Transcript Hösten 2011 - Ljungskile folkhögskola

öppen
horisont
2011
I skuggan av
Saab
Ljungskile
folkhögskolas
framtid
Vad gör oss glada
i dessa tider?
50-årsjubileum
för pigga damer
öppen horisont
Fånga
läsaren!
Ljungskile folkhögskolas
kamrat- och vänförening
öppen
horisont
2011
ANSVARIG UTGIVARE
Jan Lindvall
PROJEKTLEDARE
Lena Bengtsson
REDAKTIONSCHEF
Stefan Bjarnefors
FOTOGRAF
Karin Ferneborg
LAYOUT
Mathias Steen
Rebecca Sutton
REPORTRAR
Linn Heiel Ekeborg
Stina Hylén
Lina Noväng
Leo Näsström
Mikaela Särndahl
Skrivarkurs på distans
Journalistiskt skrivande – för dig som söker ett effektivare språk.
Ny kurs startar i januari 2012. Sista ansökningsdag 1 december.
Ljungskile folkhögskola
|
459 80 Ljungskile
|
Telefon: 0522-68 69 33
|
E-post: [email protected]
|
www.ljungskile.org
vandrarhem
året runt!
Bo på vårt
Stanna i Ljungskile över natten.
På folkhögskolans vandrarhem har du nära till hav, skog och sjö.
Boka ditt rum på telefon 0736-15 14 28.
Pris från 195:-/vuxen, barn från 95:-.
Öppet året runt!
Välkommen! www.ljungskile.org
04
KRÖNIKA
"Ekonomi, historia och framtid"
"Man blir som man umgås"
06
SKOLANS VISIONER
"Utsikt över skolans framtid"
BOKNYTT
"På spaning efter traktens
urbefolkning"
GLÄDJEYTOR
ARKEOLOGI
"Bohusresor – en succé"
TRYCK
Munkreklam, Munkedal
15-17
08
HEMSIDA
www.ljungskile.fhsk.se
(folkhögskolan)
www.lfkv.se
(Ljungskile folkhögskolas ­
kamrat- och vänförening)
POSTGIRO
Kamrat- och vänföreningen:
Plusgiro: 54 95 24-7
Bankgiro: 5328-6001
Glöm inte att ange
ditt namn vid betalning
av ­medlemsavgiften!
08
"Dejke skildrar livet på Bredfjället
i ny bok"
10
KURSGÅRDEN
tel: 0522-68 69 70
fax: 0522-68 69 71
[email protected]
04
12
ELEVPORTRÄTT
ADRESS OCH TELEFON
Öppen Horisont
Ljungskile folkhögskola
459 80 Ljungskile
tel: 0522-68 69 00
fax: 0522-68 69 01
E-POST
[email protected]
22 06
RES I BOHUSLÄN
EN HJÄLPANDE HAND
"Triss skjuter på i uppförsbacken"
11
VÄRLDENS KURS
"Ny kurs ger möjlighet att komma
Indien nära"
12
I SKUGGAN AV SAAB
"Bilindustrins berg och dalbana återspeglas i Färgelanda"
ARBETSLIV
"Nytt projekt vill stärka lärandet
i arbetslivet"
"Ingredienser för lycka"
18-19
ETT HUS AV IDÉER
"Med historia bakom husknuten",
"En samlingsplats för idéer"
20
LFKV
"Jubileumsfirande – 50 år efter examen"
22
LFKV:S FRAMTID
"Kamraternas förening kan bli ett
minne blott"
TITTA, TITTA!
"Skapandeveckan, Lunchdans, Lasse Berg"
öppen horisont
öppen horisont
Ekonomi, historia
och framtid
E
n horisont är öppen inför ett vägskäl, där anar
man vidder. ”Vidder och vägskäl” är titeln på
Birger-Magnus Hellerstedts självbiografi, boken
om skolans tidiga historia, skriven av grundaren. Skolan har just passerat ett historiskt vägskäl och
befinner sig i nästa. I september 2011 fattade styrelsen
ett historiskt beslut och bekräftade det vi alla redan tar
för givet: Ljungskile folkhögskola är och vill förbli en
internatfolk­högskola med bas i Ljungskile. Det kommer
att kosta möda och kreati­vitet men att sälja hela fastigheten och starta nytt i till exempel hyrda lokaler i en
förort – det var inget alternativ.
S
kolan har i grunden en god ekonomi, vi klarar av
att renovera och reparera byggnader för två till tre
miljoner kronor per år. Problemet är att behovet är fem
till sex miljoner om året i minst tio år. Vilken är den mest
realistiska lösningen för att få ihop nödvändiga pengar
till det?
D
et är roligare att tala om tänkbara lösningar än
att spara till de realistiska. Lek med tanken att vi
exempelvis kunde utveckla vårt internat med ytterligare
200 bostäder för studenter, kanske i samarbete med
Göteborgs universitet? Vi skapar bra studiemiljöer här
för studier i grupp och enskilt, ibland kommer lärare från
Göteborg hit och ibland går det direktbuss till föreläsningar i Göteborg. Genom att utnyttja allt vi redan är blir
det en verksamhet som betalar sina egna kostnader och
räntan på de pengar vi lånar för att göra allt fastighetsunderhåll på några år.
L
yckas vi inte med det eller något liknande så återstår
alltid möjligheten att gneta och spara och satsa de
tre till fyra miljoner vi kan få ihop varje år. För snart 90
år sedan var föregångarna till Ljungskile folkhögskolas
kamrat- och vänförening (LFKV) med och startade skolan.
De vet vad det är att våga satsa på framtiden, de gjorde
en bragd och nu axlar vi denna framtidstro. Vi ska fira
90 år 2013, och hur orealistiskt det än må vara kommer
Ljungskile folkhögskola att finnas i mer än 100 år. Det
lovade styrelsen att arbeta för när man beslöt att skolan
ska ha sin bas i Ljungskile.
V
i är på väg att forma en vision för framtiden och det
är vårt nästa vägskäl. Det handlar om vad vi vill uppnå
och hur vi ger uttryck för att vi är vår själ i allt vi gör.
Tomas Rydsmo,
rektor på Ljungskile folkhögskola
"
...jag trivs
alldeles
­fantastiskt.
"
Kenneth Carlsson, 59
Vi är lite lika,
Kenneth och
jag.
"Man
blir som
man
umgås"
Viktoria Oskarsson, 20
Klasskamrater.
Viktoria Oskarsson och
Kenneth Carlsson delar
klassrum – med en
ålderskillnad på 39 år.
text: lina noväng
foto: karin ferneborg
På Ljungskile folkhögskolas journalistlinje skiljer det
39 år mellan den yngsta och den äldsta eleven. Men
det är inget som påverkar sammanhållningen i klassen.
– Vi har alldeles för stor åldersnoja i det här landet, säger
Kenneth Carlsson, 59.
Kenneth Carlsson har jobbat politiskt,
varit handelsresande och drivit sportbutik. Nu, med sex år kvar till pensionen, sätter han sig i skolbänken igen.
Viktoria Oskarsson å andra sidan har
nyss tagit studenten och har hela arbetslivet framför sig. Kanske verkar de
olika, men under ytan delar de exakt
samma dröm, en dröm de båda haft
sedan mitten av tonåren: att bli sportjournalist.
– Jag tror helt enkelt att journalistik attraherar samma sorts människor.
Man måste vara lite egotrippad och
man kan inte ha dåligt självförtroende. Samma gäller för politik, säger
Kenneth Carlsson.
Viktoria Oskarsson är av samma
åsikt. Själv har hon dessutom alltid varit intresserad av politik.
– Man måste kunna sätta ner foten
och visa vad man tycker. Vi är lite lika, Kenneth och jag, vi tycker båda om att framföra
våra åsikter.
Att i en och samma klass ha ett åldersspann
på nästan 40 år är ovanligt för Ljungskile folkhögskola, men varken Kenneth Carlsson eller
Viktoria Oskarsson brukar reflektera så mycket över saken.
– Jag ser inte åldern. Men jag blir inspirerad
av Kenneth som person. Det är häftigt att han
vågar leva drömmen. Kenneth känns verkligen
som en i gruppen och han är ett levande bevis
på att åldersnojan är uppblåst, säger Viktoria
Oskarsson.
Skillnaderna i bakgrund och livserfarenhet
är till deras fördel i det vardagliga arbetet.
Kenneth Carlssons långa arbetslivserfarenhet
vägs upp av Viktoria Oskarssons insyn i studentlivet och även hennes tekniska kunskaper.
– Jag är mer inkörd när det gäller datorer,
jag tillhör ju den generationen som inte bara
använder datorn i arbetet utan även på fritiden, säger Viktoria Oskarsson.
I en annars väldigt åldershomogen klass
sticker Kenneth Carlsson ut, men han tror inte
att det hade varit bättre ifall han haft en klasskamrat i sin egen ålder.
