Transcript Jag kämpar mot orättvisor”

LJUNGSKILE NYHETER – LJUNGSKILES EGNA TIDNING
”En gubbe jagade mig med skyffel”
Snöröjarens kamp mot snön – och annatSidan 3
LN
ONSDAGEN DEN 27 NOVEMBER 2013
WEBB-TV Dennis Karlsson berättar om
sin debutromanen Mareld.
Se klippet på www.ljungskilenyheter.se
WWW.LJUNGSKILENYHETER.SE
Artikelserie: Civilkurage – mod eller plikt
Ann-Margret
Mossberg:
”Jag kämpar
mot orättvisor”
sidan 4-5
Jättehotell på väg till Torp
Hotellnäringen i Uddevalla hotad
sidan 2
LJUNGSKILE NYHETER
2 Fredag 7 september 2012
Polisen söker par
om Saltömordet
STRÖMSTAD. Polisen söker just nu ett par med möjlig
koppling till styckmordet på
Saltö som uppdagades i höstas.
Paret samt deras båt ska ha setts
av flera vittnen på olika platser
runtomkring Saltö.
– Det är väldigt viktigt att vi
får tag i dem, de kanske har en
naturlig förklaring varför de är
på platsen, men är det så att vi
inte får tag i dem så kan man
ju misstänka att de har någonting med brottet att göra, säger
kriminalkommissarie Thord
Harladsson till P4 Väst.
Torps pendelparkering klar
TORP. Den nya pendelparkeringen vid Torps köpcentrum
väntas öppna på fredag 29 november. Det meddelar Uddevalla kommun. Just nu pågår de
sista justeringarna och under
veckan kommer fem laddstolpar
med dubbla uttag för elbilar att
komma på plats. Om två veckor
sätts också energisnål led-belysning upp.
Den nya parkeringen har 260
platser och senast i september
2014 kommer det utökas till 282
platser. Då beräknas även den
nya bussterminalen att vara klar.
Kampen mot
det vita täcket
När snön kommer står Ove
Lidén beredd. För 39:e året
skrapar han snö från gator
och parkeringar. Ett jobb
som inte sällan kritiseras –
ibland handgripligen.
Vid ett kraftigt snöfall har Uddevalla kommun tillgång till 50 fordon
för att hantera snöröjningen. 85
procent ligger på entreprenad och
resterande del står kommunen själv
för.
I år ligger budgeten på 6,5 miljoner kronor. I Ljungskile är Ove
Lidén en av de som håller samhällets gator fria från snö.
Blötsnö jobbigast
Kylan har fått träden att gnistra vita
längs den smala grusvägen upp till
Brattefors. I den rödmålade maskinhallen hos Ljungskile entreprenad är
det lugnet före stormen, barmarken
innan snön kommer. Ove Lidén har
jobbat med snöröjning sedan 1974,
de senaste tre åren i Ljungskile. Han
ser fortfarande fram emot att snön
ska börja singla ner. Men någon
blötsnö vill han inte ha.
– Det ska vara som det är nu, och
sedan en halvmeter snö, då är det
kul.
Jagande gubbar
Ett jobb i det tysta, ofta omdebatterat bland människor. Det är dålig
snöröjning, sällan bra. Ove Lidén
möter kritik i sitt arbete och under
en period när han jobbade i Värnamo kom kritiken i en annorlunda
skepnad.
– Jag kom med traktorn klockan fyra och så kände jag bara hur
det small till i bakhjulet. Då var
det en gubbe som jagade mig med
Sömngångare
föll fem meter
skyffeln. Han hade redan skottat sin
garageuppfart, och då kom vi och
kastade upp allt igen. Han kom alltid och jagade oss.
En unik dag
I en snöröjares dagbok är det ett
datum som sticker ut, 17 november
1995.
– Jag skulle köra bil och det sa
bara stopp. Det blev att gå en och
en halv mil till maskinen. Det var
kaos, vi körde 20 timmar på ett bräde, säger Ove Lidén.
