Transcript Nr 4 2010 - Värnamo Pastorat

Kyrkstöten
Nummer 4 December 2010
Värnamo, Fryele och Nydala Församlingar
www.svenskakyrkan.se/varnamo
Foto: Jim Elfström/IKON
Sagan om den elake tomten
Av Pär-Magnus Möller
-Finns det några snälla barn här? dundrade
tomten när han brakade in genom dörren. Han
slängde säcken på golvet och satte sig med ett
stön i den bekvämaste fåtöljen. Farmor som råkade sitta i samma fåtölj gav till ett litet pip och
försökte kravla sig ut under tomtens väldiga
rock. -Ho, ho ho, sade tomten lite tillgjort, för
så hade han sett på TV att man skulle säga.
Brasan sprakade hemtrevligt och kastade
lekfulla skuggor över de förväntansfulla barnen. Barnens ögon tindrade som stjärnor på
den mörka natthimlen. -Ho, ho ho, sade tomten igen denna gång lite avmätt. -Nå, finns här
några snälla barn, ho ho ho? Barnen tittade sig
lite oroligt omkring. De vuxna satt uppradade
längs med väggen och knäckte nötter, smålog
och drömde sig tillbaka till flydda jular. - Nå,
sade tomten barskt, finns här några snälla
barn?
En pinsam tystnad följde. Det enda man
hörde var tomtens rossliga andning och de
2
Kyrkstöten
Box 624
331 26 Värnamo
vuxnas nötknäckande. Elden i spisen susade
hotfullt och barnen kröp närmare varandra.
Var det ingen av de vuxna som lade märke till
vad som höll på att hända? Denna rödmosiga,
fete farbror satt där i farmors fåtölj och hotade
de små barnen. Lille Pelle vände sig till lilla
Lisa och viskade i hennes öra:
-Har du varit snäll?
-Jag vet inte, svarade Lisa oroligt.
-Inte jag heller, sa Pelle.
-Ursäkta mig, Herrn, sa Lisa högt till tomten,
exakt vad menar du med att vara snäll?
De vuxna slutade knäcka nötter och vaknade upp ur sitt nostalgiska drömmande, vad
var detta, det ingick ju inte i den fina jultraditionen. Tomten skruvade oroligt på sig, en
irriterad svettdroppe dallrade på hans nästipp.
-Ho ho ho, finns här några snälla barn – var det
enda han fick fram. I de miljontals hem han
hade farit runt i hade han aldrig mötts av en
liknande fråga. Det här var ju rent av obehag-
Ansvarig utgivare: Pär-Magnus Möller
Tryck: Värnamo Ljuskopiering AB
Redaktör: Ann-Charlott Sandén
Tel: 0370-152 60
Omslagsfoto: Olle Carlsson ”Rondellen vid Räddningsstationen”.
ligt, det ingick inte i hans avtal att diskutera
sådana saker. Kanske skulle han tala med facket när han kom hem. -Jag menar så här, sade
Lisa, ibland är jag ganska snäll, men ibland så
går det liksom inte. Ibland tänker jag faktiskt
riktigt stygga saker till och med om min bror
Pelle här och då är jag ju inte speciellt snäll.
Om jag då svarar ja på din fråga om här finnas
några snälla barn, ljuger jag och då är jag ju
inte snäll, men bara för jag svarade ja på din
fråga får jag ju presenter ändå. Men om jag
inte ljuger utan talar sanning och säger att här
finns faktiskt inte några helt och hållet snälla
barn eller vuxna i det här huset, då får vi inga
presenter – hur vill tomten att vi skall göra?
Svettdroppen kastade sig nu nedför hans
stora vita skägg. Tomtens ögon snurrade som
pingisbollar inne i huvudet – hela tomtens existens sattes på prov – hela hans värld rämnade.
-Jag har lärt mig, sade Pelle, att ärlighet varar
längst och att sanningen är viktigare än något
annat. Varför uppmanar du oss i så fall att ljuga och varför är det bara de snälla barnen som
skall få julklappar, behöver inte de som varit
stygga dem än mer egentligen?
