Transcript Politiker tycker om demokrati

2.2.3 P OLITIKER TYCKER OM DEMOKRATI . K OMMUN OCH LANDSTINGSFULLMÄKTIGEUNDERSÖKNINGEN .
D AVID K ARL SSON
Forskningsprojekt som vill ta reda på vad kommunpolitiker anser om demokratiska och politiska spörsmål brukar genomföra enkäter till ett begränsat
urval av förtroendevalda. Men den nya tekniken har gett forskningen möjlighet att höja sina ambitioner (Gilljam med flera 2011). Kommun- och landstingsfullmäktigeundersökningen är den första enkät som riktade sig till alla
folkvalda i Sveriges 290 kommuner och 20 landsting. Undersökningen genomfördes inom ramen för forskningsprojektet ”Politiker tycker om demokrati”
vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Projektet finansierades av Vetenskapsrådet och leddes av Mikael Gilljam. Övergripande resultat från undersökningen har redovisats i boken ”Politik på hemmaplan. Tiotusen fullmäktigeledamöter tycker om politik och demokrati” (Gilljam, Karlsson
och Sundell 2010a), men också i en rad andra publikationer.
Genom att jämföra resultaten i Kommun- och landstingsfullmäktigeundersökningen med motsvarande resultat i riksdagsundersökningarna har det varit
möjligt att inom projektet dra slutsatser om hur kommun- och landstingspolitiker skiljer sig från riksdagsledamöter i synen på demokrati och politik.
Projektet har även haft möjlighet att analysera hur inställningen bland politiker på olika nivåer har förändrats över tid genom att jämföra med tidigare
kommunpolitikerundersökningar.
R ESULTAT
En myt som projektets resultat har kunnat slå hål på är att lokalpolitiker i Sverige skulle vara mindre ideologiskt polariserade och mindre partipolitiska än
riksdagspolitiker. Det visar sig tvärtom att fullmäktigeledamöter i kommuner
och landsting är mer radikala än sina partivänner i riksdagen, och att riksdagspolitiker står närmare mitten i politiken, vilket framgår av figur 1.
66
FIGUR 1: FOLKVALDA POLITIKERS PLACERING PÅ VÄNSTER-HÖGERSKALAN I RIKSDAG, LANDSTING OCH KOMMUN (MEDELVÄRDEN PÅ EN SKALA FRÅN 0 ”KLART TILL VÄNSTER” TILL 10
”KLART TILL HÖGER”).
V
1,9
S
3,1
Mp
4,5
C Fp Kd
6,1 6,3 6,6
M
7,9
Riksdag
V
0,7
S
2,4
Övr
5,3
Mp
4,4
C Fp Kd
6,1 6,2 6,6
M
8,5
5,3 5,7 6,2 6,4 6,8
Övr Sd C Fp Kd
8,6
M
Landsting
Kommun
0,8
V
0
1
2,2
S
2
4,1
Mp
3
4
5
6
7
8
9
10
Kommentar: Enkätfrågan löd ”man talar ibland om att politiska åsikter kan placeras
in på en vänster-högerskala. Var någonstans skulle du placera dig själv på en sådan
vänster-högerskala?” Punkterna visar medelvärden för samtliga folkvalda ledamöter
i de åtta riksdagspartierna på respektive nivå, där data kommer från Kommun- och
landstingsfullmäktigeundersökningen 2008-09 och Riksdagsundersökningen 2006.
Källa: Gilljam med flera 2010a: 19.
Figurens mönster följer den princip som brukar kallas ”John May’s lag” som
innebär att toppledare inom ett parti är mer pragmatiskt inriktade och därmed mittenorienterade medan partimedlemmar under ledarskiktet är mer
radikala.
Det har också visat sig att kommunpolitiker är minst lika partipolitiserade som
riksdagspolitiker. Projektet har jämfört hur ledamöter i riksdagen och i kommunfullmäktige har svarat på frågor om representationsprinciper. Ett resultat
är att stödet för partiprincipen (det vill säga att man i kritiska beslutssituationer föredrar att följa partilinjen) snarare än förtroendeprincipen (som innebär att man följer sin egen åsikt) eller väljarprincipen (som innebär att man
följer den åsikt man tror att väljarna skulle föredra) har ökat kontinuerligt
över tid i kommunerna. Det framgår av figur 2.
Figuren visar att anhängarna av partiprincipen i kommunerna numera överstiger andelen i riksdagen. Ett annat resultat från denna analys är att ledamöter som är en del av den styrande majoriteten också är mer benägna att
följa partiprincipen i kritiska situationer. Detta är bara ett exempel av många
där projektets resultat visar på skillnader mellan oppositions- och majoritetspolitiker. Utöver förväntade resultat som att oppositionspolitiker upplever att
67
de har mindre inflytande än vad majoritetspolitiker har så finns också skillnader i allmänna attitydfrågor. Oavsett parti är majoritetsföreträdare överlag
mer positiva till den representativa demokratins arbetsformer, vilket kanske
inte är så förvånande eftersom det är detta demokratiska system som fört
dem till makten. Oppositionspolitiker är däremot mer positiva till demokratiska reformer som utmanar den representativa demokratin. Politiker i opposition är också mindre avvisande till olika typer av protestbeteenden som utmanar den representativa demokratin (Gilljam, Persson och Karlsson, kommande).
FIGUR 2. PARTIPRINCIPENS UTBREDNING I RIKSDAG OCH KOMMUNFULLMÄKTIGE 1968-2008
(PROCENT)
80
70
60
47
45
50
47
40
30
20
42
45
35
24
42
43
Riksdag
38
27
Kommuner
23
10
20
2006
2007
08
19
98
20
00
20
02
19
93
19
88
19
85
19
80
19
1968
69
0
Kommentar: Figuren visar hur stor procent av ledamöterna i riksdagen och i kommunfullmäktige som i kritiska lägen sätter partiprincipen framför förtroendeprincipen och väljarprincipen. Mätningarna vid varje tidpunkt har sin grund i en separat enkätstudie, där den senaste (2008) är Kommun- och landstingsfullmäktigeundersökningen. Källa: Gilljam med flera 2010b: 45.
68
P UBLIKATIONER
I URVAL
Gilljam, Mikael, David Karlsson och Anders Sundell, 2010a, Politik på hemmaplan. Tiotusen fullmäktigeledamöter tycker om demokrati. Stockholm: SKL
Kommentus.
Gilljam, Mikael, David Karlsson och Anders Sundell, 2010b, ”Representationsprinciper i riksdag och kommuner.” I Brothén, Martin och Sören Holmberg
(red) Folkets representanter. En bok om riksdagsledamöter och politisk representation i Sverige. Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs
Universitet.
Gilljam, Mikael, Donald Granberg, Bengt Holm, David Karlsson, Mikael Persson
och Anders Sundell, 2011, “Comparison of Web and Mail Responses in a Census of Swedish Local Political Representatives” Survey Practice, June 2011.
www.surveypractice.org.
Gilljam, Mikael, Mikael Persson och David Karlsson, kommande, "Representatives’ Attitudes Toward Citizen Protests: The Impact of Ideology, Parliamentary Position and Experiences" Legislative Studies Quarterly.
69