Transcript Från tråd till tröja

Det här är historien om en tröjas resa, från bomullsplantage till
butik, och om de människor som möjliggör tillverkningen av detta
plagg. Här visas även på de problem som finns i textilproduktionen
samt information om hur du kan påverka för att förbättra villkoren
för de människor som producerar våra kläder.
Från tråd till tröja
En tröjas resa från bomullsplantage till din garderob
Kläder som du hittar på butikernas galgar i Sverige har färdats en lång
väg för att hamna där och ett plaggs resa från råmaterial till färdig
produkt är ofta svår att följa. Många gånger utvinns råvaran i ett land,
tyget stickas i ett annat och färgning, tillklippning och sömnad sker inte
sällan i ett tredje eller fjärde land.
3 snabba frågor
1.
2.
3.
Brukar du fundera över hur kläderna du köper är producerade?
Vad vet du om arbets- och miljöförhållanden inom textilproduktionen?
Om du visste att kläderna du köper är producerade under väldigt
dåliga förhållanden, skulle du då försöka göra något åt det?
Johan, 24 år, Norrköping
1. Nej.
De flesta kläder på den svenska marknaden kommer från Asien. Här
är den största exportören Kina, men även i länder som Bangladesh,
Indien och Kambodja sker en betydande export av kläder till Sverige och
Europa.
2. Jag har ingen större koll på sånt. Det enda jag vet är
väl att barnarbete förekommer i viss mån.
3. Om det till exempel stod på kläderna att det var
barn som gjort dem skulle jag inte köpa dem. Nej men
självklart, om jag visste det skulle jag vilja göra något
åt det.
Mia, 29 år, Stockholm
1. Ja när det skrivs om det i media och så. Jag har en
ekologisk t-shirt hemma, men den var på rea.
2. Jag vet att för några år sedan var det skandaler på
H&M gällande barnarbete. Det känns som företagen
jobbar med det och förhoppningsvis har det blivit bättre.
3. Ja, jag skulle bojkotta.
Paul, 48 år, Järna
1. Nej faktiskt inte.
2. Lite vet jag.
3. Sannolikt.
www.renaklader.org
Denna skrift har finansierats av Sida. Sida svarar inte för innehållet.
Text: Rena Kläder. Grafisk formgivning: Ellinor Algin. Illustrationer: Lisa Dalenius. Foto: Clean Clothes Campaign och Emelie Envall
Om Rena Kläder
Clean Clothes Campaign är ett europeiskt nätverk av
solidaritets-, kvinno-, ungdoms-, och fackliga organisationer.
Sammanlagt ingår över 300 organisationer i nätverket och
den svenska delen av detta nätverk går under namnet Rena
Kläder.
Rena Kläders mål är att förbättra villkoren för de människor
som producerar våra kläder och skor. Vårt viktigaste krav är
att arbetarna ska har rätt att gå samman i fackföreningar. På
det sättet får de makt att påverka sin egen situation.
Rena Kläder sätter press på företag och bevakar hur de
agerar gällande socialt ansvar samt ger allmänheten
information och verktyg att påverka.
Vi som driver Rena Kläder i Sverige är:
Röda Korsets Ungdomsförbund
IF Metall
Handelsanställdas förbund
Fair Trade Center
Förbundet Vi Unga
Svenska Kyrkans Unga
LO-TCO Biståndsnämnd
Kooperation Utan Gränser
SKTF
Emmaus Stockholm
Hur kan du
påverka?
Rena Kläder arbetar med att sprida kunskap och information om hur
textil- sko- och läderindustrin fungerar. På detta sätt uppmanar vi människor i Sverige att både som konsumenter och medborgare sätta press på
klädföretagen.
Klädeföretags agerande har stort inflytande i hur situationen för arbetarna
ser ut i produktionen. Deras investeringar i låglöneländer är eftertraktade
och konkurrensen är hård, vilket gör att de ofta har en stor makt. Deras
inköpsstrategier bidrar många gånger till problem med extremt låga löner
och orimliga arbetstider. Men de har även makten och möjligheten att skapa
förbättringar och många företag arbetar idag med sitt sociala ansvar.
