Transcript Centerstudenters stora debattguide

Centerstudenters
Stora Debattguide...
Hanna Marie Björklund är verksam journalist på magasinet
Neo och som frilans, tillika är hon ledamot av Centerstudenters
förbundsstyrelse. Här är några av hennes bästa tips för att
skriva en lyckad debattartikel.
Har du läst en artikel som gjorde dig upprörd? Sett
något du vill ge svar på tal? Känt att just ditt ämne
måste upp på agendan? Vetat att du sitter inne med
information om något som diskuteras just? Då
krävs det en bra debattartikel.
Tänk på dessa tre grundstenar inför skrivandet av en
debattartikel
•
•
•
Situation
Kanal
Språket
Situation
Varför vill du skriva din debattartikel? I vilket syfte
som något skrivs påverkar hur det bör skrivas.
•
För att visa upp ett beslut som tagits
Om en stämma eller en styrelse tagit ett beslut i en
fråga som länge debatterats kan det vara lämpligt
att gå ut mer offentligt och upplysa om detta. En
sådan artikel vill så tydligt som möjligt säga vad som
beslutats om och varför. Används för att positionera,
markera att ”så här tycker vi nu”, ”nu tar vi ställning”.
•
För att markera egen position i aktuell fråga
När en fråga kommer upp på dagordning, antingen
via nyhetsplats eller via den offentliga debatten kan
det vara bra för ett parti, en organisation, eller en
privatperson, att gå ut och markera ”Så här tycker vi i
den här frågan”. I den situationen, och särskilt om det
gäller en nyhet, är det viktigt att vara tidigt ute. Flera
andra aktörer kommer vilja vara med och uttrycka
just sina åsikter. För att inte din artikel ska drunkna
är det viktigt att synas på bra plats, och tidigt. Exempel: En ny rapport har kommit om bostadssituationen i Stockholm inför terminsstart. DN skriver
som sin huvudnyhet den dagen: ”Färre bostäder än
någonsin”. Om det är en fråga ni jobbar med är det
viktigt att vara ute direkt dagen efter på debattsidan
och säga: ”Så här vill just VI göra för att minska
bostadsbristen!”
•
För att svara på en annan artikel
Ibland kan ett ämne komma upp på debattplats som
du själv inte varit med och fört upp, men som engagerar dig. Ibland kan det även komma ett regelrätt
angrepp på just dig eller din organisation. I en sådan
situation är det viktigt att svara snabbt. Dels för att
ge en annan bild av det läge som målas upp, dels för
att visa att man inte står svarslös inför anklagelserna.
Tiden spelar roll när man ger en replik. En sådan artikel bör fokusera på att ge koncist bemötande på de
punkter där era åsikter skiljer sig åt. Sväva inte ut för
mycket i helt andra frågor utan skriv ner argumenten
och bemöt, sakligt och koncentrerat.
•
För att få upp eget ämne på agendan
Detta är en av de svårare artiklarna att skriva. Du
är väldigt engagerad i ett ämne som du tycker är
viktigt, men det diskuteras inte i media. Därför vill
du visa för andra att här sker något som är fel utan
att vi diskuterar det. En sådan artikel kan vara svår
att få in i någon kanal eftersom de flesta debattsidor
helst vill ha artiklar med nyhetskrok eller vinkel till
en intressant pågående debatt. Att ta upp något helt
nytt kan hjälpas av en eller båda av följande: 1) Låg
konkurens 2) Tungt namn. Chansen ökar om det
inte är flera andra debatter som drar mycket läsare
som konkurerar om utrymme. Att försöka få in en
debattartikel utan direkt nyhetsvinkel på sommaren
kan därför vara en idé. Det kan även hjälpa med
ett tungt namn. Om en riksdagsledamot vill ta upp
ett nytt ämne finns det större chans att någon tidning är intresserad än om en okänd 18 åring vill det.
