Transcript Allhelgona 2013 - Värnamo Pastorat

GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL
VÄRNAMO OCH NYDALA - FRYELE
|
I SAMARBETE MED AMOSMAGASIN
•
ALLHELGONA 2013
TEMA
RÄKNAD
Thomas räknar varje
hårstrå på ditt huvud SID 4
Varför hänger det en förgylld sopskyffel i Mariakyrkan? SID 20
2
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
RÄKNA SIG SJÄLV…
Utges av
Svenska kyrkan Värnamo
DET VAR MITT första teaterbesök. Lågstadieklassen
hade åkt buss genom staden och kommit fram till
den provisoriska teatern i en hotellfoajé.
Förväntansfullt hade vi bänkat oss på de svartmålade trälådorna runt den lilla scenen. Ljuset släcktes
och tändes på nytt - och en ny värld öppnade sig
framför oss. Pjäsen handlade om hästar. Det var
dramatiskt och känslomässigt. Spelet engagerade så
starkt att jag inte såg de torftiga kulisserna eller det
löjeväckande med vuxna människor i trikå som
sprang omkring med symboliska hästsvansar av
dammvippor. Jag hörde inte ens kamraternas suckar då de tyckte att pjäsen var konstig och alldeles för
lång. Jag var verkligen närvarande i händelserna på
scenen; Jag kände vad hästarna kände. Luktade vad
de luktade och drömde vad de drömde. När en av
hästarna tragiskt dog och låg där på marken med
vidöppna tomma ögon (Detta var på den tiden då
barnteater skulle lära barnen livets realitet och
hårda verklighet), stod livet och döden på spel – och
hela min varelse var uppfylld av indignation över att
livet kunde vara så orättvist.
räknade jag inte bort mig själv. På något sätt var det
första gången jag verkligen ville stå upp för den jag
var.
DU SKALL ÄLSKA din nästa som dig själv, lyder den gyl-
lene regeln. Det svåra med den regeln är nog att
älska sig själv, att räkna med sig
själv som värdefull. Jag tänker
att bara den kan älska sig själv
som först blivit älskad. Bara
den som är medräknad är att
räkna med… Det är därför
Gud räknar med dig…
PÄR-MAGNUS MÖLLER,
KYRKOHERDE
www.varnamopastorat.se
E-post:
[email protected]
Besöksadress:
Kyrkogatan 17, Värnamo
Postadress:
Box 624, 331 26 Värnamo
Svenska kyrkan i Värnamo
består av Värnamo och
Nydala-Fryele församlingar
Ansvarig utgivare :
Pär-Magnus Möller
Omslagfoto: Omslagsbilden
föreställer Thomas Borglin.
Pär-Magnus är fotografen.
NÄR VI EFTER PJÄSEN åter kom ut i dagsljuset beklaga-
de min lärarinna sig över att pjäsen var så dålig och
tillsammans med klassen uttryckte hon ljudligt sitt
missnöje över valet att offra en förmiddag till detta
spektakel. Jag förstod ingenting. Hade jag missförstått – eller hade de inte sett? När jag, i kören av
missnöje, uttryckte att jag tyckte pjäsen var fin möttes jag av lärarinnans likgiltiga: Jaha…
Produktion: Berling Press
Tryck: V-TAB Örebro 2013
Var så god…
Denna tidning är producerad
av Svenska kyrkan i Värnamo,
Nydala-Fryele i samarbete
med Amosmagasin.
Till er som inte vill ha tidningen
ber vi er att lägga den i pappersåtervinningen. Men först av allt ta
er tid med den tidning ni just fått i
handen. Stanna upp, läs och tänk
över vad som är viktigt för dig.
ORSAKEN TILL att jag tror att jag minns denna händelse så tydligt är att det var första gången jag medvetet tog ett beslut om att inte ge upp min egen åsikt.
Jag insåg förvisso att jag inte skulle vinna någon
omrösting i klassen om huruvida pjäsen var objektivt bra eller dålig – men jag beslöt att räkna min
åsikt som värdefull, att den var betydelsefull, något
att räkna med. Min upplevelse var min, den kunde
ingen ta ifrån mig. Även om andra räknade bort mig
FOTO:JENNY ARVIDSSON
REMI – RICKARD FORNSTEDT
Församlingsexpeditionen är öppen
vardagar 08.00–16.00.
Lunch 12.00–13.00
Telefon: 0370–30 04 00
Fax: 0370–155 25
3
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
ELLER, HUR
RÄKNAR GUD?
OFTA KANSKE VI försöker att dra oss undan
med ursäkter som ”inte ska väl jag...”, eller
”det där klarar inte jag...”, för att inte tala
om ursäkten ”det där gör andra så mycket
bättre...”. Men jag tror inte att det är det
som är det viktiga i Guds rike. Där blir vi
medräknade redan från början, just för att
vi har fått olika gåvor som är tänkta att
komplettera varandra oavsett om någon
annan hade gjort det bättre eller annorlunda. Ingen annan kan göra det jag gör just på
det sättet. Och det kanske är just på mitt
sätt som Gud vill att det ska göras. Det
kanske är just min gåva som ska brukas i det
här sammanhanget.
I ANDRA Korintierbrevets tolfte kapitel
beskriver Paulus de olika gåvorna som finns
i församlingen. De är alla olika, men lika
viktiga. De behövs för samspelet och helheten. Gåvorna beskrivs som kroppsdelar, där
både händer, fötter, ögon och öron behövs
för att helheten – kroppen – ska bli komplett. Det fungerar inte om varje person ska
vara öra, eftersom då till exempel synen
inte får plats. Alla delar räknas fast de inte
har samma uppgift. Så oavsett vilka gåvor
du har – hand fot eller tå – behövs du i Guds
rike. Gud räknar med dig. Gör du?
TEXT OCH FOTO: HELENA PERSSON
FOTO HELENA PERSSON
HAND
FOT
ELLER TÅ?
”...97, 98, 99...” Nej, han måste ha räknat
fel. Herden tog om igen, men inte heller nu
fick han det till något annat än nittionio.
Det var bara att lämna de andra fåren för att
ge sig ut och leta. Utan det sista fåret kunde
han inte dra vidare. Det gick helt enkelt inte.
Liknelsen finns att läsa i Matteusevangeliets artonde kapitel, och jag tänker
mig att det är så viktiga vi är för Gud. Även
om vi spretar i tankarna, springer vår väg
och glömmer bort vilken riktning vi bör ta,
så stannar han upp, väntar in och letar rätt
på oss då vi har gått vilse. Gud räknar med
oss. Visst är det nödvändigt att vi som människor känner oss sedda och behövda. Att
det är viktigt att vi har en uppgift, en plats
och någon eller några som räknar med oss
för att inte känna oss utanför.
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
4
UNDER SAX
OCH KAM
J
ag låter Thomas Borglin sätta
sig i sin frisörstol. Sedan 1931
har denna salong varit platsen
för de åtskilliga samtal om allt
mellan himmel och jord som
äger rum under frisörens kam
och sax. Sedan tidig medeltid har frisören haft en mångfacitterad verksamhet; han utförde mindre operationer, förlöste kvinnor och klippte
hår. I dag kan jag tänka mig att
Thomas inte plåstrar om fler sår än
dem han själv åsamkar sina kunder,
men får kanske i gengäld både verka
som psykolog och själavårdare. Det
blir många livsöden som avhandlas
under Thomas vana klipparhänder.
– Min far tog över salongen 1957
och jag började hos honom 1963. Det
betyder att jag har klippt hår sedan
50 år tillbaka. Ibland har jag undrat
hur många huvuden det innebär. Jag
utbildade mig i Växjö och min syster
Ulla och jag tog över salongen efter
vår far.
Jag är inte uppväxt i en aktivt kristen familj. Jag gick i söndagsskola
och jag minns flanellograferna med
de bibliska bilderna – men annars var
inte kyrkan något som direkt var viktigt i vardagen. Vi brukade inte fira
jul eller påsk i kyrkan – julen var
mest tomte, mat och julklappar –
som för de flesta. Då var sporten det
viktiga. Jag har alltid varit med i
WSK.
1968 gjorde jag lumpen i flottan,
jag låg på Elvsnabben som sjukvårdare och frisör. Här gjordes också ett
Min far brukade skylla mitt drickande på
värnpliktsåren – det
var för mycket festande, sa han. Men jag
vet inte om det beror
på det.
av mina livsval. Jag extraknäckte
som servitör på mässen. Jag skötte
min uppgift så väl att jag erbjöds få
anställning som servitör på kungliga
slottet. Det var på Gustaf VI Adolfs
tid – ”Plikten framför allt” – och
kanske var det pliktkänslan gente-
mot mot far som fick mig att tacka
nej. Jag vet ännu i dag inte om det var
rätt val. Kan ibland tycka att det var
synd att jag inte testade på…
MIN FAR BRUKADE skylla mitt drickande på värnpliktsåren – det var för
mycket festande, sa han. Men jag vet
inte om det beror på det. Själv hade
han inga problem med spriten, men
anlaget fanns i släkten. Jag såg det
senare när min mor efter min fars
död började trösta sig med att dricka
– då var hon 75 år gammal.
Alkoholism kan se så olika ut. Många
tänker att alkoholister sitter hemma
och super och inte kan sköta sitt jobb
– men jag har inte varit berusad på
arbetet och jag drack sällan ensam
hemma. Mitt alkoholmissbruk
omgärdades istället med en slags
glamour. Jag drack alltid tillsammans med andra eller på Tre liljor.
Drickandet var alltid kopplat till en
god måltid och jag försökte lura mig
själv med att allt var under kontroll.