Klädföretagen är dock beroende av konsumenternas efterfrågan och därför
har konsumenter stor möjlighet att påverka dem i rätt riktning.
Det behöver inte vara svårt eller tidsödande att påverka. Det kan handla om
att ställa frågan i butiken hur kläderna du köper är producerade. Du kanske
inte alltid får svar på dina frågor, men frågan i sig upplyser personen du
pratar med om att detta är något viktigt. Det brukar sägas att ”bakom varje
fråga i butiken eller e-postmeddelande döljer sig hundra andra personer som
tycker likadant”.
Genom att efterfråga mänskliga rättigheter i klädindustrin kan du vara med
och bidra till förändring. Du kan även utbilda dig till informatör för Rena
Kläder och engagera dig i våra kampanjer och frågor.
På www.renaklader.org kan du hitta aktionstips, skicka elektroniska vykort
till företag samt bli prenumerant på Rena Kläders nyhetsbrev för löpande
information om utbildningar och andra aktiviteter.
bomull
vävning & stickning
färgning
sömnad
Bomull odlas över hela världen och Kina och Indien är de största
leverantörerna. Bomullsproduktion kräver mycket sol och inte för mycket
regn. Mycket av odlingen sker i regnfattiga områden vilket leder till att går
det åt mycket grundvatten. I till exempel Uzbekistan har bomullsodlingen
lett till att landområden omvandlats till öken. Genetisk modifiering av
bomull blir mer och mer vanligt, och industrin använder stora mängder
bekämpningsmedel som är skadliga för både människor och natur. Barnarbete är inte ovanligt inom bomullsindustrin. I till exempel Uzbekistan
förekommer tvångsarbete där barn involveras.
När tråden väl är färdig, är det dags att göra tyg av den. Detta kan göras
genom att väva eller att sticka ett tygstycke. Idag används nästan alltid
helautomatiska maskiner till detta. Barnarbete har enligt tidigare undersökningar visats vara mycket vanligt i detta arbetsmoment, då barn med
sina små och smidiga händer bättre kommer åt i maskinerna än vuxna.
Det färdiga tyget är nu gulaktigt och måste blekas. Detta görs vanligen
med klor eller hypoklorit och kräver tillsats av natrium. Denna process är
skadlig för miljö och människor i längden. Det finns bättre alternativ, till
exempel väteperoxid, men även detta lämnar efter sig en del mindre farliga
biprodukter.
Nu är tyget färgad och klart att sys till en T-shirt. Detta kan ske i en eller
flera fabriker. Till exempel kan ryggdelarna klippas ut och förberedas i
Thailand, ärmarna förbereds i Bangladesh och sedan sys hela tröjan ihop
i Kambodja.
Tyget kan efter detta behöva rensas för att få bort det naturliga vax som
täcker bomullsfibrerna. Detta görs i järnfat där tyget kokas tillsammans
med en basisk lösning med väldigt högt Ph-värde (vanligtvis lut) som är
starkt frätande. Tillsammans med olika fetter bildar lösningen en slags
löddrande tvål. Detta moment är mycket hälsofarligt för arbetarna om de
inte har rätt skyddsutrustning och utbildning.
När tyget sedan är blekt kan det färgas. Detta görs ofta i vattenbad,
där man tillsätter färgningsämnen som bomullen kan suga upp. Färgerna framställs genom olika kemiska processer, många är svavel- eller
metallbaserade och kräver att fibrerna dränks i tanninsyra eller olja. Detta
kräver omfattande rening
av spillprodukter för att inte
förstöra miljön vid utsläpp.
När bomullen väl skördats behandlas den, i flera steg, först rensas den på
föroreningar, frön och växtdelar. Den råa bomullen packas sedan i balar
som väger flera hundra kilo. För att spinna bomullen till trådar behöver
den först tvättas, rensas, blandas, kardas och rätas ut så att fibrerna blir
raka. De grova trådarna, som nu är väldigt ojämna i tjocklek, dras ut, rullas,
sträcks och snurras upp på spolar.