-Ja, fyllde Lisa i, du inte bara uppmanar barn
att ljuga och uppmuntrar en felaktig fördelning
av julklappsresurserna, du uppmuntrar ett strebersamhälle där de som går i maktens ledband
uppmuntras och belönas, men de som vågar
vara ärliga i sin längtan och sin tro och därmed
ibland måste gå mot etablissemangets tyckande – straffas genom att inte få samma fördelar
som de som inte vågar säga ifrån!
Vid det här laget var det uppror i vuxenledet. Farmor, som hade hämtat sig från chocken
att få tomten i knäet, for runt som en skållad
mandel i grötfatet och talade om revolution
bland de unga. Mostrar och fastrar talade i mun
på varandra, mor satt med ansiktet i händerna
och grät – det var rena turen att far som vanligt
var ute och köpte tidning då tomten var på besök.-Ho ho, suckade tomten uppgivet.
-När vi var i kyrkan i eftermiddags, sa Pelle,
fick vi höra om en som hade ett bättre julbudskap än du herr tomte – det var en som heter
Jesus. Han säger att alla människor är lika
mycket värda. Han vet att vi inte kan leva upp
till att alltid vara snälla men han pratade om
något som hette förlåtelse. Det var om förlåtelse Jesus kom att berätta, men det har väl du
aldrig hört talas om. När man gjort fel kan man
genom bönen när som helst komma till Jesus
och be om förlåtelse… då får man förlåtelse
och kan börja om från början igen och få en
ny chans. Han säger att vi inte skall ljuga utan
försöka leva så mycket i sanningen vi kan, men
han vet själv hur svårt det kan vara, han fick
själv till och med gå i döden för att han höll
sig till sanningen. Jesus vet att det är svårt men
han säger att om vi bara försöker så är Gud
med och hjälper oss.
-Ja, sade Lisa, dessutom har han lovat att
han är med oss alla dagar hela livet, om vi vill
det, inte bara som du, som kommer en gång
om året och sedan försvinner så fort du gjort
det du skall. Jesus är med alla dagar och han
ger oss presenter varje dag. Han ger oss nämligen själva livet, han ger oss luften vi andas,
blommorna, julgranarna, mor och far, han ger
oss kraft när det är svårt och tröstar oss när vi
inte orkar längre. Han har till och med lovat att
ge oss det eviga livet när vi en gång dör – det
är ett bättre budskap än du har att komma med
och det är en bättre present också.
Nu hade det blivit alldeles tyst bland de
vuxna. Alla tittade på tomten. Tomten tittade
på sina skor, suckade: -Jo, ni har nog rätt. Den
där Jesus verkar ha saker och ting klart för sig.
Det är nog bättre att lyssna till honom än till
mig, jag har ju egentligen inget att säga.
Så tog tomten av sig sin stora luva, kliade
sig lite i skägget och drog, till allas förvåning,
av det och lade det på golvet – och där satt
plötsligt far, visserligen något korpulentare än
vanligt med all vadd instoppad under de röda
kläderna som han hade.
-Nä, sade far, jag skall aldrig mer fråga om
det finns några snälla barn här i huset, jag vet
att man inte alltid är så snäll. Men precis som
med Jesus älskar jag er ändå, så fruktansvärt
mycket att det spelar ingen roll om ni varit
snälla eller inte, jag vill precis som Gud ge
er alla presenterna här i säcken, inte för att ni
gjort något snällt, utan just för att ni är de ni är
– mina älskade barn.
Så blev det en god ju i alla fall, trots att tomten nu bara låg som ett vitt svettigt skägg på
golvet framför farmors fåtölj.
3
Att
m
sum editer
s an a är
at
dlig
a m t i tyst
na
itt –
det d söka
vi k
alla sig mo
r fö
r Gu t själen
d.
s oc
h
univ
er-
Foto:Kristina Strand Larsson
Djupmeditation i S:t Johannes
Ett medianvärde är det värde som finns i mitten av en uppsättning talvärden. Ordet ”meditation” är släkt med ordet ”median”. Att meditera är att i tystnad söka sig mot själens och
universums andliga mitt – det vi kallar för
Gud. Ett annat ord för meditation är inre bön.