Men sanningen var att bortom all
glamour var det alkoholen jag var ute
efter – berusningen. Jag tänkte att
jag mådde bättre om jag drack mer
men det var ju inte sant. Det var
suget efter alkoholen som drog mig
mer än jag kunde erkänna – det var
den som hade makten över mina val.
VÄRST BLEV DET efter skilsmässan – jag
använde skilsmässan som skäl till att
dricka mer… det var ju en lögn det
också – och min före detta fru visste
det. Efter att jag varit på avgiftning i
Jönköping vägrade hon släppa taget
och mer eller mindre tvingade mig in
på en rehabiliteringsklinik.
MINNESOTA 1992 kom jag med i
Mariakyrkans kör. Musiken har alltid
varit viktig för mig och jag har alltid
känt mig hemma i gudstjänsten. Den
är något man växer in i. Det handlar
inte om underhållning – det är något
annat. Jag mådde bra i församlingen
– men alkoholsuget hade inte släppt
sitt grepp om mig – efter fem år började jag dricka igen. Det var liksom
när jag mådde som bäst som jag började dricka igen eftersom jag då trodde jag hade koll på det – men det har
man som alkoholist aldrig. Man kan
inte räkna med sig själv.
I DAG ÄR DET ANNORLUNDA. Jag har
inte druckit något på fem år – och jag
är tacksam över att jag inte ens känner suget längre. Jag har det bra nu –
en trivsam tillvaro. Församlingen är
viktig för mig – där är jag
hemma och där har jag
övat mig i att vara mer och
mer trygg. Jag är kyrkvärd
och aktiv på många olika
sätt. Jag tycker om de
enkla sammanhangen och
det är skönt med en trygg
gudstjänstgemenskap. Jag
har varit med i församlingslivet i tjugo år – och jag är
trygg i min tro och i mig
själv. Jesus räknar med
mig och jag med honom.
Därför kan jag räkna med
mig själv och andra kan
också göra det.
TEXT OCH FOTO:
PÄR-MAGNUS MÖLLER
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
Säljs inte fem sparvar
för två kopparslantar? Men ingen av
dem är glömd av Gud.
Och till och med hårstråna på ert huvud är
räknade. Var inte
rädda, ni är mer
värda än aldrig så
många sparvar.
Luk 12:6-7
5
6
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
RÄTTVIS TIPPSPROMENAD
På valdagen den 15 september var det
många som gick den rättvisa tipsrundan
i Värnamo församlingshem.
Tre stycken hade alla rätt:
Linda Johansson, Barbro Gullberg och Henric Jönsson
som fick ett presentkort var i Sackeusboden på 100 kr.
Och av de 34 som hade 4 rätt
har vi dragit 6 stycken vinnare:
Henrik Rosenqvist, Tove Hjalmarsson, Solveig Karlsson,
Kerstin Carlsson, Lisbeth Barabas och Frida Fälth fick
varsitt presentkort i Sackeusboden på 50 kr.
Klarar du frågorna?
Skicka in ditt svar till [email protected]
1. Vem bestämmer priset på en
Fairtrademärkt vara i butiken eller på caféet?
1 Fairtrade
X Odlaren
2 Butiken/ caféet
2. Hur bidrar Fairtrade till att
kaffeodlarna får en förbättrad ekonomisk situation?
1 Fairtrade betalar varje månad
ut bidrag till kaffeodlarna
X Kaffeodlarna garanteras ett
minimipris och en
Fairtradepremie då de säljer
sina bönor till en uppköpare
2 Det du betalar ”extra” för
Fairtrademärkt kaffe går till
Fairtrade Sverige, som fördelar pengarna rättvist till kaffeodlarna
3. Filmen ”Bananas” som gjordes av svensken Fredrik
Gertten handlade om arbetarnas villkor på en bananodling. Var finns bananplantaget?
1 i Mali
X i Nicaragua
2 i Peru
4. Var kan du hitta
Fairtrademärkta varor i
Värnamo?
1 Inte någonstans
X Bara i Världsbutiken i
Värnamo i
Församlingshemmet,
Kyrkogatan 17
2 I de flesta livsmedelsaffärer,
Världsbutiken i
Församlingshemmet,
Kyrkogatan 17, några klädaffärer, bensinmackar, blomsterhandeln, Systembolaget,
restauranger och sportaffärer.
5. Vilket påstående stämmer
inte?
1 Fairtrade motverkar barnarbete
X Bara livsmedel kan vara
fairtrademärkta
2 Fairtrademärkta varor
kontrolleras av en oberoende
organisation
filmrecension
Titel: Hur många kramar finns det
i världen.
Premiär: 16 augusti 2013.
Regi: Lena Koppel.
I rollistan: Per Moberg, Claes Malmberg, Vanna Rosenberg, Bosse Östlin,
Ellinor Holmer, Theresia Widarsson,
Mats Melin och Maja Karlsson.
”HUR MÅNGA KRAMAR FINNS DET
I VÄRLDEN”
Hur många kramar finns det i världen” kan man undra efter att ha sett
filmen med samma namn. Historien
i korthet av denna uppföljare är att
Max (Per Moberg) blir kontaktad av
sin gamle barndomsvän Peter (Claes
Malmberg) för att få hjälp men en
film där deltagarna skall presentera
sig själva och vardagen som möter
dem med sina speciella svårigheter.
De är två vänner som växt upp
tillsammans och har utvecklats åt
olika håll. Max, en framgångsrik
reklamfotograf med spritmissbruk
och Peter som stannat kvar på orten,
gift och skild, ett barn och tror nu
att han är dödssjuk. Peters flicka har
Downs syndrom och är nu med sin
mamma på semester.
På det boende som Peters flicka
bor vill de göra en film om sina liv.
Peter ringer sin gamla vän och ber
honom filma.
Max blir senare varse att det är
utvecklingsstörda han ska jobba
med och tycker att
det är rätt jobbigt.
De gör ju inte som
andra. Men varje
gång det händer
Max något.så är det
alltid en boende
som tröstar och ger
en kram. När det
händer något på
boendet, så är det
de boende som
räddar situationen, genom sina berättelse om
sina liv eller med en kram till den
som behöver det. De boende visar
att kärlek och osjälviskhet gör skillnad. Max genomgår en förändring
då filmandet har en terapeutisk karaktär för
honom.
De mest givande scenerna
i filmen är de dokumentära
som illustreras i svart-vitt
för att betona den verklighet som skådespelarna från
”Glada Hudik-gänget” lever
i. Deras berättelse om sin
önskan att bli bemötta med
respekt och att de har drömmar som alla andra, gjorde
filmen rättvisa. Många skratt blev
det och tid för eftertanke.
TEXT: ANN-MARIE PETERSON
OCH ANDREAS ALMER
ANNONS
St
Star
ar of Hope
Hope,, en bist
biståndsorganisation
åndsorganisation som arbet
arbetar
ar
utifrån FFN:s
N:s deklaration om mänskliga rättigheter,
barnkonventionen samt en kristen värdegrund där
alla människor har samma rättigheter och värde,
oavsett social, etnisk eller relig
iös tillhörighet.
religiös
ÅRETS MEST EFTERLÄNGTADE
EFTERLÄNGT
NGTTADE JULKLAPP!
JULK
Varje år sitter tusent als familjer och längt ar efter ett julpaket som når dem fullpack at
med mat, kärlek och omsorg. I decennier har paketen gett trygghet och uppmuntran
till utarbetade föräldrar och sann julglädje till barnen.
Årets julpaket kommer i först a hand att gå till Lettland, och som g ivare du k an bidra
på flera olik a sätt.
a alternativet att låt a
Star of Hope packa ihop ett paket åt dig. Då räcker 250 kr till ett paket som packas på
plats i mottagarlandet, där varorna generellt är billigare än i Sverige och där den lokala
marknaden gynnas. Samtidigt försvinner kostnaden för frakten från Sverige och den
miljöpåverkan som denna medför.
Vill du packa ditt eget paket besök starofhope.se för mer information.
Du skänker ett julpaket genom att besöka vår webbsida
www..starofhope.se eller kontakta oss på [email protected]
www.starofhope.se
[email protected]
Du kan även ringa oss på 0662-461 00.
ANNONS
Föreviga Raoul Wallenbergs minne
med en skog i det heliga landet
WWW.CTR.LU.SE
Stöd Keren Kajemet
- Världens äldsta miljöorganisation
som värnar om Israel och världen
100kr/träd 100kr/m vatten
3
SMS:a din gåva idag!
Nu kan d
u
Klimatkom
pensera!
SMS:a ”KKL 25” för att ge 25 kr
SMS:a ”KKL VATTEN” för att ge 60 kr
SMS:a ”KKL RAOUL” för att ge 100 kr
SMS:a texten till nummer 72672
www.kkl.nu • [email protected]
www.raoulwallenbergskogen.se
KKL, Box 5053, 102 42 Stockholm
Plusgiro 15 03 76-2 Bankgiro 5816-5515
08-661 86 86
mån-fre 07-21, lö 09-18, sö 09-20
),/k=,9+</1f
1f37&
Vi be
ber förr dig!
d !
4rUKHNHYRS19:15Wr2HUHS
9PUNPUTLKKP[[I€ULpTULWr
-€YTLYPUMVYTH[PV
P UVTO\YK\
K RHUZLWr
Wr2HUHS
Nr[PSSwww.kanal10.se
se
e
QH]rYHZpUKUPUNHY]PH]rY^LI[]
+pYRHUK\p]LUM€SQH
Årets viktigaste böcker fför
ör Svenska kyrkan
Magnus Malm | Kännetecken
Att söka Guds närvaro i en kaotisk tid
Patrik Hagman | Efter folkkyrkan
En teologi om kyrkan i det efterkristna samhället
Gustaf Wingren | Skapelsen och lagen,
Evangeliet och kyrkan
Inbunden 214 s, inkl böneband 359:Erbjudande 269:-
Danskt band 267 s, 280:Erbjudande 224:-
Danskt band 536 s, 389:Erbjudande 298:-
Läs mer om böckerna och beställ på www.artos.se | [email protected] | 0910 77 91 02
Svenska
Svenska
kyrkan
k
yrkan
behöver
b
ehöver
tteologisk
eologisk
och
o
ch andlig
fförnyelse.