Än så länge står den lilla traktorn
med vikbladet inne i containern.
Lastbilarna står parkerade utan plog.
Men när väl snön kommer – då är
Ove Lidén och hans kollegor beredda.
Nya hotellet
delar Uddevalla
SIMON PETERSSON
[email protected]
Debatten kring det 22-våningar höga hotellet vid
Torp har skapat flera läger. I
kultur- och fritidsnämnden
går åsikterna isär.
– Jag är orolig över hotellnäringen i Uddevalla, säger
vänsterpartiets ledamot
Christer Johansson.
Foto: Malin Rindvik
Kultur- och fritidsnämnden och
tekniska nämnden röstar ja till en
fortsatt planering av det nya hotellet vid Torp som norrmannen
Arild Aaserud står bakom. Byggnaden är tänkt att bli 22 våningar
högt och ska ligga väster om E6.
Framsteg. Utrustningen har utvecklats sedan Ove Lidén började jobba med snöröjning. “Då åkte
du bara med ett blad i sidled. I dag kan du ställa vikbladet hur som helst.”
”Har redan fina hotell”
Kultur- och fritidsnämnden har
tryckt extra på att bygget kan störa landskapsbilden och tekniska
nämnden har efterlyst fler parkeringsplatser och bredare tillfartsvägar. C
­ hrister Johansson tror att
det finns andra problem med bygget.
– Jag tycker att det räcker med
de hotellen som finns i Uddevalla. Vi har redan flera fina hotell.
Stadskärnan kan utarmas ännu mer
om de byggs mer ute vid Torp och
jag känner mig orolig över hotellnäringen, säger han.
– Det som kan bli positivt är att
det skapas fler arbetstillfällen. Det
vore även positivt om det kommer
gäster långväga för att bo på hotellet. Men det är en svår fråga där
flera aspekter måste vägas in. Personligen tycker jag att Uddevalla
inte behöver ett nytt hotell.
Enligt näringslivschefen Lars
Hultberg kan det nya hotellet sätta Uddevalla på kartan och han
menar att det är upp till de privata näringsidkarna att göra det
resterande arbetet. Ledamot Gösta
Dahlberg (M) ser gärna att bygget
genomförs.
– Rent allmänt passar det bra att
bygga ett stort hotell ute vid Torp,
säger han.
City tar stryk
Enligt Christer Johansson kan hotellet utarma stadskärnan ännu mer.
Håller du med i den tanken?
– Jag förmodar att det görs tydliga marknadsundersökningar innan
bygget för att se att det är lönsamt.
Stadskärnan har redan tagit mycket stryk på grund av Torp, förklarar han och säger att hotellet kan
fungera som ett bra landmärke för
kommunen.
– Det kan bli en positiv effekt,
ett landmärke. Titta på andra städer
som Halmstad och Malmö. Där har
större byggnader placerats ut i miljöer där det redan finns bebyggelse.
Det är den världen vi lever i.
ANTON HÖGSANDER
[email protected]
GÖTEBORG. Det var strax
innan klockan ett, natten mot
onsdagen, som polisen och ambulansen fick larmet om att en
16-åriga pojke trillat ner från en
balkong i ett bostadsområde i
Göteborg.
Fallet från balkongen var cirka 4-5 meter och 16-åringen
skadades i huvudet vid fallet.
Anledningen till fallet ska ha
varit att pojken gick i sömnen.
Att gå i sömnen hör inte vanligheterna men då och då uppmärksammas fall i medierna.
Så sent som i november i år gick
en tvåårig pojke i sömnen på en
gata i Ale, norr om Göteborg,
skriver GT.
Fortkörare skyller
på kattbajs
En kvinnan i 70-årsåldern körde för fort på Orust. Hennes
ursäkt att hon trampade för hårt
på gaspedalen? Kattbajs. Enligt
kvinnan, som fastnade i fartkameran efter att hon körde 77 kilometer i timmen på en 70-väg,
var det doften från kattens bajs
som fick henne att tappa fokus
från vägen.Tingsrätten tar ingen
hänsyn i fallet och dömer kvinnan för hastighetsöverträdelsen.