– Jag tror att det hade blivit grupperingar på
ett helt annat sätt än vad det är i dag. Det hade
nog fallit sig naturligt att umgås med mina
jämnåriga. Nu blir det en hälsosam blandning
som gör att vi kan dra nytta av varandras erfarenheter. Man blir som man umgås, och jag trivs
alldeles fantastiskt, säger Kenneth Carlsson.
Viktoria Oskarsson
Kenneth Carlsson
Ålder: 20
Bor: På skolans internat
Intresse: Politik och sport
Gymnasieval: Samhälle/idrott
Familj: Pojkvän
Ålder: 59
Bor: I Färgelanda
Intresse: Politik och sport
Gymnasieval: Naturvetenskap
Familj: Fru och två söner
öppen horisont
öppen horisont
Dyrbar luft.
Ljungskile folkhögskola ska ligga
i Ljungskile och
ingen annanstans.
Det har styrelsen
slagit fast.
Utsikt
över
skolans
framtid
Planer. För att få loss pengar till den nödvändiga
renoveringen måste många miljoner lösgöras.
Ett sätt kan vara att sälja tomten bakom panncentralen och bygga bostäder, menar Tomas
Rydsmo, rektor på Ljungskile folkhögskola.
Visionsprocessen
Förutom arbetet med att finansiera en uppfräschning pågår även, sedan ett år tillbaka,
en visionsprocess för folkhögskolan. Bakgrunden är att skolan har en rad mål, men
saknar en kortfattad vision inför framtiden.
Huvudordet i visionprocessen är ”Kraft till
utveckling”.
Exempel på punkter som formulerats hittills är:
– Mötesplats för framtidens samhällsaktörer
– Hållbar utveckling
– Centrum i bygden
– Rusta för morgondagen
Den största renoveringen sedan
1970-talet väntar Ljungskile
folkhögskola inom de närmaste
åren. Nya vattenledningar, tak
och tapeter måste till och det
hela beräknas kosta 40 miljoner.
Pengar som ännu inte finns.
Ett sätt att trygga skolans ekonomiska överlevnad skulle kunna vara att sälja fastigheterna
och hyra ändamålsenliga lokaler, exempelvis
inne i Uddevalla. Det var en teoretisk möjlighet som övervägdes, men nu har styrelsen
satt ner foten.
– Den tredje september tog vi ett historiskt beslut. Ljungskile folkhögskola ska ligga
i Ljungskile och ingen annanstans.Vi ska fort-
sätta vara en huvudmannabaserad internatskola
med basen här. Det är utifrån det vi jobbar nu,
säger rektor Tomas Rydsmo.
eleverna. Var ska de pengarna komma ifrån?
Det är det vi brottas med nu.
Eftersom styrelsen bestämt att skolan ska
ligga kvar i Ljungskile
Det bästa vore
krävs smarta lösningar för
Det svåra är att skolan
inom en femårsperiod
att få loss pengar. Arbetsatt bygga en
kommer behöva lägga
gruppen har fått plantillverksamhet
30-40 miljoner kronor i
stånd av kommunen och
underhållskostnader.
på tomten som kan jobbar just nu med att ta
– När vi radar upp vilka
en detaljplan. Ett sätt
ge ett överskott till fram
fönster som behöver bytas,
att få loss pengar är att sälja
vilka avlopp och ventila- skolan varje år.
mark till tomter, men Totionsystem som behöver
Tomas Rydsmo mas Rydsmo är osäker på
förnyas så landar vi på den
om det är det rätta i det
summan. Det handlar alltså inte om att glasa långa loppet.
in terassen eller något annat roligt, det är bara
– Om vi säljer tomter för fem miljoner krokrassa utgifter, åtgärder som knappt märks för nor för att finansiera nya rör är de pengarna
"
borta för alltid och hur lyckliga blir vi då? Det
bästa vore att bygga en verksamhet på tomten
som kan ge ett överskott till skolan varje år.
tiella byggnader i framtiden. Höghustanken
dök upp i hans huvud då han promenerade
bland granarna på tomten bakom panncentralen – den mark som
Den tredje
kan komma att säljas.
Exempel på sådana
verksamheter kan vara att
– Den tomten är inte
september tog
bygga en förskola eller ett
den mest attraktiva eftervi ett historiskt som det inte finns någon
nytt vandrarhem. Men att
skapa en verksamhet som beslut.
havsutsikt. Då slog det mig
ger ett garanterat överskott
att ett höghus på sju våTomas Rydsmo
på en miljon om året är
ningar skulle innebära fem
inte det lättaste, understryker han.
våningar med vacker utsikt.
Under september har både Bohusläningen
och kvällstidningen GT uppmärksammat sko- Tomas Rydsmo skiljer på visioner och
lans ekonomiska situation. Tomas Rydsmo krasst ekonomiskt arbete. Att sälja tomter till
har då figurerat som en visionernas man och nya bostäder tillhör det senare. Om en nynämnt både linbanor och höghus som poten- byggnation istället innebär en verksamhet
"
som kan ge ett återkommande överskott till
skolan börjar det närma sig en vision. Drömmen är att det ekonomiska arbetet samtidigt
ska innebära ett lyft för folkhögskolan som
utbildningscentrum.
– Tänk om man kunde upprätta en filial
till Chalmers här? Deras studenter behöver
ju bostäder och skulle kunna bo här i en bra
studiemiljö och åka i en chartrad buss till
föreläsningarna i Göteborg en gång i veckan.
Sådana fantasier kan man spåna på och se vad
man kan skapa.
Vilka planer som är mest realistiska kan han
inte svara på än. Allt är fortfarande på idéstadiet.
– Vi ska klara det här. Frågan är bara hur.
text & foto: stina hylén
öppen horisont
öppen horisont
Här finns bosättningen
➜
Ett urval av de fynd som
påträffades på platsen
– En oval hyddbotten
– Härdar
– Brända ben från bland annat älg, säl, får, gris och vitnosdelfin
– Slagen flinta delvis i form av pilspetsar
– Pilspets i täljsten
– Malsten
– Trindyxa, skafthålsyxa, tjocknackig bergartsyxa
– Bottendelar av kärl
– Rikligt dekorerad keramik varav flera ornerade mynningsbitar
– Förkolnade hasselnötsskal
Boplatsen. Robert
Hernek var med
under utgrävningen av
stenåldersboplatsen.
Här visar han var den låg.
På spaning efter traktens
urbefolkning
text & foto: LINA NOVÄNG
Stenåldern var en era som
präglades av rörelse, men det
kom också en tid då det var dags
att slå sig till ro. I Ljungskile
lades grunden till den bofasta
civilisationen på en bergsplatå
på Lyckorna.
En varm och fuktig kväll för 4 520 år sedan
var det livat på Lyckorna. Då ställdes det till
med gästabud för ditresta båtfolk och landkrabbor. På menyn stod vitnosdelfin och sälkotlett, lammfjäril och älgstek. I vackert dekorerad keramik avnjöts delikatesserna. Kanske
avslutades kalaset med ett dopp i viken, eller
ett vårskrik från klippans topp.
Perioden kallas neolitikum, eller yngre sten-
åldern i folkmun. I den lilla hyddan på Lyckornas södra bergsplatå valde ett 20-tal människor
att bli bofasta. Där levde Ljungskiles urbefolkning.
Hernek, uppdragsarkeolog på Bohusläns
museum.
Boplatsen låg perfekt. Den kunde ses från
vida omkring, sam­tidigt
Det här räknas som den låg skyddad. Dalgången, där E6
definitivt till en i dag vrålar, var vattenfylld och seglingsbar. På
av Bohusläns
bergsslätterna vallade man
finaste boplatser.
får. Kanske fanns också
Robert Hernek tamsvin.
"
Huruvida den där kvällen
verkligen ägde rum är naturligtvis oklart, men det är troligt
att liknande aftnar kunde upplevas på Lyckorna. Havsnivån
var högre än den är i dag och
Bohuslän åtnjöt ett behagligt
kontinentalt klimat.
– På Lyckorna bodde de året runt, i många
år. Förmodligen var det också en samlingsplats där folk från andra platser flockades för
att socialisera och hitta nya partners. Det var
en kommunikativ knutpunkt, säger Robert
Lyckornaborna tillhörde den så kal�lade gropkeramiska kulturen, som fått sitt
namn efter en specifik slags keramikdekoration som var vanlig vid tidpunkten. Det var
en period präglad av omvälvande förändringar.
Fynd. När Robert
Hernek återvände
till stenåldersbosättningen
tillsammans med
vår reporter hittade han en bit
slagen flinta som
blivit kvar sedan
utgrävningen.
Skandinaverna hade just börjat bruka jorden,
över tusen år senare än folken som lever i nuvarande Tyskland. Men individerna som utgjorde den gropkeramiska kulturen var inte
bönder, således inte heller Lyckornaborna.
