GUL 4 – TORSDAG 29 JANUARI 2015 KL 19.00

SIBELIUS RÖTTER I

Var kommer musik ifrån? På det finns inget givet svar. Sibelius komponerade musik som för många ÄR Finland. Musik rotad i den finska urskogen, karg, glödande och ärlig utan en enda överflödig ton. I denna gränslösa konsert vill vi tillsammans med Thomas Dausgaard, violinisten Pekka Kuusisto och några av Finlands främsta förvaltare av folkmusiktraditioner undersöka rötterna som hans musik växer ur för att fläta dem samman till hans violinkonsert och femte symfoni. Nästa torsdag fortsätter vi med Rötter II: Sibelius magnifika Kullervo Symfoni tillsammans med Lunds Studentsångare 18.00 KONSERTINTRODUKTION I CAFÉET Med Gregor Zubicky och klasser från Sörbyängskolan. FRI ENTRÉ DIRIGENT SOLIST

THOMAS DAUSGAARD PEKKA KUUSISTO, VIOLIN TIMO ALAKOTILA, TRAMPORGEL OCH KOMPOSITION TAITO HOFFREN,SÅNG ILONA KORHONEN,SÅNG VILMA TIMONEN, KANTELE SOILA SARIOLA, SÅNG

.

JEAN SIBELIUS (1865–1957)

PRELUDE OCH VIOLINKONSERT D-MOLL OP 47 (prelude Dausgaard/arr Alakotila)

Allegro moderato Adagio di molto Allegro, ma non tanto Paus JEAN SIBELIUS (1865–1957)

PRELUDE OCH SYMFONI NR 5 OP.82 (prelude Dausgaard/arr Alakotila)

Tempo molto moderato - Allegro moderato Andante mosso, quasi allegretto Allegro molto Paus Fortsätt konserten i Bassängfoajén! Vi improviserar med musik som fördjupar våra rötter… ”Jam Session”! med Pekka Kuusisto, folkmusiker och musiker ur Svenska Kammarorkestern.

.

”Roots” – reflektioner

Välkomna! Då vi i 2012 spelade Bartok Violinkonsert och Rapsodier med Pekka Kuusisto, kom jag i samtal med Pekka om Sibelius, och om var Sibelius egentligen hämtade sin inspiration. På många sätt framstår Sibelius som om hans musik kom till honom ur den finska jorden genom hans fötter och kropp och ut i noterna på ett närmast magiskt vis. Kanske han själv önskade att det skulle framstå så!? Att han på ett unikt sätt var i kontakt med något urfinskt... Samtidigt finns det i hans dagbok noteringar där berättar att hans möte med runosångeren Larin Paraske var ett avgörande musikaliskt ögonblick i hans liv... Så var börjar och slutar Sibelius' musik i förhållande till finsk (svensk!) folkmusiktradition? Kan det få betydelse för vår uppfattning och vårt framförande av hans verk, om vi får en bättre förståelse för var han kommer ifrån? Pekka berättade då att han precis spelat en konsert där han framförde Sibelius violinkonsert med piano, och hade börjat attacca från folksånger, som blev framförda rätt innan. Jag blev nyfiken, och vi fick lust att hitta flera källor för hans inspiration - kanske vi kunde inleda ett framförande i Örebro av violinkonserten med några fler folkmusikinslag? Så började tanken på att göra en Sibelius festival tillsammans. Kanske några folkmusiker kunde komma till Örebro och lära oss om dessa rötter. Så att vi tillsammans kunde försöka att hitta rötterna till hans musik, och se vad det kunde betyda för vår musikaliska approach. Gregor Zubicky kallade det "Roots" och vi var igång! Vilka musikaliska källor ville vara relevanta, vad lyssnade Sibelius på, var hämtade han sin inspiration? Det blev allt tydligare att det handlade om runosång, kantele, sång, harmonium, stråkorkester – ett Finland där varje bygd har sin karakteristiska ton och teknik. Och vilka andra verk ville vara relevanta på en festival? Men hur kan vi förmedla detta till er, publiken? Skulle vi hålla föredrag, eller låta musiken prata för sig själv? Vi har valt at försöka det sista: Till konserten vil vi inleda varje verk med ett preludium, sammansatt av folkmusik och Sibelius. Utan ord och förklaring försöker vi att ge intryck av hur några teman kan ha uppstått tack vare inspirationen från folkmusiken - och även kanske inspirerat av andra kompositörers musik, som ni vill se! I dessa preludier spelar folkmusikerna och vi tillsammans. Arrangören är ledaren av en av de främsta folkmusikband i Finland, Timo Alakotila från JJP Strings och han har gjort ett fantastiskt arbete. Välkommen! Thomas Dausgaard