Hon får böta 1 500 kronor.
Rattfyllerist miste
körkortet
Det var under natten mot tisdagen som en polispatrull stoppade en personbil i Uddevalla.
Föraren blåste positivt och medtogs till polisstationen för ytterligare provtagning och förhör.
Mannen är nu misstänkt för
grovt rattfylleri och polisen har
tagit hans körkort i beslag. Det
skriver Bohusläningen.
Det är vi som gör Ljungskile Nyheter:
TIPSA LN
[email protected]
Martin
Högqvist
LN
Anton
Högsander
Nemanja
Kazic
Lindsey
Kjell
Ansvarig utgivare: Lena Bengtsson Tel: 0522-68 69 46, 0736-44 65 46
Adress: Ljungskile folkhögskola, 459 80 Ljungskile E-post: [email protected]
Hannes
Lundberg
Andersson
Jon
Mauno
Pettersson
3
Lokalt
Skolor ­prickade
i inspektion
Vänersborg: Tre skolor i Vänersborg har fått anmärkningar
av Skolinspektionen. Mariedalsskolan, Norra skolan och
Skerrud skola är de som har
prickats, enligt ttela. Under
hösten inspekterar Skolinspektionen samtliga grundskolor i
Vänersborgs kommun och hittills har resultatet från tio skolor
presenterats.
Fokus har legat på de tre
huvudområdena elevernas utveckling mot målen, ledning
och utveckling av utbildningen
och den enskilde elevens rätt.
www.ljungskilenyheter.se
Foto: Pressbild
Lokalt
LJUNGSKILE NYHETER
Viktor
Papini
Gustav
Persson
Simon
Petersson
Malin
Rindvik
Johanna
Tuwezén
0522-68 69 46
0736-44 65 46
www.ljungskilenyheter.se
4 Fredag 7 september 2012
Del 1:
LJUNGSKILE NYHETER
LJUNGSKILE NYHETER
Civilkurage – mod eller plikt
romarna. Jag ville läsa om det som har
format vårt samhälle till att se ut som
det gör idag. När jag inte kunde se
någon vits med lektionen reste jag
mig bara upp och gick, säger hon.
Händelserikt liv
Vi sitter kring det runda bordet i
vardagsrummet. Hallen är fylld med
papperspåsar med kläder som ska delas ut till flyktingar och bredvid oss
ligger Antigonepriset som Ann-Margret Mossberg vann i tidigare i år för
sitt arbete. Trots sin höga ålder har
hon inte dragit ner på tempot.
– Nästa vecka ska jag åka till Munkedal och Trollhättan för att träffa två
familjer. Jag har levt ett fantastiskt liv.
Jag tycker att jag fått så mycket. Ordets makt framförallt. Och den friheten är något man måste använda. För
mig har det handlat om vem man ska
använda det för. Och jag har gjort det
för de som inte har lätt att uttrycka
sig, säger hon.
Exempel på när Ann-Margret gjort
sin röst hörd för de svaga är många.
Gömma och hjälpa
Året var 1986 och det beslutades
att motorvägen skulle dras igenom
Ljungskile. Proteströrelsen var högljud. Ann-Margret Mossberg gick
De tittade på mig och sa:
”Vi behöver någonstans att bo”
Året är 1980. Varvsarbetaren Lech
Wałęsa bildar den inom östblocket
första fristående fackföreningsorganisationen Solidaritet i Polen. Walesa
avskedas samtidigt som organisationen
växer sig allt starkare. Den går i täten
Mötet med familjen blev början på
hennes livslånga arbete med flyktingar.
Pappan i familjen hade varit aktiv i
Solidaritet och tvingats fly. Ann-Margret Mossberg tvekade aldrig utan
hjälpte till att hålla familjen gömda i
över ett år och körde varje dag barnen
till skolan.
Började tidigt
Men hennes samhällsengagemang
började tidigare än så.
