Transcript En perfekt start gör mig lycklig”

profilen
Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext
Bildtext Bildtext
foto: jerker norlander
Att segla är nödvändigt.
Det sa redan de gamla grekerna.
Lägg till ordet ”kapp-”, och
83-årige veteranen
Dick Westman håller
fullständigt med.
Med 61 starter på Ulvöregattan
innehar han en svårslagen svit.
dick westman
”En perfekt start
gör mig lycklig”
Fakta Fakta Fakta
Fakta Fakta Fakta
Fakta Fakta Fakta
Fakta Fakta Fakta
Fakta Fakta
D
et kommer bli svårt att slå Dick Westmans svit på 61 starter i Ulvöregattan
i första taget, men om så skulle ske är
chansen stor att rekordet ändå stannar
i släkten. 83-åringen från Örnsköldsvik har nämligen sett till att föra kappseglingsintresset i arv. Dagens besättning består av dottern Ann och
barnbarnet Alexander.
– Kan du tänka dig, vi blev fyra i år och slog alla Expresser, säger Dick när vi möts i hans IF-båt PIA, med
segelnummer 1664, efter målgången i Ulvön Runt.
Det märks att han är mycket belåten med resultatet.
Den anrika norrlandsregattan som firade 100-årsjubileum 2009, lockade i år 84 besättningar. Klart fler än
på den tiden Dick Westman började tävla.
Då som 22-åring i en Delfin, en lokal plywoodbåt
som seglade hyggligt. Sedan vaknade intresset för Neptunkryssaren, och kappseglandet tog fart på allvar.
– Det byggdes många Neptunkryssare i Nordingrå
på den tiden. Ett tag var vi nästan tjugo stycken Neppare här uppe, berättar Dick.
föredrar bankappsegling
Med tiden ändrades klassreglerna för Neptunkryssaren och det bestämdes att den skulle seglas av en besättning på bara två personer.
– Mina tre flickor seglade gärna med mig, så 1974
köpte jag en IF för att fler i familjen skulle kunna vara
30 Segling 8 • 2012
Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext
Bildtext Bildtext
foto: matts elfström
med och kappsegla. Då hade IF blivit en stor klass häruppe runt Örnsköldsvik. LYS/SRS i all ära, men inget
går upp mot en riktig bankappsegling med lika båtar.
» Jag styr alltid. Det är
det enda jag kan «
Drömmen om SM-guld lever än
Semestersegling är inte något för en seglare som Dick
Westman.
– Nej, kappsegla är det roligaste man kan göra när
man är på havet. Speciellt om man får ha några av
flickorna med ombord. Vi har seglat 20 SM hittills i
IF men bara vunnit silver, så vi har fortfarande något
att jobba på, skrattar han.
För att stilla kappseglingssuget har han även hunnit
med tretton Gotland Runt, alltid som rorsman. Bästa
resultatet som kunnat räknas in är en sjätteplats i en
Dominant 95, någon gång på 1990-talet.
– Jag tror det var samma år som jag seglade över Atlanten, säger yngsta dottern Ann, lite anspråkslöst.
Favoritbemanningen är med de lika kappseglingstokiga döttrarna, men det finns alltid en liten krets att
hämta folk från. Att kappsegla är nödvändigt.
– Jag delar med mig av det jag kan, pratar mycket,
trimmar hela tiden och förklarar varför jag tänker så
som jag gör. Det brukar bli bra. Blir det dåligt är kan
jag bara skylla på mig själv.
– Det är morfar som fått mig intresserad av segling
och lärt mig segla kölbåt, bekräftar Anns 14-årige son
Alexander, som seglar med morfar sedan flera år till-
t
Dick westman
foto: jerker norlan
der
Text & foto: Jerker Norlander
Segling 8 • 2012 31
profilen
gastar. Dick Westman med två av
sina nära och kära gastar, dottern
Ann och barnbarnet Alexander.
foto: jerker norlander
»D et blir en
extra kick med
spinnakern,
men när det
knakar i hela
båten tar
vi ner «
32 Segling 8 • 2012
baka. Vi delar alltid på uppdragen ombord, men pinnen lämnar han inte så gärna ifrån sig.
– Jag styr alltid. Det är det enda jag kan. Jag har försökt
att vara gast, men det gick inget vidare, skrattar Dick.
Han har lätt för att skratta, speciellt när han har slagit alla elva Express i Ulvön Runt.
Däremot är det svårt att få honom att titta bakåt på
seglingen från förr. Det är ingen större skillnad, lite
andra båttyper och material, men annars är det samma anda bland båtfolket.
Jagar den perfekta placeringen
– Men de nya seglen är ju fantastiska, säger han. Jag
saknar dock tiden när det fanns många IF här uppe.
Då var det klassegling
som gällde, och det är
egentligen det jag gillar
bäst. I dag var vi bara två
IF, och det känns tunt.
Ögonstenen Pia, döpt
efter en av döttrarna,
är fortfarande lika beige som i original. Böldpest tycks vara ett okänt
begrepp för denna snart
40-åriga dam.
– IF:en säljer jag nog
aldrig, men skulle jag behöva skaffa en annan båt
så skulle det förmodligen
bli en Express, svarar Dick eftertänksamt på min fråga.
– Men pappa, det beror väl bara på att det var elva
Express med i dag och du vill segla Norrlandsmästerskapet i Express, säger dottern Ann.
– Kanske det, nickar Dick Westman, 83 år, och fortfarande inställd på att kappsegling är livet.
Uppladdningen för en kappsegling följer alltid
samma mönster. Framseglingen till banan sköter
gastarna, sedan tar Dick över pinnen. Ett intensivt
seglande på linjen för att hitta bästa startläget tar
vid, då är det tyst i båten. Dick spejar efter konkurrenterna, ser var de placerar sig. ”Ska vi följa
efter?” Dick tänker intensivt och använder hela sin
rutin för att vara rätt placerad. En titt på klockan
och så går starten.
– Är man inte med på linjen i starten så är man ju
ute ur leken ganska omgående, säger Dick. En bra start
är lycka. Det är en urladdning så att man nästan bara
vill luta sig tillbaka efter startskottet.
Suverän på lättvindssegling
Han kallas för ”blekeskenaren” av seglarkompisarna
som insett att de hamnar på efterkälken i svag vind.
Lättvindssegling är en stor utmaning, menar Dick, i
bland nästan påfrestande. Aldrig slappna av, läsa vattnet och hela tiden trimma, trimma.
Roligast är det med spinnaker när det blåser.
– Det blir en extra kick med spinnakern, men när det
knakar i hela båten tar vi ner. Då blir det för mycket,
även om det triggar i hela kroppen.