Transcript Jul 2013 - Värnamo Pastorat

GRUPPF ÖRSÄNDE L SE T I L L HUSHÅL L
VÄRNAMO OCH NYDALA - FRYELE
|
I SAMARBETE MED AMOSMAGASIN
•
JULEN 2013
Nu öppnar
Hallongrottan!
SID 24–25
TEMA
LIVETS
BRÖD
MATEN ÄR MER ÄN BARA MÄTTNAD SID 17-18
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
2
BRÖD
I VÅRA VÄNFÖRSAMLINGAR i Lettland beräknas
genomsnittsinkomsttagaren tjäna en tiondel av en
svensk inkomsttagare medan priserna på bensin
och mat knappast skiljer något. Normalfamiljen är
beroende av hjälpsändningar av kläder för att
dryga ut hushållskassan. Även om världens
befolkning i stort aldrig haft det materiellt
eller hälsomässigt bättre än i dag finns fortfarande svälten kvar – runt en miljard
människor lider av undernäring.
REMI – RICKARD FORNSTEDT
När vi ber Vår Fader ber vi om att vi skall få det bröd
vi behöver. Luther menade att denna bön inte bara
innefattade mat utan allt som vi behöver för att leva
goda liv. Denna bön innefattar också kraft till kampen för en god värld, en rättvis värld. Det finns i det
kristna livet ett bröd som sammanfattar allt och
som är centrum i relationen med Gud: Nattvardens
bröd och måltid. I denna måltid ger Jesus sig själv
till oss, allt han har gjort. ”Jag är livets bröd”, säger
han – lev med mig och se världen ur Guds perspektiv – det är det enda sättet att få perspektiv på dig
själv och enda sättet att förmå älska denna förvirrade planet och dess invånare på rätt sätt. ”Kom till
mig, alla ni som hungrar”, säger Jesus…
Utges av
Svenska kyrkan Värnamo
Församlingsexpeditionen är öppen
vardagar 08.00–16.00.
Lunch 12.00–13.00
Telefon: 0370–30 04 00
Fax: 0370–155 25
www.varnamopastorat.se
E-post:
[email protected]
Besöksadress:
Kyrkogatan 17, Värnamo
Postadress:
Box 624, 331 26 Värnamo
PÄR-MAGNUS MÖLLER,
KYRKOHERDE
Svenska kyrkan i Värnamo
består av Värnamo och
Nydala-Fryele församlingar
Ansvarig utgivare :
Pär-Magnus Möller
Omslagfoto: Lars-Olof Öberg med
sina får.
Foto: Jenny Arvidsson
Produktion: Berling Press
Tryck: V-TAB Örebro 2013
F OTO : J E N N Y A R V I D S S O N
Vi behöver syre, vatten,
näringsämnen – annars slutar vår kropp att fungera. Men det räcker inte med det. Vi behöver
omsorg, människors blickar, beröring, närhet.
Vi behöver också något i tillvaron som skapar
mening åt våra liv; Skolan, arbetet, föreningen,
familjen, vännerna – någonstans måste jag behövas
för att mitt liv skall bli gott. Det betyder å andra
sidan att jag inte bara har behov, jag får också vara
en resurs in i olika sammanhang. Det behövs ett
samband mellan att ta emot och ge ut. Om man bara
får ta emot blir man överfull och om man bara
tvingas ge blir man tom. Det kan låta som självklarheter – men ändå handlar mycket i livet om att just
finna den här balansen då behovet att ta emot samstäms med behovet att ge.
Hela världen är inbegripen i detta sökande efter
balans. 1 560 000 000 000 000 kronor, så mycket
räknades mänsklighetens samlade hushållsförmögenhet till. Det betyder att om det hade varit
jämlikt i världen skulle varje person gå i god för
335 000 kronor. Nu är inte fördelningen så god.
0,7 promille av världens befolkning äger 41% av
dessa tillgångar.
VI ÄR SKAPADE MED BEHOV.
Var så god…
Denna tidning är producerad
av Svenska kyrkan i Värnamo,
Nydala-Fryele i samarbete
med Amosmagasin.
Till er som inte vill ha tidningen
ber vi er att lägga den i pappersåtervinningen. Men först av allt ta
er tid med den tidning ni just fått i
handen. Stanna upp, läs och tänk
över vad som är viktigt för dig.
3
BÖR JAN PÅ E T T
UNGDOMSUT BYT E ?
I oktober gjorde vi en resa till
vår vänförsamling Madona i
Lettland. Meningen med resan
var att vi skulle leda ett
ungdomsläger med fokus på
lärjungaskap och ledarskap.
VI SOM ÅKTE var sex ungdomar som är med i
ungdomsgruppen och är ledare på olika sätt
i vår församling; Hedvig Siljedahl, Sara
Green, Rebecka Lind, Johan Karlsson,
Anton Svensson och Andreas Henrysson.
Dessutom var Pär-Magnus Möller och
Mimmi Lind med som erfarna Lettlandsresenärer! Förutom att vara på läger så
besökte vi församlingens diakonala projekt
med bland annat klädutdelning samt kommunens ungdomscenter. Vi fick se att man
lever under helt andra omständigheter i
Lettland, många är beroende av de kläd-
paket man får genom församlingens försorg.
Vi såg också att hus och vägar var dåligt
underhållna på grund av brist på material
under kommunisttiden, brist på ekonomiska
medel både hos privatpersoner och i samhället.
Under lägerdagarna bodde vi på Kaunas
skolan (som vi har stöttat ekonomiskt från
Värnamo) och var ca 25 personer. På olika
sätt lärde vi känna varandra och det gemensamma språket var engelska och ”svettiska”
samt kroppsspråk! Under lägerhelgen varvade vi djupare samtal med musik och lek.
Ungdomarna från Värnamo var samtalsledare i smågrupper där vi bland annat talade om vad som är viktigt hos en ledare, vad
våra gåvor är och om lärjungaskap. Vi gjorde
också en lärjungavandring på den lettiska
landsbygden.
Vi lärde känna många härliga människor
från Lettland och vår förhoppning är att
detta är början på ett ungdomsutbyte mellan
våra församlingar.
TEXT: MARIA LIND OCH JOHAN KARLSSON
F OTO : J O H A N K A R L S S O N
F OTO : J O H A N K A R L S S O N
F OTO : J O H A N K A R L S S O N
F OTO : J O H A N K A R L S S O N
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
4
F OTO : J E N N Y A R V I D S S O N
Varför så mycket
NATTVARD?
Jag har flera gånger fått frågan om
varför vi firar nattvard så ofta i våra
kyrkor. Men jag får säga som min
mor alltid gjorde när en fråga blev
för stor: "Det går över mitt huvud
och in i prästens."
Med andra ord så kontaktade jag
kyrkoherde Pär-Magnus Möller
med mina frågor.
När jag var liten var det inte så här mycket
mässor – har kyrkan blivit katolsk?
– Katolsk betyder allmännelig, det är samma
ord som vi bekänner varje söndag i trosbekännelsen; ”Vi tror på en helig, allmännelig kyrka…”. Så,
ja, kyrkan är och har alltid varit katolsk. Däremot
har den Lutherska kyrkan, som Svenska kyrkan är
en del av, vid reformationen hävdat att hon är fri
från påven i Rom. Men Svenska kyrkan har ändå
trots det alltid sett sig som en del av den världsvida kyrkan, det vill säga katolsk.
Fram till 1700-talet firades söndaglig nattvardsgudstjänst i alla kyrkor i landet. Sedan kom en period då nattvardsfirandet avtog, mycket på grund av
upplysningstidens ideal och icke-lutherska kyrkors påverkan. Från mitten av förra seklet kom
nattvardsväckelsen åter igång och man längtade
efter att rekonstruera kyrkans inre liv genom söndaglig mässa. Så på 80-talet började stift efter stift
uppmana församlingarna att återta en allmänkyrklig god sed – att fira mässa varje söndag.
Varför söndaglig mässa?
– Varje söndag är på ett sätt en påskdag – det är
enligt kristen syn den första dagen i veckan. På
söndagen firar man uppståndelsen – och vad är
bättre än att den dagen ta emot Herren Jesu uppståndna kropp och blod i nattvarden.
Är det inte för ofta – blir det inte slentrian?
– En rolig historia lyder: Hustrun: -Älskling, du
säger aldrig att du älskar mig!
Mannen: – Men det sa jag ju när vi gifte oss –
räcker inte det – jag säger till om jag ändrar mig!
Kan man säga att man älskar en annan människa för ofta? Kan man höra det för ofta? Nej, och
det tycker inte Gud heller – därför vill han säga
det minst en gång varje söndag genom att ge oss
den största kärleksgåva som vi kan ta emot här på
jorden – Jesu kropp och blod. Kan det verkligen
gå slentrian i det? Jag tror inte det!