– Att ifrågasätta har alltid varit naturligt för mig. Jag är väldigt auktori-
Trots att viljan att hjälpa är stor
finns det ett dilemma som hon ständigt tampas med
– Hittar du människor som kan
hjälpa dig så kan du leva gömd en
längre tid. Men vad är det egentligen
för liv? Skulle jag vilja att någon av
mina nära och kära levde så?, frågar
hon sig själv och fortsätter
– Svaret på den frågan är enkel:
Aldrig i livet! Vad är mest riktigt?
Jag kan inte bestämma åt dem. Men
ibland hamnar jag i tvivel när jag ser
människor som lever gömda och mår
fruktansvärt dåligt. Hade dem trots
allt inte fått det bättre om de åkt tillbaka, säger hon.
Mödan värt
Bland problem och elände som
Ann-Margret Mossberg möter i sitt
arbete finns det ljusa stunder som är
värda all möda.
– Känslan när någon får uppehållstillstånd är obeskrivlig. Vi blir som
höga. Det är världens billigaste rus.Vi
firar alltid med tårta och kalas. Det är
de stunderna som får en att orka fortsätta, säger hon.
Vi avbryts av telefonen som ringer.
Ann-Margret Mossberg går ut i köket. När hon kommer tillbaka sätter
hon sig
– Det var en diakon som ringde.Vi
har en ny familj som behöver hjälp.
Jag är 79 år men nog har jag att göra,
säger hon och skrattar.
JOHANNA TUWEZÉN
[email protected]
FAKTARUTA
Antigonepriset är Ljungskile
folkhögskolans pris för civilkurage.
2013 års Antigonepris gick till
Lisbeth Richter Pedersén och
Ann-Margret Mossberg.
De fick priset för sitt långa
och outtröttliga arbete för
människor på flykt, inte minst
genom att stödja avvisningshotade flyktingar som
väljer att gömma sig. Att hjälpa
människor att hålla sig gömda
är inget brott, men innebär ett
ifrågasättande av den svenska
asylpolitiken, vilket för somliga
är provocerande. Det har bland
annat lett till att de fått ta emot
hotbrev.
Brian Palmer har tillsammans med Forum för levande
historia skapat Raoul Wallenberg kalendern. Här hyllas en
person varje dag som visat prov på civilkurage.
tärt uppfostrad och jag tror att allt började som en revolt mot det, säger hon.
Redan när Ann-Margret Mossberg
gick i flickskola var det inte ovanligt att
hon mitt under lektion reste sig och
lämnade klassrummet i protest. Ett beteende som varken var uppskattat eller
lyckat när betygen i uppförande skulle
sättas.
– Jag kunde inte förstå varför vi
skulle göra vissa saker. Speciellt på
historielektionerna. Att kunna sin
historia är viktigt. Men vi kom aldrig
längre än till de gamla grekerna och
Ljungskile Nyheter finns också på webben: www.ljungskilenyheter.se
med i Miljöpartiet, kramade träd och
öppnade en skrivarstuga i sitt hus. En
kvinna anställdes för att skriva och
människor strömmade in för att lämna sina överklaganden. Det hela ledde till ett överklagande mot bygget
i Europadomstolen där man till slut
fick rätt. Resultatet blev att de bönder
som förlorat sin mark fick ekonomisk
ersättning.
Enda sedan den dagen för över
trettio är sedan då den polska familjen knackade på hennes dörr har
hon arbetat med att gömma, hjälpa
och företräda flyktingar.
– Att gömma flyktingar är inte
olagligt. Men att göra det är en protest mot hur lagen ser ut. Jag kämpar
mot orättvisor och för alla människors lika värde. För mig handlar det
om vilken värdegrund vi ska ha i
Sverige, säger hon.
Under åren som gått har
Ann-Margret Mossberg träffat hundratals människor som flytt undan allt
ifrån krig till förföljelser. Familjer som
tvingats lämna allt med förhoppningar om en ljusare framtid. Hemska
människoöden som efter att ha lyssnat till dem blir svårt att skaka av sig.
