Transcript Skolvärlden, maj 2012 - Stiftelsen Läxhjälpen

REPORTAGE LÄXLÄSNING
Läxhjälpsbranschen växer. I första hand
är det företag som tar 400 - 500 kronor
i timmen. Men stiftelsen Läxhjälpen går
mot strömmen. Här får Mohamed Ali Abdi
gratis läxhjälp av Andreas Branje Notter på
Hjulstaskolan i Stockholm.
LÄXHJÄLPEN ÖKAR
ORÄTTVISORNA
Branschen
för läxhjälp
växer så
det knakar. Med hjälp av RUT–avdraget
är den på väg att bli en storindustri
och lockar såväl föräldrar, utbildade
lärare som vinstsugna företag.
TEXT FREDRIK NEJMAN och MIKAEL BERGLING
FOTO ELISABETH OHLSON WALLIN
12 SKOLVÄRLDEN | #4 MAJ 2012
F
ormuleringarna i marknadsföringen för läxhjälp
är snärtiga, eller vad sägs
om ”Läxhjälpen som ger
resultat”, ”Vi hjälper ditt
barn att nå längre” eller ”Läxhjälp i
hemmet, på era villkor”.
För 400–500 kronor i timmen kan du
köpa en läxhjälpare som kommer hem
och pluggar med ditt barn i en timme.
För dyrt, tycker nog de flesta. Men
halva priset då? Jo, och det är precis
vad läxhjälpsföretagen lyckats få ner
det till med hjälp av skatteavdrag.
Trots att RUT–avdraget egentligen
inte gäller för läxläsning har bran-
schen varit kreativ och säljer läxhjälp
som barnpassning med pedagogisk
inriktning. Vips halveras kostnaden
för föräldrarna.
RUT–avdraget, som infördes den
1 juli 2007, är en starkt bidragande
orsak till att läxhjälpsföretagen växer
snabbt. Och inte minst den förenkling som gjordes två år senare, som
gör det möjligt att göra avdraget
direkt på fakturan.
På Scheelegatan, snett emot Rådhuset på Kungsholmen i Stockholm,
håller företaget My Academy till.
Det är ett av de mest framgångsrika
läxhjälpsföretagen. Sedan starten
2005 har det vuxit lavinartat, 2008
omsatte bolaget ungefär två miljoner
kronor. Två år senare hade omsättningen ökat med 1 000 procent till 20
miljoner kronor.
Och ökningen fortsätter.
– Omsättningen 2011 hamnade på 26
miljoner kronor, berättar Kristian Hansson som är sälj– och marknadschef och
en av grundarna av MyAcademy.
Precis som vd:n Peter Burman
kommer han från språkkursjätten EF.
En grundidé hos My Academy och
andra läxhjälpsföretag är att du inte
behöver vara utbildad lärare eller
pedagog för att få arbeta för dem.
Viktigast är ett intresse av att lära ut
och en hyfsad utbildning. De flesta
av läxhjälparna är studenter från
universitet och högskolor.
I dag finns My Academy i tio
svenska städer och har cirka 2 500
timanställda läxhjälpare eller pedagoger, som företaget väljer att kalla
dem, i sitt stall.
– Men det räcker inte med att plugga
på KTH för att få jobb hos oss. Hälften
av dem som söker sållas bort. Vi vill ha
personer som kan entusiasmera och
förklara på ett sätt som eleven förstår,
säger Kristian Hansson.
Många av läxhjälparna är blivande
lärare. Samtidigt som de får en chans
att tjäna pengar under studieåren kan
de prova sina pedagogiska färdigheter.
– Det hade varit perfekt för mig att
jobba här när jag pluggade, säger Elin
Kleist som i fjol blev klar gymnasielärare i engelska och historia vid
Linköpings universitet. I stället för
att efter studierna börja på en gymnasieskola är hon i dag anställd på
My Academy.
Läxhjälpsföretagen har tveklöst
öppnat en ny arbetsmarknad för
lärare. Av MyAcademys drygt 20
anställda är hälften utbildade lärare.
RUT....
”Hushållsnära
tjänster” är det
riktiga namnet
men ”RUT” har
blivit namnet på
alla läppar. Skatteverket använder
själva smeknamnet
men inte som en
förkortning.
På Wikipedia uttyds dock RUT som
Rengöring, Underhåll och Tvätt.
#4 MAJ 2012 | SKOLVÄRLDEN 13
REPORTAGE LÄXLÄSNING
Amira Altinsöz får
hjälp med svenskläxan
av Aras Amin.
Mohamed Ali Abdi läser
inför religionsprovet.
– Jag valde mellan att bli lärare eller
jobba i ett företag. Nu gör jag båda
delarna samtidigt. Det är optimalt,
säger Elin Kleist som bland annat
är med och sköter My Academys
senaste satsning: helgkurser i studieteknik och förberedelser inför de
nationella proven.
Kurserna, som kostar 2 700 kronor
respektive 1 700 kronor, vänder sig i
första hand till gymnasieungdomar
och omfattas inte av rutavdraget,
eftersom barnen är för gamla och
tjänsten inte utförs i hemmet.
Om lönen är ett viktigt skäl till att
Elin Kleist och andra utbildade lärare
börjar på läxhjälpsföretag är svårt att
veta. Varken hon eller Kristian Hansson vill prata löner.
Kristian Hansson säger att de anställda
har individuella löner och Elin Kleist
att hon är nöjd med sin lön.
Båda menar att läxhjälpsföretagen
har kommit för att stanna.
– I länder som Storbritannien,
USA och Tyskland har de funnits i
många år. I början märkte vi att det
14 SKOLVÄRLDEN | #4 MAJ 2012
var många utländska föräldrar som
anlitade oss. Nu efterfrågas vi mer
och mer även av andra grupper, säger
Kristian Hansson.