– Med jordbruket föddes ett samhälle
som var betydligt mindre jämlikt än det som
­varit tidigare. Klyftan mellan rikedom och
­fattigdom blev kännbar.Vi får inte glömma att
stenåldersmänniskorna såg tillbaka på sin historia precis som vi gör. Man valde att frångå
jordbruket för att leva som man hade gjort på
äldre stenåldern – det vill säga som jägare och
samlare.
Längtan tillbaka till det jämlika jägarsamhället kan alltså ha bidragit till ett ovanligt
sent genombrott för jordbruket. Först flera
hundra år efter att den gropkeramiska kulturen upphört, det vill säga för drygt 4 000
år sedan, återupptogs jordbruket igen. Då i
stor skala.
Utsikten från huset måste ha varit spektakulär, men exakt vad Lyckornaborna såg från
sitt berg finns inte bevarat. Till skillnad från
många andra stenåldersmänniskor förde de
inga anteckningar.
– Jag tror inte att vi kommer att hitta några
hällristningar i Ljungskile. Det är svårt att säga
varför de finns på vissa platser och inte andra.
Jag tror att det handlar om religiösa mönster
eller grupptillhörighet. Stenåldersmänniskor
hade meningsskiljaktigheter, precis som vi, och
var inte en homogen grupp. De uttryckte sig
på olika sätt, säger Robert Hernek.
Han berättar att det inte är ovanligt att hitta
mindre hyddor som stenålders­nomader vistats i under kortare perioder. Men stenålders­
lämningen på Lyckorna är av ett väldigt säreget slag. Fyndrikedomen, storleken och det
faktum att människor faktiskt bott där under
en längre tid är för honom häpnadsväckande.
– Det här räknas definitivt till en av Bohusläns finaste boplatser från yngre stenålder. Jag
kan med ganska stor säkerhet säga att detta är
den första permanenta bosättningen i Ljungs­
kile.
Kanske var det utsikten, eller den rika tillgången till mat och färskvatten, som fick Lyckornaborna att stanna. Deras hem lade grunden för ett
samhälle som lever och frodas än i dag.
öppen horisont
öppen horisont
Bohusresor
– en succé
Ordspel. Kajsa Perneman, David Marana och Christoffer Gabuten
spelar ett ordspel som är en del av praktisk svenska.
"Det är ett kreativt sätt att jobba med språket som gör det roligare", säger Kajsa Perneman.
Framgången med Ljungskile
folkhögskolas Bohusresor fortsätter. I år har 20 resor gjorts
och läraren Bertil Jonshamre
har jobbat hårt med att marknadsföra dem.
”Indien in på livet – kursen
som tar dig ända fram” är i
höst en ny kurs på Ljungskile
folkhögskola. Den har sitt
ursprung i Världens kurs.
Bohusresor riktar sig till grupper och
­pensionärsföreningar där man under fem
­dagar åker på dagsutflykter till olika ­platser
i Bohuslän. Bertil Jonshamre är marknadsansvarig och han säger att Bohuslän alltid
varit ett populärt resmål.
Resorna startade i mitten på 1990-talet
och de senaste åren har han jobbat hårt
med att marknadsföra dem. För några år
sedan var det en svacka då bara ett par kurser hölls om året. Marknadföringen har gett
resultat och i dag arrangerats runt 20 resor
under sommar­säsongen.
– I år fick vi till och med tacka nej till
några grupper eftersom de var för stora, alla
fick inte plats, säger han.
De populäraste besöksmålen är båt­
utflykterna
över
Marstrandsfjorden,
­häll­ristningarna i Tanum och Evert Taubes
platser på Orust.
– Inspelningsplatserna av Saltön i Grundsund är också något som lockar många
­besökare. De senaste åren har vi ätit på en
restaurang som finns med i tv-serien, säger
Bertil Jonshamre.
Han strävar efter att utveckla programmet varje år och anpassar det efter del­
tagarnas önskemål.
– Vissa grupper kommer på åter­besök
och då gör vi ett nytt program med nya
utflyktsmål. Vi reser kanske till Norge eller­
Göta kanal.
Text: Linn heiel ekeborg
Promenad vid havet under bohusresa.
Foto: karin ferneborg
10
Ny kurs ger
möjlighet
att komma
Indien nära
Triss skjuter på i uppförsbacken
Vid Lövgärdets centrum ­i
­Angered i Göteborg bedrivs
sedan april 2010 projektet Triss.
Det är en verksamhet som syftar
till att höja utbildningsnivån och
öka motivationen hos personer
med försörjningsstöd. En bra
möjlighet tycker flera av del­
tagarna.
Inne i lokalen syns spåren efter Göteborgs
räddningsmission som tidigare fanns här. En
kombination av kafé och secondhand-butik
där både personal och kunder lyser med sin
frånvaro. Kicki Karlsson, pedagog och projekt­
ledare för Triss, berättar att det finns planer på
att försöka få igång den verksamheten igen
– ­ ­åtminstone tills alla prylar är sålda.
När projektet startade var mål­gruppen
Angeredsbor i åldern 18 till 24 år, då det
­visat sig finnas många personer placerade i
arbets­åtgärder i just den åldern. Men sedan i
­november förra året finns ingen övre ålder-
gräns och heller inget krav på att deltagarna
ska bo ­­i Angered.
Varje dag startas med frukost och kaffe. Vid
ett stort bord sitter Christoffer Gabuten och
svarar på en nutidsorientering. Han är en av
dem som utnyttjar möjligheten med Triss­
projektet.
– För mig är det mer som ett tidsfördriv.
Man kan skriva på sitt cv och fixa med bostad.
På så sätt är det bra. De som jobbar här finns
alltid här och förstår ofta vad man behöver för
hjälp. En del har ingenstans att vända sig, men
här kan man få stöd, säger han.
– Vi hjälper deltagarna att komma in i samhället och att få självförtroende igen. En nystart. Bara att komma i ett sammanhang, i en
grupp, gör mycket. Vi bildar nätverk åt deltagarna eftersom problemen ibland kan vara
att de hamnar mellan till exempel försäkrings­
kassan och socialtjänsten. Här lär de sig vart de
ska vända sig, säger Kicki Karlsson.
Zahra Al Hassani sitter i ett avskilt rum och
läser engelska. Det gör hon för att kompl­ettera
Hon är precis som Kicki Karlsson anställd i prositt gymnasiebetyg. Hon vill plugga vidare och jektet av Ljungskile folkhögskola som var en av
jobba med ekonomi eller marknadsföring i initiativtagarna till projektet­. Finansieringen sker
via Europeiska social­fonden
framtiden.
– Arbetsförmedlingen sa
tillsammans med Ljungskile
Vi hjälper
att jag inte kunde läsa och
Folkhögskolan
deltagarna in folkhögskola,
samtidigt få försörjningsstöd.
i Angered, Sankt Lukas och
i samhället.
Till slut ändrade de sig, så nu
Göteborgs stad.
kan jag vara här i ett år. Det
Kicki Karlsson
är bra eftersom det ger mig
En unik möjlighet för delmöjlighet att plugga, säger hon.
tagarna i Triss är att de har förtur om de skulle
Än så länge går det inte att direkt läsa upp vilja söka till både Ljungskile folkhögskola och
betyg via Triss men det är något Kicki Karlsson­ ­Folkhögskolan i Angered. De kan då läsa ett
hoppas ska kunna ske i framtiden.
år utan att behöva ta studielån och istället ha
försörjningsstöd.
– Tio av dem som var här i våras har nu
Varje vecka finns en kurator från Sankt Lukas på plats. Därifrån kan man om så önskas gå gått vidare till studier, bland annat på Folkvidare till djupare samtal med en terapeut.
högskolan i Angered, Ljungskile folkhögskola
– Vi kände att det var viktigt att det går att få och Arbetar­rörelsens folkhögskola, säger Kicki
det, eftersom det ofta är något underliggande Karlsson.
som problemen beror på, säger Kajsa Perneman,
pedagog och en av de fem personer som arbetar
Text: Leo Näsström
med Triss.
Foto: karin ferneborg
"
I 19 år har Ljungskile folkhögskola haft en
global terminskurs - Världens kurs. Kursen
handlar om fred, rättvisa och miljö och avslutas med en Indien­resa. Förra året förändrades den och blev en distanskurs på
halvfart för att rikta in sig på en ny målgrupp och få fler deltagare med arbetslivserfarenhet. Då pluggade eleverna mellan
träffarna och hade inlämningsuppgifter.
I år förändras kursen igen och man lägger mer fokus på studiebesöken som deltagarna gör under sina två veckor i Indien.
De träffas en helg innan resan och förbereder sig. Nästa höst utökas helgträffarna
till tre stycken.