Att försöka få fler personer att skriva under med
sitt namn kan därför vara ett sätt att öka chans till
publicering. Ämnen som är kontroversiella har också
större möjlighet att slå igenom än ämnen som kräver
mycket förkunskap och som bara intresserar fåtalet.
Kanal
Två huvudsakliga kanaler finns för att publicera sin
debattartikel: digitalt och i tryck. Vad gäller tryckta
tidningar kan dessa delas upp i fem grupper. I princip alla dessa har i sin tur en digital avdelning. Det
finns även debattsidor som är helt och hållet digitala.
Låt oss först titta närmare på tryckta medier.
•
De 4 stora
Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet är de två
stora riksmorgontidningarna, Aftonbladet och
Expressen de två stora kvällstidningarna. Dessa kan
vara ganska kluriga att komma in i särskilt på tryckt
plats. Men generellt är kvällstidningarna lättare än
morgontidningarna och just SvD har en digital avdelning i ”Brännpunkt” på nätet där man har en god
möjlighet att publiceras även utan ett välkänt namn.
•
Lokaltidningar
Det finns flera välgjorda intressanta morgontidningar runt om i landet som tar in debattartiklar. Dels
går det att försöka få ut sin text genom direktkontakt
med tidningen och dels kan man gå via en nyhetsbyrå, så som Liberala Nyhetsbyrån eller Svenska
Nyhetsbyrån som förmedlar debattartiklar till flera
tidningar. Innehållet får gärna ha en lokal förankring
till den tidning du publicerar i, eller åtminstone inte
vara direkt knutet till Stockholmsdebatten. En artikel
om slussen än inte intressant för Norran.
•
Gratistidningar
Det finns idag ett antal gratistidningar som har en
debatt/insändarsida. Särskild i Stockholm där det kan
lämpa sig att publicera ämnen med sådan lokal anknytning. Exempel på dessa är ”Mitt i” tidningarna.
•
Branschtidningar
Alltifrån Dagens Industri till Resumé och olika
fackförbunds tidningar kan vara lämpliga som kanal.
I alla fall om ämnet man vill skriva om är särskilt
relevant för den gruppen läsare. Typ energifrågor i
Dagens Industri. Ibland kan du få större genomslag
för din artikel om den är ”smalare” i ämnet om du
publicerar den i mer specialiserad media.
•
Magasin
Även vissa månadsmagasin så som Axess och Dagen
Arena har plats för opinion. Här kan det dock lämpa
sig att ta kontakt på förhand genom mail eller telefon
och presentera sitt ämne. Det kan även vara en fördel
om ditt ämne inte är för nyhetsberoende eftersom
dessa tidningar kommer ut mer sällan.
Vad gäller digitala medier gäller som generell regel
att de kan vara enklare att publiceras i än tryckta.
Newsmill exempelvis tar in så gott som alla artiklar
så länge de inte är direkt stötande eller extremt dåligt
skrivna. När det är enkelt att bli publicerad är det
viktigt att se till att hålla kvalité och relevans på sina
artiklar. Bara för att du kan få uppmärksamhet ofta
måste du inte göra det. Se till att det som skrivs är
lika bra varje gång. Vilka som är de största debattsidorna på internet som också ger mest läsare till din
text varierar. Den sida som är störst i dag kanske
inte är samma några månader senare. Dessa tre är de
största för närvarande:
•
Newsmill
En sida med många klick och läsningar men som
även publicerar mycket artiklar med varierande
kvalité. Din artikel kan definitivt bli läst och få uppmärksamhet men kan även försvinna i flödet. Newsmill är en sida man ska använda restriktivt. Det ger
inte nödvändigtvis en bra bild av dig som debattör att
publicera en artikel i veckan på Newsmill.
•
Politikerbloggen
En lite tröttare debattsida än Newsmill som drivs
av TV4 där det inte publiceras artiklar lika ofta.
Politikerbloggen har inte heller lika mycket trafik.