– Man ska inte tro att det är som att
borsta tänderna och spotta ut vattnet,
säger hon.
Raoul Wallenberg
kalendern
Veteran. Ann-Margret Mossberg har varit ordförande för Rädda barnen i Ljungskile i tio år.
för den folkliga oppositionen och är
framgångsrik i sina förhandlingar med
regeringen. Samarbetet avbryts abrupt
av en militärkupp. Solidaritet förbjuds.
Flera av rörelsens medlemmar grips
och Walesa sätt i husarrest.
Samtidigt har löven färgats gula i
Ljungskile. Ann Margret Mossberg
har nyss kommit hem från jobbet som
folkskolelärare. Plötsligt knackar det på
dörren. Utanför står en polsk familj
med tre barn.
– De tittade på mig och sa ”Vi behöver någonstans att bo”, berättar hon.
5
Följ med LN på en atrikelserie om civilkurage. Möt Ann-Margaret Mossberg som
­prisats för sitt arbete med gömda flyktingar. Och möt Barbro Jönsson, ­före detta
åklagare som trots bombattentat fortsatte sin kamp mot organiserad b
­ rottslighet.
­Dessutom gör vi ett nedslag i den kontroversiella debatten om en civilkuragelag.
Årets Antigonepris-vinnare
har vigt sitt liv åt att använda ordets makt och föra
tala åt de som inte kan. Hos
Ann-Margret Mossberg ,79,
kommer lågan för rättvisa
aldrig slockna.
www.ljungskilenyheter.se
Dagens hjälte: James Agee
Den 27 november 1909 föds författaren James Agee i Knoxville,
Tennessee. Året är 1936 och USA
befinner sig i ”Den stora depressionen”. Samtidigt som Roosevelt lanserar ekonomiska program som ska
underlätta för de fattiga och arbetslösa åker Agee till den amerikanska
södern. Han lever med depressionens offer under åtta veckor och
gör reportaget ”Let us now praise
famous men”. Han återvänder med
starka bilder av familjer som befinner sig i extrem fattigdom. Magra
ansikten och uppsvällda magar.
Ingen tidning vill publicera texten,
men han ger själv ut den som bok.
Den säljer i bara 600 exemplar, men
betraktas i dag som en klassiker.
JOHANNA TUWEZÉN
johanna.tuwezen.lju@folkbildning.
net
I torsdagens tidning möter vi före detta åklagaren Barbro Jönsson i del 2
6 Fredag 7 september 2012
LJUNGSKILE NYHETER
LJUNGSKILE NYHETER
Äntligen chans på
kvinnlig kyrkoherde
Sökandet efter en ny
kyrkoherde till Ljungskile
församling fortsätter. En
oväntad ansökan har kommit in under hösten.
– Det är första gången en
kvinna söker hit, berättar
kyrkorådets ordförande
Jonatan Hansson.
Efter att Stefan Hiller tilldelats tjänsten som kyrkoherde i
Borås har Ljungskile församling sökt efter en ersättare.
Under rekryteringsperioden har Bengt
Inghammar, tidigare kyrkoherde
i Annedals församling i Göteborg, vikarierat som kyrkoherde
i Ljungskile. Sedan den 13 oktober har han fyllt tjänsten. Trots att
Ljungskile församling räknat med
att rekryteringen av en ny kyrkoherde skulle genomföras innan
nyår hoppas kyrkorådets ordförande att processen går snabbare.
Sex ansökningar
– Vi har fått in sex ansökningar. Vi
hoppas kunna vara klara med
valet innan jul, berättar Jonatan
Hansson som sitter i perso-
nalutskottet som sköter rekryteringen av personal.
Första kvinnan
– Det är fem män och en kvinna.
De är i åldrarna mellan 40–50 år.
Vi genomför just nu intervjuer och
får hjälp av en rekryteringsfirma
som utvärderar hur de skulle fungera som arbetsgivare, säger han och
fortsätter:
– Göteborgs stift kollar att de
ansökande är behöriga. Vi får även
en rekommendation från deras
sida, men vi kan själva välja vem vi
vill ta in på posten.
www.ljungskilenyheter.se
Ljungskile SK/Groheds
IF
Nyförvärv: Inga spelare i nuläget.