örnyelse.
I dessa b
böcker
öcker
finner vi
en br
braa
början...
b
örjan...
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
9
FOTO: JONAS EKSTRÖMER
Denna sida är
ett samarbete
med tidningen
1
TRO. Ordlös
och enkel.
Ljuständningen har
blivit en av svenskens
vanligaste religiösa
ritualer.
2
FOTO: LARS RINDESKOG
FOTO: SCANPIX
MINNE. Ljuset tänds för dem
som led och dog på grund av att
omvärlden inte ville se. Det upprättar
och påminner om att det inte får
hända igen. Bild från världsaidsdagen.
FOTO: LARS RINDESKOG
3
4
HELHET. I yogastudion eller
i behandlingsrummet. Ljuset
signalerar att kropp och själ hör ihop.
Fem skäl
att tända
PROTEST. ”Visa kvinnor respekt!”
Ljuset som tänds i vrede ger energi
i kampen för fred och rättvisa. Bild
från demonstration mot gängvåldtäkt
i Indien.
5
GEMENSKAP. Varje barn gör
mänskligheten rikare. Dopljuset är
en symbol för tillhörighet.
Ljuständning. Från oro och sorg till hopp
och tacksamhet. I ljuset bor alla känslor.
EN GRAV, en höstkväll, ett brinnande
ljus. Allhelgonahelgens status som
årets stora ljuständningshögtid
ökar stadigt och på ett halvsekel har
gravljusen gått från exotiskt inslag
till folklig ritual.
Men trenden är större än så. Seden
att tända ljus för en stunds eftertanke
hemma eller i kyrkan, när som helst
på året, växer även den.
Skälen är flera. Dels tar människor
med rötter i andra länder med sig
vanan hit. Dels är ljuständningen
som gjord för en sekulariserad men
meningssökande samtid. Ljuset som
tänds är en form av urrit. Enkel.
Allmänmänsklig. Djup.
– När jag var liten tände man
inga egna ljus i kyrkan. Idag är
ljuständning ett särskilt moment i
gudstjänsten.
Det säger Krister Kappel,
kyrkoherde i Järfälla församling.
– Ljuset gör att man koncentrerar
sig, lågan hjälper till att samla
tankarna. Samtidigt är det bärare av
något större. En form av existentiellt
kvitto.
belysning, menar Krister Kappel.
Man avskiljer ljus som har en
särskild funktion – ett minnesljus, ett
meditationsljus eller ljus som har en
särskild plats.
– Ljuset är minnesbärare. Många
tänder ljus hemma speciella dagar.
FÖR FYRTIO ÅR sedan var ljusbärare –
manshöga ljusstakar för små andaktsljus – sällsynta. I dag finns de i de
flesta kyrkor. Så även i Järfälla. Många
kommer in, helg som vardag, tänder
ett ljus och stannar upp en stund.
Är det någon skillnad på att tända ett
ljus i kyrkan eller hemma?
– Nej, inte rent teologiskt, även
om många kan känna att det ger
en särskild dimension att tända
andaktsljus i kyrkan.
Men även i hemmiljö
gör människor skillnad på
stämningsbelysning och betydelse-
HOPP OCH TACKSAMHET. Oro och sorg.
Det är några av de känslor som
kanaliseras via ljuset. Visst händer
det att man tänder ljus för sin egen
skull, säger Krister Kappel. I fokus
står dock oftast anhöriga. Barn,
föräldrar och vänner. Men också
samhällsförändringar och stora
händelser. I tider av oro eller då
katastrofer inträffat är ljusbäraren
i kyrkan mer välfylld än annars.
För många är ljuständning ett sätt
att be, säger han.
– Ljuset gör bönen konkret,
men ljuset är också en bön i sig. En
handgriplig ordlös bön.
KRISTINA LINDH
Ett arv från -68
Plyschbrallan försvann, ljusbäraren
lever kvar. Seden att tända andaktsljus
i kyrkan är ett arv från barrikadernas
år. Det var 1968 som Martin Luther
King skulle ha talat i Uppsala domkyrka
vid ett möte med representanter för
världens alla kyrkor. När han sköts ihjäl
en tid innan tog en av domkyrkans
präster initiativ till en stor ljusstake med
titeln Folkförsoningens träd för att
hedra Kings minne. Ljusbäraren blev
en succé och företeelsen spred sig över
landet.
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
10
Det visste du
inte om mig
A. Jag kan cykla enhjuling
200 meter, men har inte
lärt mig att svänga.
VÅRA
KÄNDISAR
Under Värnamodagarna fanns Svenska kyrkan
i Värnamo på plats med bemannat tält mitt på
Storgatsbacken. Där fanns möjlighet att köpa
kaffe och bulle, tillfällen till samtal, gott om
information, försäljning av rättvisemärkta
produkter och en tävling.
A
1
B. Jag har varit fotbollsdomare i Genua i serien för
de svenska fartygslagen.
B
2
C. Jag har gjort succé som
syster Jane i spexsammanhang på Gröndalsskolan.
TÄVLINGEN GICK UT PÅ att para ihop en barnbild, en vuxenbild
och en text tillhörande en av ”våra kändisar”. Många stannade
upp framför Svenska kyrkans tält. De fångades av fotografierna på plakatet. Funderade och jämförde. En del kom tillbaka,
chansade och lämnade in sin svarskupong.
C
3
HÄR KOMMER LÖSNINGEN OCH NAMNEN PÅ VINNARNA.
Tre personer lyckades få allt rätt:
D. Jag har talat med Sven
Jerring på Stockholms stadion.
Bengt –Åke Salomonsson
Christina Johansson
Anette Wettebrand
Vinnarna får välja rättvisemärkta varor
från Sackeusboden för 100 kronor.
Välkommen till Värnamo församlingshem hälsar vi vinnarna!
D
Barnbild
Vuxenbild
Det visste du inte…
e
1
F
f
2
C
E. Jag har varit inköpare för
skogsmaskiner.
E
d
3
4
5
B
b
4
A
a
5
D
c
6
E
F. Jag har sjungit duett med
Sanna Nielsen, iklädd igelkottkostym.
F
6
ANNONS
Täppt i näsan? Bihåleproblem?
Pollenallergi? Förkyld?
Rekommenderas av öron-, näsa- och halsläkare
Säljs via tel. 031-13 22 52 och på
www.nasoklar.nu
Ange kampanjkod amos1210
150:-
129:-
Leva – inte bara överleva
Läs mer och anmäl dig på: www.helamanniskan.se/kurser
Linköping
12-13 nov
ember
Viisby 18-1
9
ffe
ebruari
Material från Hela Människan för vuxna glömda barn.
För ledare som vill arbeta med vuxna som vuxit upp i
dysfunktionella familjer, där fokus funnits på olika former av beroendeproblematik.
En mycket stor grupp av vuxna i vårt samhälle har med sig
erfarenheter av att ha vuxit upp i en dysfunktionell familj. De
erfarenheterna påverkar deras liv idag. ”Leva – inte bara överleva”
är tänkt att vara en mötesplats för män och kvinnor som vuxit
upp i en dysfunktionell familj och som vill försöka förstå och
bearbeta sina erfarenheter för att komma vidare i livet.
Salt…
…ljummet vatten…
Läs mer om utbildningen och
anmäl dig på vår hemsida:
www.helamanniskan.se
Vi kommer hålla utbildningen
på flera orter under våren.
Håll utkik på hemsidan!
…nässköljning…
…näsan töms
Hela Människan i samarbete med Bilda
IT-STÖDET SKA
HÄNGA IHOP MED
ALLA DINA ARBETSUPPGIFTER
De nya Aveny-programmen är ytterligare ett steg
framåt i ambitionen att effektivisera och integrera
våra kunders administrativa arbetsprocesser.
Med tiden har vi lärt oss vad som är viktigt ur din
synvinkel. Utvecklingen av IT-stödet sker i kontinuerlig samverkan med användare i hela landet.
Tillsammans tar vi förvaltningens verksamhetsnytta mot nya höjder.
Du kommer att upptäcka hur väl nya Aveny
Ekonomi är integrerat med hela programpaketet varje enskild verifikation kan spåras till dess ursprungshändelse. Det rika utbudet av rapporter,
anpassade för Svenska kyrkans verksamhet, kan
även kompletteras med personligt utformade alternativ. Ankommande pappersfakturor skannas
in och distribueras tillsammans med e-fakturor i
ett regelstyrt attestflöde. Ingen risk att något
"hamnar mellan stolarna"!
Tilläggas bör också att nya Avenys budgetmodul
är ett stort stöd i budgetprocessen. Personalkostnader hämtas med automatik direkt från löneprogrammet och en arbetsbudget kan enkelt
presenteras för berörda ansvariga. Ja, så kan vi
hålla på en bra stund och berätta om alla fördelar.
Åren går men Eniac består. I över tre decennier
har vi strävat efter att utveckla funktionella, helintegrerade program och att ge våra kunder den
bästa supporten.
Eniac Data ska fortsätta hjälpa dig att spara
både tid och pengar via rätt kompetens och den
senaste IT-tekniken, där Aveny går hand i hand
med Svenska kyrkans centrala system.
I den processen är och förblir samverkan ett
nyckelord - där vi möts på en ännu högre nivå.