– Vi har sett en långsam utveckling som
tyder på att det förr eller senare skulle bli
så här, säger rektor Tomas Rydsmo.
Innan Världens kurs blev en distanskurs hade den de senaste åren haft svårt
att rekrytera deltagare, något som det blev
ändring på när kursen gjordes om.
– Årets kurs blev full med en gång. Vi
har knappt behövt göra reklam för den.
Skolan har under många år byggt upp
kontakter med olika projekt i Indien och
resan ser i princip likadan ut sedan det
blev en distanskurs. Den startar i Kolkata,
vidare till Jagriti Vihara i Jharkhand och
avslutas i New Delhi.
– När kursen ser ut så här blir den
mer lättrekryterad än om vi har den på
halvfart. Nu står studieresan i fokus, säger
­Tomas Rydsmo.
Att kursen förändras ser han inte som
något negativt.
– Indienupplevelsen kommer att vara
densamma. Man kommer verkligen att
komma Indien in på livet.
Text: Linn heiel ekeborg
11
öppen horisont
öppen horisont
Händelselöst. – Jag tycker kommunen borde satsa mer på ungdomarna här, med tanke på att det
varit mycket klagomål på att de driver omkring. Det behöver inte kosta så mycket, säger Fredrik
Johansson.
Bilindustrins
berg- och dalbana
återspeglas i Färgelanda
Tomt. "Förr fick vi leta efter parkeringsplats utanför fabriken. Nu är det nästan helt tomt", säger Barbro. Hon har jobbat på IAC i tio omgångar och har flera
släktingar som antingen arbetar eller har arbetat där. "Förr var det underbart att jobba där, man skrattade och hade roligt. Nu är det bara skit!"
När fabriksjättarna inom bil­
industrin kör i motvind smittar
det av sig i underleverantörernas
landskap Dalsland. I Färgelanda
präglas samhället av plast­
industrin och fabriken IAC, som
under många år tillverkat bil­delar
åt Saab.
Arbetslösheten i Färgelanda är högre än rikets
genomsnitt – ungdomar driver runt på stan,
affärer lägger ner och det är problem med vandalisering kring centrum.
Plastindustrin har i många år varit central.
Största företaget IAC sysselsatte drygt tusen
12
personer när de var som störst för tio år sedan.
Vid årsskiftet kommer den siffran att vara nere
på cirka 120 personer.
– Jag ryker sista december så det är klart att
det inte är roligt att jobba nu, säger Ingemar
Albertsson från Ödeborg utanför Färgelanda.
Han ska snart påbörja sitt skift på fabriken
och även om situationen är allt annat än munter försöker han se ljust på framtiden.
– Man lever på hoppet. Jag har redan sökt
några jobb och det finns chans att jag kan få
jobb på Gunnebo bruk där jag bor. Annars
funderar vi på att sälja huset. Frugan kommer
från Uddevalla och hon vill flytta tillbaka dit.
Men jag gräver inte ner mig, jag är en positiv
människa, säger han och ler.
Färgelanda är trots sitt namn målat i
en regntung gråskala. Inte bara på grund av
vädret. I centrum, på en yta inte större än två
fotbolls­planer, finns tre livsmedelsaffärer. Genom en av dem blåser förändringens vindar.
”Utförsäljning 20 procent”, står det på en
skylt. Butiksinnehavaren Fredrik Johansson är
mitt uppe i arbetet med att avveckla Tempo­
butiken som han tog över för två och ett halvt
år sedan. Konkurrensen från de två andra livsmedelsbutikerna blev för tuff.
– Livsmedelsdelen kommer helt att försvinna men jag ska snart nyöppna en spel- och
godisbutik. Lite som Hemmakväll eller Mitt
i prick i Ljungskile, det är en fin spelbutik.
­Tanken är att vi också ska ha lite enklare kafé-
utan även på facket. Jag skickade ett argt brev
till dem och fick väldigt mycket positiv respons
av mina arbetskamrater. Företagsledningen var
däremot inte så glada. Jag sa det alla tyckte men
som ingen annan vågade säga, annars trivdes jag
bra där, säger han med stolthet i rösten.
”Hallå Fredrik”. Med jämna mellanrum
kommer en ny kund in i butiken och hälsar
bekant. Det är ett litet samhälle, Färgelanda,
där de flesta känner till varandra, antingen väl
eller bara till utseendet.
– Man slänger lite käft här, säger Fredrik
­Johansson och ler.
Han berättar att butiken har haft återkommande problem med vandalisering och förutom den krossade fönsterruta som för stunden
är täckt med tejp och plast, krossades även två
andra rutor för ett par månader sedan.
– Man måste ändå komma ihåg att det inte
verksamhet med en storbilds-tv som jag hop- bara behöver vara dåligt när de varslar och lägpas kan bli en samlingspunkt, säger han.
ger ner, utan det också kan skapa nya möjHan har bott i
ligheter,
tillägger
Färgelanda hela sitt
Fredrik Johansson
Det var verkligen
liv och en stor del
innan han fortsätter
skitdålig stämning
av tiden har han
att ta hand om nästa
och jag blev arg, inte
spenderat på IAC.
kund.
I det så kal�Han slutade där när
bara på företagsledningen
möjligheten att ta
lade
Björnhuset,
utan även på facket.
över butiken uppdär IAC tidigare
stod. Att hans arbedrev en del av
Fredrik Johansson
betskamrater en efsin verksamhet, har
ter en blev varslade bidrog också starkt till att kommunen en helt annan sorts industri som
han tackade för sig efter 16 år på fabriken.
hyresgäst. Sedan ett par år tillbaka produceras
– Det var verkligen skitdålig stämning och livsmedel i form av färdig­mat, ägg och pannjag blev arg, inte bara på företagsledningen kakor. Pernilla Torskilsson­ är produktionschef
"
på Måltids­lösningar, ett av tre företag som är
verksamma under samma tak. De andra två är
Torggummans­ ägg och Björnerud­ gård. Hon
märker av hur bil­industrins toppar och dalar
även påverkar deras verksamhet.
– Man ser att det svänger i samband med
vad som händer på Saab, folk äter mindre
färdig­mat och gör hellre sina egna smörgåsar
eftersom det blir billigare, säger hon.
Hennes kollega Katharina Karlsson, som är
teamledare, menar att det inte är bra när en
­industri påverkar ett helt område som i detta
fall IAC och Färgelanda.
– Därför är det jätte­bra att något annat än
fordons­industrin kommer hit, säger hon.
När Måltids­lösningar flyttade sin produktion från Vänersborg följde majoriteten
av personalen med vilket har väckt irritation
hos många av Färgelanda­borna. En av dem är
Barbro.
– Det sas att det skulle bli så många arbetstillfällen men det har det ju inte blivit eftersom
nästan alla anställda kommer från Vänersborg!
Hon vill varken uppge sitt efternamn ­eller
medverka på bild men är inte blyg med att
säga vad hon tycker. I hela tio omgångar har
hon jobbat på IAC och har flera släktingar som
antingen arbetar eller har arbetat där.
– Förr var det underbart att jobba där, man
skrattade och hade roligt på jobbet. Nu är det
bara skit! Så fort man kommer hem, är det första samtalsämnet jobbet. Min syster fick höra att
hon var för gammal och att de istället ville ha
unga flinka­ anställda. Det är hemskt! Det ska väl
vara blandat? Nej, jag tror det skulle behövas
13
➤
öppen horisont
öppen horisont
Dejke skildrar livet
på Bredfjället i ny bok
något annat här som inte har med bildelar att
göra, men exakt vad vet jag inte, säger hon.
Utanför IAC:s fabrik står bilarna glest parkerade och de svenska bilmodellerna är i minoritet. Restaurangen, där de anställda ­tidigare
kunde äta sin lunch, stängdes i mitten av oktober och den sedan länge obemannade receptionen gapar tom.
Urban Henriksson är sedan mitten av
­augusti IF Metalls representant på IAC. Han
tror och hoppas att företaget kommer finnas
kvar om tio år men medger att de går en tuff
framtid till mötes.
– Vi går mer mot den tyngre fordonsindustrin, så jag ser positivt på framtiden.Vi har ett
stort arbete framför oss nu, men med mindre
personal. Ett jobb för Volvo lastvagnar är framskjutet till nästa år, så i väntan på lanseringen
av den lastbilsmodellen levererar vi till Scania
för tillfället, säger han.
Det är skiftbyte och personalen går på och
av sina pass. De som är tvungna att lämna
­företaget fick besked innan semestern i somras,
men ovissheten hänger kvar i luften.
– Jag får vara kvar än så länge men det är
lite avvaktande. Det ser mörkt ut och det är
klart att det inte är positivt för samhället, ­säger
Jan Olsson från Ödeborg. Han tillägger att
­arbetsmoralen fortfarande existerar trots den
För 100 år sedan blomstrade
livet på Bredfjället. Fjället har en
historia som Ljungskilebon Inger
Dejke har tagit vara på. Hon har
skrivit en bok om familjer som
bodde där i början av 1900-talet.
