forskas
mycket på allergiområdet och om tjugo år kanske
vi är där, svarar hon.
Susanne Glaumann nämner sitt projekt som
exempel på ett viktigt steg inom den allergidiagnostiska forskningen. Dagens diagnostisk ger ju
endast svar på om barnet är allergiskt eller inte.
– Kan vi i ett enkelt blodprov visa barnens verk­
li­ga allergikänslighet, är mycket vunnet. På det
psyko­log­iska planet, medicinskt och ekonomiskt.
25
carola lidén
26
Märkning
av
smink måste bli bättre
ett bättre system för märkning av kosmetiska produkter – det är syftet
med ett pågående forskningsprojekt. det måste bli enklare att undvika
allergiframkallande ämnen, menar forskarna.
• text barbro falk foto jens sølvberg
V
i hoppas att våra resultat på sikt ska
påverka EU:s regelverk när det gäller
märkning av kosmetiska produkter, säger Carola Lidén, hudläkare och professor i yrkes- och miljödermatologi vid Institutet för
miljömedicin, IMM, som dels är en institution vid
Karolinska Institutet, dels ett nationellt expertorgan
inom miljömedicinen.
Carola Lidén har varit verksam vid Karolinska
Institutet sedan tolv år, först som adjungerad professor vid institutionen för medicin, och sedan två år
tillbaka som professor vid IMM. Hon är även vetenskaplig rådgivare till EU-kommissionen i frågor som
rör konsumentsäkerhet, folkhälsa och miljö.
– Jag är 62 år och har under i stort sett alla mina
år som läkare och forskare ägnat mig åt kontaktallergier, det vill säga hudsjukdomar som orsakas av
allergiframkallande ämnen i våra hem och på våra
arbetsplatser. Det som driver mig är att jag vet att det
går att förebygga dessa sjukdomar genom minskad
hudexponering, bland annat genom krav på märkning, begränsning och förbud, säger hon.
svårt att undvika kontakt
Carola Lidén berättar att idag har 15-20 procent av
den vuxna befolkningen kontaktallergi mot något
ämne. Allergin orsakar oftast eksem på händerna, i
ansiktet och på kroppen. Vissa andra ämnen kan tas
upp genom huden och orsaka olika sjukdomar.
Den allra vanligaste orsaken till kontaktallergi är
nickel. Andra vanliga orsaker är ämnen i kosmetika,
hygienprodukter och kemiska produkter, till exempel parfymämnen, konserveringsmedel, hårfärg­
ämnen, plast- och gummikemikalier och metallerna
krom och kobolt. Cirka 4 000 ämnen är kända för att
vara allergiframkallande vid hudkontakt.
För att minimera risken för eksem måste den som
blivit allergisk undvika hudkontakt med det allergi27
framkallande ämnet. Men detta är inte enkelt. För
det första har inte alla allergiska personer en diagnos
och vet därför inte vilket ämne de reagerar mot. För
det andra är det oftast svårt att veta vad en produkt
innehåller. Kemiska produkter saknar till exempel
nästan helt innehållsdeklaration.
många farliga ämnen
När det gäller kosmetika och produkter för den personliga hygienen måste i princip alla ingredienser
anges på behållaren och förpackningen. Detta i enlighet med EU:s kosmetikalagstiftning. Informationen ska också vara lättläst och följa den så kallade
INCI-terminologin. Men dessa innehållsdeklarationer är ofta svåra att förstå. Namnen är långa, ingredienserna oftast många och bokstäverna små.
– Hur ska en konsument kunna orientera sig
bland tusentals kemiska namn som till exempel methylklorisotiazolon, fenylendiamin och octyldodecanol, frågar Carola Lidén.
Ingredienserna anges i fallande ordning. Det
innebär att det ämne som produkten innehåller mest
av står först i innehållsdeklarationen, men det behöver inte anges i hur stor mängd.
– Dessutom är det så att de ämnen som oftast orsakar kontaktallergier är de som står mot slutet i den
långa uppräkningen, säger Carola Lidén, och syftar
på konserveringsämnen och olika parfymämnen.