Däremot är det i regel högre genomsnittskvalité på
det som publiceras. Politikerbloggen är mer specifikt
för politiskt engagerade. Alla som publicerar gör det
i egenskap av att vara representanter för sitt parti.
Vill du bli publicerad på Politikerbloggen måste du
kontakta de som driver sidan först och få dem nappa
på din idé. Sedan när artikeln är uppe försök att sprid
den så mycket som möjligt, Politikerbloggen har inte
så många regelbundna besökare så det kan vara bra
att dra extra läsare till din text.
•
SVT Debatt
SVT:s egna debattsida, kopplat till deras program
”Debatt”. En sida som när den kom var lite mer
”exklusiv” än Newsmill på så sätt att det var svårare
att publicera sig där och mer välkända namn. Det
kan definitivt vara en bra kanal att komma ut i, utmaningen är snarare att få kontakt. Det formulär som
finns på sidan ger sällan svar om man använder för att
skicka in sin text så försök få kontakt med de ansvariga
för sidan och få dem intresserade av din artikel först.
Språk
Om din debattartikel är dåligt skriven spelar det
ingen roll hur bra argument du har. Ett dåligt språk
förstör intrycket av en text. Dagens rättstavningsprogram i ordbehandlare på datorn är så pass bra att du
kommer långt med ett sådant, tänk istället mer på
meningsuppbyggnad och rätt ordval som inte datorn
kommer anmärka på. En artikel bör vara tydlig och
behagligt skriven. Ska du publicera något som känns
viktigt på framträdande debattplats, försök alltid
att få någon utomstående person att läsa igenom
din text. Det behöver inte vara en språkvetare eller
stavningsexpert, bara en andra person som kan bidra
med ett par nya friska ögon och säga till om någon
mening eller något ord känns omotiverat, på fel ställe
eller om något stycke är svårt att förstå.
Förutom att du givetvis alltid faktagranskar dina
påståenden och för en ärlig debatt är det viktigt att
du lägger upp argumentationen tydligt. En debattartikel ska inte vara för lång, de flesta texter man själv
tycker är lagom kan kortas med runt hälften. Tänk
i ramarna 2000 – 3000 tecken inklusive blanksteg
så ta inte upp får många trådar på en gång. Håll din
linje så tydlig som möjligt utan att sväva ut i sidospår
och allt för många exempel. Krångla inte till texten
med indragningar, kreativa teckensnitt och liknande.
Texter ska ändå redigeras in på debattsidor eller i
tidningarna och då vill de ansvariga där ha ett så rått
och enkelt grundmaterial som möjligt att jobba med.
Förutom klassiker som särskrivning och dubbelteckning finns några typiska språkfel som många gör i
skriven text. Kolla igenom checklistan nedan och se
till att du inte är en av dem som för denna måttligt
smickrande tradition vidare:
-
Man spenderar pengar och tillbringar tid.
Man spenderar INTE tid
-
Du går i butiker och gör affärer. Du går INTE
i affärer.
-
”Slutändan” är ett fult talspråksord som även
ofrånkomligen betyder ”slut på rumpa”. Använd istället i text ordet Ytterst.
-
”Var ” och ”vart” är två olika ord, lär dig
använda dem korrekt. Vart ska du gå och var ligger
bollen.
-
Använd inte metaforer om det inte känns
som du kan hantera det. Fula och märkliga metaforer
är mycket störande i en text. Vad är egentligen en
”mångfacetterad språngbräda”?
-
När det kommer till siffror är regeln följande: skriv
med bokstäver ett till tolv, skriv med siffror 13 och uppåt.
-
När du ska skriva ett av dessa krångliga
”någonting och någontingsjukan” skrivs dessa som
följer: mul – och klövsjukan, idé – och lärdomshistoria.
-
Gällande förkortningar: uttalas varje bokstav
för sig skrivs dessa i versaler: TRF, om det uttalas
som ett ord kan det skrivas med gemener och stor
bokstav: Saco
-
Att använda ordet ”leverera” som prestation
är en ful entreprenörsanglicism. Du kan inte ”Leverera ett bra jobb”. En lastbil kan leverera varor. Du
kan prestera bra på jobbet.