Skall inte nattvarden var en högtid som man
inte sliter på?
– Min erfarenhet – efter att ha firat mässa
minst två gånger i veckan de senaste tjugo åren är
att ju oftare jag firar mässan desto större och
mäktigare blir den för mig – desto större blir min
förundran över Guds kärlek. Så mitt svar är helt
enkelt: Nej – slit på!
PÄR-MAGNUS MÖLLER OM NATTVARD
Det finns ju risk att det är mycket man inte förstår kring mässan – skrämmer inte det bort folk?
– Allting är inte till att förstå – en del är bara till
att erfara. Visst finns det mycket i mässans ordning som man inte förstår – men om man är
intresserad är det inte så svårt att lära sig grunderna. Fortfarande efter alla år kan jag upptäcka nya
perspektiv i liturgin som jag inte sett tidigare, men
det är bara roligt. Jag är övertygad om att om man
inte vill förstå så förstår man inte – men den som
vill lära sig lär sig. Men framförallt är mässans
liturgi ett drama du kan gå in i utan att känna krav
på att du förstår – kärnan i det hela är ändå ett
mysterium som inte går att greppa med huvudet;
hur brödet och vinet blir till Jesu kropp och blod
för att du skall bli förlåten, fri och helad. Vem kan
förstå en sådan kärlek – vem kan förstå kärlek –
ändå slutar vi inte älska! avslutar Pär-Magnus.
INTERVJU: LARS OLOF ÖBERG
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
5
ÄTANDETS BETYDELSE
”Äta bör man, annars dör man”, säger vi ibland och ibland följs
dessa ord av: ”Äter gör man, ändå dör man”.
DET FINNS HOPP
Nu är vi på vandring mot vårt himmelska hemland
och även detta jordiska liv kommer en dag nå sitt
slut. Äter gör man, ändå dör man. Men det finns
hopp. Jesus skulle även ha kunnat säga det första
påståendet, ”äta bör man, annars dör man”, för det
han fortsätter med är: ”Men brödet som kommer
ner från himlen är sådant att den som äter av det
inte skall dö. Jag är det levande brödet, som har
kommit ner från himlen. Den som äter det brödet
skall leva i evighet. Brödet jag ger er är mitt kött,
jag ger det för att världen skall leva”, Joh. 6:50-51.
En natt hände det något märkligt i Betlehem.
Där föds det bröd som kommer ner från himlen
och som ger världen liv. Namnet Betlehem betyder
brödhuset och denna stad blir det hus där livets
bröd kommer till världen. Där börjar Jesus sin jordevandring, den vandring som kommer att sluta
med att hans kropp bryts som ett bröd på Golgota
för att världen ska leva.
LAMMET SOM FÖDDES PÅ BETLEHEMS ÄNG
Det går dessutom att hitta ytterligare en djupare
förståelse av att Jesus just föddes i Betlehem. I
denna lilla stad födde man nämligen upp de lamm
som så småningom skulle användas som offerdjur i
templet.
Bland annat var det härifrån som de påskalamm
hämtades som skulle slaktas till den årliga påskmåltiden. Denna måltid går tillbaka till befrielsen
från det egyptiska slaveriet där man slaktade
lamm och tog blodet för att stryka detta på dörrposterna. Genom denna handling skonades familjerna från den död som drabbade Egypten.
De lamm som skulle användas i dessa påskmåltider kom att födas upp i Betlehem, kanske av de
herdar som besökte det nyfödda Jesusbarnet. Och
just här finns en djupare koppling. För när vi läser
i Johannesevangeliet kan vi där se att samtidigt
MARTIN LENNARTSSON OM ÄTANDET
som man i templet slaktar lammen som skulle ätas
i samband med påskmåltiden, så korsfästs Jesus
på Golgota.
Johannes vill visa att Jesus var det påskalamm
som tar bort världens synder. Han levde vårt liv
och han dog vår död och genom hans död får vi
leva. Men döden kunde inte behålla honom eftersom han var utan synd. Därför avbildas Jesus
ibland som ett lamm med segerfana. Ett segrande
lamm från Betlehem.
BRÖDET FRÅN HIMLEN
För det hela börjar i Betlehem. Ett litet barn som
föds och läggs i en krubba. Hos honom finner vi
orsaken till att vi firar jul. Och när vi ser lammen
kring herdarna i julkrubban får vi påminnas om
att han är Guds lamm som tar bort världens synd.
Och när julmaten står oss upp i halsen så får vi
påminnas om att han är brödet som kommer ner
från himlen, han är den föda som ger evigt liv.
Honom får vi ta emot, rent fysisk i nattvardens
bröd och vin. Han vill komma oss till mötes denna
jul och ge oss evigt liv. Men är vi beredda att ta
emot honom?
TEXT: MARTIN LENNARTSSON
F OTO : J E N N Y A R V I D S S O N
dumt påstående för det har sina
rötter i Bibeln. Jesus sa samma sak.
Nästan i alla fall. Han sa till några i det judiska
folket: ”Era fäder åt mannat i öknen och de dog”,
Joh. 6:49, och här syftade han på det bröd som kom
ner från himlen under den fyrtio år långa ökenvandringen som det israelitiska folket hade gjort
1500 år tidigare. Då var man på väg från slaveriet i
Egypten till det utlovade landet. Och även om detta
bröd gjorde att människorna som åt det kunde
överleva under sin vandring var det ofrånkomligt
att de en dag ändå dog.
OCH DET ÄR INGET
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
6
Många som kommer till
Lampedusa tror att Europa ligger
öppet för dem och vet inteatt de
befinner sig på enö. Constantino
Barratta har hjälpt båtflyktingar i
tjugo år.
HJÄLTEN PÅ ÖN
Hjältar planerar inte, de hamnar mitt i katastrofen
och agerar. Costantino räddade tolv liv när katastrofen
inträffade vid Lampedusa. Men 350 drunknade. Minst.
FEM DAGAR EFTER katastrofen går
byggmästaren Costantino Baratta, 56
år, längs den lilla affärsgatan Via
Roma på Lampedusa, den lilla ön i
Europas allra sydligaste utkant nära
Tunisiens kust.
Han visar fotot av en ung kvinna för
flyktingarna från flyktingcentrat – de
är lätta att känna igen i de snarlika, italienska träningsoveraller de fått på
flyktingcentret. Egentligen ska de vara
inlåsta där. Men det finns hål i stängslet
som ingen bryr sig om att laga.
UNDER DESSA elva dagar i början av
oktober drunknar upp emot 600 flyktingar i tre olika sjöolyckor utanför
Lampedusa. De kommer i överfulla
fiskebåtar från Libyen. Sedan 1988 har
åtminstone 20 000 migranter drunknat i Medelhavet, men mörkertalet är
stort.
Den unga kvinnan på bilden,
Luwam, överlevde den värsta av de
tre, den på morgonen den 3 oktober.
Costantino måste bara få veta hur det
gått för henne. Kanske att hon behöver något.
Först trodde de att hon var död och
blev förvånade när hon andades. På
väg in mot land satt Costantino och
torkade hennes ansikte med en tröja.
VID SJUTIDEN JUST den morgonen
Det var något med flickans utsatthet
gav sig Costantino ut för att fiska tillsom drabbade honom.
sammans med sin vän Onder Vecchi.
– Tre dagar efter olyckan var det en
När de kom nära olycksplatsen såg de
ceremoni för de som hade överlevt,
en privat båt, en fiskebåt och en båt
och jag fick vara med. När hon såg mig
från kustbevakningen ligga tätt samkände hon igen mig och kom springman.
ande.
– Vi blev tillsagda att leta efter folk.
Det var då han tog bilden av henne.
Det var svårt, för vi såg bara
I tjugo år har han hjälpt båthuvuden som försvann ner
flyktingar nu. Enligt en italiDenna sida är
under vattenytan och som
ensk säkerhetslag kan den
ett samarbete
med
tidningen
sedan kom upp igen. Från de
som hjälper människor som
större båtarna skrek de: ni
invandrat illegalt dömas till
har en liten båt, ni kan åka in
fängelse. Det struntar
emellan dem.
Costantino i. Ibland bjuder han
De lyckades rädda tolv. Det är
hem migranter på mat – de är ju
svårt, för de har nästan inga kläder
hungriga.
och kropparna var hala, alldeles insMånga som kommer till
morda med olja eller bensin.
Lampedusa tror att Europa ligger
Den tolfte och sista de fann var den öppet för dem och vet inte att de
24-åriga Luwam.
befinner sig på en liten ö.
– Det är sorgligt. De kan hejda en
och fråga efter vägen till tågstationen,
säger Costantino.