För att kosmetika och hygienprodukter inte ska
medföra hälsorisker har EU totalförbjudit närmare
1 400 ämnen som inte får ingå i produkterna. Men
det finns många andra ämnen som är tillåtna i riskabla halter, trots att de är allergiframkallande och
kan påverka hälsan negativt, menar Carola Lidén.
– Ett tydligt exempel är produkter för hårfärg28
ning där vi i en tidigare studie på Karolinska Institutet kunnat visa att 120 av 122 vanliga hårfärgprodukter innehåller starkt allergiframkallande ämnen,
säger hon.
lättare att förstå
För att underlätta för allergiska personer, konsumenter och yrkesverksamma, vill nu Carola Lidén
och hennes forskarkolleger bidra till bättre märkningssystem för kosmetika och produkter för personlig hygien.
– Det är ett mycket rimligt krav att människor
har tillgång till information som gör att de slipper
exponeras för allergiframkallande och andra skadliga ämnen. Innehållsdeklarationen på behållare och
förpackning måste därför bli lättare att tolka och
förstå, betonar Carola Lidén.
Forskarna har nu en rad frågor att ta ställning
till för att göra innehållsdeklarationerna mer lätttillgängliga. Några av dessa är: I vilken ordning bör
ingredienserna i en produkt presenteras? Hur kan
man utforma beteckningarna på ingredienserna?
Kan man till exempel efterlikna märkningen av tillsatser i livsmedel där man kombinerar siffror med
nummer, så kallade E-nummer? Hur bör innehållsdeklarationen utformas typografiskt (val av bokstäver, storlek och kontrast)?
– Vi har gjort en mindre förstudie med ett tiotal
personer. Den bekräftade att det är mycket svårt för
konsumenter att tolka innehållsdeklarationerna.
Under hösten räknar vi med att köra igång projektet
i full skala, säger Carola Lidén.
Ett 50-tal personer i åldern 18–65 år kommer att
delta i projektet. Personerna ska spegla olika grupper, till exempel personer med och utan allergi, olika
utbildningsnivå, män och kvinnor. Deltagarna ska
jämföra dagens märkningssystem för kosmetika
med olika konstruerade alternativ som utformats för
att lätt läsas och förstås.
Under studiens gång kommer man bland annat
att samarbeta med en psykolog och en expert inom
grafisk design.
– Vår ambition är inte att leverera ett nytt komplett märkningssystem – det är ett för stort arbete.
Men vi vill ge konkreta exempel på hur det nuvarande märkningssystemet kan ändras för att förbättra
informationen till allergiska personer och andra
konsumenter, säger Carola Lidén.
•
– Vi har gjort en mindre förstudie med
ett tiotal personer. Den bekräftade att
det är mycket svårt för konsumenter
att tolka innehålls­deklarationerna.
•
göran larsson
29
Vad blir den viktigaste frågan inom
allergiforskningen i framtiden?
Kerem Yazar.
– det finns många viktiga forskningsområden,
men utifrån mitt perspektiv är en mycket viktig fråB I OavGolika
R Akemiska
F
ga hur vi påverkas av den blandning
ämnen som vi utsätts för i vår omgivning, det som
ibland kallas cocktaileffekten.
Det säger Kerem Yazar, doktorand vid Institutet
för miljömedicin, IMM, på Karolinska institutet.
Han är utbildad miljö- och hälsoskyddsinspektör,
och har ägnat sig åt forskning på heltid sedan ett och
ett halvt år tillbaka.
Kerem Yazar anser att det behövs mer kunskap
om hur olika kemiska ämnen påverkar oss när vi utsätts för dem samtidigt. Det handlar om en komplex
exponering där vi vet väldigt lite om hälsoeffekterna.
När man riskbedömer kemikalier idag studerar
man oftast en kemikalie i taget och bedömer dess påverkan på hälsa och miljö.
– Men verkligheten ser ju annorlunda ut. Där utsätts vi hela tiden för en mängd kemikalier som kan
samverka på olika sätt, säger Kerem Yazar.
Enbart i Europa finns över 145 000 olika kemiska
ämnen registrerade. De finns överallt, till exempel i
diskmedel, tvättmedel, tändvätska, bensin, kosmetika, läkemedel, bekämpningsmedel och livsmedelstillsatser.