-
Lär dig använda ”de” och ”dem” korrekt.
-
”Öppna upp” är en tautologi, att öppna dörren säger vad du vill säga. Samma sak med ”möta
upp”, träffa eller möta heter det.
-
”Även fast” är ett annat fult språkfel, det heter
även om eller fastän.
-
Det heter en mindre bil än min stora och
färre bilar än på den parkeringen, inte ”mindre bilar”
om få substantiv till antalet.
-
Ordet ”så” används ofta i talspråk och är sällan korrekt i skrift. Fundera varje gång du vill skriva
ut om det verkligen passar.
-
”Mansjukan” upprepa inte ”man, man, man” i
din text. Tänk igenom. Vem menar du när du skriver
”man”? Ofta syftar du på någon specifikt, så som ”debattören” eller ”industriarbetarna”. Skriv det då och
var noggrann med den biten istället för att slarvigt
slänga dit ”man”.
-
I debatt och opinionsartiklar ska du vara
konkret och ha ett allmänt tilltal. Få personer är så
pass intresserade av dig som person att de vill läsa en
text med upprepat ”jag jag jag”. Försök att utmana dig
själv genom att inte använda ”jag” om det inte är helt
ofrånkomligt. När du vill skriva ”jag” tänk istället på
om du skulle formulera om till en objektiv mening.
-
Stapla inte retoriska frågor på varandra. Det
är fult och ser amatörmässigt ut. ”Ska det verkligen vara så här i Sverige i dag? Har vi inte kommit
längre? Bryr vi oss inte om de fattiga?”
-
Akta dig för upprepningar. Läs igenom texter
högt för att kontrollera om du använder ett ord om
och om igen i samma stycke.
du har vissa vänner eller kollegor som arbetar med
eller är intresserade av samma ämne kan du plinga
dem i sociala medier. Exempelvis: ”Har skrivit om
alkoholpolitik, pling @andersandersson”. Tänk bara
på att använda detta med sunt förnuft. Ingen vill bli
spammad en gång i veckan på desperata ”läs mig!”
meddelanden.
•
Dra i strid i rätt tid
Vill du gå ut med ett angrepp på ett motståndarparti, gör det inte när de har kongress eller liknande
och inte har tid och lust att läsa. Tänk på vilken din
publik är.
•
Exempel med måtta
Ta gärna upp exempel på ett problem eller en situation du vill lyfta, men bli inte för sentimental och
personlig och stapla inte exempel på varandra.
•
Läsvärdhet
Skriv inte för långt och tjatigt, var noga med
språkreglerna.
•
Korrläs
Att ”korra” är slang för korrekturläsning, läs alltid
igenom din text en andra och tredje gång, försök att
läsa den på ett nytt sätt, exempelvis högt för dig själv
eller skriv ut och läs på papper. Försök att hitta en
andra utomstående person som kan hjälpa till. Även
om en text har bråttom ut, hoppa inte över detta moment! En text blir i princip alltid bättre av att få en
andra genomläsning.
•
Rubriktänk
Så gott som alla tidningar och digitala debattsidor
sköter rubriksättningen själva. De kommer med
stor säkerhet leta efter något klatschigt eller kontroversiellt att sätta som rubrik. Om du har möjlighet,
försök att få lite insyn i rubriksättningen så det inte
blir en helt missvisande orättvis rubrik. Ge gärna ett
förslag på rubrik själv.
Generella tips och slutkoll
Text:
Hanna Marie Björklund
Har du kontrollerat för ovanstående punkter? Bra, då
får du här med dig några sista tips på vägen.
Form:
Niklas Svanlindh
•
Få spinn på din artikel
Länka din artikel i alla dina sociala medier, länka
egen blogg om sådan finns till artikeln på nätet. Om
[email protected]