Han skulle vilja att de europeiska
länderna samarbetade mer för att
hjälpa dessa människor. Inte bara den
sorgedag som utlystes i Italien efter
katastrofen den 3 oktober, eller en tyst
minut i Europaparlamentet.
Sjöolyckorna har pågått i åratal – vad
är det politikerna först nu har förstått?
EN STUND SENARE på torget får
Costantino napp. En migrant känner
igen Luwam inifrån flyktinglägret.
Samma eftermiddag kryper
Costantino igenom hålet i stängslet
där. De möts. Nästa dag kommer han
tillbaka. Och så uppstår ett uns av
mening för Costantino i dagarna då
tre katastrofer blir en skam för hela
Europa.
DAVID QVISTRÖM
Foto: Jesper Klemedsson
Svenska kyrkan är en del av
BLI
RE!
A
V
I
G
S
D
MÅNA
å
p
Anmäl dig rkan.se
nskaky
e
v
s
.
w
w
w
svenskakyrkan.se/internationelltarbete
• Vi hyr ut till medarbetare
i mission, diakoni, kyrka,
eller församling som
behöver vila och rekreation.
Möjlighet till subvention
finns för särskilt behövande.
• Vi finns i en underbart
rogivande och uppfriskande
miljö i Östernäs, Rådmansö
i Roslagens skärgård.
Behöver Du vila?
Kom till
Strömsborg!
),/k=,9+</1f
1f37&
Vi b
be
er för dig!
4rUKHNHYRS19:15
9:1 Wr2HUHS
9PUNPUTLKKP[[I€ULpTULWr
• Boende i trevligt inredda
sommarhus.
För närmare information se www.stromsborg.nu
Ansökan görs via epost: [email protected]
-€YTLYPUMVYTH[PVUVTO\YK\
K RHUZLWr
Wr2HUHS
Nr[PSSwww.kanal10.se
se
e
+pYRHUK\p]LUM€SQH
QH]rYHZpUKUPUNHY]PH]rY^LI[]
Buss ll TAIZÉ 2014
Avresa lördagar 12 april, 7 juni, 14 juni, 21 juni, 28 juni,
5 juli, 12 juli, 19 juli, 26 juli, 2 aug, 9 aug och 25 okt.
Hemkomst ll Sverige sent söndag kväll.
Pris: 2 250 kr/pers.
Vi ordnar även busstransfer mellan flygplatser och Taizé.
Se vidare info på vår hemsida.
013-13 72 72
www.taizeresor.se
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
Värnamo pastorat kommer att
under våren 2014 anordna en
pilgrimsvandring till Santiago de
Compostela i Spanien.
Vi kommer att vara en grupp som vandrar ca 14 mil under
7 vandringsdagar (längsta dagsetappen är ca 30 km). Vi kommer att bo
på förbokade hotell och vi vandrar enbart med lätt packning eftersom
övrig packning körs med bil mellan övernattningarna.
Antalet pilgrimer är för denna resa begränsat till 14 stycken.
Vill fler följa med så är det först till kvarn som gäller.
GRUPPEN SOM skall resa tillsammans
kommer att träffas vid 4 tillfällen
innan avresa. Vi kommer också att
genomföra ett par pilgrimsvandringar runt Nydala.
Kostnaden för denna pilgrimsvandring är ca 12 000:- inklusive
flygresan (ca 7.700:- om man
bokar flygresan separat). Exakt
kostnad beror på hur många vi
blir och om man önskar enkelrum
eller dubbelrum samt biljetter på
flyget.
I DETTA PRIS INGÅR övernattning i dub-
belrum med frukost och tre rätters
middag. Rummen har sängkläder
och handduk samt i de flesta fall
dusch och toalett på rummet.
Transfer mellan flygplatsen och
startplatsen samt från Santiago de
Compostela centrum till flygplatsen.
Bagagetransport mellan övernattningarna.
VILL DU ANMÄLA DIG så använd gärna
talongen längre ner på denna sida
eller maila samma uppgifter till
Anders Hallberg.
För att resan ska bli av behövs
minst 8 anmälningar och max 14.
Om du har frågor kan du
kontakta Anders Hallberg på
[email protected]
eller på mobil 070-357 98 75.
Läs gärna mer på hemsidan.
✂
Pilgrimsvandra
till
Santiago de
Compostela
9
Anmälan senast 10 december 2013 till :
Svenska kyrkan, Box 624, 331 26 Värnamo eller
[email protected]
anmäler mig till
■
✔ Jag
Värnamo Pastorats pilgrimsvandring till Santiago de Compostela.
Jag heter_______________________________________________________________________
Mina kontaktuppgifter är:
Adress________________________________________________________________________
Telefon_______________________________________________________________________
Mail_________________________________________________________________________
Jag vill dela rum med____________________________________________________________
Annat som påverkar mig eller mina reskamrater:
_____________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
Tycker du julsymbolerna dyker upp för tidigt varje år? Sucka på. I själva verket
lever de året runt. Kransen, stjärnan och trädet är urbilder för hopp och skydd.
Kransen i Mora
DET ÄR 1967. Det är andra tider. En
tid då idrottsfunktionärer har gubbkeps och då rader av guld i SM, VM
och OS inte hindrar att man skidar
runt i hemstickad mössa.
Just Assar Rönnlunds är speciell,
med sin boll på toppen. Många mössor har han, alltid med den lilla bollen
högst upp. Snart ska den falla i glömska, i backspegeln är det Stenmarksmodellen publiken minns.
Men det är också nya tider.
Vasaloppet kommenteras det här året,
som så många andra, av Sven Jerring.
Radiolegenden har fått allt svårare
med synen och för första gången
används en tv-monitor i båset. Assar
Rönnlund vinner på tiden 5.20:22.
Rena promenadtakten för dagens
skidlöpare.
Oberörd av tidens gång är dock
kransen runt Rönnlunds hals. Kanske
var det den som gjorde det, som fick
honom att efteråt se just Vasaloppssegern 1967 som ett av karriärens
största ögonblick, ”pricken över i:et”
som han själv uttryckt det. För kransar får man varken i SM, VM eller OS.
DET ÄR FÖRSTÅS att överdriva.
Men betydelselös är den inte, kransen av löv, vinnarens kännetecken.
Segraren i Mora, antikens kejsare
och skolans lucia har det gröna, doftande kvittot gemensamt: Snabbast.
Mäktigast. Vackrast. Eller mest sörjd.
Den dödes kista omges av kransar.
Skälen skiftar. Var han väldigt älskad?
Eller bara väldigt viktig?
”I fädrens spår, för framtids segrar”
lyder Vasaloppets klassiska strof.
Kanske är kransens lockelse det som
står före kommatecknet, snarare än
det där om att vinna som kommer sen.
Jag binder en midsommarkrans för
STJÄRNAN
Stjärnan betyder bekräftelse. På att någon fötts (Betlehemsstjärnan), på att någon
är duktig (guldstjärnan i läxboken)
eller på att vi hör ihop och är utvalda (nationsflaggor med stjärnor på
banéret).
Stjärnan ger också riktning.
”Tacka din lyckliga stjärna!” säger
man om det går bra. Stjärnan illu-
Denna sida är
ett samarbete
med tidningen
Assar Rönnlund i krans
av 1967 års modell.
att mamma gjorde det. Mamma gör
det för att mormor gjorde det. Och Ulf
Lundell lägger sin runt närmsta sten,
”där runor ristats för vår skull, nån
gång för länge sen”.
När en krans hängs på dörren, som
vid jul, möts två traditioner. Dels den
växtprydda ringens budskap att nu är
strerar idén om att det finns en
utstakad bana för varje individ.
TRÄDET
Trädet står för tradition och liv –
tänk vårdträd, almstrider och
motorvägsprotester. Och för trygghet, minsta unge vet att den som
tappar bort sig ska krama ett
träd. Träden är själavårdare som
lastar av skogsvandrarens sorg,
det fest. Dels den urgamla tron att en
markering vid dörren motar det onda.
Det är därför en riktig julkrans ska
tillverkas av något som sticks, enris till
exempel. En smått rörande tanke ur
2000-talshorisont. Att de onda andarna säger ”Aj!” och drar vidare.
Men vem vet? Om jag sätter mig
stress och oro.
Julgranen härstammar dels från
kunskapens träd i Edens lustgård,
bilden av kunskap. Dels från livets
träd som förankrar världen genom
kronan i himlen och rötterna i
underjorden.
ÄNGELN
Ängeln symboliserar skydd
och tröst i allt från kakburkar
ensam i en stuga utan el och mobiltäckning mitt i skogen. Hur många
nattsvarta timmar hinner passera
innan jag känner att det skulle vara
skönt med något vasst mellan mig
själv och världen?