– FBörI att
måste
O Gkunna
R A Fskydda människors Bhälsa
IOGRAF
vi få mer kunskap om effekterna av denna kombinerade exponering, betonar Kerem Yazar.
30
Jag önskar att
jag också kunde
färga håret!
BIOGRAF
Vaccinpengar
mot hundallergi
– om någon satsar
hans grönlund har tagit fram ett fungerande vaccin mot kattallergi.
nästa utmaning är ett mot hundallergi. och kanske blir det möjligt att
ta reda på vilken hundras som matchar just din allergenprofil.
• text jenny ryltenius foto jens sølvberg
R
edan för hundra år sedan var det möjligt att behandla allergi med hyposensibilisering. Vid hyposensibilisering mot
katt- och hundallergi injiceras ett extrakt
framställt av mjäll från djurens päls in i personen
med allergi. Det är en mycket tidskrävande process
som innebär ungefär 50 injektioner under tre till fem
års tid. Lyckandegraden varierar beroende på vilken
allergi man hyposensibiliserar mot. Pollen och katt
är lättast att bli av med, medan behandling mot hund
och mögelallergi har visat betydligt sämre resultat.
– När det gäller hund är hyposensibiliseringen
så ineffektiv att den sällan görs nu för tiden. Att det
inte fungerar så bra beror på att de mjällallergen
som finns i extraktet antingen inte motsvarar de allegener som hundallergikern reagerar mot eller att
det finns för lite av dem i extrakten, förklarar Hans
Grönlund.
Hans Grönlund är medicine doktor och docent
vid Enheten för klinisk immunologi och allergi på
Karolinska Institutet i Solna. Han har en bakgrund
som gruppchef och avdelningschef på läkemedelsföretaget Pharmacia Diagnostics där han också ägnade
sig åt allergiforskning.
– Jag tror jag är en av få på Karolinska Institutet
som har gått från ett jobb i industrin till att göra ett
antal ”hundår” i forskningens tjänst. Min drivkraft
är att jag vill hjälpa människor och då är Karolinska
Institutet med närheten till sjukhuset ett utmärkt
ställe att befinna sig på, säger Hans Grönlund.
bara tre sprutor
Katten har ett huvudallergen som de flesta kattallergiker reagerar mot och det finns framförallt i kattens
saliv. Eftersom katten slickar pälsen hamnar lite av
huvudallergenet i extraktet. Det är en av förklaringarna till att det är lättare att bli av med kattallergi än
hundallergi vid hyposensibilisering. Hans Grönlund
31
hans grönlund
32
menar dock att metoden inte är en framkomlig väg.
Hyposensibilisering är dyr, krånglig och ger för dåligt resultat – även för katt.
Hans Grönlund vill se ett vaccin mot pälsdjur.
Och han vet att det går. För snart tio år sedan tog han
fram ett vaccin mot kattallergi som nu har testats på
människor.
– Jag tog fram en syntetisk kopia av huvudallergenet för katt och lät det sedan testas på allergiska
personer. Till skillnad från hyposensibilisering
krävdes bara tre injektioner, säger Hans Grönlund.
Injektionerna gavs i lymfkörtlarna i ljumsken,
så kallad intralymfatisk behandling. Tolv kattallergiska personer fick vaccinet och åtta fick placebo, det
vill säga icke verksam substans. De som fick det riktiga vaccinet blev antingen bättre eller helt av med
sina symtom. Efter ett år följdes försökspersonerna
upp och effekten hos dem som fått vaccinet tycktes
kvarstå.
fokus på hundallergi
De senaste två åren har Hans lämnat kattallergi för
att fokusera på hundallergi.
– Hundallergi är mera utmanande än kattallergi
eftersom det finns fler allergen hos hunden och inget
av dem är dominerande, säger Hans Grönlund.
Och här pekar han på det som är avgörande för
ett framgångsrikt vaccin mot hundallergi – att hitta rätt allergener, de som hundallergikern reagerar
mot. Hans Grönlund och hans forskargrupp har nu
identifierat sex allergener och två till är på gång.
– Jag tror att jag nu har världens största panel
med hundallergen och räknar med att vi kommer
att ha tio allergener när vi har täckt in de allra vanligaste allergener som hundallergiker reagerar mot,
säger Hans.