Meditation är inte något nytt och tillfälligt
hugskott inom den kristna kyrkan. Historien är
full av människor som har levt i meditation.
I bibeln nämns Elias upplevelser på Horeb
(1Kung.19:10-14) och S:t Paulus stilla tid i den
arabiska öknen (Gal.1:17). Några av den kristna meditationens förgrundsfigurer är Johannes
Cassianus på 400-talet, Julian av Norwich och
Theresa av Avila på medeltiden, George Fox
på 1600-talet, men antalet människor som har
mediterat är oräkneligt. Även människor med
andra religiösa övertygelser mediterar, ibland
av andra skäl.
På 1950- och 1960-talet återuppväckte retreatrörelsen intresset för meditation i Sverige,
och på senare tid har pilgrimsrörelsen hjälpt
4
många människor att upptäcka nyttan av meditation. Föremålet för meditation kan vara Guds
verk i naturen, vad Gud vill säga genom bibelläsningen och Guds ordlösa, tysta närvaro.
Den tredje av dessa sorters meditation kallas
för djupmeditation.
Den tjugonde januari 2011 påbörjas djupmeditationssamlingar i S:t Johannes kyrka.
Samlingarna kommer att äga rum på torsdagskvällar, under ledning av Anders Hallberg,
Eva Törefors eller Mats J. Brandt. Alla samlingar kommer att föregås av kort instruktion.
Några av samlingarna under terminen kommer att föregås av föredrag. Ett förberedande
föredrag kommer att hållas av Mats J. Brandt
16/12 2010 kl. 19.30. med titeln: ”Den kristna
meditationen genom tiderna”.
Mer information kommer.
Kontaktperson är: Anders Hallberg, präst
tel 070-357 98 75
Mats Brandt, präst
”Ur Con Dios, Argument förlag
Foto: Martin Reftel
Det är sKUL när vi FOCUSerar på Jesus!
Den här hösten har vår kyrkas arbete bland
sina ungdomar här i Värnamo gjort en nystart.
I de gamla s.k. Fenix-lokalerna i församlingshemmet, har en ny ungdomslokal vuxit fram,
där ungdomarna själva fått sätta sin prägel på
utformningen! Alla ungdomar i hela församlingen, oavsett vilken del av staden vi kommer ifrån, har fått en ny samlingspunkt!
Härligt! Nu kan vi gestalta gemenskap med
varandra och Jesus på ett ännu tydligare sätt!
Vi som i huvudsak arbetar bland ungdomar, i konfirmandarbete och ungdomsgrupper
(Mimmi Lind, Mats Brandt och undertecknad) har nu vår utgångspunkt i församlingshemmet. Här kommer alla konfirmander i vår
församling nu att få ta del av evangeliet om
Jesus, i både ord, handling och lokaler som
passar dem. Förhoppningsvis till välsignelse
för oss alla i vår församling.
På torsdagskvällar träffas sKUL. Namnet
har en av våra ungdomar hittat på. Det handlar om att Svenska kyrkans unga (SKU) är
något som är roligt att vara med i (KUL). Här
kan våra tonåringar få en plats för samvaro och
nöje på sina villkor, samtidigt som de utforskar
vad det innebär att vara en Jesu lärjunge – det
som vi t.ex. pratar om under deras tid som konfirmander.
På söndagskvällar träffas FOCUS. Också det
ett namn som kommer från våra ungdomar. Det
är platsen för de som kommit lite längre, för
unga vuxna, som vill göra mer djupdykningar
och fokusera mer på vad det innebär att leva
som kristen.
sKUL – torsdagar klockan 19-21
i församlingshemmet
FOCUS – söndagar klockan 18-20
i församlingshemmet
VÄLKOMMEN DU OCKSÅ!