KRISTINA LINDH
till Hollywoodfilmer. Brukar
också dyka upp för att illustrera en aning, en outtalad
känsla av något som kommer att ske.
Ängeln är bilden när
det goda ska kontrastera det
onda, som ängeln och djävulen på
axeln. Den står för fred och för
drömmen om att döden inte är
slutet.
F OTO : I B L
10
OR .
N
O
R
K
0
0
2
U
D
R
E
K
N
Ä
L 72 980 SÅ SK
IL
T
0
0
2
P
L
Ä
J
H
T
U
K
A
KRONOR.
0
SMS:A
5
U
D
R
E
K
N
Ä
K
S
Å
S
TILL 72 980
SMS:A AKUTHJÄLP50
Bilderna ifrån förödelsen på Filippinerna är ohyggliga. Ingen
gång i historien har orkanens styrka var lika kraftig. Tyfonen
Haiyan skonade inget i sin väg. Trots förberedelser så har
tiotusentals människor dödats och närmare 10 miljoner
människor har drabbats av katastrofens fruktansvärda kraft.
Fokus ligger just nu på att rädda liv. Vi arbetar med den
erkänt duktiga schweiziska organisation Medair och en lokal
Läs mer om hur du kan hjälpa till på läkarmissionen.se
partner för att ge tak över huvudet och det allra nödvändigaste
för de allra svårast drabbade. Hjälpen koncentreras till västra
delen av ön Leyte och ytterligare en ö, Panay. Behoven är
enorma och det handlar om att rädda liv. Kan du tänka dig
DWWJHGLWWVW|GWLOOGHQQDNDWDVWURÀQVDWV²DQYlQGGnGHQ
bifogade talongen nedan. Din gåva öronmärks till att hjälpa
dessa extremt utsatta människor. TACK!
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
12
MÅLTIDSGEMENSKAP
Jag passade på att ställa lite frågor
kring det här med att träffas och
äta tillsammans när jag var med på
Öppet hus i S:t Johannes kyrka. Och
eftersom temat för tidningen den
här gången är Livets bröd fick de
tillfrågade även tänka lite kring
det. Det blev fina samtal om
gemenskap och om tro.
TEXT OCH FOTO: MARIE NILSSON, DIAKON
Varför bakar du?
Många är vi som har träffat på Ingeborg Svensson i
Mariakyrkans kök. Hon har varit med och bakat
fikabröd till soppluncher och kyrkkaffen i närmare 18
år nu. Hur kommer det sig att man vill hålla på med en
sådan syssla i så många år?
– Jag bakar här för att jag tycker att det är roligt och
givande. Det är en god gemenskap. Alternativet för mig
hade varit att sitta ensam hemma, säger Ingeborg.
TEXT OCH FOTO: ULLA NORDLUND, HUSMOR
Märta Andersson
– Det är viktigt för mig att få del av den här
gemenskapen på Öppet hus. Jag får möjlighet att lära
känna nya människor.
– Livets bröd är för mig flera saker. Nattvarden, det vi
äter, att vi har det så bra med mat på bordet varje dag.
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
13
Stavrola Dimitriadis
– Det är bättre och roligare att äta tillsammans men
någon vän eller med familjen.
– För mig betyder Livets bröd att vi behöver bröd (mat)
för att leva.
Bengt Ståhl
– En måltid ska vara som en fest. Så har vi det på Öppet
hus när vi är här och fikar tillsammans.
– Livets bröd är allt som vi förtär. Vi äter för att hålla
igång livet. Det är en väldig välsignelse att få ta del av
brödet. En frukt av det naturen har att ge!
Olle Karlsson
– Vi kommer hit till Öppet hus för att vi trivs och tycker
att det är trevligt. Gemenskap är oerhört viktigt och det
får man här. Och så är det jätteroligt att vi får hembakat
bröd!
– Livets bröd, ja det kan vara oblaten eller tilltugget till
kaffet. Det behövs.
Gunbritt Matsson
– Gemenskapen vid måltiden är viktig.
Öppet hus är en bra och social gemenskap.
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
14
ATT LEVA MED
YSTE I KÄLLAREN
Malcolm: Sedan att osten säljs och pengarna
går till missionen, känns bra.
Emelie: Jag tycker om att sköta ostarna, får nästan lite separationsångest när de ska lämnas.
Vi tycker det är gott med hemystad ost båda två.
Emelie: Att det är i kyrklig regi är helt naturligt.
Om ni tröttnar på det, måste ni säga ifrån!
Emelie svarar: Det kommer vi aldrig att göra. Så
länge ni vill, så vill vi. Det vore jättetråkigt om
det upphörde.
TEXT: ANN-MARI PETERSON
FRYELE KYRKLIGA SYFÖRENING
F OTO : E M E L I E O L I VA
Nu har ni bott fyra år i prästgården. Vad
tänkte ni när de sa att källaren brukade
disponeras en gång om året av kyrkliga
syföreningen för att ysta ost i?
Emelie: Att vi gärna vill hjälpa till att föra
traditionerna vidare.
Malcolm: Ett bra sätt också att lära känna folket
i byn.
Båda: Vi är båda intresserade av matkultur och
att göra mat från grunden.
Malcolm: Det är roligt att olika generationer
kan göra det tillsammans.
Malcolm: Det känns så genuint när bonden
kommer med mjölkkrukorna.
F OTO : A N N - M A R I P E T E R S O N
Jag passade på att ställa lite frågor till Emelie Oliv och Malcolm Andersson
när jag var i deras källare för att ysta ost tillsammans med flera andra i Fryele
kyrkliga syförening.
15
F OTO : E M E L I E O L I VA
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
Ann-Mari Peterson
och Karl Oliv studerar
den färska komjölken
som ska bli ost.
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
16
Denna sida är
ett samarbete
med tidningen
När världen blir för tråkig får man skapa sig en ny.
Vilken tur då att det finns fantasy! Som numera
också kommer i en modern förpackning.
FANTASYN HAR
FLYTTAT TILL STAN
ENLIGT LÄRDA KÄLLOR står fantasi
för vår förmåga att skapa inre bilder,
känslor och föreställningar i ett ögonblick då de inte upplevs genom syn,
hörsel eller andra sinnen.
Antingen det är Homeros,
Shakespeare eller Liza Marklund som
för pennan, så handlar det om illusion. Om att måla upp scenerier så att
den som läser orden också lever dem
inombords. Genren fantasy är en litterär road-movie till häst. Ett besök i en
medeltid som nutida författare skapar
och återskapar och där läger-eldens
historier ersatts av tusensidiga bokserier och lååånga filmer som förmedlare av berättelserna.
Det finns många idéer om hur det
hela började, men de flesta är överens
om att det var i och med J.R.R Tolkien
och hans trilogi Sagan om ringen som
genren tog fart och fick sin moderna
form.
Mängder av efterföljare har sedan
skapat sina egna världar och varenda
fantasybok med självaktning inleds
med några kartsidor över det främmande och fantastiska land där den
magiska handlingen utspelar sig.
DE FLESTA FANTASYBÖCKER är
trilogier eller mer. Robert Jordans
Drakens återkomst omfattar hela 14
tjocka delar på engelska. Författaren
hann inte själv fullborda verket så när
han dog 2007 tog en annan, Brandon
Sanderson, på sig uppgiften att skriva
klart. Hur det skulle sluta fanns
nerskrivet och inlåst i Jordans kassaskåp.
Fantasygenren har en trogen och
brinnande hängiven läsarskara, vilket
inte hindrar att behov finns av utveckling och därför har nya idéer fött nya
undergenrer. En av dem kallas för
urban fantasy. På svenska tätorts-fantasy kanske? Den korta förklaringen
till begreppet är fantasy som utspelar
sig i vår värld och i nutid.
Hästen har bytts mot bilar eller
motorcyklar och lägerelden har
ersatts av filmer och datorer. Men
ondskan är den gamla vanliga och
hoten mot världen och det goda är
minst lika djävulska som någonsin.
Vad Tolkien betytt för traditionell
fantasy har Bordertown varit för
tätortsvarianten. Bordertown-antologierna landar någonstans på gränsen
mellan vår verklighet och feernas.
Här rymmer tonåringar mellan de
bägge världarna och äventyren. Alver
spelar i rockband och kör förtrollade
motorcyklar på gatorna.
TERRI WINDLINGS ursprungliga
Bordertown-antologi var föregångaren till den urbana genren med författare som Charles de Lint, Will
Shetterly och Ellen Kushner. Nu har
också en ny generation tillkommit:
Holly Black, Cory Doctorow,
Cassandra Clare, Neil Gaiman och
Catherynne M Valente.