Det absolut mest spännande som Hans Grönlunds forskarlag har hittat är det sjätte av hundallergenen; Can f 6. Det korsreagerar både med huvud­
allergenet hos häst och ett viktigt allergen hos katt.
– Det betyder att om man kunde vaccinera med
det allergenet som grund så skulle man kunna bli
mindre känslig för häst och katt samtidigt, säger
Hans.
odlar allergen i bakterier
Att sätta ihop ett vaccin, efter det att allergenerna
har hittats, kräver en rad omständliga processer och
det är där Hans och hans forskarlag står nu. Den genetiska koden för allergenet ska sättas in i tarmbakterien E coli som därefter producerar allergenet.
– Med hjälp av det insatta DNA:t tar vi kommandot över E colis egen proteinproduktion och beord­
rar dem att producera allergenet i stora mängder. De
är mycket effektiva proteinproducenter. (Allergen är
huvudsakligen proteiner, reds anm.)
Men vissa proteiner tycker inte om att produceras
i E coli och då måste en annan typ av celler användas; nämligen celler från däggdjur, så kallade mammaliceller.
– Vi hoppas kunna undvika däggdjursceller in i
det längsta eftersom det är en mycket mer komplicerad och långsam process. I början av 2012 vet vi hur
lätt det är att producera våra nya hundallergener i E
coli. I värsta fall kan det sluta med att vi måste börja
om i mammalicellerna, säger Hans Grönlund.
När sedan allergenerna har tagits fram som rena,
enskilda molekyler ska de testas på blod från allergiker så att forskarlaget vet att allergenerna fungerar
och kan starta en allergisk reaktion. Efter det är det
dags att sätta ihop ett vaccin.
Att “sätta ihop ett vaccin” innebär flera måna33
•
hans grönlund:
– Problemet är att de stora läkemedelsföretagen inte
verkar intresserade. Och varför skulle de vara det? De
tjänar ju miljarder på mediciner som dämpar symtomen.
ders arbete där bland annat allergenernas gener ska
smälta samman till en enda gen. Om allt går bra tror
Hans Grönlund att vaccinet mot hundallergi kan
börja testas på människor om ungefär tre år.
Efter det dröjer det ytterligare innan ett vaccin
kan vara ute på marknaden – OM nu någon skulle
vara intresserad av att driva forskningen vidare till
en produkt. Efter en första studie på människor
krävs mycket mer resurser i form av pengar och tid.
Hans Grönlund vet redan nu att det inte är möjligt
för hans forskarlag att driva forskningen så långt
som till ett vaccin på marknaden. Detsamma gällde
för kattvaccinet.
industrin inte intresserad
Bristen på resurser är någonting Hans Grönlund ofta
återkommer till under intervjun och han menar att
det skulle kunna finnas ännu mer effektiv bot mot
både katt-, häst- och hundallergi om industrin ville
det.
– Problemet är att de stora läkemedelsföretagen,
de som har resurser nog att driva vidare forskningen
så långt att vaccinet blir godkänt för användning,
inte verkar intresserade. Och varför skulle de vara
det? De tjänar ju miljarder på mediciner som dämpar symtomen som pälsdjursallergiker och andra
aller­giker har, säger Hans Grönlund.
34
Om viljan fanns skulle man alltså kunna bota
pälsdjursallergi?
– Man ska komma ihåg att det redan idag finns
immunterapi som är mer eller mindre effektiv. Tyvärr är behandlingen så utdragen i tid och innebär
så många injektioner att allergiker drar sig för att
starta. Det vi vill göra är att minska antalet injektioner och biverkningarna och öka andelen botade
patienter.
hund som matchar din profil
Parallellt med att ta fram ett nytt vaccin mot hund­
allergi tittar forskarlaget på andra frågeställningar
som är intressanta för allmänheten, till exempel om
det finns lågallergena hundar och katter.
– I dag finns det företag som, utan vetenskaplig
grund, säljer sällskapsdjur som sägs vara allergenfria. Tyvärr är detta båg, säger Hans Grönlund.