JEAN SIBELIUS (1865 –1957)

PRELUDE OCH VIOLINKONSERT D-MOLL OP 47 (prelude Dausgaard/arr Alakotila)

Allegro moderato Adagio di molto Allegro, ma non tanto

I sin ungdom hade Sibelius varit en mycket god violinist och när han återvände till Helsingfors 1891 efter att ha studerat i Berlin och Wien, var det som violinist han fick anställning vid konservatoriet. Ännu långt fram i tiden drömde han om att bli violinvirtuos. Det är naturligtvis många tonsättare som varit violinister, men det är ganska unikt att en tonsättare skriver hela elva verk för violin och orkester, men inte något enda verk för andra soloinstrument. Det är också märkligt att det alla första av dessa stycken blivit en av de finaste violinkonserter som någonsin skrivits, medan alla de övriga tio kompositionerna för violin och orkester som Sibelius skrev (bland annat två serenader och sex humoresker), faktiskt är tämligen lättviktiga. Violinkonserten skrevs mellan den andra och tredje symfonin sommaren 1903 på familjen Järnefelts gård i Lojo. Den uruppfördes i februari 1904 med tonsättaren som dirigent och med Victor Novácek som solist. Framförandet blev ingen större framgång och Sibelius fann att han inte var helt nöjd med vissa avsnitt. Konserten reviderades därför sommaren 1905 och det nya uruppförandet dirigerades av självaste Richard Strauss i Berlin. Konserten står ganska ensam i Sibelius produktion, dels för att tonsättaren inte alls knyter an till den finska mytologin i Kalevala, som han så ofta inspirerats av, dels för att han här strävade efter att kombinera en virtuos solostämma med symfoniska krav. För att nå detta mål tillämpade han de traditionella formerna på ett mycket personligt sätt och förnyade därmed en genre, som vid den här tiden började få rykte om sig att vara på utdöende.

Paus

PRELUDE OCH SYMFONI NR 5 OP.82 (prelude Dausgaard/arr Alakotila)

Tempo molto moderato - Allegro moderato Andante mosso, quasi allegretto Allegro molto

Jämförd med den fjärde symfonin är Sibelius femte symfoni färgrik och levande, heroisk, utåtriktad och tillgänglig. Men likafullt krävde den mer arbete än den grubblande och inåtvända fyran. Inget annat verk vållade honom så mycket bekymmer som femman. Första gången han nämnde den nya symfonin i sin dagbok var 1912, och 1915 uruppfördes den första versionen – närmare bestämt den 4 december, på mästarens femtioårsdag. Symfonin mottogs med jubel och spelades tämligen omgående ytterligare tre gånger. Det var bara tonsättaren själv som inte var nöjd. Han drog in symfonin för att omarbeta den! Året därpå framfördes en andra version, men tonsättaren var fortfarande inte nöjd. Han bearbetade den ännu en gång, och först 1919 fullbordade han det definitiva partituret. När man sent omsider fick ta del av den allra första versionen, visade sig skillnaderna vara himmelsvida. Då hade den fyra satser, och var inte alls lika tät och laddad. Sibelius lyckades då inte förmedla sitt budskap, men hans envishet och målmedvetenhet gav ett fantastiskt resultat. Under stora delar av sitt liv skrev Sibelius telegramartade noteringar i sin dagbok. Några som gäller femte symfonin kunde se ut så här: ”Promenerade i kall vårsol. Haft en våldsam impression av symfoni nr 5. Den nya!” ”Såg idag (21 april 1915) tio före elva 16 svanor. Ett av de största intrycken i mitt liv! … Lätet av samma träblåsartyp som tranornas, men utan tremolo. Svanornas närmar sig mer trumpeten ehuru sarrusofonklangen är tydlig. Naturmystik och livsve! Femte symfonins finaltema: (och här antecknade tonsättaren trumpeternas svingande tema: svantemat).” Stig Jacobsson

THOMAS DAUSGAARD,

har varit Svenska Kammarorkesterns chefsdirigent sedan 1997. Under denna tid har han även haft samma position med Danska Radions Symfoniorkester (2004 –11) med vilka han nu innehar titeln som hedersdirigent. Han är förste gästdirigent för Seattle Symphony och hedersdirigent för Orchestra della Toscana. Dausgaards internationella karriär för honom runt hela världen. Han gästdirigerar bland många andra Leipzig Gewandhaus, London Symphony, Philharmonia, Royal Philharmonic, München Philharmonic, Orchestre