Genom att urban fantasy utspelar
sig i en värld som vår, lämpar den sig
väl att filmas. Charlaine Harris böcker
om servitrisen Sookie Stackhouse och
hennes kamp mot vampyrer och
varulvar i Louisianas träskmarker har
blivit den omåttligt populära tv-serien
True Blood där Alexander Skarsgård
fått sitt amerikanska genombrott. Som
sexobjekt – och som vampyren Eric
the Viking.
Lillbrorsan Bill gör en av huvudrollerna i Hemlock Grove, som är en
varulvshistoria i Pennsylvania, starkt
påverkad av estetiken i klassiska Twin
Peaks.
MEN TILLBAKA TILL böckerna.
Helsvenska Engelsfors-trilogin har
gått hem hos både läsare och kritiker.
Mats Strandberg och Sara Bergmark
Elfgren heter duon bakom historien
om De utvalda, en grupp gymnasister
som visar sig vara häxor. Precis som i
all fantasy får de ett uppdrag: Att
rädda jorden från undergång och
avstyra apokalypsen i Bergslagen.
För det är där som den lilla staden
Engelsfors ligger. Trist sovande och
en plats man bara vill lämna så fort
som möjligt när man går sista årskurserna på gymnasiet. Fast nu råkar det
vara så att just skolan är centrum för
ondskans slutliga inbrytning på jorden. De enda som (möjligen) kan
stoppa den är förstås Minoo, Rebecka,
Vanessa, Anna-Karin, Ida och Linnéa.
Första boken, Cirkeln, kom 2011,
Eld 2012 och den tredje avslutande
delen Nyckeln alldeles nyss. Att de
också ska bli film förvånar knappast,
premiär 2015 enligt planerna.
DÅ FANTASYGENREN fick sitt stora
genombrott här i landet på 80- och
90-talet översattes många av de populära författarnas serier. Den ambitionen har man numera dragit ner på
eftersom de flesta hardcore-fans läser
böckerna på originalspråk – engelska
alltså –redan när de kommer ut.
Men det kommer trots allt ut en del
fantasy på svenska och inhemska författare skriver också i den urbana
genren. Nene Ormes till exempel,
vars historier utspelar sig i Malmö där
det enigmatiska Oraklet bor på toppen av Turning Torso. Första boken av
två heter Udda verklighet och den
andra och avslutande Särskild.
Svensk är också debutanten Mia
Franck som i Martrådar blandar småstadsmiljö med en tillvaro där
mardrömmar blir på riktigt.
Omåttligt populära trilogin
Hungerspelen av amerikanska
Suzanne Collins som också filmatiserats, finns i svensk översättning.
Liksom kultförklarade Thomas
Ligottis samlingsvolym med noveller,
Dagens fantasy utspelar sig ofta
i en urban miljö, Men ondskan är
den gamla vanliga.
Skuggan på världens botten.
Så nu då mörkret styr och det fortfarande är veckor kvar till vintersolståndet kan det vara på sin plats att
skruva upp skräck- och skrämselfaktorerna några varv extra. För vem blir
på allvar skakig av en skramlande
medeltida riddare när dagens skurkar
står och stampar ute i den egna farstun? Iklädda jeans, sneakers och tshirt och utrustade med krafter starka
nog att förgöra jorden?
Inte jag i alla fall.
GÖRAN TONSTRÖM
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
17
Önskelistan
Fantasyböcker för hela familjen
att överlämna till tomten:
TVILLINGARNA EMMA OCH
ANTON, 10 får Genom skuggornas
dal (Verbum förlag) av
Mattias Lönnebo. Om
hur Livets pärlor stjäls
av Mörkrets furste.
Enda hoppet om att få
dem tillbaka står till
barnen Liv och Dag.
HANNA, 16 får sista
delen av Engelsforstrilogin, Nyckeln (Rabén &
Sjögren). De första två
delarna har hon ju
redan läst flera gånger.
SIXTEN, 17 får boxen
med de tre första böckerna om
Dresden, magiker och paranormal
detektiv, Dresden Files
Boxed Set #1(Nal Signet/Roc). De är visserligen på engelska, men
Sixten har hunnit läsa så
mycket fantasy i original
att det inte är någon
match för honom.
MAMMA ANN-MARIE, 42
får Anders Fagers Jag såg henne idag
i receptionen
(Wahlström & Widstrand). Mor är visserligen lite jordnära men
bangar inte för Den viskande mannens försök
att manipulera 11-åriga
Cornelia Karlsson i
Stockholm och locka
henne med att bli hans drottning.
Fantasyförfattare har ofta en stor
och otroligt trogen läsekrets. När
amerikanska Robin Hobb, pseudonym för Megan Lindholm, tidigare i
höst besökte Sverige och signerade i
en bokhandel i Stockholm var trängseln stor.
Robin Hobb har haft stora framgångar med sina serier Berättelsen
om fjärrskådarna, Handelsmännen
och de magiska skeppen, The Rain
Wild Chronicles (ej utgiven på svenska) 0ch Den gyllende mannnen.
Alla utspelar sig i medeltidsvärldar
där magi och drakar är ingredienser.
De är ofta våldsamma och oförutsägbara.
F OTO : L A R S R I N D E S KO G
Genre med
trogen publik
PAPPA HEKTOR, 47 vill visserligen
helst läsa kokböcker. Men eftersom
han också är intresserad av historia
kanske Kabal (Riotminds) av Theodore
Bergqvist kan passa.
Den inleds med att en
död naken kvinna,
vars kropp är täckt av
inbrända djävulssymboler, spolas upp på
en strand i Stockholm år
1747.
MORMOR SIV, 74 vars
starr börjar sätta pinnar
i hjulet för egen läsning,
får ett abonnemang på
Storytels ljudböcker som
hon kan ladda ner i sin
smartphone. Där kan
hon lyssna på massor av
fantasy. Allt ifrån Stephanie Meyers Twilightserie till C.S. Lewis Narnia-böcker
som hon läste när hon var liten.
18
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
MATEN
- MER ÄN
BARA
MÄTTNAD
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
19
FAKTARUTA
Katekumenat
Ordet Katekumenat kommer
från det grekiska katechein
som betyder vägleda, handleda, undervisa.
Söker du ett sammanhang
där du som vuxen kan samtala och reflektera över livsfrågor? Då kan katekumenatet
vara någonting för dig. Katekumenatet vänder sig till vuxna som är nyfikna på eller
söker en tro och som vill
utforska vilka andliga upptäckter som kan göras inom
kyrkan…
Katekumenatet är indelat i
fyra delar; Välkomnandet,
lärandet, fördjupningen och
vägen vidare. Det handlar om
en vandring tillsammans med
gruppen och med en särskild
person som får bli din medvandrare. Under vandringen
upptäcker vi tillsammans vad
Gud tänkt med mitt liv och
med min livsvandring – hur
han går med trots att jag inte
alltid ser honom.
EN TORSDAGSKVÄLL I OKTOBER besöker jag katekumenatsgruppen
och deras medvandrare för samtal vid fikaborden. Temat är
Måltidsgemenskapen och vid ett av borden pratar vi lite kring hur
vi ser på och upplever den.
”Den är viktig, det är då man avhandlar det mesta.” Säger Asta
och fortsätter med att nämna cellgruppen hon är med i, och att
det finns en måltidsgemenskap där.
”För den som är ensam är det mer värdefullt när man får en
gemenskap vid måltiden.” Fortsätter någon annan.
”Nattvarden är viktig.” Asta igen, som får medhåll av Ingrid som
också nämner behovet av både det världsliga brödet och nattvarden.
Pia ser något viktigt i kyrkans nattvardsfirande.
”Där möts olika åldrar tillsammans.” Säger hon. ”Det är fint.”
”Det är lättare att prata med en kaffekopp i handen.” Menar
Ingvor. Hon är med i gruppen tillsammans med sin man och
berättar att samtalen från träffarna i Mariakyrkan ofta fortsätter
hemma, men att det ändå är en viss skillnad i hur samtalet rör sig
på de olika platserna. Det blir att man pratar om olika saker.
Vi samtalar vidare och det kommer fram att det är gemenskapen runt måltiden som är det viktiga, att det blir roligare
tillsammans. Inte bara då man äter utan också innan, då man
planerar och lagar maten. Då har man något att se fram emot,
något att längta till. Även efterarbetet med disken ger goda samtal.
kommer det upp att måltiden i sig är en form
av gemenskap.
”När man vill lära känna någon bjuder man på mat.” Säger
Thomas.
”Jesus vill hålla måltid med oss. Det är en viktig inkörsport.”
Menar Eva.
Vid det här bordet nämner någon en tanke som jag bär med
mig, nämligen att det är den enkla gemenskapen som är bäst eftersom det är då kan man nå varandra.
VID ETT ANNAT BORD
TEXT OCH FOTO: HELENA PERSSON
Har du frågor är du
välkommen att höra av
dig för mer information.