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
12
SOM HEMMA ME
Jättetidigt på onsdagsmorgonen for ett gäng förväntansfulla ombud mot Tyskland.
Reseledare var kyrkoherde Richard Grügiel från Öjaby. Med oss hade var och en kaffe
och kardemumma som vi skulle förära kyrkorna. Utlandskyrkan är känd för att erbjuda
svenskt kaffe och kanelbulle, men i Bryssel hade man önskemål om kardemumma.
De hade någon specialare.
TRO INTE ATT vi fick slappa i bussen. Vi blev peppa-
de med vad som fordrades av ombuden och fick
information om SKUT och hade till och med
grupparbete, det vill säga med ”stolsgrannen”.
Första anhalten var sedan Svenska kyrkan i
Hamburg.
Vi samlades i kyrksalen för information av
vaktmästaren (trodde jag). Men det visade sig
vara kyrkoherde Nisse Rehnman. I utlandskyrkan
fick prästen minsann kunna det mesta. Ekonomin
är knaper och i regel är det bara en präst och assistent anställda. Resten får ske på frivillig väg.
Naturligtvis intogs kaffe och kanelbulle.
NÄSTA DAG upp tidigt för att redan 07.00 fara vidare mot Paris. Hela dagen tillbringades i bussen
med mat och kaffestopp förstås. Dessemellan
arbete och information.
FREDAGEN TILLBRINGADES I PARIS.
Sonja trodde först att Nisse Rehman var vaktmästare i utlandskyrkan i Hamburg. Men han
visade sig vara en allt-i-allo-kyrkoherde som
klarade att fixa lite av varje.
Husmor Margareta Knutsson och kyrkoherde
Elna Wahlgren berättar om Sofiaförsamlingens
historia och nutid. I alla utlandsförsamlingar är
julbasaren den viktigaste inkomstkällan. Den
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
13
N UTOMLANDS!
Reseskildring av Sonja Hyltén från en utbildningsresa för
Svenska Kyrkan i Utlandets ombud i Växjö stift 8 –12 maj
2013 till Hamburg, Paris och Bryssel.
I utlandskyrkan i Bryssel arbetar kyrkoherde
Larsa Rennar. Han berättade att det bor många
svenskar i området och att de har både
kyrkoråd, körer och barnverksamhet.
På utbildningsresan fick man fira mässa under
enkla former på hotellen.
tid det är glamor och ljusa dagar, därför har man
ett projekt i ”Ung i Paris” för dem som är mellan
15–30 år. De träffas klockan 15.00 på söndagarna.
Då får man tips om vad som är viktigt i en stad
med 12 miljoner invånare. Man får svar på de
viktigaste frågorna men erbjuds också enskilda
samtal.
Kyrkoherde Elna Wahlgren jobbar i Sofiaförsamlingen i Paris. Hon berättade om
projektet ”Ung i Paris”, där man bjuder in till
informationsträffar och ger möjlighet till
enskilda samtal varje söndag.
jobbar man med hela året. Många turister söker
sig till kyrkan och även många ungdomar som
arbetar, studerar eller är au-pairer. Det är inte all-
LÖRDAGSMORGON åter på bussen för färd mot
Bryssel.
En glad kyrkoherde Larsa Rennar tar emot och
berättar hur utlandskyrkan i Bryssel arbetar. Här
bor många svenskar och det finns en aktiv församling med kyrkoråd, körer och barnverksamhet. Det firas regelbundet Högmässa och andra
gudstjänster men man har också utposter i
Luxemburg och Antwerpen. Diakonin är en viktig
del i alla utlandskyrkor. Man gör många besök på
sjukhus och fängelser. Det är inte roligt att hamna
på sjukhus och inte kunna språket. Det är inte på
alla ställen som engelska är gångbart.
NATURLIGTVIS hade vi ett andligt liv på resan.
Morgonbönerna hade vi i bussen. Mässa firades
under enkla former på hotellen. Huvudsaken är
att Kristus är mitt ibland oss när vi ber och närvarande i bröd och vin.
TEXT OCH FOTO SONJA HYLTÉN
Detta var en skildring hur man arbetar i
Europa där man har egna församlingar.
Utlandskyrkorna arbetar också på turistorter
och har ständig beredskap vid katastrofer.
Ofta är man först på plats när någon olycka
hänt. Händelser som tsunamin i Sydostasien,
bombdåden på Bali och terrorattacken
i New York är exempel på detta.
Allhelgonahelgen är utlandskyrkornas kollekthelg. De gör ett viktigt arbete med knappa
resurser, därför vädjar jag om en god kollekt!
Behöver du dop- eller konfirmationspresent
köp gärna Skutdroppen i silver som finns att
köpa i församlingshemmet. /Sonja
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
14
MED HJÄRTA
FÖR BARN
Vem räknar med
barnen? Föräldrarna
förstås tänker vi, men i
de familjer där föräldrarna av olika anledningar inte kan, vill
eller orkar ta sitt ansvar
på grund av missbruk,
psykiska sjukdomar
eller annat krångel,
vad händer med dom
barnen?
DET FINNS I SVERIGE idag ett stort
antal barn och ungdomar som växer
upp i familjer där föräldrarna har
problem. Värnamo är inget undantag även om vi vill tro att det inte
finns så mycket missbruk och problem i vår vackra stad. Vi har det så
fint i våra fönster men det döljer sig
mycket bakom gardinerna och vi
gömmer en hel del bakom fina fasader och masker.
Var femte barn lever i familjer
"med krångel i familjen", som vi kallar det på Hela människan. Det kan
till exempel vara alkohol- eller
drogmissbruk, psykisk sjukdom,
svåra skilsmässor, ekonomisk eller
social utsatthet.
På Hela människan i Värnamo
finns det flera olika grupper för
barn och ungdomar som har det
tufft hemma. I de här grupperna
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
15
Bön som sitter uppsatt på
väggen på Hela Människan:
I Värnamo utgår arbetet från ”gula huset” vid korsningen Lasarettsgatan-Pilgatan.
”Gud ge mig sinnesro
att acceptera det jag
inte kan förändra, mod
att förändra det jag kan
och förstånd att inse
skillnaden.”
gör vi olika saker tillsammans. Äter, leker, gör
utflykter och har till och med egen Nobelfest. Det
viktigaste är naturligtvis att barnen och ungdomarna blir sedda. Men det ges också möjlighet att
prata om hur det kan vara i en familj där en förälder dricker och är arg eller att det aldrig är barnens fel att mamma och pappa skriker åt varandra
eller slåss. Ibland skriver vi sagor med hjälp av en
bild eller läser en bok om trygghet och pratar om
det.
Det är viktigt att barnen och ungdomarna får
vara i en miljö där det finns trygga vuxna som bryr
sig. På hela människan finns det många som gör
det, både anställda och många engagerade frivilli-
Hela Människan är en del av Svenska kyrkans och de traditionella
frikyrkornas sociala arbete. Vi vill ge stöd till människor som befinner sig i en
utsatt livssituation och vi vill vara resurs, både operativt och förebyggande.
Hela Människans lokala arbete bedrivs av självständiga enheter på uppdrag
av församlingar och finns på ett 90-tal orter i Sverige. Det lokala arbetet går
ofta under namnet Ria.
ga. Där finns också några fantastiska människor
som sköter klädförrådet så att de som behöver det
kan få en jacka eller en tröja.
Vi räknar med barnen och ungdomarna.
Vi vill göra skillnad i Värnamo.
TEXT OCH FOTO: CECILIA SJÖBLOM
Vill du också vara med och göra skillnad?
Hör av dig till någon av oss.
Cecilia Sjöblom 0370-30 04 45,
Kerstin Berggren 0370-30 04 06,
Ann-Sofie Björhag 0370-33 90 77.
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
16
KÄRA DAGBOK
Idag har bevakningen av mig och min son börjat,
de kom när jag ammade. Han är mig så kär den
lille. Pappa var här och ville att jag skulle göra
som alla andra, men jag kan inte. Jag sa till
honom medan jag pekade på en mugg: Vad är
det? Kan man kalla det något annat än en mugg?
Nej, sa han. På samma sätt kan jag inte kalla mig
något annat än vad jag är – en kristen. När han
hörde det började han ruska mig hårt, ville
nästan slita ögonen ur mig, men så gick han.
***
För två dagar sedan blev jag döpt och nu är jag
satt i fängelset, sådant mörker här är, hetta,
övervåld. Diakonerna mutade vakterna till att
släppa ut oss på gården och jag fick amma den
lille – han var så hungrig. Nu går ryktet att vi
skall förhöras och dömas. Pappa var här,
gråtande, kysste mina händer, kallade mig sin
härskarinna. Jag sa till honom att all makt är
Guds, inte vår.
***
De drog oss till torget idag och där kom pappa
med min son. Förbarma dig över honom! sa han.
Det sa domaren också. Jag är kristen svarade jag
när jag fick frågan. Vi blev dömda till vilddjuren
och skulle kämpa vid garnisonens spel. Och hur
Gud nu ordnade det begärde mitt barn inte
bröstet längre och en del av min oro försvann.
Min mor och bror har lovat ta hand om barnet.
I en syn har jag fått se vad som väntar. Jag såg
en stege med allehanda vapen, svärd, lansar,
krokar och sablar. Väl uppe såg jag en ståtlig vithårig man i en herdes dräkt och han välkomnade mig och jag fick smaka av osten som han gjort
och alla de som stod runt om sa Amen. Många
andra syner har jag också haft.