Spelarförluster: Sanna Karlsson,
Camilla Göransson, Jessica Karlsson, Nathalie Karlsson.
Det är första gången en kvinna söker jobbet som kyrkoherde i
Ljungskile.
– Men det är inte ovanligt att
det finns kvinnliga kyrkoherdar i
Svenska Kyrkan. Vi har exempelvis
kvinnliga kyrkoherdar i Strömstad,
Kungshamn och Tanum, säger Jonatan Hansson.
ANTON HÖGSANDER
[email protected]
Tufft. Nykomlingen Grohed/Ljungskiles första utmaning blir att bygga ett lag inför kommande säsong.
: Ar
FOTO
7
kiv
Grohed/LSK jagar
målvakt och anfallare
När Grohed/Ljungskiles
damlag drog igång träningen i går fanns ett antal
nya spelare på plats. Hur
många vill inte Jens Lundh i
Grohed/Ljungskile avslöja.
– Vi letar efter en målvakt
och en anfallare, säger han.
– Jag kan i nuläget inte avslöja vilka spelare det handlar om, säger han.
Klubben har tappat fem spelare
inför kommande fotbollssäsongen.
Nu behöver Grohed/Ljungskile
förstärka truppen med några spelare
och söker främst en målvakt, en anfallare och två yttermittfältare.
Lindström tar över
Det har nästan gått två månader sedan Grohed/Ljungskile blev klara
för spel i division två.
I går tog vilan slut för spelarna. Då
inleddes den långa vägen mot nästa
säsong.
Laget fick besök av flera intressanta spelare på första träningen, men
Jens Lundh vill inte kommentera
några namn.
Historiskt. För första gången har en kvinna har sökt inför valet av kyrkoherde. ”Men det är inte ovanligt att kvinnor
innehar posten ” säger Jonatan Hansson.
Lyssna på våra radiosändningar: www.ljungskilenyheter.se/radio
Foto: Simon Petersson
Sedan tidigare står det klart att tränaren Jens Lundh lämnar laget och blir
istället lagledare. Den som tar över
tränaransvaret är Lennart Lindström
från Vänersborg.
– Det känns riktigt bra och det
ska bli spännande. Min största uppgift blir att utveckla laget som individer och bygga ett bra lag, säger han.
Lennart Lindström är en rutine-
rad tränare som tränat både herroch damlag i olika divisioner.
Nykomlingen Grohed/Ljungskile har i dagsläget en trupp på 20-21
spelare samt några spelare som inte
riktigt bestämt sig om det blir fortsatt spel. Klubbens målsättning är att
hålla sig kvar i serien
– Det är tufft att spela i division
två som nykomling både tempomässigt och fysiskt. Det jag hört från folk
i klubben är att vi har en bra trupp
med många duktiga spelare.
Laget tränar tre gånger i veckan
fram till jul. Sedan tar spelare och
tränare ledigt fram till början av januari då träningen drar igång igen.
Hälften slutar
Enligt Svenska Dagbladet slutar
hälften av alla tjejer spela fotboll i
14-15-årsåldern. Många som inte
platsar i A-lagstrupperna tappar lusten och lägger skorna på hyllan.
– Jag tycker att det bör finnas ett
reservlag i varje klubb. Alla spelare
som tränar vill också spela matcher,
inte bara sitta på avbytarbänken, säger Lennart Lindström och fortsätter:
– Det är många saker som leder
till att tjejer slutar spela. Till exempel
tar skolan mycket tid och fotbollen blir också mer allvarlig när man
kommer upp i den åldern.
NEMANJA KAZIC
[email protected]
Titta på våra webb-tv-inslag: www.ljungskilenyheter.se/webb-tv
LJUNGSKILE NYHETER – LJUNGSKILES EGNA TIDNING
Författaren: ”Hon stod
beväpnad med knivar”
Dennis Karlsson från Röds
Höjd utanför Ljungskile är
aktuell med sin debutroman
Mareld. Efter flera jobb på
behandlingshem, valde han
att fokusera på skrivandet.