Axel Fors, ungdomspräst
5
Min barndoms jul
Av Birgit Lindberg
När jag tänker tillbaka och minns julen i i min
barndom inser jag att julfirandet under årens
lopp har förändrats mer än man kunnat tänka
sig. I min barndoms jul fanns inte nutidens
stress och jäkt, trots att jag bodde i en storstad,
inte jakten efter dyra julklappar eller tävlan om
vem som fått flest. Julen var då en högtid som
var fylld av traditioner och julens budskap var
en framträdande del av firandet.
Julmaten hörde också till det traditionella men
då fanns inget färdiglagat att köpa, allt tillagades i hemmet och även barn deltog i bakning
och matlagning.
Så småningom var man framme vid julaftonen. Julgranen togs in och kläddes med
stearinljus och prydnader som till stor del var
åstadkommna av barnahänder med mamma
6
som läromästare. Julklapparna slogs in och paketen försågs med rim som inte fick röja innehållet. Alla diktade efter bästa förmåga. Övriga
juldekorationer plockades fram och ställdes på
sina vanliga platser. Det som jag tyckte var
vackrast var stallet med krubban och herdarna.
Morfar hade snidat det med stor omsorg. Granen tändes först senare på eftermiddagen, då
julevangeliet lästes.
Sedan var det dags för julklappsutdelningen
och därefter dukades julmaten fram och den
som kunde rimmade till julgröten.
Glad och trygg kröp jag sedan ner i sängen,
kanske med någon favoritjulklapp vid sidan,
viss om att skyddsängelen på tavlan jag såg
från min säng skyddade mig.
Juldagen började med julotta i den stora kyrkan, som mestadels var fullsatt. Man fick höra julbudskapet ännu en gång och julpsalmerna
som man snart hade lärt sig utantill.
Det var sedan otänkbart att gå ut och leka
eller att pröva julklappsskridskorna eller liknande. Under juldagen var allt stilla. Affärer
och alla slag av nöjeslokaler var stängda. Det
enda avbrottet i stillheten var att släkten på min
mammas sida, som alla bodde i samma stad,
kom till oss på julmiddag. Mamma dukade
vackert och menyn var traditionell: Grönkålssoppa, lutfisk och ris á la malta. Annandagen
fick man gå ut och leka på förmiddagen och
på eftermiddagen var det traditionsenlig ”annandagsjulmatsnedskakningspromenad” med
familjen.
Så gick dagarna med julkalas hos olika
släktingar och kring tjugondedag Knut var det
vanligen barnkalas med julgransplundring och
lekar. Julgranen kastades ut och livet återgick
till det vardagliga.
Glädjen och tryggheten minns jag från min
barndoms julfirande, men jag tror att det i dagens samhälle tyvärr inte är alla barn förunnat
att ut i livet bära med sig liknande känslor av
barndomens jul som jag har fått göra.
God och välsignad jul!
Foto: Kristina Strand Larsson
Nu är det dags för ny musik igen!
En gammal och kär tradition i Värnamo
kyrka är de årliga adventskonserterna.
Genom åren har tusentals besökare fått ta del
av advents- och julbudskapet i toner och ord.
Kyrkomusikern och kompositören Fredrik
Sjöblom har än en gång fattat skrivarpennan
och dessutom tagit hjälp av kyrkoherde PärMagnus Möller när det gäller texterna. Du
kommer att möta en familj i julstressen som
mitt i pyntandet och stökandet får ett väldigt
speciellt besök…
Verket heter ”Bakom lågan brinner
ljuset” och är skrivet för fyra solister,
kör och symfoniorkester. Medverkar gör
Maria Boberg, Andreas Westberg, Linn
Fredriksson och Lasse Mellergårdh samt
Värnamo Symfoniorkester under Peter
Kopeczkys ledning.
Välkommen till urpremiär
söndagen den 5 december
kl.16.00 och kl. 19.00
i Värnamo kyrka.