Ring expeditionen
0370 – 300 400 och
fråga efter:
Magnus Lind, Marie Nilsson,
Kerstin Berggren eller
Pär-Magnus Möller
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
20
Finnåkers kursgård
– Perfekt för körläger i alla åldrar!
Telefon: 0581-62 60 00, e-post: [email protected] www.finnaker.se
Täppt i näsan? Bihåleproblem?
Pollenallergi? Förkyld?
Rekommenderas av öron-, näsa- och halsläkare
Säljs via tel. 031-13 22 52 och på
www.nasoklar.nu
Ange kampanjkod AMOS1311
amos1210
150:-
129:-
Kontakta oss på Sturesor
om du önskar en offert
på en gruppresa för din församling, kyrkokör eller
organisation. Reseledare och guide Sture Lundqvist.
Prisexempel: Rom 5 nätter på charmigt klostergästhem
inkl. all guidening och entréer: 4.750:- exkl flygresan,
Jerusalem en vecka halvpens på kloster i Ein Karem,
inkl entréer och all guidening: 6.900:- exkl flygresan.
STURESOR
Yttermo Tjärgattu 2, 793 35 Leksand
0736-210 128 • [email protected]
www.sturesor.se
Salt…
…ljummet vatten…
VILL DU FRÄMJA VÄNSKAPEN
MELLAN SVERIGE OCH ISRAEL?
…nässköljning…
Varför
vänta
för länge??
Byt till
LED redan
idag!!
…näsan töms
Bli medlem i Samfundet Sverige-Israel! www.sverigeisrael.se
Marknadens lägsta Kelvintal
på LED-ljuskällor - 2000K
®
Produkter som är IP65 klassade
och klarar utomhusmiljö
Rådgivning kring val av
LED-ljuskällor
Utbildning inom
LED-teknik området
www.led2all.se • 070-642 89 35
En lysande idé
för
Slott, Kyrka och Koja
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
21
Hallongrottan
Nu har caféet i Värnamo församlingshems källare äntligen öppnat!
Alla som besökt församlingshemmet den sista tiden har mötts av
ljuvliga dofter från källaren.
‹‹
Sid 2
Kaffebiljett
Koppla av från julstressen i Hallongrottan.
Gör dina rättvisa julklappsinköp i vårt ekologiska café.
Denna biljett berättigar till en kopp rättvisemärkt kaffe
och en hallongrotta.
Giltig till 2014-01-31 och enbart i original.
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
22
Varma äpplen, kanel, choklad
och så den underbara doften
av nybakt bröd. Caféets signum,
hallongrottan, har blivit en
riktig storsäljare. Här
finns också flera andra
fina kaffebröd att välja
mellan.
Nu i jultider har caféet öppet torsdagar och
fredagar klockan 14.00-17.00 och på lördagar
klockan 10.00-14.00.
Mellan jul och nyår är det stängt och sedan
öppnar caféet igen på torsdag vecka 2 klockan
14.00. Öppettiderna annonseras på
www.varnamopastorat.se.
Hallongrottan
Världsbutiken
I samma lokal som Hallongrottan finns en världsbutik med ett rikligt utbud av
rättvist producerade presentartiklar som inte finns i konventionella butiker.
Här kan du bland annat köpa smycken, leksaker, textilier, handgjorda tvålar,
kryddor och lyxig choklad.
‹‹
Bokhandeln
Tillsammans med caféet och världsbutiken har vi också en bokhandel med
kristen inriktning. Så med andra ord kan
du få mycket uträttat på ett enda ställe
och i en lugn och skön miljö.
Caféet
Den 28 november öppnades
caféet officiellt, men redan
den 17 oktober i samband
med fairtradefikadagen hade
man prova-på-öppet och
bjöd på rättvisemärkt kaffe.
För medarbetarna i
Hallongrottan är det viktigt
med rättvisemärkt och ekologiskt. Människovänligt helt
enkelt.
Café Hallongrottan
KYRKOGATAN 17, VÄRNAMO
Öppet: 28 november -21 december torsdagar och fredagar
14.00-17.00 och lördagar 10.00-14.00.
8 januari-31 januari torsdagar och fredagar 14.00-17.00.
Giltig till 2014-01-31 och enbart i original.
Costa Rica 24/2-7/3
Nepal Pilgrim 16/3- 2/4
Nepal Kultur/Natur 16/3-2/4
Israel-Palestina 21/3-1/4
Israel-Palestina 16-26/10
Har du ssvårt
v
vårt
rt att
tt so
sova
ova
v
fför
ör dina oroli
oroliga
o
r ga ben
ben?
n?
Skidresa till Dolomiterna Italien
14-23/2 och 21-30/3
Berlin 3-6/4
Till Taizé fr. april - okt
Hollands blommor 29/4-4/5
I Luthers fotspår 6-11/5, 23-28/9
1 7 5 :-
Planerade resor 2014: Paris, St Petersburg, Rom, Nordkap m.fl.
Prro
ov a
LithoMax
Aquamin!
Vi erbjuder enskilda och grupper flyg-, tåg- och färjebiljetter och hotellbokning
samt paketlösning för er resa. Vi har lång erfarenhet och goda kontakter.
För mer info:
Alg-Börje AB • Tel. 026-13 35 20
Box 300, 551 15 Jönköping
Tel. 036 - 30 26 50
www.focustravel.se [email protected]
www.alg-borje.se
www.wbuss.se Tel. 013-75056
JULTIDNINGEN NORRSKEN
NORRSKEN
Jultidning utgiven av Blå Bandet 2013 - Årgång 109
HPY
Y£HP
UUY£
ZZUU
WIZZ
-FWI
-F
Beställ till dig själv och för att ge bort.
50 kr/st. Rabatt vid minst 5 ex.
Minst tio ex. för fraktfri leverans.
80&99*3$
Lyssna på barnen!
och
ola och
örskkola
la, öppen fförs
ola,
ssko
för söndagssk
vt material för
tivt
eati
krea
Ett kr
edaann i nästan 300 kyrkor
dss rred
änd
anvvän
er – an
per
upp
ngrrup
andra barng
nd
land
finla
nskkfin
vens
ochh SSve
rigee oc
verig
i SSve
Illusterade barncitat om hur de kan
känna och uppfatta vuxnas alkoholbruk.
50 kr plus frakt.
Beställningar:
0174-22410, 08-6676252
[email protected]
www. blabandet.se
Pris: 50 kr (momsbefriad) Säljs till stöd för Blå Bandets verksamhet
FFör
ör att ett material ska
tilltala mig måste det utmana
mig som användare,
användare, och
och det gör
gör
detta material. ska
skatten
tten är ett väl
beprövat
bepr
övat koncept,
koncept, både pedagogiskt
pedagogiskt
ochh teologiskt. JJag
oc
ag hoppas att det ska
ffåå bidra till en nytändning
nytändning för
för söndagsskolan
skolan runtom i Svenska
Svenska kyrkan!
Nina Carlsson-Garlö
Carlsson-Garlöv,
v,
stiftspedagog
stifftspedagog i Uppsala stift
stifft
–p
påå ääventyr
ventyr m
med
ed Gud
Gud
'QNFGTSSJSYIZRJI
'QNFGTSSJSYIZRJI
\\\XPFYYJSSZ
\\\XPFYYJSSZ
%LEHOQVGDJ
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
Vårterminen 2014
startar igen
9 januari
Plus ungdomsgrupp, torsdagar 19.00
i Värnamo församlingshem
13 januari
Diamanterna, måndagar 17.00
i S:t Johannes kyrka
Öppna förskolan, måndagar och
torsdagar 09.30-12.00 i S:t Johannes kyrka
14 januari
Johanneskören, tisdagar 18.00
i S:t Johannes kyrka
Bibelstudier i Mariakyrkan,
tisdagar 19.00
Bibelförklaring, tisdagar i Värnamo kyrka
klockan 18.30
15 januari
Sjung och lek, onsdagar 14.00 i Mariakyrkan
Andreaskretsen, onsdagar ojämna veckor
15.00 i Värnamo församlingshem
Arbetskretsen i Mariakyrkan, onsdagar
ojämna veckor 17.00 i Mariakyrkan.
Den 15 januari är det julfest och terminsupptakt.