***
Nu gryr segerdagen, snart hämtar de mig. Jag är
stolt att jag är utvald, fast jag darrar men inte av
fruktan utan av fröjd. Jag skall gå med Felicitas,
som precis fött sin dotter. Det sägs att vi skall
stå inför en galen ko men jag skall sjunga psalmer. Jag vet vad jag skall säga till min bror: stå
fast i tron och älska varandra alla och låt er inte
bringas på fall av våra lidanden. Ske alltså
TEXT ANDREAS ALMER
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
17
Vibia Perpetua dog som 22-åring den
7 mars 203 tillsammans med sin slavinna Felicitas på amfiteatern i
Karthago. De bägge vördas nu som
helgon. Om tiden före sitt martyrskap har hon själv skrivit vilket här
har moderniserats något och satts i
en dagboksform av Andreas Almer.
Vill du läsa mer? Se vidare: Svenskt
Patristiskt Bibliotek II, Martyrer och
helgon, s 41–57. Finns i församlingsbiblioteket att låna.
18
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
FOTO: JSCANPIX
Denna sida är
ett samarbete
med tidningen
*
1 november
Allhelgonadagen
ligger första dagen
i november varje
år. Rötterna går
tillbaka till 1000talet, då dagen
blev en lösning
för alla de helgon
som inte fick plats
i almanackan.
Numera en av de
starkaste folkliga
kristna sederna
i Sverige, med ljuständning vid de
anhörigas gravar.
3 november
Tid att fira att det goda segrar över det
onda genom att tända oljelampor och
äta sötsaker tillsammans med släkt
och vänner. Diwali är en fem dagar
lång hinduisk ljusfest.
Redan 1949
var humöret på
topp inför årets
gåsmiddag.
9 november
10/11. Dags för Mårtensafton.
En högtid med helgonglorian på sned.
MARTINIUS, romersk soldat som gömde
Varje år den andra lördagen i
november firas Arkivens dag. Då
håller arkiven öppet och ordnar
visningar och utställningar. Allt för
att få upp människors ögon för att
arkiven är till för alla, man behöver
varken betala pengar eller vara svensk
medborgare.
Årets tema: flora och fauna.
11 november
Hågkomstens dag, en viktig
minnesdag i Storbritannien, då varje
medborgare med självaktning nålar
fast en pappersvallmo på rocken.
Initiativet kom 1919 från brittiske
kung George V strax efter Första
världskriget: Alla döda skulle hedras
med en
särskild
dag. Sedan
kom Andra
världskriget
och ännu
fler att
minnas.
sig bland gässen för att slippa bli
biskop men blev upptäckt, utnämnd
och sedermera kanoniserad.
Det är killen bakom kvällen. För
enligt sägnen
begravdes
Sankt
Unga uppMartin
skattar inte
(eller Martin
av Tours)
smaken av
dagen
svartsoppa,
därpå den 11
november
helt klart.
år 397.
Mårtensafton dagen
före Mårtensdagen
alltså, enligt samma logik som vi
känner igen från jul, påsk och pingst.
FRÅN BÖRJAN VAR festmiddagen
Mårtensafton en upptakt för fastan
före jul. Nu är både fastan och
helgonet bortglömda. Kvar av Martin
finns bara namnet Mårten. Och seden
som förr hölls i gång landet runt
har nu Skåne som sitt sista – om än
entusiastiska – fäste.
Ironiskt nog är det ändå i
huvudstaden
som den
klassiska
mårtensmenyn
komponerades:
svartsoppa (på
grisblod), gås
och äppelkaka.
– Men i dag
går vi allt mer
över till en klar
consommé
i stället för
svartsoppa.
Sankt Martin.
Unga
uppskattar inte smaken av svartsoppa, helt klart.
Det säger Erik Leijonmalm, platschef på Piperska Muren. Det var här
det nuvarande trerättersupplägget
gjordes redan på 1850-talet. Piperska
ägs sen 1807 av ett ordenssällskap,
Arla Coldinu.
– Det är en gammal marin orden
som spred det kristna budskapet
söderut. Jag tror att menyn skapades
till en ordensmiddag och att den
spreds till Skåne genom sällskapet,
säger Erik Leijonmalm.
Piperska serverar fortfarande
en uppdaterad variant av mårtensmiddag varje år den 10 november.
Förutom consommé blir det inte hel
gås utan gåsbröst. Med gräddsås,
gelé och stekt potatis. Samt som
avrundning en skånsk äppelkaka med
vaniljsås.
– En smulig variant, väldigt mörka
smulor som vi gör genom att blanda
socker och kavring och rosta i ugnen,
säger Erik Leijonmalm.
SANKT MARTIN FIRAS lite livligare utanför
Sveriges gränser. I till exempel
Österrike, Belgien och Tyskland
av barn som går med ljuslyktor av
papper och sjunger Martinsånger.
Och i Bohuslän ligger Hjärtums
kyrka, som invigdes på Mårtensafton
den 10 november och fick namnet
S:t Martin. Där är det också ljuståg
genom byn i mårtenstider och det
traditionella Sankt Martinspelet.
Och givetvis finns något särskilt
att stoppa i munnen: Martinskaka
i församlingshemmet. M som i mat
som i Mårten.
BRITA HÄLL
Semestererbjudande Kreta 2014
Avkoppling direkt vid havet med mat från det traditionella kretensiska köket
vandr ings
utgår
varje turer
vec
Palm
Beach ka från
H
NYHE otel
T
!
Huska
pell
Boka din resa dit det goda livet är enkelt
rum med duch/WC, luftkonditionering (vid förfrågan) och balkong. Sol- och frukostterrass vid havet, privat nedgång
till havet, palmer, hotellbar, Internet, bibliotek med öppen spis, tvättservice, beach-bar, Café Neo, huskapell Nyhet
Bibliotek med
öppen spis
Huskapell
Hotellkomplex
Palm Beach Hotel erbjuder
< 4>7,43120(2".
< 2"6"/%2*/(3.;+-*()&4&22"6*/&2/"6*%2*/02"&',*
!",203&260-",*"*$)4*30)-",*:3"2",*/0
< 2*--"%=3,6*%)"6&4
< "%0$)3/02,&-54>7,4&2
< "4-"(/*/(3,523&282%*(-"(",2&4&/3*3,."4
< /-5(/0$)20'7--%1-"43"446*-"54
< 2"4*330-340-"20$)1"2"30--&2
< 9/("3"/%3428/%&2*/82)&4&/"6)04&--&4
< 2"%*4*0/&--"(2&,*3,"4"6&2/02*#7/
< /(&-3,0$)473,3129,*(1&230/"< /4&2/&4 **.04"6(*'4
< 53,"1&--Nyhet
Bokning
och information
Hotellrum
Hotellpriser
56,- per rum och natt vid del
i dubbelrum (ink halvpension)
20,-
tillägg per rum och natt
för havsutsikt
17,-
tillägg per natt för enkelrum
Luftkonditionering 4,- per dag
Barnrabatt 50 %
Grupprabatt 10-20 %
Priser giltiga fr o m 1.10.2013
Middag i vår restaurang
Biologiska och regionala säsongsbetonade produkter,
3968-30.0-*60-+"'29/#*0-0(*3,"0%-*/("2"/68/%3
*,;,&4"4-"(/*/(&/#"3&2"319(".-"42"%*4*0/&--"
recept och tillagas med kretensiskt havssalt och örter
'29/#&2(&/04&--&4&2#+5%&286&/"--4*%&446&(&4"2*3,4
alternativ.
Att besöka tillverkningen av
&,0-0(*3,0-*60-+"6*/0$)034
eller att vandra genom de gamla
bergsbyarna och olivlundarna
rekommenderas varmt.
1148$,%&442"%*4*0/&--"
,2&4&/3*3,",;,&49"-.&"$)
Hotel används havssalt, örter och
'823,#*0-0(*3,0-*60-+"*,;,&4
Nedgång till havet
från hotellet
Vill du tillbringa semestern på
Palm Beach Hotel vid havet?
Så här gör du:
73,-"/%
/(-"/%
1)
2)
[email protected]
Mer information, bilder och
kommentarer hittar du på:
www.palmbeachcrete.com
Skicka oss dina uppgifter på
.&+-&--&22*/(033
*)+8-1&2%*("44)*44"%&4
#*--*("34&>7(&4#0,"4*%*(4';2
bästa pris)
3)
Vi arrangerar din transfer
eller hyrbil
Gruppbokning?
! Läs mer på www.palmbeachcrete.com
Vår kock Niki
! !
·
[email protected]
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
20
Jag har under en tid varit anställd av
Värnamo pastorat för att gå igenom kyrkornas inventarieförteckningar. Under
arbetets gång har jag vid flera tillfällen
stött på namnet Lennart Davidsson. Det
är han som har målat det fina sakramentsskåpet i Mariakyrkan, det vackra
altaret i Värnamo kyrka och dessutom
skänkt en förgylld sopskyffel.
Jag har stämt möte med honom för att
få höra honom berätta om sitt engagemang för kyrkan både privat och yrkesmässigt, i den miljö han känner sig väl
hemma i – Mariakyrkan.
Tron är
en ledtråd
genom livet
NÄR VI BOKADE MÖTET till denna intervju fick du
välja platsen. Utan fundering eller tvekan svarade
du Mariakyrkan direkt. Vad är ditt förhållande till
Mariakyrkan?
Jag har varit gudstjänstvärd här sedan
80–talet, suttit med i distriktsrådet
varav 13 år som ordförande. När
kyrkan byggdes 1976 var jag med i
byggnadskommittén och målade
kyrkan både in- och utvändigt. Jag
har ett stort engagemang och hjärta
i kyrkan, hjälpt till i samtalsgrupper
och även kört kyrkbussen .
I hallen hänger en förgylld
sopskyffel skänkt av dig
och din fru Barbro.
Berätta om den!
Ja, när kyrkans skulle byggas samlades församlingsborna för att
ta första spadtaget.