7
Anslagstavlan
Predikoturer på nytt sätt
Från och med första advent kommer vi att flytta vår annonsering av gudstjänster och
verksamhet från Finnveden.nu till den nya onsdagsupplagan av Värnamo nyheter som
delas ut gratis till alla hushåll, företag och institutioner i kommunen.
n
Julafto
kyrkan
i Maria
l
e
p
s
l
u
n och j
krubba es kyrka
d
i
v
g
n
amli
hann
12.00 S ulbön i S:t Jo mo kyrka
a
J
n
12.00 ulbön i Vär
a
rka
e kyrk
J
17.00 ulbön i Fryel Värnamo ky erkyrka
i
t
J
17.00 ulnattsmässa Nydala klos
i
J
a
23.00 ulnattsmäss
J
23.00
Annandag jul
09.30 Högmässa i Mariakyrkan
09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka
11.00 Högmässa i Värnamo kyrka
18.00 Högmässa i Fryele kyrka
r”
salme
ch p
ger o
ns sån 20 decemb
den
yrka
”Jule
er
Juldagen
06.00 Julotta i Värnamo kyrka
07.00 Julotta i Fryele kyrka
09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka
11.00 Högmässa i Mariakyrkan
Nyårsafton
17.00 Nyårsb
ön i Värnam
o kyrka
Nyårsdagen
11.00 Högm
äs
16.00 Högm sa i Värnamo kyrka – bö
äs
n
18.00 Högm sa i Nydala klosterkyrka för församlingens kyrko
ässa i Fryele
råd
– bön för förs
kyrka – bön
för församlin amlingens kyrkoråd
gens kyrkorå
d
er nyår
t
f
e
n
e
rkan
öndag
S
a
riaky
a i Ma ohannes kyrk
s
s
ä
m
g
J
ö
t
a
:
H
k
S
09.30 ögmässa i ärnamo kyr
H
09.30 ögmässa i V
0
0
.
11 H
8
ans
m
tillsam
agen
mo k
Månd 00 i Värna ng in julen
.
kl. 19 ed och sju
m
m
ren.
o
K
rkokö
y
k
d
me
Trettondedag jul
09.30 Högmässa i Mariakyrkan
s kyrka
16.00 Musikgudstjänst i S.t Johanne
a
kyrk
o
nam
Vär
i
sa
mäs
17.00 Hög
17.00 Högmässa i Fryele kyrka
19.00 Högmässa i Nydala klosterkyrka
Anslagstavlan
Vi gra
tu
lerar
Bönetillfällen
Katar
in
Johan a Friberg
o
nes ti
ll dera ch henne
s
s lilla
dotte man
r Alva
.
Värnamo Kyrka
Middagsbön
Måndag-lördag kl.12.15
Mariakyrkan
Morgonbön
Måndag, tisdag, torsdag kl.09.00
S:t Johannes kyrka
Morgonbön
Måndag - tisdag - tordag kl. 09.00
Värnamo,
Fryele och Nydala församlingar
Församlingsexp. växel........................30 04 00
Kyrkogårdsförvaltning växel..............30 04 70
Fryele församlingshem............. 0370-69 50 02
Nydala klosterkyrka..................... 0382-310 03
trade 7
r
i
a
F
oden
gatan 1
sb
Kyrk
Sackersuamlingshemmet
blem
ö
inns i F
ppspro
F
a dina
Kan lös
julkla
olika
påsar i
esent
pr
Vi gör
en
prisläg
ttider:
Öppeag-fredag 0.
Månd
0-16.0
mellan
8.0
tid
annan gel
å
p
a
le
Sch
komm
Vill du ta Charlotta
k
konta 37 eller el. 160 83
9
t
tel. 49 ohansson .
ig
J
d
e
r
Iren nar vi fö
p
p
ö
så
e.se
airtrad
f
.
w
w
ida: w
Hems
9
Foto:Kristina Strand Larsson
Medarbetarskap
Under november och december kommer vi
att på många olika sätt arbeta kring begreppet
medarbetarskap. Frågorna som står i centrum
är: Vad betyder det att vara med i en församling? Hur arbetar vi tillsammans för Guds
rike? Vilket ansvar har man som kristen för sin
församlingsgemenskap? Vad skall församlingens anställda göra och vad skall de inte göra?