Arbetskretsen i S:t Johannes, onsdagar ojämna
veckor 17.30 i S:t Johannes kyrka
16 januari
Torsdagskören, torsdagar 14.00
i Värnamo församlingshem
Värnamo kyrkokör, torsdagar 18.30
i Värnamo församlingshem
Mariakören, torsdagar 19.00 i Mariakyrkan
19 januari
Söndagsskolan i S:t Johannes kyrka 09.30
Söndagsskolan i Mariakyrkan 16.00
21 januari
Babypsalmsång, tisdagar 10.00 i Värnamo kyrka
28 januari
Tisdagscaféet, tisdagar i S:t Johannes kyrka
klockan 14.00-16.30
30 januari
Middagsbön och sopplunch, torsdagar
12.05 i Mariakyrkan
15 februari
Öppet Hus, onsdagar varannan vecka
14.00 i S:t Johannes kyrka
F OTO : R O L F M AT TS S O N
24
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
25
Detta händer
F OTO : R O L F M AT TS S O N
6 december – 21 februari
Mån-lör Middagsbön 12.15
i Värnamo kyrka
Mån-lör Vesper 18.00
i Värnamo kyrka
Lördag 7 december
15.00 De vackraste julsångerna.
Finska församlingskretsen i
Mariakyrkan
15.00 Adventsgudstjänst med
FUB i S:t Johannes kyrka.
Söndag 8 december
09.30 Högmässa
i S:t Johannes kyrka
11.00 Högmässa i Värnamo kyrka.
16.00 Adventskonsert ”Hon bär
allas barn” i Värnamo
kyrka. Körerna.
16.00 Högmässa i Mariakyrkan
18.00 Högmässa i Fryele kyrka
19.00 Adventskonsert ”Hon bär
allas barn” i Värnamo
kyrka. Körerna
Tisdag 10 december
18.00 Mässa i Mariakyrkan
19.00 Samtal och förbön
i Mariakyrkan
Onsdag 11 december
18.30 Mässa i Värnamo kyrka
Vill du veta mer om
kristen djupmeditation?
Torsdag 12 december
08.30 Mässa och frukost
i Mariakyrkan.
Lördag 14 december
17.00 Gudstjänst med luciatåg
i Fryele kyrka
Välkommen till S:t Johannes kyrka
den 16 januari klockan 19.00.
Då blir det en introduktion till kristen
djupmeditation med historia, instruktion
och övning för alla som är intresserade.
Söndag 15 december
11.00 Högmässa i Värnamo kyrka.
16.00 Gudstjänst med musikal i
S:t Johannes kyrka. Gloria.
Diamanterna.
16.00 Högmässa i Mariakyrkan.
18.00 Högmässa i Fryele kyrka.
18.00 Vila i Gud-30 minuters
stillhet i Värnamo kyrka.
KRISTEN DJUPMEDITATION är en böneform
Onsdag 18 december
18.30 Mässa i Värnamo kyrka
Ofta upplever man inga känslor eller
något annat. Men vi är övertygade om
att Gud har varit närvarande och som
aposteln Paulus säger: "Vi vet inte hur
vår bön egentligen bör vara, men
Anden som utforskar våra hjärtan vädjar för oss med rop utan ord."
”Vi degraderar inte Gud till en mjölkko som vi uppskattar enbart för mjölken", det vill säga: vi söker inte Gud för
hans gåvor utan för hans egen skull och
i kärleksfull uppmärksamhet tillbringar vi tid tillsammans med Honom.
Har du frågor? Skicka gärna
ett mail till
[email protected]
Torsdag 19 december
08.30 Mässa och frukost
i Mariakyrkan
19.00 Vi sjunger in julen i
Värnamo kyrka.
Kyrkokören.
Fredag 20 december
19.30 Kammarkörens julkonsert
i Nydala klosterkyrka.
Söndag 22 december
09.30 Högmässa i S:t Johannes
kyrka. Johanneskvartetten.
✃
som passar alla. Vi sitter tillsammans i
S:t Johannes kyrka på en pall på golvet
eller på en stol. Vi sitter i absolut tystnad och stillhet. Efter 20 minuter går vi
en kort vandring i kyrkan för att de som
sitter på pall skall få igång blodcirkulationen, därefter sitter vi 20 minuter till.
Varför tystnad och stillhet och
särskild kroppshållning? Det enkla svaret är att århundraden av erfarenhet
har visat att det är ett bra sätt att bli
stilla utan att somna. Någon har sagt att
det enklaste sättet att vara uppmärksam på Gud är att inte vara uppmärksam på allt annat.
Vi söker inga känslor och vi erbjuder
inte Gud något annat än vår närvaro.
Tisdag 17 december
18.00 Mässa i Mariakyrkan.
11.00 Högmässa i Värnamo
kyrka. Torsdagskören.
16.00 Högmässa i Mariakyrkan.
18.00 Högmässa i Fryele kyrka
18.00 Konsert med Ensemble
Coro i Värnamo kyrka.
Tisdag 24 december
12.00 Julbön i Mariakyrkan.
12.00 Julbön i S:t Johannes kyrka.
Diamanterna. Gloria.
17.00 Julbön i Värnamo kyrka.
Värnamo Vocalis.
17.00 Julbön i Fryele kyrka
23.00 Julnattsmässa i Nydala
klosterkyrka
23.00 Julnattsmässa i Värnamo
kyrka.
Onsdag 25 december
06.00 Julotta i Fryele kyrka.
Nydala-Fryele kyrkokör.
07.00 Julotta i Värnamo kyrka
11.00 Högmässa i Värnamo
kyrka. Mariakören.
Torsdag 26 december
11.00 Högmässa i Värnamo kyrka
18.00 Högmässa i Fryele kyrka
Söndag 29 december
09.30 Högmässa i S:t Johannes
kyrka.
11.00 Högmässa i Värnamo kyrka.
16.00 Högmässa i Mariakyrkan.
Vid Marias hjärta. Julkvällsmat med sång, musik och
god gemenskap.
18.00 Högmässa i Fryele kyrka
Tisdag 31 december
17.00 Nyårsbön i Värnamo kyrka.
Onsdag 1 januari
11.00 Gemensam högmässa i
pastoratet i Värnamo kyrka.
Torsdag 2 januari
08.30 Mässa och frukost i
Mariakyrkan
Söndag 5 januari
09.30 Högmässa i S:t Johannes
kyrka
11.00 Högmässa i Värnamo kyrka
16.00 Högmässa i Mariakyrkan.
Mariakören.
18.00 Högmässa i Fryele kyrka
Måndag 6 januari
11.00 Gemensam högmässa i
Värnamo kyrka
16.00 Sång-och musikgudstjänst i
S:t Johannes kyrka.
S:t Johanneskören. Grötfest
efter högmässan.
18.00 Högmässa i Fryele kyrka
Tisdag 7 januari
18.00 Mässa i Mariakyrkan
19.00 Samtal och förbön
i Mariakyrkan
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
26
Detta händer
6 december – 21 februari
Onsdag 8 januari
18.30 Mässa i Värnamo kyrka
Torsdag 9 januari
08.30 Mässa och frukost
i Mariakyrkan
Söndag 12 januari
09.30 Högmässa
i S:t Johannes kyrka
11.00 Högmässa i Värnamo kyrka
16.00 Högmässa i Mariakyrkan
17.00 Familjemässa i Fryele kyrka.
Efter mässan är det julfest
i församlingshemmet.
18.00 Vila i Gud-30 minuters stillhet i Värnamo kyrka
11.00 Högmässa i Värnamo kyrka
13.30 Gudstjänst i Mariakyrkan.
Finska församlingskretsen.
16.00 Högmässa i Mariakyrkan
18.00 Högmässa i Fryele kyrka.
Sång och musik Ingrid och
Jan Gunnargård och Krister
Ranerståhl. Brasmys i församlingshemmet efter
högmässan.
18.00 Vila i Gud-30 minuters stillhet i Värnamo kyrka
Tisdag 4 februari
18.00 Mässa i Mariakyrkan
19.00 Samtal och förbön
i Mariakyrkan
Med reservation för eventuella
ändringar.
Telefon till församlingsexpeditionen
0370-30 04 00.
E-post
[email protected]
Hemsidan www.varnamopastorat.se
NÄRRADION
98,1 Mhz
Tisdag 14 januari
19.00 Mässa i Mariakyrkan
Onsdag 5 februari
18.30 Mässa i Värnamo kyrka
Onsdag 15 januari
18.30 Mässa i Värnamo kyrka
Torsdag 6 februari
08.30 Mässa och frukost
i Mariakyrkan
12.05 Middagsbön och
sopplunch i Mariakyrkan
Lördag
Söndag 9 februari
09.30 Högmässa
i S:t Johannes kyrka
11.00 Högmässa i Värnamo kyrka
16.00 Högmässa i Mariakyrkan
18.00 Vila i Gud-30 minuters stillhet i Värnamo kyrka
18.00 Högmässa i Fryele kyrka
Måndag
Torsdag 16 januari
08.30 Mässa och frukost
i Mariakyrkan
Söndag 19 januari
09.30 Högmässa
i S:t Johannes kyrka
11.00 Högmässa i Värnamo kyrka
16.00 Högmässa i Mariakyrkan
18.00 Högmässa i Fryele kyrka
18.00 Vila i Gud-30 minuters stillhet i Värnamo kyrka
Tisdag 21 januari
18.00 Mässa i Mariakyrkan
19.00 Samtal och förbön
i Mariakyrkan
Onsdag 22 januari
18.30 Mässa i Värnamo kyrka
Torsdag 23 januari
08.30 Mässa och frukost
i Mariakyrkan
Söndag 26 januari
09.30 Högmässa
i S:t Johannes kyrka
11.00 Högmässa i Värnamo kyrka
16.00 Högmässa i Mariakyrkan
18.00 Högmässa i Fryele kyrka
18.00 Vila i Gud-30 minuters stillhet i Värnamo kyrka
Tisdag 28 januari
18.00 Mässa i Mariakyrkan
Onsdag 29 januari
18.30 Mässa i Värnamo kyrka
Söndag 2 februari
09.30 Högmässa i S:t Johannes
kyrka, som firar 30 år.