– Jag fascinerades av att
man kan fixera sig vid
något, att inte kunna släppa
det, säger han till Ljungskile
Nyheter.
Namn: Dennis Karlsson.
Ålder: 57.
Bor: Röds Höjd, Stenungsund.
”Men Ljungskile är min tätort.”
Familj: Bor med sin sambo
sedan 12 år tillbaka. Numera är
det barnfritt hemma. ”Det känns
fantastiskt”, skrattar han.
Intressen: Litteratur, musik och
fotboll.
Olika problematik
Att romanen utspelar sig på Västkusten, och att huvudkaraktären
Vera Lind kommer från Mölndal
är enkelt att förklara: Det är platser
Dennis Karlsson känner till.
– Miljöerna är mina. Jag är själv
uppvuxen i Mölndal till exempel,
och har levt mitt liv på Västkusten,
säger han.
Det är inte bara geografin som är
tagen ur hans eget liv. Han slutade
sitt jobb som institutionschef på ett
behandlingshem i Uddevalla 2007
för att få tid att skriva, men det var
bland annat på behandlingshemmet han hittade inspiration:
– Man möter otroligt många
människor med olika typer av
problematik. Jag fascinerades av
att man kan fixera sig vid något,
Foto: Malin Rindvik
Ett brutalt, fiktivt, mord på Marstrand, identiskt med ett mord i
Skagen. Det är där Dennis Karlssons debutroman Mareld tar sin
början. I romanen får läsaren följa
kriminalkommissarien Vera Lind
från Mölndal i sin jakt på mördaren.
– Jag vet inte om jag skulle kalla
den för en roman. Det är en snårig genre. Man kan lika gärna kalla
den för en spänningsroman eller en
roman om ett brott, säger Dennis
Karlsson.
– För mig är en deckare en bok
där pusselbitar läggs ut hela tiden,
där läsaren får vara med och lösa
brottet. I Mareld får man följa kriminalarnas arbete.
Debutant. Dennis Karlsson har inte skrivit några noveller för att öva. Han började bara skriva romanen rakt av. ”Jag har skrivit en del låttexter, mer än så är det inte.”
att inte kunna släppa det, hur man
kan söka revansch på personer, säger han.
Delar av boken är baserade på
verkliga fall. För att ge berättelsen mer tyngd har han emellertid kryddat lite, även om han har
verkliga berättelser som kan överträffa fiktionen. Dennis Karlsson
berättar om ett tillfälle då en patient, under sin första permission
från behandlingshemmet, reste
hem till en av de anställda flera
mil bort.
– Den anställda vaknade mitt i
natten. Då stod patienten där, beväpnad med knivar.
Dennis Karlsson berättar att hot
förekommer ofta, men att de sällan utförs.
– Jag är inte orolig.
Ingen research
För att sätta sig in i rollen som
kriminalkommissarie har Dennis
Karlsson inte gjort någon speciell
research. Han har bara kollat på TV,
läst tidningar och böcker.
– Min redaktör sade att ”du
måste ha gjort ett väldigt researcharbete”, men det har jag inte,
säger han och skrattar.
Han förklarar huvudkaraktären
som en duktig, kompetent och
plikttrogen polis, som dessutom
är en klassisk ensamvarg. Att han
valde att skriva ur en kvinnas perspektiv förklarar han simpelt: Det
kändes intressant, och få gör det i
den här genren.
Att skriva en bok har länge varit en dröm för Dennis Karlsson.
– Men det är en sak att vilja
skriva, och en annan att ha något
att berätta, säger han.
Tanken är att det ska komma
ytterligare två delar av Mareld.
– Nu har det börjat växa ett
embryo till en fjärde del också.
HANNES LUNDBERG ANDERSSON
hannes.lundberg.andersson.lju@
folkbildning.net
Nästa nummer kommer XXXdagen den XX september.