Många har varit med i församlingens liv i
många, många år – och man har vant sig vid
hur det skall vara, vem som skall göra vad och
vad vi kan förvänta oss av varandra. Men vad
händer om vi bryter dessa strukturer? Kanske
får någon upptäcka att man faktiskt kunde
saker som man innan inte trodde man kunde
eller innan inte ens trodde var viktigt för församlingens gemenskap. Kanske visar det sig
att det man gjort i många år inte alls var det
som man egentligen längtade efter att göra i
församlingen och äntligen får man prova på
10
något annat. Kanske får vi se varandra på ett
helt nytt sätt.
Jag tror att Gud gett oss allt vi behöver för
att vi skall bli en växande och god församling
att leva och växa i – han har lagt gåvorna i vår
gemenskap, fördelade på oss alla. Ofta har vi
som församlingar varit dåliga på att ta fram
och använda alla dessa gåvor. Tänk vad som
kan hända då var och en får bidra med det som
Gud lagt ner i var och en – då är himmelen
nära. Som sagt, under november och december kommer vi att intensifiera detta arbete i
församlingarna – vad betyder det? – Ingen vet,
men det skall bli spännande att se!
Pär-Magnus Möller, kyrkoherde
Bönenätverk
Värnamo församling har sedan ca 10 år haft
kontakt med en liten Evangelisk-Luthersk gemenskap i Albanien. De två senast åren har vi
varit med och startat upp ett ”bibelläger” för
ungdomar. I år hade man också inbjudit en
”kvinnogrupp” att delta i lägret med tanke på
att dessa kvinnor till nästa år skulle kunna vara
ansvariga för mathållningen och en del annat
praktiskt.
Det var verkligen härligt att vara tillsammans med dessa kvinnor med sina olika erfarenheter av att vara kristen i detta land där
ateismen varit påbjuden under ca 40 års tid
och de kristna idag är i minoritet. Vid ett av
samtalstillfällena funderade vi kring hur vi
som kristna i Sverige och Albanien kan stötta
och uppmuntra varandra. Då sa vi att vi ville
starta ett ”bönenätverk” – där vi ber för varandra t.ex. 1 dag varje vecka och kanske kan
det utvecklas till att förbereda oss i våra olika
länder för tjänst på olika sätt i Guds rike för
våra ungdomar i Albanien och Sverige.
Det var uppmuntrande att höra dessa kvinnors berättelser och få dela erfarenheter med
dem. Det var gott att se och förstå hur de älskade Gud och därigenom kunde vara till för sina
ungdomar. Ungdomarna i Albanien står inför
stora utmaningar. Utbildningsväsendet börjar
utvecklas men det är stor skillnad på skolorna
på landsbygden och i storstaden Tirana. Möjligheten till arbete är begränsad men de ungdomar
vi mötte hade trots svårigheter en stor framtidstro och ett stort hopp. Vi önskar dem Guds välsignelse i livet och en fast och trygg förtröstan
på Gud som älskar dem så högt. Låt detta också
bli din bön – både för ungdomarna i Albanien
och för de ungdomar du har i din närhet.
Kerstin Berggren, diakon
11
Fader vår blir För 29 år sedan presenterades en ny översättning av Nya Testamentet. Det var till stor
glädje för kyrkan, som nu välbehövligt kunde
förkunna evangeliet om Jesus med ett språk
som var mer förståeligt. Svenska språket hade
förändrats så mycket under 1900-talet att Bibelns språk kändes ganska omodernt och mossigt. Dessutom hade bibelforskningen kommit
fram till många nya teorier och metoder som
var till stor hjälp i arbetet med en ny bibelöversättning.