Foto: Clean Clothes Campaign
Blekning och färgning är
exempel på de ”våta”
processer i produktionen
som på grund av de många
kemikalier som används är
väldigt skadligt för både
närmiljön och hälsan för
arbetare i produktionen.
Foto: Clean Clothes Campaign
tryck
vem får vad?
Vi har nu en T-shirt som det skall tryckas ett motiv på. Färgen bör binda sig
med tyget, så att det blir beständigt och tål upprepade tvättar. Träblock, olika
stenciler, rulltryck eller silkesskärmar kan användas för att överföra motivet till
tröjan.
Vår tröjas resa börjar nu närma sig sitt slut.
Färgerna skall blandas till rätt nyans och är trögflytande så att de inte rinner
ut och färgar fel delar av tröjan. Detta kräver en del kunskap i kemi för att
veta vilka ämnen som ska användas, samt tillsatser av stärkelse, gummi eller
äggviteämne för att färgen ska få rätt tjocklek. Värme används för att hålla
färgerna lagom flytande och få dem att fästa bra på materialet, vilket gör att
det blir väldigt varmt i trycklokalerna.
Den skeppas nu till Sverige där den säljs av
ett klädföretag. Låt oss säga att tröjan kostar 350 kronor, vem får vad av detta pris?
- 175 kronor (ca 50%) - Klädbutiken
- 115 kronor (ca 33%) - Klädföretaget (märket)
- 42 kronor (ca 12%) - Produktionskostnader (t.ex råvaror och fabriksförtjänster)
- 17 kronor och 50 öre (ca 5%) Transport och avgifter (t.ex tullar och skatter)
- 1 krona och 40 öre (ca 0,4%,) - Lön till
sömnadsarbetare
- 14 öre (ca 0,04%) - Lön till bomullsarbetare
Källa: Norwatch
Foto: Emelie Envall
Produktionskostnad
er
42:Transport/ avgifter
17:50:Lön bomullsarbetare
0,14:Lön sömnadsarbetare
1:40:-
Klädbutiken
175 :Klädföretaget
115:-
Arbetet består av enformiga uppgifter och i fabrikerna är det ofta
dammigt, varmt och högljutt. I många fall är det unga, outbildade kvinnor
som flyttat till större städer för att arbeta i fabrikerna för att kunna skicka
pengar till sin familj på landsbygden.
Foto: Clean Clothes Campaign
Foto: Emelie Envall
Från bomullsfälten har den färdats genom
ett flertal länder där den renats, spunnits,
stickats, färgats, sytts, tryckts och därmed
påverkat de personer som bidragit till dess
skapande.
Här handlar arbetet i stort sett alltid om volymer, att producera mera och
till ett billigt pris. Hänsyn till den faktiska möjlighet en fabrik kan ha att
producera rätt mängd i tid tas sällan, vilket drabbar arbetarna genom
massiv övertid. Detta går inte sällan så långt att arbetarna även hindras
att äta eller dricka för att undvika avbrott i produktionen på grund av
toalettbesök.
I de olika leden av produktionen av denna tröja
finns idag många sociala och miljömässiga
brister. Problemen kan variera av karaktär
och grad men genomgående i produktionen
förekommer dock farliga arbetsmiljöer och
kontakt med hälsofarliga kemikalier, löner som
inte går att leva på, extremt långa arbetsdagar,
barnarbete och miljömässigt förödande
konsekvenser för lokalsamhället.
Flertalet av textilarbetarna i världen är kvinnor
och sexuella trakasserier är vanligt förekommande.
Ett övergripande problem är även att
arbetarnas rätt att bilda fria fackföreningar ofta
kränks och fackligt aktiva utsätts ofta för hot och
trakasserier. Om arbetarna kan gå samman i
fackföreningar och ställa krav på arbetsvillkoren
kan det ge en lösning på flera av ovanstående
problem.