Missnöjd. Ingemar Albertsson är inte helt nöjd med fackets arbete med varslet. "Det är lite si och så
tycker jag. De har väl försökt så gott de kan visserligen. Men en del är mer besvikna på dem än andra".
rådande stämningen hos de anställda.
– Alla kämpar på och hoppet lever vidare,
men man undrar vad som kommer hända.
Invånarantalet i Färgelanda kommun har
minskat under flera år. Om det har med
krisen i fordons­industrin att göra är svårt
att säga. ­ Emelie Larsson, på kommunens
ekonomi­avdelning, tror att det till viss del
påverkar in- och utflyttningen.
– Att det varken finns högskola eller gymnasium har också en inverkan som gör att i alla
fall ungdomarna flyttar härifrån. Sedan dör det
fler människor här än det föds, säger hon.
I boken ”I kastanjens skugga – Om liv och
arbete på en gård i Bohuslän” skriver Inger
Dejke om livet på Södra Fjället. Boken har
många svartvita bilder som hon utgått från när
hon skrivit.
– Jag har arbetat med boken sedan slutet
av 1980-talet. Då gjorde jag många intervjuer
med de äldsta syskonen som bodde på Södra
­fjället i början av förra seklet, berättar hon.
Ny bok. Inger Dejke
har skrivit en bok om
Bredfjällets historia.
Text: Leo Näsström
Foto: Karin ferneborg
Minskning. Saabs underleverantör IAC sysselsatte drygt tusen personer när de var som
störst för tio år sedan. Vid årsskiftet kommer
den siffran att vara nere på
cirka 120 personer.
Många av de som nämns i böckerna lever
inte längre. Inger Dejke har under årens lopp
pratat med olika personer som är uppvuxna
i bygden och hon försöker få med så många
detaljer som möjligt.
– Det är känsligt att skriva om andras liv.
Speciellt när man skriver om människor som
dött. Det är mycket som inte är med i boken
för att det blir för känsligt.
Inger Dejke säger att Bredfjället visar
­ attigsverige. De många stigar som fanns då
F
finns kvar än i dag. Fjället var stort och man
fick gå flera kilometer för att komma till
skolan­ eller till byn. Inger Dejke har blivit
väl bemött från anhöriga till personerna som
nämns i boken.
– I september i år hade bröderna Knut och
Nils, som bodde på Södra Fjället, en vandring på Bredfjället för att visa sina vänner och
släkting­ar hur de levde. Då fick jag följa med.
Vi gick på stigarna som fanns då och ­bröderna
visade var de bodde och gick i skolan. Om jag
inte hade skrivit boken hade vandringen nog
inte blivit av, säger Inger Dejke.
På 1950-talet köpte kommunen upp deras
gård och i slutet på 1980-talet startade Södra
Fjällets natur- och kulturskola. Då hade man
återställt byggnaderna som de såg ut förr
och det startades en verksamhet. Elever från
Ljungsk­ile, ­Lilla Edet, Stenungsund och Uddevalla från låg­stadiet upp till gymnasiet, fick lära
sig om livet förr på ett praktiskt sätt.
– Det var tack vare eldsjälar i bygden och
Bohusläns museum som skolan blev av. De
­vi­lle inte att Södra Fjället skulle gå förlorat. Jag
Text: Linn heiel ekeborg
Foto: Lina noväng
var med och gjorde material till lärarna, ­­säger
hon­.­­
Efter tio lyckade år bestämde sig kommunen
för att lägga ner skolan eftersom det s­aknades
pengar. Om Inger Dejke fick bestämma skulle
Södra Fjällets natur- och kulturskola finnas
kvar. Det fanns bara en till liknande skola i
Sverige när den startade.
– Man borde vara mer i naturen och lära sig
saker genom att uppleva dem. Det är viktigt att
berätta för barnen hur livet var förr i tiden. Då
sätter man igång en process hos dem och de
frågar sina mor- och farföräldrar hur de levde.
I dag utarrenderas gården på Södra ­Fjället
till en familj som bor där på sommaren.
Många hus på Bredfjället finns inte kvar utan
har monterats ner och virket har använts till
­annat. Inger Dejke tycker att man ska använda ­fjället mer.
– Man måste satsa mer på det i skolan. Det är
viktigt att använda det i pedagogiken och lära
känna naturen. Folkhögskolan skulle ­ kunna
ha friluftsdagar och kanske övernatta på ­fjället
ibland. Fjället är en stor del av ­ Ljungskiles
­historia.
Inger Dejke har en dröm om en fortsättnings­
bok där hon vill skildra livet på ­ Lyckor­na.
­Under 1970-talet intervjuade hon folk om
­dåtidens ­societetsliv på Lyckorna.
– Det var rika människor som hade k­okerska,
husa och barnjungfru. Folk på Bredfjället kom
till Lyckorna, knackade dörr och sålde bär till
societeten på Lyckorna. Där och då möttes
två skilda världar vid försäljning av smultron
i köksdörren.
Nytt projekt vill stärka lärandet i arbetslivet
Ett nytt sätt att tänka om lärande
i arbetsvardagen som ska leda till
en bra miljö på arbetsplatserna.
Det är vad Lia-­projektet, Lärande i
arbetslivet, vill sprida till kommunerna i Fyrbodal.
Lia är en samverkan mellan kommuner,
u­niversitet och folkhögskolor där Ljungskile
folkhögskola, med rektor Tomas Rydsmo i
spetsen, är projektledare. Målet med Lia är att
14
förbättra hälsan och trivseln bland med­arbetare
på de olika arbetsplatserna.
Nu är projektet i förstadiet, men från
­januari nästa år ska det vara igång på riktigt.
­Eur­opeiska socialfonden bidrar med 15 miljoner kronor till projektet som kommer hålla på
till våren 2013.
– Vi ska förstärka det som finns ute i
­kommunerna i dag så att det blir förstärkt för
alltid, säger Tomas Rydsmo.
Lia-projektet ska kompetens­utveckla
c­ hefer och mellanchefer på kommunala
­förva­ltningar i pedagogiskt ledarskap så att
medarbetarna lär av varandra i sin arbets­
vardag. Tillsammans ska de skapa ny kunskap,
vilket i sin tur leder till bättre hälsa på arbetsplatserna.
– Lia-projektet är inget ytterligare projekt
utan ska stämma överens med folks vardag på
arbetsplatserna, säger Tomas Rydsmo.
Text: Linn Heiel Ekeborg
15
öppen horisont
öppen horisont
Ingredienser
för lycka
Känner du att din fulla lycko­
potential ännu inte är uppfylld?
Flytta ditt fokus från det du
saknar till det du har, var generös
och motionera så blir du gladare.
– Forskning har visat att i grunden lyckliga människor har vissa
saker gemensamt, säger Erik
Fernholm.
Han beskriver sig själv som en ­ social entreprenör. Han är akademiskt utbildad i kognitiv
neurovetenskap, positiv psykologi och evidensbaserad coachning. Han är också grundare till
lyckoaktivist.se. Ett företag som genom bland
annat föreläsningar, kurser och coachning vill
lära människor att bli lyckligare.
– Istället för att hjälpa människor upp från
minus till normaltillstånd vill vi ta personer
som redan är på normalnivå och göra dem
ännu lyckligare, säger han.
– Det finns metoder som får oss att må
bättre. Att göra någonting meningsfullt som
att hjälpa andra människor istället för att bara
fokusera på ”jag”, är en av de saker som man
sett att lyckliga människor har gemensamt. Det
ger oss energi och får oss att må bättre, säger
Erik Fernholm.
Han berättar också att man ska tänka på att
När rapporteringen om världssamvetets frånvaro alltid är ­närvarande
är det lätt att läget känns hopplöst. Öppen Horisont har med
hjälp av Facebook tagit reda på vilka glädjeämnen det finns att
klamra sig fast vid när världen i övrigt känns mörk och motsträvig.
Här nedan presenteras resultatet i ett så kallat "wordcloud".
umgås mycket med människor. Att ha nära tillströmning. Men hon säger att det är svårt
och ärliga medmänskliga relationer gör oss att skilja på orsak och verkan. Är det mörkret i
l­yckligare. Småsaker som att åka ut på en fiske- sig som gör oss nedstämda, eller är det de förtur eller att njuta av en chokladkaka är också ändringar som kommer med årstidsbytet?
viktiga. Men Erik Fernholm menar att kort­
– Hösten betyder slutet på semestertiderna.
varig glädje endast skapar en positiv känsla och Vi är inte lika mycket utomhus, vi motionerar
inte ett balanserat välmående.
mindre och vi blir mindre sociala, säger hon.