Lösningen för hundallergiker som absolut vill ha,
eller inte kan undvika hund, tror han däremot kan
vara att identifiera olika hundrasers allergener och
de mängder som de naturligt släpper ifrån sig. Han
tror nämligen att olika hundar och katter har olika
allergenprofiler men han vet ännu inte på vilket sätt.
Det kan också vara så att allergenprofilen skiljer
sig åt beroende på djurets ålder och kön.
Just nu jobbar forskarlaget med att få fram rea-
Vad blir den viktigaste frågan inom
allergiforskningen i framtiden?
Jag önskar
att jag också
kunde ha en
labrador!
genser för att kunna testa olika hundrasers allergener.
– Inom ett år har vi nog lyckats ta fram test så
vi kan titta på hur olika hundrasers allergen ser
ut och vi kommer kunna matcha det mot patienters allergenprofil. På sikt hoppas jag att det leder
till att man kan rekommendera en hundras som
ger mindre besvär hos den enskilda personen.
När Hans Grönlund inte längre kan göra mer
för hundallergikerna, mer än att hoppas på att
någon annan aktör driver vidare resultaten till
ett vaccin på marknaden, är han redo för nya utmaningar.
– Jag kanske tar mig an jordnötsallergikerna.
Jag tror att jag skulle kunna ta fram ett vaccin för
dem ganska fort. Sedan har vi ju penicillinallergikerna, men det är lite mer komplicerat, säger
Hans Grönlund.
•
Ola Nilsson.
ola nilsson är doktorand i
Hans Grönlunds forskningsgrupp. Det var han som hittade
det sjätte hundallergenet och
upptäckte att det korsreagerade
med häst och katt.
Nu hoppas han få gå vidare och se vad som händer
på cellnivå när ett allergen korsreagerar. Mekanismen
på cellnivå är just vad han tror är framtiden.
– Om vi kan lista ut hur och varför reaktionen
kommer igång kanske vi kan hitta bot som förhindrar
reaktionen tidigare i förloppet än vad ett vaccin eller
hyposensibilisering gör, säger Ola Nilsson.
Att leta efter nya allergener tillhör snart historien.
– För bara tio år sedan var det ganska häftigt att
hitta nya allergener. Så är det inte längre. Just nu sitter
flera forskargrupper ute i världen och tittar på olika
delar av allergi­området.
Ola kan inte peka ut någon enskild grupp som
skulle hålla på med något större eller viktigare än någon annan.
– Inget är så revolutionerande att man kan säga att
detta kommer bli boten, att detta kommer att lösa allt.
Men varje pusselbit som hittas kan sammantaget bidra till något revolutionerande på lång sikt.
– Det är min dröm att sätta ihop ett pälsdjurs­
vaccin som sedan ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Då skulle många barn slippa att
lida av svår astma, eftersom kattallergi är den vanligaste orsaken till barnastma, säger Ola Nilsson.
35
Vem betalar allergiforskningen?
tack vare bidrag från allmänheten har astma- och allergiförbundets
forskningsfond kunnat dela ut över 100 miljoner kronor.
men fortfarande saknas mycket kunskap om allergi.
sverige är ett av de länder i världen som
satsar mest pengar på forskning och utveckling
i förhållande till BNP. Den största finansiären är
närings­livet. Staten ger anslag till universitet, högskolor, forskningsråd och vissa stiftelser. Landsting
och kommuner finansierar viss forskning, främst
inom vård och omsorg. Därutöver finns många organisationer som ger betydande bidrag till forskning.
Sverige är unikt när det gäller andelen forsknings­
finansiering från privata stiftelser och organisationer
utan vinstsyfte.
astma- och allergiförbundet – en viktig finansiär
Behovet av allergiforskning är enormt. För att bättre
kunna främja vetenskaplig forskning om allergiska
sjukdomar bildade Astma- och Allergiförbundet en
särskild stiftelse, Forskningsfonden, som samlar in
pengar till astma- och allergiforskning. Tack vare bidrag från allmänheten har fonden under de senaste
25 åren kunnat dela ut mer än 100 miljoner kronor
till angelägen allergiforskning.