Alla skulle ha med sig
en spade. Min svärmor Karin Löfgren
När första spadtagen skulle tas vid bygget av Mariakyrkan använde sig Lennarts svärmor av en liten
sopskyffel. Lennart tyckte att det var så roligt så han
lät förgylla den och nu hänger den i Mariakyrkan.
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
tog med sig sin lilla sopskyffel. Vi tyckte det var
roligt och förgyllde skyffeln och skänkte den som
ett minne till kyrkan. Över skyffeln hänger en
tavla där man kan se församlingsborna och svärmor ta första spadtaget.
Var får du din kraft och energi i ifrån?
Tron är en ledtråd genom livet. Jag kommer
från en kristen familj i Nederby utanför Värnamo.
Vi var 7 syskon och far var ordförande i missionsförsamlingen. Under barndomen gick vi i
söndagsskola och blev uppfostrade till att bli bra
kristna människor. Jag har sedan uppfostrat mina
barn i samma anda. Det är någonting som har följt
mig och gett mig styrka genom hela livet. Jag får
även energi och kraft av att vara ute i naturen och
följa årstidernas växlingar och plocka bär och
svamp. Jag spenderar mycket tid i vårt sommarhus. Något som också ger mig glädje är att få vara
”skolfarfar”. I 5 års tid har jag spenderat en förmiddag i veckan på Apladalskolan med att möta
barnen eller bara för att finnas på skolgården eller
i klassrummet som en stödjande vuxen.
Berätta om ditt yrkesliv.
1962 började jag med målerifirman ” Lennart
Davidsson AB” . 1972 startade jag och en bekant
sedan ”Svensk Byggnadsvård.” Jag har alltid varit
intresserad av gamla saker, målningstekniker,
21
ådring, förgyllning och marmorering och har
utfört målning, murning och byggnadsarbete i
över 100 kyrkor från Överjärna kyrka i
Södermanland i norr till Hardeberga kyrka utanför Lund i söder. I närområdet kan nämnas
Torskinge, Dannäs, Hånger, Fryele, Nydala och
Värnamos kyrkor. Det har varit ett mycket spännande jobb. Man har fått läsa på mycket om kyrkornas historia innan man påbörjar ett jobb. Jag
känner verkligen stor respekt för de som har
byggt kyrkorna och vill bevara så mycket som
möjligt av det gamla. Varje kyrka är unik och bär
på mycket historia. Har fått sett mycket och träffat många trevliga och intressanta människor. Jag
har inte ångrat mig alls över mitt yrkesval utan
det har bara gett mig glädje. Periodvis har jag
dock varit mycket hemifrån. Oftast var vi totalentreprenör av en kyrkas
renovering och hade ett
nära samarbete med
byggnadsingenjörer och
arkitekter. En helrenovering av en kyrka
kunde då ta upp till ett
år. Då har jag oftast hyrt
en lägenhet om det varit
långt hemifrån och åkt
hem på helgerna.
Byggnadsingenjör Ture
Jangvik från Linköping har varit med under flera
kyrkorenoveringar. Han har varit en stor inspirationskälla som har lärt mig mycket. Annars är jag
mestadels självlärd. Någon enstaka kurs på hantverksinstitutet i Stockholm för att lära mig olika
tekniker har jag dock gått på. Och jag har haft ett
nära samarbete med Länsmuseet och
Riksantikvarieämbetet. Mitt sista stora jobb var
renoveringen av Värnamo kyrka år 2000.
”Den av
eder som är
utan skuld
kastar första
stenen”
Hur skiljer sig kyrkorna åt i olika delar
av Sverige?
I Småland finns det många så kallade
”Tegnerlador”. Stora rymliga landortskyrkor i
nyklassisk stil som förespråkades av biskopen
Esaias Tegnér under 1800-talet. I Skåne finns det
en typ av kyrkobyggnad med trappstensgavlar
som man bara ser där och i Danmark och norra
Tyskland. Interiörmässigt skiljer sig en landsortskyrka och en stads kyrka sig åt. På landsbygden
har man mer använt sig av lokala snickare och
konstnärer för att få fram det unika och egna
medan man i städerna håller en mer utpräglad
klassisk stil, skapad av kända arkitekter och
konstnärer.
Något minne från någon kyrkorenovering?
Ja, vid en renovering av Överjärna kyrka i
Södermanland 1983 hittade vi kalkmålningar från
1600-talet när vi började putsa väggen. Tror att
det föreställde munkar. Det var spännande och
speciellt att få fram dem.
Hur ser du på framtiden? Finns det ett intresse
hos den yngre generationen att syssla med kyrkliga inventarier.
Det kommer. De unga börjar intressera sig i allt
högre grad för det gamla. I allt det nya som kommer vill man ändå bevara den gamla historien.
Är det något du vill förmedla till pastoratets läsare?
Jag har två rättesnören som jag försöker följa
och som alla borde betänka.
Det första är från Johannesevangeliet
kapitel 8 vers 1–10 och handlar om att vi inte
ska döma varandra.
”Den av eder som är utan skuld kastar första
stenen”
Det andra är hämtat från Matteusevangeliet
kapitel 7 vers 12 och visar på att vi ska handla
empatiskt.
”Allt vad ni viljen människorna skulle göra eder,
ska ni ock göra dem”
TEXT OCH FOTO: SARA NILSSON
Ljusbäraren är ett ganska nytt tillskott i
Mariakyrkan. I egenskap av ledamot i
distriktsrådet fick Lennart uppdrag att ordna
med något fint till foajén. Han hittade då en
kvinnlig smed, Therese Johansson, som smidde
denna vackra ljusbärare, specialdesignad för
Mariakyrkan.
Isabelle Davidsson hjälpte farfar med arbetet att
förgyllda bakgrunden till Madonnaskulpturen.
22
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
bokrecension
Simon Petrus
Av Bertil Gärtner,
utgiven 2003 på Församlingsförlaget
FÖR MIG ÄR PETRUS en lärjunge som jag tror att
många kan identifiera sig
med. Han visar så många
mänskliga drag att man
kan känna igen sig.
Impulsiv och orädd
ibland, feg och kritisk
vissa stunder. Han visar
stor tro, vågar stiga över
båtrelingen och gå ut på
vattnet, men grips av
rädsla och misslyckas. Han förstår
och bekänner att Jesus är Messias, men han förnekar och flyr när prövningen blir för svår, han
visar både svaghet och styrka.
Och trots allt detta visar Jesus att han räknar
med Petrus. Han får heta Klippa och han får ett
stort uppdrag av Jesus: Föd mina lamm, var en
herde för mina får!
I den här boken får vi följa Petrus från att vara
fiskare på Genesarets sjö till att bli ledare i den
första kristna församlingen.
TEXT: EVA OLSSON
Ur inventarieboken
Svart mässhake i sammet från 1787
Förvaras i Nydala klosterkyrkas torn
Märkt : Carolina Simzon A:1787
KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN
informerar
När du får den här tidningen i din hand är vi klara med vintertäckningen av de gravar som vi sköter om. I år har vi satt ljung på
en del områden och vinterdekoration på en del. Granris är det
förstås på alla de gravarna också. Nu är det ljuständningstider på
kyrkogårdarna och vi vill uppmana dig att vara försiktig. Det är
många fler nu som tänder ljus på gravarna och då ökar brandrisken. Särskilt vid minnelsunden och i närheten av stenrösena blir
det extra mycket ljus.
Vi tycker, liksom många av kyrkogårdsbesökarna, att stenrösena
på Värnamo Norra kyrkogård är tilltalande i sin utformning.
Enkelt men ändå vackert. För att de ska kunna fortsätta att vara
tilltalande och hanterbara bestämdes det från början att inga ljus
eller föremål fick placeras uppe bland stenarna. Vi får hjälpas åt
att hålla på den regeln.
Vi önskar er en fin Alla helgonshelg.
/Kyrkogårdspersonalen
ANNONS
SKRIV | NAMNINSAMLING
GGEE | NÖDHJÄLP
BBEE | FÖRBÖN
Gör skillnad
d.. KKom
o med i vvår
om
år SSyrien-k
yrienn-kkampanj!
skillnad.
Syrien-kampanj!
TEL.
TEL. 019
-31 05 00
019-31
WWW
.OPEN-DOORS.SE
WWW.OPEN-DOORS.SE
PG:
PG:
90 03 05
-4
05-4
SWEDEN@OD
.ORG
[email protected]
|
%g&.(5)5c192780*8//(56)g5/$*
175:-
*0HOOHUJnUGK7(;7*6DUDILDQ)272
c02WWRVVRQ7(;750DJQXVVRQ)272
1LOV%RODQGHU
3LOJULPVWUlGJnUGlUHWWVlWWDWWOHYDRFKYDUDL
JU|QDUXP(WWWUlGJnUGVNRQFHSWVRPYLOO
PRWYHUNDYDUGDJVVWUHVVRFKLQVSLUHUDWLOO
nWHUKlPWQLQJRFKUHIOHNWLRQ
*nXW6lWWGLJRFKJ|ULQJHQWLQJHQVWXQG²LVNRJHQ
YLGHQVWUDQGHOOHUYDFNHUXWVLNWgSSQDGLQDVLQQHQ
1lUGXNlQQHUDWWGXYLOOJnYLGDUH²VLWWNYDUHQVWXQG
WLOO9lQWDLQGLJVMlOY%OLOXJQDYQDWXUHQ
1LOV%RODQGHUlUHQDY6YHULJHVPHVWOlVWDNULVWQDSRHWHU+lUP|WHU
GXKDQVGLNWHUKRQRPVMlOYRFKGHWOLYKDQOHYGHRFKVDWWHRUGSn²
VLWWOLYRFKGLWWOLY²HWWOLYWLOOVDPPDQVPHGYDUDQGUDRFKYnU+HUUH
8UYDOHWKDUJMRUWVDYVnYlOQ\VRPHUIDUHQ%RODQGHUOlVDUH
3LOJULPVWUlGJnUG
/XJQDYQDWXUHQ
LJnULGDJLPRUJRQ
________ ex av Pilgrimsträdgård Pris: 180:________ ex av Lugn av naturen Pris: 249:________ ex av i går, i dag, i morgon Pris: 175:- (ord 195:-)
280:-
280:-
________ ex av Sten Bergman Pris: 280:________ ex av Sommar Pris: 280:________ ex av Sockerdrömmen Pris: 249:-
6WHQ%HUJPDQ
&+DOOLQ%5|G||
6RPPDU
%LOGHUDYSUDW
/.OLQWHIMRUG7(;7=%DJJH)272
6RFNHUGU|PPHQ
Namn: _________________________________________________________
*OXWHQIULPDJLLN|NHW
9RWXP*XOOHUV)|UODJJHUXWIRWRE|FNHURPPlQQLVNRUNXOWXURFKQDWXU
6HDOODYnUDE|FNHUSnZZZYRWXPIRUODJVH
Adress: ________________________________________________________
_______________________________________________________________
AMOS
-6XFNVGRUII+(NPDQ
/+DJEHUJ%/LQWQHU
E-post: ________________________________________________________
Skicka till:
Votum & Gullers Förlag,
Skårevägen 60
653 50 Karlstad
Mail: [email protected]
Tel: 054-15 16 18.