Något Solveig Råman tycker är värt att ­tänka
Att stanna upp och reflektera över sitt liv
och vad som är viktigt i
på är att hösten ökar vårt
det, är ett annat exempel.
sömnbehov. Det är viktigt
Om jag umgås
Vi bör flytta vårt fokus
att vi accepterar och tillmed någon som fredsställer det. Att vistas
från det vi saknar, till det
vi faktiskt har och träna på
är glad ökar min utomhus, röra på sig, prisociala ­ relationer
att vara tacksamma.
chans att bli gladare oritera
En annan viktig aspekt
och ta vara på dygnets
­ljusa timmar är också såsom Erik Fernholm vill med 25 procent.
lyfta upp är motion.
dant som gör oss gladare.
Erik Fernholm
– Att motionera är
­jätteviktigt. En studie där människor behand- Man bör ta hand om sitt eget välmående
lades med antidepressiva läkemedel, terapi eller också för andras skull, menar Erik Fernholm.
fysisk träning visade att alla tre metoderna fung- Känslor sprids i nätverk. Genom att själv vara
erade lika bra. Men terapi och fysisk träning glad och positiv påverkar du omedvetet ­andra
var de enda metoderna där effekten höll i även människors inställning. Men tyvärr sprids
­efter avslutad behandling. Att låta bli att träna ­också negativa känslor på samma sätt.
är som att varje morgon ta ett piller som gör
– Om jag umgås med någon som är väldigt
oss lite mer deprimerade, säger han.
glad ökar min chans att själv bli gladare med
25 procent. Sedan påverkar jag människorna i
olveig
R
åman
är
legitimerad
psykolog
min omgivning, säger han.
S
och psykoterapeut i Göteborg. Under vinter­
halvåret märker hon alltid en ökad patient­
Text: Mikaela Särndahl
"
BarnHästarSömn
Hundvalpar
Musik
Ett leende
Fiske
En komplimang
Värmeljus i mörkret
Färska blommor
3-0 mot Holland Choklad
Snus Kaffe
Skriva
Pyssel Badskum
Kvällsdans Inredning Film
TV-serier
Antikviteter
Bacon
Min flickvän
En bra bok
Kreativa projekt
Ett städat hem
Fika
Julmust
Telefonsamtal med vänner
Pengar Smycken
Vänner
Promenader Att fotografera
Gamla foton Att sjunga
Bli bjuden på middag
Vinylskivor
Vad innebär lycka för dig?
Carin Hjulström,
journalist, författare
och programledare:
– Det är ingen liten fråga
att besvara på en gång.
Just nu skriver jag på
min tredje bok och då
är lycka när skrivandet
lyfter. När jag känner att
texten börjar leva. När jag behöver muntra upp
mig själv brukar jag ta en riktigt lång promenad
i skogen för att bli svettig och hinna tänka tusen
tankar. Eller så tittar jag på ”Bonde söker fru”.
16
Ingvar Oldsberg,
journalist och
­programledare:
– Lycka är att sitta i höstsolen och äta bullar och
dricka kaffe med människor. Lycka är också
att jag har möjlighet
att göra det nu när jag
återvänt från cancern. Det gör en tacksam för
det lilla. Det gäller att se sin livsresa så positivt
som möjligt. I Sverige är vi enastående privilegierade. Vi borde tänka på det oftare.
Cecilia Ljung,
­skådespelare:
– Lycka är ett stort ord
som innefattar mycket.
Det mest grundläggande är att man mår bra i
sina relationer tror jag. Nu
är jag lycklig för att jag har
Foto: Felix Alnemark
tränat, andra gånger kan
det vara att åka till landet eller krypa upp i soffan
med min man. När man mår sämre handlar det
oftast om att bryta det tankesättet och då kan det
räcka med något litet för att känna sig glad igen.
Lasse Kronér,
programledare och
musiker:
– Lycka kan vara så
fantastiskt
mycket.
Alltifrån att skratta
och prata med sina
barn till att se den
första syrenen eller de
första höstlöven. Det spelar ingen roll om
det är litet eller stort. Men det handlar i alla
fall inte om pengar eller materiella saker.
Pappersarbete är olycka, resten är lycka.
Bente Hjelm,
informatör och före
detta radioprofil:
– Jag känner lycka när
jag får tid att landa
och tänka efter på hur
bra jag har det. Att jag
har fina barn, ett jobb
och att jag är frisk. Det
är ingen speciell händelse utan handlar mer
om sinnesstämning och reflektion. Om jag
är på dåligt humör kan människor omkring
mig göra mig glad utan att de försöker.
Stefan Edman,
författare:
– Lycka är att få ge och
ta emot kärlek. Att få
vara med och göra andra lyckliga. Att pussa
på min hustru och att
gå på upptäckt med
mitt tvååriga barnbarn i skogen. Och att bli förundrad över det
jag upplever i naturen, till exempel att sitta
vid havet. Det finns så många saker som gör
mig lycklig!
17
öppen horisont
öppen horisont
Med historia
bakom husknuten
Text: Mikaela Särndahl
”Om väggar kunde tala” heter
det ibland. Om så vore skulle
Entreprenörsvillan aldrig tystna.
Men det är klart, hundraåringar
brukar ha mycket att berätta.
Huset har inte bara fått ta del
av flertalet familjehistorier, det
har också betytt mycket för flera
lokala företag. En sak är säker,
kunskap har det alltid funnits
gott om i detta hus.
I början av 1900-talet bodde fabrikören Oscar
Hillman i den vackra överstebostaden Övre
Tjöstelsröd. Han hade skapat sig en förmögenhet genom att uppfinna, och ta patent
på, hängande klisterremsor som fångar och
­dödar flugor. Till gården hörde också bland
­annat stall och svinstia som än i dag används
av folkhögskolan. Även en rättarebostad fanns
på gården, det vill säga en slags bostad åt en dåtidens arbetsledare. Övre Tjöstelsröd byggdes
1892. Byggnadsåret för rättarehuset är däremot
okänt.
– I början av sekelskiftet kan jag tänka mig
att det byggdes, säger Inger Dejke, hembygds­
forskare och före detta lärare på Ljungskile folkhögskola.
Inger Dejke berättar att rättarebostaden köptes av Västkustens ungdomsskola (då­varande
namn för Ljungskile folkhögskola) år 1930.
Skolans rektor, Birger-Magnus Hellerstedt
och hans maka Märta Hellerstedt, flyttade in i
huset som snart kom att kallas Rektorsgården.
Skolans många föreläsare och gäster inhystes
i husets gästrum och togs om hand av Märta
Hellerstedt. Makarnas hus stod också öppet
för eleverna. Under elevaftnar fylldes hemmet
med sång och musik.
Efter knappt trettio år i huset flyttade
familjen Hellerstedt ut. Harald Wollstad blev
skolans nye rektor, och bosatte sig 1957 i
­huset tillsammans med hustrun Sara, lärarinna på skolan. Tio år senare tog Erland Johansson över rektorsposten och flyttade in i
18
– Under två år hade vi ett projekt som hette
bostaden med sin maka Astrid.
– Erland Johansson hade själv barn som Mötesplats Ljungskile. Det efterföljdes sedan
­studerade på skolan, berättar Inger Dejke.
av Entreprenörsvillan som vi har i dag, berättar
Per Nordqvist efterträdde Johansson i ­början Ann-Kristin Falkeby.
av åttiotalet. Han bodde en period i Rektors­
Ett bidrag från Europeiska socialfonden på
gården, men flyttade
fyra miljoner kroUnder två år hade
sedan till en annan
nor
möjliggjorde
­bostad i Ljungskile.
­Mötesplats Ljungskile
vi projektet Mötessom blev starts­kottet
Under tiden som huplats Ljungskile.
set var ­ ”rektorslöst”
på villans nuvaanvändes det som elevrande företagsprofil.
Det efterföljdes av
hem. De exakta årtalen
Projektets syfte var
­Entreprenörsvillan.
är osäkra, men Inger
att kunna erbjuda
Ann-Kristin Falkeby
Dejke tror att det rör
företag kompetens­
sig om en period melutveckling. Kurserna
lan 1998 och 1999.
som hölls kretsade bland annat kring digital
År 2000 fick skolan återigen en ny rektor, bild­behandling, marknadsföring och entrepreLars Oredsson. Inför hans inflyttning genom- nörsskap. Totalt fick 23 företag i närheten av
gick huset en grundlig renovering. Oredsson Ljungskile ta del av utbildningarna.
var den femte, och förmodligen siste av skolans
I slutet av april i år avslutades Mötesplats
rektorer som kom att spendera även sitt privatliv Ljungskile. Huset stod inte tomt länge. Nya
på skolans mark. När Tomas Rydsmo och Ann- planer fanns runt hörnet. På nästa sida kan
Kristin Falkeby tog över rektorsrollerna fanns du läsa om Rektors­gårdens betydelse i dag nya, högtflygande planer för Rektorsgården.