Övriga stora finansiärer av allergiforskning i
Sverige är Hjärt- och Lungfonden, Vårdalstiftelsen,
Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för Arbetsliv och
Socialvetenskap (FAS) och Formas. Det visar en
enkät­undersökning som Forskningsfonden genomfört under 2011.
36
prioriterar patientnära forskning
Vilken typ av forskning olika bidragsgivare väljer att
stödja varierar mycket. Forskningsfonden vill framförallt stärka den kliniskt patientnära forskning där
målet är att höja livskvaliteten för människor med
allergiska sjukdomar.
Allergiska reaktioner drabbar många organ i
kroppen och fortfarande saknas viktig kunskap för
att förstå hur de uppkommer. Men klart är att det är
en kombination av genetisk sårbarhet och ändrade
förhållanden i vår livsstil.
Eftersom flera olika miljöfaktorer bidrar till de
allergiska sjukdomarnas uppkomst vill Forskningsfonden även främja forskning från andra vetenskapsområden än den medicinska, exempelvis forskning
kring inne- och utemiljö samt beteendevetenskap.
Genom att stödja många olika projekt vill fonden
säkra att medlen används för att bedriva forskning
efter flera linjer.
Fonden arbetar också aktivt för att öka brukarmedverkan i forskningen genom att utbilda så kal�lade forskningspartners. Deras uppgift är att representera Astma- och Allergiförbundet i forskningsprojekt och bidra med sin kompetens och erfarenhet
som brukare.
Genom att ge en gåva kan du vara med och göra
framtidens forskning möjlig.
Ge dig själv en nyttig gåva
under 2012 genomför Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond en stor kampanj i syfte att samla
in mer pengar till allergiforskningen. Vår förhoppning är att den forskning vi stödjer ska bidra till att
bygga upp ett samhälle som är tillgängligt för alla.
Där alla som vill kan gå på bio, ha picknick i parken
eller besöka släktingar och vänner som har pälsdjur.
Vi kallar kampanjen för Min önskans stad.
Vill du bidra till att dina och andras önskningar
går i uppfyllelse? Genom att donera pengar till aller­
gi­forskningen uppfyller du inte bara önskningar –
du investerar även i dig själv och din hälsa.
besök vår kampanjsida
bli månadsgivare
Som månadsgivare skänker du en summa via autogiro varje månad. Du väljer själv hur mycket du vill
skänka.
ge gratulationsgåva
Ett uppskattat sätt att uppvakta en närstående är att
skänka en gratulationsgåva. Vi skickar ett vackert
kort hem till den som ska gratuleras.
ge minnesgåva
En minnesgåva ger du för att hedra minnet av en
bortgången anhörig eller vän. Vi skickar då ett vackert minneskort till den adress du uppger.
På vår kampanjsida, www.
minönskansstad.se, kommer
du under 2012 att kunna ge en gåva samtidigt som du
önskar dig något som du skulle vilja göra om du inte
var allergisk.
ge testamentsgåva
ge sms-gåva
ge företagsgåva
Genom att sms:a ÖNSKA till 729 01 skänker du 50
kronor. Tillsammans kan vi bygga Min önskans stad.
Vill ditt företag ge en gåva som gör skillnad? Kontakta oss så berättar vi mer om hur ni kan bidra.
många sätt att ge
Har du frågor om gåvor? Kontakta oss på e-post
[email protected] eller på tele­
fon 08-506 28 205. Forskningsfonden kontrolleras av
Svensk Insamlingskontroll.
Min önskans stad
Utöver detta kan du alltid ge en gåva genom att sätta
in valfri summa på pg: 900374-0 eller bg: 900-3740.
På vår hemsida www.allergiforskning.se kan du
även välja att bidra på följande sätt:
Genom att testamentera till Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond stödjer du forskningen och
bidrar till en bättre framtid för alla som lider av astma, allergi och annan överkänslighet.