När du översätter Bibeln finns det såklart
saker som är extra känsliga. Det är ingen vanlig bok. Det är Guds Ord. Den används vid
Foto:Kristina Strand Larsson
12
gudstjänstens möte med Herren själv. Många
är vi som älskar julevangeliet, berättelsen om
nattvardens instiftelse eller Herrens bön. Ändras orden, är betydelsen densamma, men våra
känslomässiga band till formuleringar vi kommit att älska är så starka att det blir en utmaning för oss att inte låsa fast oss vid det gamla.
Evangeliet behöver ju ständigt förkunnas för
nya generationer, i en värld där språket nu förändras fortare än någonsin. För att tron inte ska
vara ett museum behöver därför också språkdräkten ständigt förändras.
I 93 år har kyrkan använt en version av Herrens bön, som härstammar från en översättning
Vår Fader
till svenska från senmedeltiden, 13-1400-talet.
Det är en lång tid. Därför var det extra känsligt
när vi 1981, efter nästan 700 år, fick en annan
version av Herrens bön: Vår Fader. Dessutom
var denna översättning teologiskt utmanande
på några punkter. Alla kyrkor var inte förtjusta.
I handboken från 1986 kunde man välja vilken
version man ville använda i gudstjänsten. Många bytte. Andra höll kvar vid det gamla.
1993, för 17 år sedan, ändrades den mest utmanande ordalydelsen. Då enades de flesta kyrkor
i Sverige om att använda den versionen. Det
vill vi också göra! Inte minst för våra ungdomars och konfirmanders skull, för vilka orden i
den uråldriga versionen känns mer främmande
och obegripliga än någonsin.
Från och med 1:a söndagen i Advent kommer vi att be Herrens bön i den version som
börjar Vår Fader, i alla våra gudstjänster i Värnamo pastorat.
Det kan kännas ovant från början. Men vi
kan göra det med glädje, i vetskapen om att vår
bön bär vidare evangeliet om den uppståndne
Jesus till nya generationer!
Axel Fors, präst
13
Foto: Olle Karlsson
Apostladagarna
Av Håkan Sunnliden
Att fira gudstjänst har varit det viktigaste Kyrkan kunnat göra genom årtusenden. Det av det
enkla skälet att det är i gudstjänsten de kristna
möter sin Herre Jesus Kristus. Det är inte antalet besökare, vilket märkligt uttryck för övrigt, utan just själva mötet med Kristus som är
i centrum. De kristna kommer samman ”i Jesu
namn”, i övertygelsen om att Herren själv är
där. Den första mer formella gudstjänsten var
en fortsättning av den judiska synagoggudstjänsten. Vi kallar den för Ordets gudstjänst.
Till denna lades praktiskt taget omedelbart
Nattvardens gudstjänst, den del av gudstjänsten Herren själv instiftade. De första kristna
fann snart många skäl till att fira gudstjänst.
Sedan några år tillbaka iakttar vi de så kal�lade Quatemberdagarna i Värnamo kyrka. De
är dagar av bön och glädjefasta och infaller
under de fyra årstiderna, därav namnet. Jämte
Quatemberdagarna hör Apostla- och martyrdagarna till det äldsta beståndet av gudstjänster.
Det dröjde inte länge förrän de första kristna
fick lämna jordelivet av naturliga skäl eller
på grund av martyrdöden. Gemenskapen med
”dem som gått före” fortsatte emellertid genom
14
gudstjänsten. I gudstjänsten är vi alla, levande
och döda, förenade med varandra genom tron
på Kristus. I Allhelgonatid påminns vi om det
på ett särskilt sätt, men det kan finnas anlening
att påminnas något oftare om det. Därför vill vi
nu återuppta firandet av apostladagarna. Dessa
infaller enligt följande:
30 november S:t Andreas
21 december S:t Thomas
27 december S:t Johannes
24 februari S:t Mattias
3 maj
S:t Filippus och S:t Jakob
29 juni
S:t Petrus och S:t Paulus
27 juli
S:t Jakob d.ä.
