Klicka här för att ladda ner som pdf!

Download Report

Transcript Klicka här för att ladda ner som pdf!

TAL: RETORISKA KNEP LÄXHJÄLP.NU RETORISKA KNEP Att använda retoriska knep innebär att man använder olika språkliga metoder, både genom det man säger och hur man säger det, för att förbättra talet. De används ofta för att förstärka/förtydliga en poäng i talet och skapa minnesvärda fraser för åhörarna. De underlättar även memoreringen för talaren eftersom speciella uttryck är lättare att minnas än vardagliga. Dessutom kan det ge en imponerande och förtroendeingivande bild av dig som talare. De retoriska knepen är många och kan kategoriseras på flera olika sätt. Nedan har vi listat de mest användbara. UPPREPNINGAR (OFTA I TRETAL) Förklaring Latinsk/grekisk benämning Exempel Ord med samma betydelse har en allt starkare ”nyans”. Accumulatio ”Han skrattade, mullrade, exploderade.” Nästa mening börjar med samma ord som avslutade den förra. Anadiplosis ”Nu har vi tagit ett steg. Ett steg mot en bättre framtid.” Flera meningar i följd börjar med samma ord eller fras. Anafor ”Låt oss höja våra svärd. Låt oss resa oss som en. Låt oss bestämma vårt eget öde!” Förklaring Latinsk/grekisk benämning Exempel Saker symboliserar någonting helt annat. Allegori ”Sverige, denna trygga moderliga famn.” Ett ord/begrepp byts ut mot ett annat som inte nödvändigt vis är en synonym men som fungerar i sammanhanget. Metafor ”Lejonet med backslick var tillbaka och jag kände återigen att mina ben blev svaga.” Sammansättning av två motsatser. Oxymoron ”Hon var fulsnygg.” Objekt får personliga egenskaper. Besjälning ”Hennes barndomskvarter sjöng av lycka.” BILDSPRÅK Sida 1 av 3 www.studie-­‐intensiven.se läxhjälp.nu TAL: RETORISKA KNEP LÄXHJÄLP.NU AVSIKTLIGA FELAKTIGHETER Förklaring Latinsk/grekisk benämning Exempel Talaren avbryter och korrigerar sig själv till en starkare formulering. Correctio ”Det var en väl genomförd, nej förlåt, det var en fullkomligt strålande föreställning!” Att påstå någonting genom att inte säga det (säga motsatsen). Praeterito ”Jag skulle aldrig kunna hävda att min kollega borde få sparken, trots alla de gånger han har sålt information till konkurrenterna.” Stavfel eller fel användning av ett ord för att förtydliga eller förlöjliga. Metaplasmus ”Tack för dina oerhört lingvastiska motargument.” Överdrifter. Hyperbole ”Det var så fullt att folk fick sitta på varandras axlar för att överhuvudtaget komma in.” Underdrifter. Litotes ”Jag skulle bli ganska glad om jag slapp betala skatt.” Ett verb som enbart står i första ledet i meningen gäller även för påföljande led. Zeugma ”I midsommarnatten slokade snart blommorna, på morgonkvisten deltagarna och vid lunchtid värden.” Talaren ställer en fråga där svaret är givet eller framgår av frågan. Erotema ”Är påven katolik?” Förklaring Latinsk/grekisk benämning Exempel Motsatser. Antites ”Upp som en sol, ner som en pannkaka” Kombination av motsatta ord och uttryck som. Oxymoron ”Det var en talande tystnad” Skenbar motsägelse. Paradox ”Det oövervinnerliga sovjetiska laget förlorade mot Sverige” MOTSÄGELSER Sida 2 av 3 www.studie-­‐intensiven.se läxhjälp.nu TAL: RETORISKA KNEP LÄXHJÄLP.NU FÖRENKLING Förklaring Latinsk/grekisk benämning Exempel Saker och ting utelämnas/utesluts och är istället underförstådda. Ellips ”Hon gick därifrån”, vilket skulle kunna betyda att en flickvän gör slut med sin pojkvän. Förklaring Latinsk/grekisk benämning Exempel Tar motståndarens parti, argument och struktur, men framför det så att det orimliga framkommer. Eironeia Man kan hävda att vi bör förbjuda skatteavdrag, OM vi istället sänker skatterna. Det blir INTE ALLS orättvist mot dem som tvingas vara borta halva året på grund av sitt jobb” CITAT Retoriska knep innebär alltså att vara uppfinningsrik och fantasifull med det man säger i sitt tal för att få önskvärd effekt. Alla retoriska knep fungerar inte i alla lägen. Informativa tal/presentationer är generellt begränsade till ett fåtal retoriska knep medan argumenterande tal kan kryddas med nästintill samtliga. För att veta vilka knep man kan använda kan man fråga sig; Vilken poäng vill jag lyfta fram? Hur kan jag göra det så effektfullt som möjligt? Sida 3 av 3 www.studie-­‐intensiven.se läxhjälp.nu