Läxhjälp, helgkurser och även sommarläger. Ska ni starta skola också?
– Nej, vi har inte alls några sådana
ambitioner. Vi fortsätter att jobba med
det vi kan bäst, säger Kristian Hansson.
My Academy är långt ifrån det
enda läxhjälpsföretaget som hur
vuxit fort. Studybuddys omsättning
har under de senaste åren mer än
fördubblats. Upgrades omsättning
har ökat fem gånger.
Skolvärldens genomgång av läxhjälpsbranschen visar att det även finns
skolor som driver egna företag som i
sin tur säljer assistans till elever som
behöver hjälp med läxorna.
Ett exempel är Viktor Rydberg
Gymnasium i Stockholm som också
driver Viktor Rydberg Education
(VRE). Företaget hyr ut lärarvikarier
och säljer läxhjälp eller så kallade
pluggmentorer. VRE omsatte 24 miljoner kronor 2010.
Gunilla Svantorp (S) i riksdagens utbildningsutskott tycker inte att det
är märkligt att företag och privatpersoner utnyttjar en chans att tjäna
pengar.
– RUT har skapat en affärsmöjlighet. Det är klart att en del utnyttjar
den. Men läxhjälp via privata företag
sorterar barn. Jag tycker att det bästa
vore om skolan kunde erbjuda läxhjälp. Då skulle alla få tillgång till den.
– De pengar som nu används till att
subventionera privat läxhjälp borde i
stället användas till att höja statsanslagen till skolan.
Enligt Gunilla Svantorps utskottskollega Rossana Dinamarca (V)
är den privata läxhjälpen ännu ett
exempel på hur allt större ansvar för
barnens lärande läggs utanför skolan.
– Det är en helt felaktig utveckling. Det är skolan och kompetenta
och utbildade lärare som ska ha
det ansvaret, säger Dinamarca och
fortsätter:
– Att dessutom använda skattepengarna till att subventionera tjänster som bara välbeställda kan köpa
Läxhjälp för att
få godkänt. Kravet
för att Mohammed
Hassan och hans
kamrater på Hjulstaskolan ska
få läxhjälp är att
de har IG eller IGvarning i ett eller
flera kärnämnen.
Men
läxhjälp
via privata
företag
sorterar
barn.
Gunilla Svantorp (S)
samtidigt som skolorna dräneras på
resurser är inte rätt.
Drygt en MIL norr om My Academys
lokaler i centrala Stockholm ligger
Hjulstaskolan. Under de senaste åren
har sex av tio elever på skolan gått
ut nian utan att uppnå gymnasiebehörighet.
Hjulsta är ett av Stockholms
fattigaste områden. Det är få av invånarna som har råd att köpa privat
läxhjälp till sina barn.
Sahro Malid, 15, får ändå läxhjälp
utanför skoltid, tack vare stiftelsen
Läxhjälpen.
När Skolvärlden besöker henne
är det tisdag kväll och hon sitter
lutad över sina läxor. Bredvid sitter
läxhjälparen Maria Mpoyi och frågar,
visar och gestikulerar. Plötsligt brister de ut i ett gemensamt skratt.
Sahro Malid kom till Sverige från
Somalia för två år sedan. Då kunde
hon varken läsa eller skriva. I dag är
hon på väg att få godkänt i alla ämnen.
– Det som är svårast för mig är
engelskan. Jag kanske inte klarar den.
Roligast är bild, säger Sahro och berättar att hon inte får någon läxhjälp
av sina föräldrar.
– I bland hjälper min moster mig.
Två kvällar i veckan kämpar hon
ihop med Maria Mpoyi, som utbildat
sig till datapedagog på Stockholms
universitet.
Några bord längre bort i Hjulstasko-
lans matsal sitter Mohamed Ali Abdi,
som även han kom till Sverige från
Somalia för två år sedan.
Hans mamma är död och pappan
bor kvar i Somalia. Därför bor han
med sin farbror.
När han kom till Hjulsta kunde han
läsa och skriva lite grann. Nu satsar
han på att komma in på elprogrammet på gymnasiet i Jakobsberg.
I dag är det hårdkörning inför ett
religionsprov.
– Men, islams grundpelare kan du
väl. Du är ju muslim, frågar läxhjälparen Andreas Branje Notter.
Sahro skrattar lite, säger att det
inte är så lätt och halkar in på judendomen.
Stiftelsen Läxhjälpens verksamhet
Tänk om
hjälpen
funnits när
jag gick i
skolan. Det
hade jag
verkligen
behövt.
Aras Amin, ansvarig
för läxhjälparna på
Hjulstaskolan
finansieras med stöd från privatpersoner, företag och organisationer.
Läxhjälparna får ersättning för sitt
arbete, medan hjälpen alltid är gratis
för eleverna. Idén är att hjälpa dem
som har det allra svårast.
Läxhjälpen finns i dag på ett dussintal skolor i Stockholmsområdet,
några i Göteborg och är på väg att
starta i Malmö.
Aras Amin är ansvarig för läxhjälparna på Hjulstaskolan, en skola han
själv gick i för några år sedan.
– Tänk om den här hjälpen funnits
då. Det hade jag verkligen behövt,
säger Aras Amin som trots allt klarade sig ganska bra i skolan och i dag
studerar till ingenjör på KTH.
En som också vill gå vidare till
högre studier är Mira Attinsöz. Vid
Skolvärldens besök läser hon Stig
Dagermans klassiska ”Att döda ett
barn” och svarar på frågor.
– Läxhjälpen här är fantastiskt bra.
Jag har fått en massa extraundervisning i skolan, men inget är lika bra
som det här, säger Mira Attinsöz. n
#4 MAJ 2012 | SKOLVÄRLDEN 15