37
Beviljade anslag ur Forskningsfonden 2011
stiftelsen astma- och allergiförbundets forskningsfond har delat ut
sammanlagt sex miljoner kronor till 34 olika forskningsprojekt.
catarina almqvist malmros: Samspelet mellan
arv och miljö för risken att utveckla astma – en svensk
tvillingstudie
cecilia andersson: Utveckling av allergisk astma
– betydelsen av alveolära mastcellers uttryck av IgE
receptorn
maria bradley: Molekylärgenetiska studier av eksem
med fokus på hudbarriären
johanna bråred christensson: Struktur och
reaktivitet hos vanliga doftämnen i vår omgivning hur
påverkas frekvenser av kontaktallergi?
lars olaf cardell: Kan intralymfatisk allergenspecifik immunoterapi (ILIT) utgöra ett billigare och
effektivare alternativ till konventionell subkutan
aller­gen-specifik immunoterapi?
sven erik dahlén: Vilka är kostnaderna i Sverige
för patienter och samhälle till följd av födoämnes­
överkänslighet?
hans grönlund: Allergi och astma mot sällskapsdjur; förbättrad diagnostik och behandling
gunilla hedlin: Astma hos barn och ungdomar,
karakterisering av och riskfaktorer för svår och/eller
bestående astma samt uppföljning av sjukdomsförloppet
38
monica hindsén: Kontaktallergi mot metaller,
aluminium och palladium
linda hägerhed engman: Analys av samband
mellan bostadsmiljö under småbarnsåren och incidens av astma – analys av enkätdata från basstudie
år 2000 och uppföljande enkätstudier 2005 och 2010
(DBH)
marléne isaksson: Kontaktallergi för textilfärgämnen, diagnostik och klinisk relevans
christer janson: Allergi, astma och KOL i Norden
och Europa, uppföljning i två generationer
sgo johansson: Kan vi förbättra och förenkla
diagnos­tiken vid födoämnesallergier hos barn och
ungdomar?
hampus kiotseridis: Livskvalitet hos barn med
pollenallergi
inger kull: Möjligheter till förbättrad vård av barn
och ungdomar med astma
gunnar lilja: Svår födoämnesallergi bland barn
och ungdomar från Diagnostik till Praktik
bo lundbäck: Epidemiologin om astma och rinit i
Västra Götaland med inriktning på fenotyper, särskilt
astma med salicylidiosynkrasi samt dess proteomik
jan olof lötvall: Astmafenotyper, endotyper och
svårighetsgrad. Mekanistiska studier i West Sweden
Asthma Study
kadri meister: Analys av samband mellan pollenhalter och akut vård
eva millqvist: Inverkan av mentol på capsaicin­
inducerade sensoriska reaktioner
ulrika nilsson: Ny mätmetodik för att undersöka
förekomst av starkt allergiframkallande hydroper­
oxider i inomhusluft och hudnära produkter
caroline nilsson: Astma och allergiutveckling
hos barn – föreligger ett samband med genomgångna
virusinfektioner? Tioårsuppföljning
lennart nilsson: Ger de nya kikhostevaccinerna
eller kikhosta en ökad risk för astma?
dan norbäck: En utvärdering av metoder att mäta
mögel, bakterier och mikrobiella komponenter i skolor och förskolor. Samband med astmasymtom, allergiska besvär och sjuka hus-symtom hos barn
caroline olgart höglund: Avbildning av den
allergiska hjärnan
anna carin olin: Surfaktantprotein A och inflammatorisk profil vid allergisk och icke allergisk astma
eva rönmark: Longitudinella studier om astma
och allergisk sensibilisering bland barn; incidens, remission och riskfaktorer med särskilt fokus på miljö­
faktorer samt livskvalitet
björn ställberg: Vilka faktorer påverkar sjukdomskontroll, exacerbationer, livskvalitet och morta­
litet hos patienter med astma och KOL. En sexårsuppföljning
ellen tufvesson: Inflammationsmönster i de
nedre luftvägarna vid olika typer av astma. Studier
av inflammatoriska biomarkörer
carl fredrik wahlgren: Eksem hos barn och
ungdomar. Klinisk och epidemiologisk studie av en
födelsekohort (”BAMSE” dermatologi)
marianne van hage: Kliniska studier rörande
nya strategier för diagnos och behandling av allergiska sjukdomarna
göran wennergren: Riskfaktorer och friskfaktorer vid astma och allergi hos barn
christina west: Kan tidig introduktion av ägg
före­bygga äggallergi?
magnus wickman: BAMSE-projektets 16-årsuppföljning
39