Philharmonique de Radio France, flera BBC orkestrar och symfonikerna Sao Paulo, Toronto, Wien, Sydney, Hong Kong och Houston. Han har spelat in över 50 CD i en mycket bred repertoar. Betydelsen av musik för barn och ungdom har hög prioritet och han samarbetar gär na med ungdomsorkestrar samt unga dirigenter när möjlighet ges. Som Svenska Kammarorkesterns chefdirigent under snart 18 år har Thomas naturligtvis ett speciellt engagemang för alla delar av orkesterns verksamhet oavsett om det är samtidsmusik, projekt med barn och ungdom, själva konsertformen eller utformningen av renoveringen av konserthuset. Genomgående har hans strävan efter en ständigt högre kvalitet varit en ledstjärna för både hus och orkester. Med Svenska Kammarorkestern har han spelat in många kritikerrosade CD där Beethovens kompletta orkesterverk samt Schubert och Schumanns alla symfonier ingår. Hans turnéer med orkestern inkluderar de främsta konsertsalarna och festivaler i Europa, Japan och USA och han har dessutom blivit invald i Kungliga Musi kaliska Akademin. Thomas är nyfiken av naturen. Under hans olika konsertresor har detta fört honom till så olika upplevelser som expeditioner djupt in i Borneos djungler, att vara frivillig lantarbetare i Kina eller att lära sig av keramiker i Japan och urinvånarnas konst i Australien.

PEKKA KUUSISTO, VIOLIN

är en mycket nyfiken musiker som ständigt söker nya vägar inom musiken och till publiken. 2013 tilldelades han Nordiska Rådets Musikpris för sina framstående insatser i kreativ och praktisk musik. Detta spelår debuterar han bl.a. med Seattle Symphony Orchestra, BBC Scottish Symphony Orchestra, MDR Sinfonieorchester Leipzig och Orquesta Sinfónica de Galicia. Kuusisto ledde nyligen Die Deutsche Kammerphilharmonie Bremen på en turné av Sydamerika. Symfoniorkestrar han regelbundet spelar med inkluderar Cincinnati, Singapore, City of Birmingham, Finska Radio, Toronto, the Philharmonia, Royal Stockholm och Oslo Philharmonic. Kuusisto leder ofta kammarorkestrar som Mahler, Saint Paul, Australian, och Irish Chamber Orchestras. Han är konstnärlig ledare för 'Our Festival', baserad i Sibelius’ hemstad och är medlem av stråkkvartetten Quartet-lab.

TIMO ALAKOTILA, TRAMPORGEL OCH KOMPOSITION

är en av det mest betydelsefulla aktörer i den moderna folkmusikmiljön i Finland. Han är en framstående musiker, tonsättare, arrangör, producent och pedagog. Timo är en av grundarna av den berömda folkmusikensemblen JPP och är känd för sina samarbeten över många genrer, t.ex. med ackordeonisten Maria Kalaniemi och violinisten Pekka Kuusisto. 2011 fick han titeln Konstnärlig Professor av Finska Kulturrådet.

TAITO HOFFREN, SÅNG

är även tonsättare och har sin utbildning från Sibelius Akademin. Han har fördjupat sig i Arhippa Perttunens runosång. Taito är konstnärlig ledare av Sommelo festivalen i Kuhmo. Han arbetar ofta med teater som musiker, tonsättare och med ljud-design. Samtidigt håller han på att avsluta sin doktorsavhandling vid Sibelius Akademin.

ILONA KORHONEN, SÅNG

har ägnat en stor del av sitt arbete åt den ingermanländska folkmusiken och sången, också kallad runosång. Efter musikstudier i Sibeliusdakademin har hon senare doktorerat med en avhandling om runosång och en av des främsta exponenter Larin Paraske.

Hon ägnar mycket tid åt körsång och polyfonisk musik både som dirigent och tonsättare. Idag undervisar hon vid Sibelius akademin i folkmusik teori, specialiserad i transkriptioner av runo-sång.

VILMA TIMONEN, KANTELE

undervisar i folkmusik på Sibelius Akademin. Hon är verksam i många olika sammanhang och räknas som en pionjär för sitt sätt att använda det traditionella instrumentet Kantele. Vilma var t.ex. en av de första att använda en elektisk kantele och har därefter fokuserat på att använda instrumentet i olika former och band och inte minst med dans och i teater. Vilma har framträtt över hela världen.

SOILA SARIOLA, SÅNG

är sedan 1999 medlem av den kända a cappella ensemblen Rajaton men även medlem av andra konstellationer som Saaga Ensemble och teater-multi-konst projektet ”The Songs of the moment-Nordic”. Hon och håller just nu på att göra sin doktorsavhandling vid Sibliusakademin på temat improvisation och tvärkonstnärliga uttryck. Soila är känd för sitt mångsidiga komponerande där hon på ett obesvärat sätt kombinerar det nya med det gamla. Många av hennes verk är utgivna på förlaget SulaSol. Hon är verksam runt hela världen.