Onsdag 12 februari
18.30 Mässa i Värnamo kyrka
Torsdag 13 februari
08.30 Mässa och frukost
i Mariakyrkan
12.05 Middagsbön och
sopplunch i Mariakyrkan
Söndag 16 februari
09.30 Högmässa
i S:t Johannes kyrka
11.00 Högmässa i Värnamo kyrka
16.00 Högmässa i Mariakyrkan
18.00 Vila i Gud-30 minuters stillhet i Värnamo kyrka
18.00 Högmässa i Fryele kyrka
Tisdag 18 februari
18.00 Mässa i Mariakyrkan
19.00 Samtal och förbön
i Mariakyrkan
Onsdag 19 februari
18.30 Mässa i Värnamo kyrka
Torsdag 20 februari
08.30 Mässa och frukost
i Mariakyrkan
12.05 Middagsbön och
sopplunch i
Mariakyrkan
✃
Torsdag 30 januari
08.30 Mässa och frukost
i Mariakyrkan
12.05 Middagsbön och
sopplunch i Mariakyrkan
Tisdag 11 februari
18.00 Mässa i Mariakyrkan
Svenska kyrkans egna sändningar
18.00 Helgen är här
Söndag
Advents- och julkonsert
Söndag 8 december
klockan 16.00 och 19.00
i Värnamo kyrka
Ur programmet bland annat kantaten
Hon bär allas barn. Kör, solister och
Värnamo symfoniorkester
17.00 Högmässa från Värnamo kyrka
19.00 Bibeltimman
Tisdag
07.30 Helgen är här, repris
Onsdag
09.00 Högmässa från Värnamo kyrka,
repris
Fredag
06.30, 07.30, 08.30 och 20.15
Berättelsen. Det som tidigare hette
Under ytan har nu bytt namn till
Berättelsen.
Du behövs!
...som medmänniska
på Linneberg.
Vi är en grupp som går dit
varannan tisdag klockan
15.00-16.00.
Vi delar upp oss i smågrupper och
möter de boende för samtal eller
för att sjunga tillsammans.
Vill du veta mer eller hänga
med; kontakta
Marie Nilsson 0370-30 04 42.
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
27
…anslagstavlan
7 december 2013 – 7 februari 2014
Julkrubban
i S:t Johannes kyrka
vi in förskolor och
skolor i området för att berätta om
varför vi firar jul. Vi bygger upp ett
stort bord med mossa, sten och
vägen till stallet i Betlehem.
Det är fantastiskt roligt att se
barnens förväntan och stora ögon
när vi släcker ner och börjar berätta
vad som hände den första julen.
VARJE ÅR BJUDER
CECILIA SJÖBLOM
Babysång i Värnamo kyrka
PÅ BABYSÅNGEN i Värnamo kyrka på tisdagsförmiddagarna
Välkommen du också att
titta på den fina julkrubban.
Den står färdig från 1:a advent
till trettondedagen.
Vi sjunger in julen
Herdesång och Änglalåt
Torsdag19 december klockan 19.00
i Värnamo kyrka
Medverkar gör kyrkokören under Fredriks
ledning tillsammans med sångsugna julsångare. Välkommen!
Musikgudstjänst söndag 22 december
(4 i Advent)
i Värnamo kyrka klockan 18.00.
Ensemble Coro sjunger julmusik under
Jakob Törefors ledning.
Värnamo Vocalis
på julbönen
24 december i Värnamo kyrka klockan
17.00.
På Julbönen i Värnamo kyrka kommer
Värnamo Vocalis att sjunga.
Elin Boozon, Berit Nilsson Åhlander,
Andreas Boozon och Fredrik Sjöblom
sjunger vi blandade sånger, psalmer och rör oss till musik.
Vi försöker använda kyrkorummet så mycket som möjligt,
bland annat genom att känna på vattnet i dopfunten och
tända ljus i ljusbäraren. Barnen tycker om när mammorna
”flyger luftballong”.
Babysång riktar sig till dig med barn mellan 0-12 månader
Tisdagar klockan 10.00-11.30 i Värnamo kyrka.
Sång + fika.
Start 21/1, vecka 4-14 (ej v. 7) 10 ggr. Kom när du kan!
Undrar du över något?
Ring kantor Katarina Johansson 0370-30 04 32
Ekumenisk barnkördag
Varje år har vi en ekumenisk barnkördag i någon
av kyrkorna. I år var det
Missionskyrkans tur.
Över 50 barn samlades
och sjöng en hel dag tillsammans med Maria
Nilsson och Maria Säll.
Dagen avslutades med en
välbesökt konsert.
CECILIA SJÖBLOM
Julfest i Fryele
Söndag 12 januari klockan 17.00
Familjemässa i Fryele kyrka, därefter julfest
i församlingshemmet med julspel, dans kring granen,
fika och tomtebesök.
Alla är välkomna, både stora och små!
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
Rättvisa
spalten…
GUD, LÅT MITT LIV
SMAKA GOTT
Fem svarar…
och är barnsligt förtjust i deg och smet. I många
av kakrecepten finns liknande ingredienser: ägg, socker, mjöl och smör.
Dessa ingredienser utgör grunden i
en god kaka och sedan tillförs olika
smaktillsatser som vaniljsocker,
citronskal och kakao för att ge
kakan dess speciella karaktär.
Vilka är grundingredienserna i en
efterföljares liv? Petrus räknar upp
åtta stycken: tro, styrka, kunskap,
självbehärskning, uthållighet,
gudsfruktan, broderlig omtanke
och kärlek. Om dessa ingredienser
finns i en människas karaktär,
omsätts tron i praktisk handling
och livet smakar gott.
Vilka ingredienser finns i våra
liv och vilka behöver vi be Gud om mer av?
JAG ÄLSKAR ATT BAKA
Patricia Fransson
– Jag äter hårt bröd i veckorna men
på helgerna lyxar jag till det och äter
Hälsobröd (surdeg) med pumpakärnor. Jag gillar danskt rågbröd också.
ur boken 5 minuters paus, Marcus förlag.
Vi har utökat vårt sortiment av rättvisa varor i Värnamo församlingshem och flyttat dem en trappa ner. I
församlingshemmets pelarsal finns
numera en världsbutik, en bokhandel med kristen inriktning och ett
café. Det finns med andra ord goda
chanser att kunna varva ner och göra
julklappsinköpen samtidigt. Och när
du köper en rättvist producerad
julklapp ger det goda verkningar på
flera plan.
Bengt Jonsson
– Mörkt bröd med frukt i!
Just nu har vi fina presentförpackningar på både
marmelad och chutney där det
ingår en handsnidad träsked.
TEXT OCH FOTO: JENNY ARVIDSSON
TEXT OCH FOTO: SONJA HYLTÉN
TEXT: CAJSA TENGBLAD
Trappa ner för
rättvisa klappar
SACKEUSGRUPPEN
Vill du vara med i Sackeusgruppen?
Gruppen träffas regelbundet på
kvällstid för att planera medverkan
vid olika aktiviteter i närområdet
som jul i Apladalen, Värnamodagarna och lite andra tillfällen.
Gruppen erbjuder också en del studiecirklar och intressanta föreläsningar på rättvisetemat.
Anmäl ditt intresse till församlingsexpeditionen så tar gruppen kontakt
med dig för mer information.
Vilket bröd
gillar du bäst?
Jenny-Ann Engstrand
– Bröd med mycket fröer i!
…tävling
Rolf Tybert
– Grovt osötat bröd!
Var, enligt bibeln,
ligger Brödhuset?
Skicka in ditt svar till:
Svenska kyrkan, Box 624, 331 26 Värnamo
eller via e-post: [email protected]
Vi behöver ditt svar senast 31 december 2013.
Birgit Öberg
– Tallnäs knäckebröd med solrosfrön!