Entreprenörsvillan.
"
Kontorshotell. "Det har fungerat väldigt bra. Det finns massa fördelar
med ett sådant här kontors­hotell istället för ett hemmakontor", säger
Anna Ellmarker som har sitt kontor i Entreprenörsvillan.
En samlingsplats
för idéer
Text: Leo Näsström
Stefan Bjarnefors
Foto: Karin ferneborg
Den tidigare rektorsgården på
Ljungskile folkhögskola har
under året bytt namn och gradvis
förvandlats till Entreprenörs­
villan. En plats där företagare
kan mötas och byta idéer.
Länge sedan. Rektorsgården, våren 1932. Birger-Magnus Hellerstedt och hans Märta bor i huset
tillsammans med sina barn.
Anna Ellmarker var med sitt företag Ellmarker
marknadsutveckling den första hyresgästen när
hon flyttade in i februari.
– Det har fungerat väldigt bra. Det finns massa
fördelar med ett sådant här kontors­hotell istället
för ett hemmakontor. Människor från vitt skilda branscher möts och det kan leda till många
spännande korsbefruktningar, säger hon.
Erik Hallberg är doktorand i historia
vid Göteborgs universitet och flyttade in
två månader senare.
– Det har fungerat jättebra! Vi som finns talet. Det här är en bra miljö för det.
här kan gå och äta lunch ihop och det känns
Hittills har han inte haft något direkt sammer som en arbetsplats. Sedan har det varit arbete med de andra företagarna i huset men
skönt att slippa den långa restiden om jag säger att det inte är en ­omöjlighet att det kan
skulle pendlat, säger
ske i framtiden.
Människor från vitt
han.
F olkhögskolans
skilda branscher
ambition var att
Villan rymmer både
möts. Det kan leda
öppna kontorslandlocka
pendlare
bosatta­ i Ljungs­kile
skap, separata rum och
till många spännanda
möteslokaler. Att Erik
och ge dem en
korsbefruktningar.
Hallberg valde ett eget
möjlighet att slippa
Anna Ellmarker
rum föll sig ­ ganska
pendling. ­
Rektor
­naturligt.
Tomas Rydsmo är
– Jag behöver kunna stänga om mig ­ibland nöjd hittills.
för att kunna koncentrera mig. Jag håller
– Det har gått bra. Vi har nu sex företag i
just nu på med att skriva en avhandling om­ ­huset. Det ger en förstärkning till skolans
­befolkningshistorien i Dalsland under 1800- ­ekonomi på ungefär 100 000 kronor om året.
"
19
öppen horisont
foto: INGRID BERTILSSON
öppen horisont
LFKV:s arbete just nu
Kamrat och- vänföreningens
styrelsearbete upptas för närvarande av föreningens framtid.
På årsstämman i april behandlades en motion om föreningens nedläggning. Stämman
gav styrelsen i uppdrag att snarast utreda
nytt arbetssätt och nya former för LFKV:s
framtida verksamhet och pröva föreningens
fortsatta status. Vidare att förbereda stadgeändring till nästa årsmöte och att uppdragen
skall vara avslutade och presenteras för beslut
på årsmötet 2012.
Med det beslutet har styrelsen påbörjat
arbetet med att ta fram underlag för beslut
på årsstämman 2012. Styrelsen har utsett en
så kallad framtidsgrupp som tittar på olika
alternativ för styrelsebeslut inför stämman.
Det stora problemet (som även framgår
av annan artikel i denna tidning) är vikande
medlemsunderlag och svårigheten att nå dagens elever. Dagens samhälle ställer helt an-
dra villkor i sättet att arbeta med föreningsliv
än då det gamla Kamratförbundet bildades.
För att ge en färsk lägesrapport har styrelsen haft sammanträde i slutet av oktober. Då
behandlades bland annat hantering av föreningens återstående medel vid en eventuell
nedläggning. Ett förslag är att avsätta pengar
till skolans historieskrivning och påskynda
arbetet med jubileumsboken som skall vara
klar 2013.Vidare föreslås att avsätta en summa till själva jubileet och inrätta en ”fond”
för utdelning till behövande elever som går
på skolan.
På detta sammanträde beslutades också att
dela ut en summa till en nuvarande elev för
studier i Norge.
Styrelsen utför också en revision och uppdatering av medlemsregistret för att få en
aktuell bild av föreningens storlek.
Styrelsens arbete präglas just nu av den
stora frågan: Utveckling eller Nedläggning.
Björn Jacobson
Sekreterare
Idag är det inga ungar som
leker bland eleverna …
F
Jubileum. I början
av augusti firade
elva pigga damer
sitt 50-årsjubileum
på folkhögskolan.
Jubileumsfirande
– 50 år efter examen
I början av augusti firade elva
pigga damer sitt 50-årsjubileum
i tre dagar på folkhögskolan.
De gick en helårskurs 1961 för ekonomiföreståndare. Kursen slutade den 8 juni. Lärare var
Märta Karsberg. När de nu kom på fredagseftermiddagen hälsades de välkomna av skolledaren Ann-Kristin Falkeby.
Fotot här över visar festmåltiden på
20
söndagskvällen. Främst till vänster ser vi
Margareta Sjöstedt. Mitt emot sitter Barbro
Persson och bredvid henne Ruth Eliasson.
Den senare organiserade träffen.
Övriga vid middagsbordet är Marie Axén,
Siw Fredriksson, Mona Larsson, Margareta
Stavrell De Larsson, Birgitta Ekström och
Kerstin Nyström. LFKV:s ordförande Evert
Svensson tycks trivas bland damerna. Gun
Paulsson och Birgit Tiensuu var förhindrade
på grund av sjukdom.
Vilken livserfarenhet som var samlad! Under kvällen berättade de om sina erfarenheter
från olika arbetsplatser i Sverige. En hade verkat i Frankrike. Den här gruppen träffas regelbundet. En sammanhållning som heter duga.
– Det var en upplevelse att komma tillbaka
till folkhögskolan, helt magiskt, säger Ingrid
Bertilsson, som är fotograf till bilden.
olke Karlsson var ordförande för LFKV
Skolans kök hade en silltunna och där
under 31 år. Han avgick vid årsmötet plockade ett par 5-6 åringar upp sillar som de
2007. Han kom till Ljungskile folk- hängde ut lite varstans. Det luktade förstås men
högskola, som då hette Västkustens ungdoms- nu gällde det att få tag i pojkarna. ”Jag mötte
skola, 1955 som vaktmästare. Nu var han gift en av dem. Han sade - det redan var avklarat.
med Birgit och de hade en liten flicka på nio Vad det betydde vet jag inte”, säger Folke.
månader. Senare skulle han också bli elev
Skarstugan hade varit stall till gården, som
innan han flyttade till Nossebro.
skolan köpte mark av. Det var ett eldorado
Folke har många minför barnen. Där fanns
Jag såg ut en
nen att berätta.
verktyg av alla slag. En
Det visades film varannan
dag var de borta. Det
elev med en
vecka och Folke stod för
visade sig att lärarbarrulle i nacken. nen hade flyttat dem till
bredfilmsapparaten. Birgit
ville också gärna se filmerna Troligen pingstett så kallat ränne. Själva
och då gällde det att hitta en
ville de ha fritt fram för
vän. De fick inte
barnvakt. Det var inte svårt,
att leka. Det blev extra
berättar Folke. ”Jag såg ut en gå på film.
jobb med att ställa allt
elev med en rulle i nacken.
till rätta. Men det var
Folke Karlsson
Troligen pingstvän. De fick
roligt med barnen. De
inte gå på film. Det var synd. Jodå, det gick gav färg på omgivningen.
bra. Ta en kamrat med Dig. Det finns kaffe
Idag är det inga ungar som leker bland
med dopp i köket”, säger Folke.
eleverna, och inga lärare heller på sena efIdag ser även pingstvänner på film utan termiddagar och kvällar. Vi lever i en annan
att skämmas.
tid. Till och med prästerna bor på annan ort
Folkhögskolan var en helt liten värld för och är sällan i prästgården. Bilen har gjort att
sig. Lärarna bodde på skolan. Deras barn man kan pendla.
lekte bland byggnaderna och hittade på allt
Vid pennan
möjligt, som barn gör.
Evert Svensson
"
Styrelsen för LFKV
Evert Svensson
ordförande
Björn Jacobson
sekreterare
Rolf Bengtsson
kassör
Mona Lindström
medlemsförteckningen
Elver Jonsson
representant i folkhögskolans
styrelse
Björn Tellow
hemsidan, representant i
folkhögskolans styrelse
Rolf Andersson
Britt Johansson
Folke Karlsson
Ingeborg Leyman
Tomas Rydsmo
rektor
Kallelse till årsmöte LFKV 2012
Ljungskile folkhögkolas kamrat- och
vänförening/LFKV håller årsmöte
söndagen den 22 april 2012 i Ljungskile
folkhögskolas lokaler.