Frakt tillkommer
med 39:-/beställning
Gäller till 2013-11-29.
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
24
Var det alltid
fyllda kyrkor
förr om åren?
Ofta säger man att det var betydligt många fler i gudstjänsterna tidigare än
det är idag och spekulationerna till varför gudstjänstdeltagandet har minskat
är många. En är att det skulle beror på slöa och dåliga präster vars förkunnelse
är för tunn och urvattnad. Präster och övriga engagerade har givetvis sin delaktighet i både framgångar och motgångar, men att nöja sig med denna eller
likande förklaringar är att göra det för enkelt.
MINSKNINGEN KANSKE inte är så stor som vi ibland
tror. Inte ens för 100 år sedan var kyrkorna fulla
varje söndag. Det är svårt att veta hur många som
gick i kyrkan eftersom man inte samlade in några
statistiska uppgifter kring gudstjänstdeltagande.
En av de tidigaste skattningarna gjordes på 1890talet och visade att 840 000 eller 17 procent av
befolkningen firade gudstjänst en sön- eller helgdag. Vid en undersökning runt 1910 om deltagandet i söndagsgudstjänster noteras att det ligger
mellan 5 och 15 procent i hela landet. Och 1934
deltog i medeltal 8 procent av folkmängden vid
gudstjänster av olika slag och att 18 procent av
de nattvardsberättigade gick tillnattvarden
Visserligen var detta högre siffror än vi har idag,
men det var knappast fulla kyrkor då heller.
När Urshults stora kyrka byggdes i början av
1800-talet räknar man med att där bodde omkring
5000 personer. Idag rymmer kyrkan 800 personer
och säkert fanns det fler sittplatser när kyrkan
invigdes 1810, men man byggde alltså en kyrka
som kanske kunde rymma knappt en fjärdedel
av befolkningen. Rimligen var inte kyrkogången
större än att den nya kyrkan ansågs mer än väl
räcka till.
Att många minns att det var fler i kyrkan när de
var barn kanske till viss del kan förklaras med att
det bodde betydligt fler på landsbygden än det gör
idag, och att 8 procent av 1000 är fler än 8 procent
av 250 är ganska självklart. Det tar inte bort känslan av att man var många som firade gudstjänst,
men det ställer det hela i lite annat perspektiv.
Kanske handlar de tomma kyrkorna minst lika
mycket om befolkningsförflyttningar som av
minskad kyrkogång? En annan sak kring våra minnesbilder är vad vi verkligen minns. Kanske upplevde vi som yngre att kyrkan alltid var fullsatt för
att den var det vid vissa, men inte alla tillfällen,
ungefär som man från sin barndoms somrar bara
minns att det var solsken och badväder varje dag?
Det vi minns är julottor snarare än 15:e söndagen
efter trefaldighet.
Oavsett hur många det var som tidigare gick i
kyrkan är vår utmaning i dag att skapa välkomnande och inbjudande församlingar och gudstjänstgemenskaper dit människor känner sig välkomna
och gärna vill komma tillbaka till.
TEXT: JENS LINDER
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
25
Gudstjänster
30 oktober – 5 december
Mån–lör Middagsbön 12.15 i Värnamo kyrka
Mån–lör Vesper 18.00 i Värnamo kyrka
Onsdag 30 oktober
18.30 Mässa i Värnamo kyrka
Torsdag 31 oktober
08.30 Mässa och frukost i Mariakyrkan
12.05 Middagsbön och sopplunch
i Mariakyrkan
19.30 Kristen djupmeditation
i S:t Johannes kyrka.
Fredag 1 november
18.00 Gudstjänst i Uppståndelsekapellet
22.00 Konsert i Nydala klosterkyrka
Lördag 2 november
09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka
11.00 Högmässa i Värnamo kyrka
16.00 Högmässa i Mariakyrkan Mariakören.
16.00 Minnesgudstjänst i Nydala klosterkyrka.
Kyrkokören.
18.00 Minnesgudstjänst i Värnamo kyrka
Söndag 3 november
11.00 Högmässa i Värnamo kyrka
18.00 Lovsångskurs i Värnamo kyrka
18.00 Minnesgudstjänst i Fryele kyrka.
Kyrkokören.
Tisdag 5 november
18.00 Mässa i Mariakyrkan
19.00 Bibelstudium i Mariakyrkan
Onsdag 6 november
18.30 Mässa i Värnamo kyrka
Torsdag 7 november
08.30 Mässa och frukost i Mariakyrkan
12.05 Middagsbön och sopplunch
i Mariakyrkan
19.30 Kristen djupmeditation
i S:t Johannes kyrka.
Söndag 10 november
09.30 Familjemässa i S:t Johannes kyrka.
Mottagande av Martin Lennartsson.
Diamanterna sjunger.
11.00 Högmässa i Värnamo kyrka
16.00 Högmässa i Mariakyrkan
18.00 Högmässa i Fryele kyrka.
Brasmys i församlingshemmet efteråt.
Syföreningen firar 90 år.
18.00 Lovsångskurs i Värnamo kyrka
18.00 Taizégudstjänst i S:t Johannes kyrka
Tisdag 12 november
18.00 Mässa i Mariakyrkan
19.00 Samtal och förbön i Mariakyrkan
Onsdag 13 november
18.30 Mässa i Värnamo kyrka
✃
Torsdag 14 november
08.30 Mässa och frukost i Mariakyrkan
12.05 Middagsbön och sopplunch
i Mariakyrkan
19.30 Kristen djupmeditation
i S:t Johannes kyrka.
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
26
Gudstjänster
BUSSCHAUFFÖRER
30 oktober – 5 december
Söndag 17 november
11.00 Sammanlyst Högmässa i Värnamo kyrka.
Efter högmässan träffas vi för att prata
om TillTro.
18.00 Högmässa i Fryele kyrka
18.00 Lovsångskurs i Värnamo kyrka
Tisdag 19 november
18.00 Mässa i Mariakyrkan
19.00 Bibelstudium i Mariakyrkan
Vi söker efter fler busschaufförer som vill
hjälpa till att hämta gudstjänstbesökare
som inte kan ta sig till kyrkan på egen hand.
Vi tillhandahåller kyrkbussen som du får
en liten utbildning i att köra. Och man köra
bara inom Värnamo stad. Om man är många
chaufförer blir det inte så ofta man behöver
köra.
Hör av dig till Christer Sundström
070-384 09 11
Öppna förskolan
S:t Johannes kyrka
måndagar & torsdagar 09.30–12.00
v. 45 Slips till far
v. 46 Fågelbord
v. 47 Krokar
v. 48 Adventsljusstake
v. 49 Julpyssel
v. 50 Julkort
v. 51 Lucia måndag 10.00
Välkomna!
Liliane och Cecilia
(0370-30 04 45 eller 0370-30 04 00)
Onsdag 20 november
18.30 Mässa i Värnamo kyrka
Torsdag 21 november
08.30 Mässa och frukost i Mariakyrkan
12.05 Middagsbön och sopplunch
i Mariakyrkan
19.30 Kristen djupmeditation
i S:t Johannes kyrka.
VÄLKOMNA MED PÅ
FÖRSAMLINGSRETREAT
2 adventshelgen 6–8 december
UNNA DIG NÅGRA DAGAR i stillhet mitt i adventsruset. Denna retreat passar både för nybörjare
och de som varit med några gånger.
Dagarna på Hjelmserydsstiftelsen varvas med
tideböner och meditationer i den medeltida
kyrkan, tystnad, samtals- och biktmöjligheter
samt undervisning. God mat och möjligheter
till promenader i omgivningen förgyller
dagarna.
Lördag 23 november
17.00 Syföreningsauktion i Fryele
församlingshem
Söndag 24 november
09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka
Pia Söderqvist, sång
11.00 Högmässa i Värnamo kyrka
16.00 Högmässa i Mariakyrkan
18.00 Högmässa i Fryele kyrka
18.00 Gudstjänst i Värnamo kyrka
VI INLEDER RETREATEN på fredagen ca 17.30
och avslutar retreaten efter söndagens eftermiddagskaffe.
Kostnad för kost och logi är 1100:–
Anmälan till expeditionen 0370-300 400
senast den 22 november.