24 augusti
S:t Bartolomeus
21 september S:t Matteus
28 oktober S:t Simon och S:t Judas
I Svenska kyrkan firades dessa dagar fram till år
1722. Vi påminns genom dessa dagar inte bara
om vår relation till ”dem som gått före”, utan
också om att vi är en del av apostlarnas kyrka,
som det heter i trosbekännelsen ”en enda, helig, allmännelig och apostolisk kyrka”.
Ny i Värnamo
Namn? Mats J. Brandt. Arbetar som? Vikarierande ungdomspräst
medan Katarina Friberg är mammaledig. Mina huvudsakliga områden kommer att vara Svenska Kyrkans Unga, gymnasiekontakter,
konfirmanderna och djupmeditationsgruppen.
Jag kommer ofta att leda mässfirandet i Sankt Johannes.
Uppvuxen? I Femsjö (sydvästra Småland)
Har varit präst? I tolv år, bland annat i
Huskvarna och Kalmar.
Äter? Grönsaker, tofu och sushi. Gillar libanesisk mat.
Dator? Apple Macintosh.
Favoritbibelböcker? Psaltaren, Predikaren, Johannesevangeliet,
brevet till Efesos.
Skyddshelgon? Clemens av Alexandria.
Favoritmystiker? Mäster Eckehart och
Gregorios Palamas.
Beundrar? Trevor Huddlestone, som jag träffade 1997.
Lund eller Uppsala? Båda, men Lund är trevligast.
Läser? Mycket, men gärna idé-, litteratur-, religions- och kyrkohistoria. Fantasyromaner.
Lyssnar på? Punk, klassiskt och västindiskt.
Favoritlåtar? ”Free Nelson Mandela” av The Specials och ”Jerusalem” av Hubert Parry.
Favoritkyrkomusik? ”Magnificat” av
Charles Villiers Stanford.
Fritid? Tränar på gym. Studiecirklar. Medeltidsläger.
Favoritland? Skottland eller England.
Oroas av i världen? Främlingsfientlighet
och miljöförstöring.
Oroas av i kyrkan? Fundamentalism och modernism.
Viktigt i kyrkan? Sakramenten, retreater och opinionsbildning mot
samhällelig ondska.
Intresserad av? Religionsdialog och människorättsfrågor.
Irriteras av? Ordet ”värdegrund” och vanföreställningen att det finns
fem världsreligioner (Traditionell kinesisk religion och sikhismen
glöms ofta bort, trots att båda är betydligt större än judendomen).
Boktips? William Johnston: ”Mystik för en ny tid”.
Träffas säkrast? I församlingshemmet tisdagar,
onsdagar och torsdagar.
Sista ord? ”Kristendomen handlar inte om etik, utan om den inre
erfarenheten av den heliga Treenigheten”.
15
medmed
ochoch
tändtänd
hoppets
hoppets
ljus!
ljus!
Ge din
Gejulgåva
din julgåva
på på
Världen
Världen
är inte
är inte
rättvis.
rättvis.
Allt för
Alltofta
för ofta
har kvinnor
har kvinnor
sämre
sämre var var
pg 90
pg01
9022-3,
01 22-3,
bg 900-1223
bg 900-1223
ellereller
SMS:a
SMS:a
”HOPP”
”HOPP”
till till
möjlighet
möjlighet
till utbildning,
till utbildning,
försörjning
försörjning
och sjukvård
och sjukvård
– bara
– bara
72950
och och
bidrabidra
medmed
50 kronor.
50 kronor.
för att
förde
attärdekvinnor.
är kvinnor.
VarjeVarje
människa
människa
kan skapa
kan skapa
sig en
sig en72950
tryggtrygg
framtid.
framtid.
Om hon
Om hon
barabara
får chansen.
får chansen.
Möjlighet
Möjlighet
till till
god god
hälsa,
hälsa,
stödstöd
i form
i form
av små
av små
lån och
lån kunskap
och kunskap
om sina
om sina
rättigheter
rättigheter
är steg
är steg
på vägen
på vägen
till ett
tillbättre
ett bättre
liv. liv.
16
sk10107 foto: Leif Gustavsson/i
Nu
Nutändas
tändas
tusen
tusenjuleljus
juleljus