09.30: Kaffe serveras
10.00: Årsmötet öppnas
12.00: Lunch
13.00: Fortsatta förhandlingar
14.30: Musikstund i Stillhetens kapell
15.00: Avslutning med kaffe
Övernattning: Telefon: 0522-68 69 70.
E-post: [email protected]
Välkomna!
Gå in på vår hemsida
om Du vill veta mer:
www.lfkv.se
21
öppen horisont
öppen horisont
Lunch
i dansens
tecken
Kamraternas förening
kan bli ett minne blott
Ett kapitel av Ljungskile folkhögskolas 88-åriga historia är på
väg att läggas till arkivet. Sedan
skolan startades har det funnits
en förening som en knutpunkt
för gamla elever och lärare. Men
då intresset avtagit riskerar den
att om två år vara avvecklad.
Föreningen hette från början Kamratförbundet
men gick på 2000-talet ihop med Ljungskile
folkhögskolas vänner och blev Ljungskile folkhögskolas kamrat- och vänförening, LFKV.
– Vi har länge diskuterat vad vi ska göra i
framtiden. Det tillkommer inte några nya
medlemmar och de som finns är rätt åldersstigna, säger föreningens ordförande Evert
Svensson.
År 1943 påbörjade han sitt första år på
Ljungskile folkhögskola, den kunskapsplats
som Birger-Magnus Hellerstedt skapade på
1920-talet.
Evert Svensson är en av de många tusen
elever som här, i gemenskap, formats inför
resten av livet. Han är också en av dem som
inte lagt folkhögkolan bakom sig efter avslutad
skolgång.
– Vi hade en väldigt tät kontakt med varandra. På helgerna gjorde vi utflykter, ofta till
Skarsjön. Lärarna var också delaktiga i våra liv
på fritiden eftersom de bodde på skolan ­eller
i byn.
Evert Svensson berättar att det för honom
varit naturligt att upprätthålla den kamratskap som skapades på skolan, något som
LFKV möjliggjort. Föreningen har genom
åren följt skolans utveckling och sponsrat nybyggnationer och inköp.Varje år har styrelsen
även anordnat återträffar och skapat tillfällen
för nostalgi.
Kamratmötet hade förr hundratals deltagare
varje år. Nu på senaste årsmötet kom 20 personer av de 350 medlemmar som finns kvar.
Evert Svensson tror att betydelsen av skolgången här förändrats över tid och att en förening inte längre behövs för att kunna ordna
återträffar med sina gamla skol­kamrater. Han
tycker förstås att det vore tråkigt om föreningen avvecklades, men om den ska överleva krävs
en förnyelse för att locka nya ­medlemmar.
– Vi diskuterar det i styrelsen och har bildat
en arbetsgrupp som vi kallar Framtidsgruppen.
Arbetet ska pågå till årsmötet i april nästa år och
då ska vi bestämma om föreningen avslutas år
2013.
Om LFKV läggs ned innebär det att skolan
förlorar en av sina huvudmän, det vill säga två
styrelsemedlemmar. Skolans verksamhet skadas
inte ekonomiskt av en avveckling, utan mer på
ett känslomässigt plan.
– Det känns som att klippa navelsträngen,
säger Tomas Rydsmo, rektor på skolan.
Men LFKV:s kapitel kommer avslutas med
värdighet. En del av kapitalet som föreningen
har ska delfinansiera en bok om Ljungskile
folkhögskolas historia. Planer finns också på att
instifta en fond för att ge ekonomiskt stöd till
människor från andra länder som vill komma
hit och studera.
Träff. Kamratförbundets styrelse på 1960-talet. De tog bland annat
initiativ till byggandet av Kamratgården.
22
Foto: Lina noväng
För en dryg månad sedan upprättades en ny
­tradition på Ljungskile folkhögskola: lunchdisko.
– Nu när det är mörkt, kallt och deppigt krävs
det något som ger oss energi, lust och kraft. Dans
är kanonroligt, säger Lena Bengtsson, initiativ­
tagare till lunchdiskot.
Idén fick hon när hon såg ett nyhetsinslag om
att lunchdans införts på Stockholms kulturhus.
På folkhögskolan kommer klasserna att turas om
att hålla i diskot, som arrangeras på onsdagar.
Först ut var Journalistlinjen.
– Då dansade jag i 20 minuter, det var kanske
fem personer där. När Livskursen veckan därpå
höll i dansen tror jag att vi var 20-25 personer.
Jag ser absolut ett ökat intresse och jag tror att
dansen gjort mig lite piggare.
Ett skapande
avbrott
En vecka varje år pågår folk­högskolans
skapandevecka. Det görs tygtryck,
spelas på trummor och fotas i naturen.
Ett uppskattat inslag för eleverna och
en chans att lära känna folk från andra
linjer. Veckan avslutades med mingel
och konsert i fredags då de med­
verkande visade upp vad de skapat.
T
Titta
.. a
itt . !
Vi är alla
afrikaner
Nästan hela jordens befolkning är sprungen ur det
fåtal afrikaner som för 60 000 år sedan gav sig
ut för att upptäcka världen. Och än i dag är våra
kroppar anpassade för ett afrikanskt ursprungsliv
i ­Kalahariöknen. Det sa författaren och forskaren
Lasse Berg när han föreläste på Ljungskile folkhögskola i oktober.
– Vi är gjorda för att ligga på en afrikansk strand,
äta hummer och snacka strunt.
Lasse Berg har skrivit flera böcker om människans utveckling, den senaste i raden heter
Skymnings­sång i Kalahari – hur människan bytte
tillvaro.
Under åren har han nått flera slutsatser om
människan och om hur vi genom samarbete överlevt som art. En viktig del handlar om vår förmåga
att känna empati och därmed dela med oss. Något
som enligt Lasse Berg är djupt biologiskt.
– Vi är skapta för att göra andra glada.
Foto: Karin Ferneborg
Text: Stina hylén
Besök. Evert Svensson och ­
Arne Andersson på möte.
Föreläsare. Lasse Berg under hans föreläsning på
Ljungskile folkhögskola. Foto: Karin Ferneborg
23
b
Avsändare:
Ljungskile folkhögskolas
kamrat- och vänförening
459 80 Ljungskile
sverige
porto betalt
port payé
Indien in på livet– kursen som tar dig ända fram
Vill du få ökad förståelse för hur det ser ut
i världen i dag? Vill du på nära håll se hur olika
organisationer arbetar med fattiga människor
i Indien? Vill du få kunskap om och reflektera
kring vår egen roll och vad vi kan göra? Då
har vi kursen för dig!
Tre helgträffar med föreläsningar och
övningar samt en tvåveckors studieresa till
Indien. Tack vare mångåriga kontakter med
indiska organisationer blir det direkta möten
med människor som befinner sig i utsatta
situationer, i storstäder och på landsbygden.
Kostnad: 19 700 kronor inklusive resor,
visum, boende etc.
Ansökan 26 april 2012. Kursstart 17 augusti.
Läs mer om kursen på vår hemsida: www.ljungskile.org
2008 2009 2010 2011 2012
?
Antigone
Semere Kesete
(och Mehari
Yohannes)
Anders
Dejke
Omer
Goldman
Natalie
­Sörman
Nominera
DIN kandidat!
rr iset
N
för visat civilkurage
är en människa, med utgångspunkt från sitt eget hjärta och samvete, har
modet att handla mot gruppens oskrivna lagar eller maktens skrivna
lagar, och är beredd att ta konsekvenserna av sitt handlande, då visar
hon på en egenskap som är både allmänmänsklig och unik – civilkurage.
En människa som visat civilkurage behöver omsorg och bekräftelse. antigonepriset vill ge detta stöd och erkännande.
När en människa visar civilkurage ger det hopp och kraft till andra. Detta hopp
och denna kraft vill antigonepriset hjälpa till att sprida.
Det femte antigonepriset delas ut våren 2012. Alla kan nominera en kandidat.
Alla kan också bli nominerade, förutsatt att det är en i dag levande person.
Nomineringar skall vara folkhögskolan till handa senast den 31
januari 2012. Skicka in din nominering till nedanstående adress.
Antigone, dotter till Oidipus, har blivit känd genom
Sofokles antika drama. Hon var en stark kvinna som
vågade trotsa morbrodern Kreons – kung av Thebe –
förbud mot att ge Antigones döde bror Polynikes en
anständig begravning. Som straff för detta dömdes
hon till döden. Antigones mod att trotsa maktens
påbud har också inspirerat många sentida författare,
bland andra Bertolt Brecht och Jean Anouih.
Ljungskile folkhögskola, 459 80 Ljungskile • 0522-68 69 00 • [email protected] • www.ljungskile.org