Vid frågor så kontakta gärna
Pär-Magnus Möller 0370-300 401
eller Kerstin Berggren 0370-300 406
Tisdag 26 november
18.00 Mässa i Mariakyrkan
19.00 Samtal och förbön i Mariakyrkan
Onsdag 27 november
18.30 Mässa i Värnamo kyrka
Torsdag 28 november
08.30 Mässa och frukost i Mariakyrkan
12.05 Middagsbön och sopplunch
i Mariakyrkan
19.30 Kristen djupmeditation
i S:t Johannes kyrka.
Närradion
98,1 mhz
Svenska kyrkans
egna sändningar
Lördag 30 november
16.00 Adventsmys i Mariakyrkan
Lördag
18.00 Helgen är här
Söndag 1 december
09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka:
Körerna medverkar.
11.00 Högmässa i Värnamo kyrka
11.00 Ekumenisk gudstjänst
i Fryele kyrka. Kyrkokören.
Kyrkkaffe i Fryele missionshus.
16.00 Högmässa i Mariakyrkan. Mariakören.
Söndag
17.00 Högmässa från
Värnamo kyrka
Måndag
19.00 Bibeltimman
Tisdag
07.30 Helgen är här, repris
Tisdag 3 december
18.00 Mässa i Mariakyrkan
19.00 Bibelstudium i Mariakyrkan
Torsdag 5 december
08.30 Mässa och frukost i Mariakyrkan
12.05 Middagsbön och sopplunch
i Mariakyrkan
19.30 Kristen djupmeditation
i S:t Johannes kyrka.
✃
Onsdag 4 december
18.30 Mässa i Värnamo kyrka
Onsdag
09.00 Högmässa från
Värnamo kyrka, repris
Fredag
06.30, 07.30, 08.30 och 20.15 Berättelsen
Det som tidigare hette Under ytan har nu
bytt namn till Berättelsen.
Gemenskapskväll
för tonåringar och uppåt.
13 november klockan 18.30
i S:t Johannes kyrka
Vi pysslar med sånt som hör
advent och julen till.
Vi äter också något gott
tillsammans.
Allt till självkostnadspris.
Anmälan senast
8 november till
0370-30 04 40
Syföreningen
fyller 90 år
Söndag 10 november 18.00
Vi börjar med högmässa
i Fryele kyrka. Ina Claesson,
piano och Per Elvinsson, fiol,
medverkar. Därefter brasmys
i Fryele församlingshem.
Utställning av gamla
handarbeten.
(Öppnar klockan 17.00).
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
27
…anslagstavlan
30 oktober – 6 december 2013
Med reservation för eventuella ändringar.
Telefon till församlingsexpeditionen 0370-30 04 00.
E-post [email protected]
Hemsidan www.varnamopastorat.se
Musik i natten
– Peace of Mind
Adventsmys i
Mariakyrkan
Fredag 1 november
klockan 22.00 Nydala kyrka
Stämningsfull avrundning på dagen
i skenet av levande ljus, tillsammans
med Junekvintetten från Smålands
Musik&Teater och med festivalens
konstnärliga ledare Susanne Rydén
som gästartist.
Fri entré!
Lördag 30 november 16.00-18.00
Varmt välkommen att koppla av en
stund i julstressen; mysa, känna adventsstämning och doft av glögg och
pepparkaka! Vi kommer att berätta
om advents och julinsamlingen.
Du får även tillfälle att spendera en
slant på fika, lotterier, bokbord och
Sackeusboden.
Vi sjunger adventssånger
tillsammans ca kl. 17:30
Denna dag är det kyrkans nyårsafton
och då har vi all anledning att ha det
lite extra festligt!
Alphakurs
Alpha är första bokstaven i det grekiska alfabetet… och kanske det första
steget för att ta reda på vad kristen tro
är. Kursen omfattar elva träffar och en
övernattning på kursgård. Den riktar
sig till alla, nybörjare, de som vill veta
mer och de som vill börja om. Kursen
kostar, inklusive övernattning, måltider och litteratur, 500 kronor.
Nästa Alphakurs börjar torsdagen
den 7 november. Vill du veta mer ring
Pär-Magnus Möller 0370-30 04 01.
Allhelgona på kyrkogården
Öppet hus i Uppståndelsekapellet
Fredag 1 november
15.00-18.00
Lördag 2 november
12.00-18.00
Möjlighet till ljuständning och enskild andakt
Präster och diakoner närvarande
Kaffeservering
Gravsmyckningsgudstjänst i Uppståndelsekapellet
Fredag 1 november
18.00
Auktion
i S:t Johannes kyrka
Lördag 16 november 14.00
Kaffeservering
Lottförsäljningen börjar 13.00
Gåvor mottages tacksamt
Alla varmt välkomna
Behöver du skjuts ring 0370-30 04 40
senast fredag 15 november mellan
10.00–15.00 S:t Johannes arbetskrets
Syföreningsauktion
i Fryele
Lördag 23 november 17.00
i Fryele församlingshem.
Godiskransar, hemystad ost,
hemstöpta ljus och kaffeservering.
Familjedag
i S:t Johannes kyrka
Söndagen 24 november.
Vi börjar klockan 09.30 med mässa
och söndagsskola sen äter vi en enkel
lunch och leker en stund.
Klockan 14.00 kommer Alf B Svensson (Psykolog och känd för sina uttalanden om bortskämda barn) och
pratar om att våga vara förälder och
hur man håller kärleken levande.
Vi försöker ordna med barnvakt
så att båda föräldrarna kan vara med.
Anmälan senast 17 november till
[email protected]
ALLHELGONAHELGEN 2013
Minnesgudstjänster
Lördag 2 november
Advents- och
julkonserter
Värnamo kyrka
Söndagen 8 december
klockan 16.00 + 19.00
En stor kör, solister och Värnamo
Symfoniorkester bjuder bland
annat på
Söndag 3 november
Hon bär allas barn (Det var
för övrigt fem år sedan senast)
MUSIK: Fredrik Sjöblom,
TEXT: Jan Mattsson
Söndag 3 november
Söndag 3 november
Högmässor
Lördag 2 november
16.00 i Nydala kyrka
Samling i Nydala Café efter gudstjänsten.
18.00 i Värnamo kyrka
18.00 i Fryele kyrka,
därefter samling i församlingshemmet
09.30 i S:t Johannes kyrka
11.00 i Värnamo kyrka
16.00 i Mariakyrkan
11.00 i Värnamo kyrka
18.00 Lovsångskurs i Värnamo Kyrka
Hjärtligt välkomna till ”Öppet Hus”
ONSDAGAR KLOCKAN
14.00
I S:T JOHANNES KYRKA
30 oktober Sång och musik med
Lars Eklund, Burseryd.
13 november Silverhatten! Från Selma
till Silvia, med MajLis Lundberg.
27 november Erling Lundberg sjunger
och kåserar omkring Frank Sinatra
och Tom Jones.
11 december Adventstoner och mys
med Daniel och Stina Hjelm.
Gott adventsfika!
Öppet Hus är en samling
under enkla men trevliga
former, med varierat program
och god gemenskap. Varje
gång samlas vi till en andakt
samt dricker kaffe.
KYRKBUSSEN
ÄR BOKAD!
Du som vill bli hämtad:
ring husmor
0370-30 04 40
eller diakon
0370-30 04 42
senast klockan
11.00 samma dag.
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
RÄKNAD MED
för mig som gått i skolan under 1970-talet innebär räkning något som är svårt
att greppa och inget exakt. Jag hade läroböcker i matte som hette Hej
Matematik och ägnade lektion efter lektion åt mängdlära och element. Jag har
funderat på att stämma staten för mina dåliga ämneskunskaper i just matematik
för jag tror att det beror på detta läromedel. Men, vad ska jag begära, att få
skadeståndet i form av en mängd element eller försöka kräva några
hundratusen kronor. Jag har ju inte lärt mig att vara exakt.
DET KÄNNS SKÖNT ATT VETA att Gud har
full koll. Han vet om vartenda hårstrå
på oss och inte en enda sparv faller till
marken utan att han vet om det. Det är
inte lätt att ta till sig att Gud har sådan
omsorg om mig att han till och med
bryr sig om mina hårstrån.
Gud räknar med mig. Gud räknar
med dig. Gud räknar med människor
som du och jag inte alls tar med i
beräkningen.
När jag läser i Bibeln om herden
med de hundra fåren och ett av dem
springer bort, så tänker jag för mig själv
att det måste väl vara viktigare att vara
kvar hos de 99. Så tänker inte Gud.
Han lämnar de 99 i öknen och går ut
och letar till han finner det borttappade
fåret. Sedan kallar han ihop vänner och
bekanta för att berätta om det.
Ibland säger jag såhär: det hade jag
inte räknat med. Gör du kanske också
det? Det kan vara allt från att få ett par
strumpor på köpet när man handlar till
att det dyker in ett gäng tonåringar
hemma som tillsammans med dottern
ska se film på tv:n.
Det vore rätt trist och förutsägbart i
livet om vi på förhand kan räkna med
allt.
Framför allt är jag tacksam över att
jag inte vet vad som kommer att hända
i framtiden. Gud vet och har redan räknat med det i mitt och i ditt liv och det
känns skönt.
Nu är det äppeltider och dags att
baka nån god äppelkaka, måste jag
räkna och beräkna receptet? Har ju
svårt att vara exakt, jag höftar och tror.
TEXT: ANNELIE HERMANSSON
FEM SVARAR VAD RÄKNAR DU MED?
TEXT OCH FOTO: MARIA LIND
Elie
– Miniräknaren.
Johannes
– Att datorn är där för mig när
jag känner mig ensam!
Isabell
– Att gå på konsert med One
Direction den 13 juni 2014.
Jonathan
– Att gå på konsert med
Avenged Sevenfold.
Christopher
– Att ha ett fast jobb innan jul.