Transcript Möjlighet till delaktighet för ungdomar med utvecklingsstörning – en

2014-04-03
Möjlighet till delaktighet för
ungdomar med
utvecklingsstörning – en fråga
om människosyn och
kunskapssyn
Linköping 2014 – 04 – 03
Elisabet Frithiof
[email protected]
Linnéuniversitetet, Växjö
Utvecklingsstörning –
en fråga om delaktighet...
” …i de skolorna så finns det
utbildning, för att utbilda sig. Ja,
det är då man ser att man är
utvecklingsstörd, att man stör dem
som utvecklas…”
(Blomman)
I. Bärande begrepp
Disposition
I. Bärande begrepp
II. En historisk tillbakablick
III.Vad säger forskningen?
IV.Delaktighet – goda exempel
Delaktighet
– Berätta om Dig själv!
Från WHO via Socialstyrelsen,
utifrån en biopsykosocial modell:
Kroppen
– Om mig själv? Det börjar som, ja. Året,
det började 19XX, när jag blev till. Och
när jag blev till, så hade jag två saker,
som jag hade inne i min kropp när jag
blev till. Jag hade Downs syndrom och
funktionshinder – hade jag. Men det
var inget fel på mig bara för det. Det är
det inte.
(Blomman)
graden av delaktighet
Psyket
Omgivningen
1
2014-04-03
Delaktighetsinskränkningar
Delaktighet
• I samspel mellan personen och
omgivningen (ICF-CY)
Def. ”En persons engagemang i
livssituationer”, vad personen faktiskt gör.
• Engagemanget
Def. ”att delta, att ingå i eller att vara
involverad inom ett livsområde, att vara
accepterad eller att ha tillgång till
nödvändiga resurser.”
•”problem som en person kan
ha i engagemang i
livssituationer”
En fråga om tillgänglighet
Demokratiaspekten delaktighet
•Fysisk
•Auditiv
•Visuell
•Kognitiv
•Funktionshindrande miljö?
•Funktionshindrande lärmiljö?
Att vara delaktig, att delta
• I vilka sammanhang får jag vara med?
• I vilka sammanhang kan jag vara med?
• I vilka sammanhang vill jag vara med?
( Molin, 2004)
människosyn
Människosyn
Uppfattningar om människan,
hennes möjligheter och
begränsningar, hennes ursprung
och mål
kunskapssyn
samhällssyn
Vad är en människa?
Vem är människan?
2
2014-04-03
Samhällssyn
Kunskapssyn
• Vad är kunskap?
• Hur blir kunskap till?
• Vilken kunskap värderas högst?
•Samhällsbildning – varför och hur?
•Vad ska gälla i ett samhälle?
•Vad går det hela ut på?
•Individens och samhällets ansvar
•Fostran och utbildning
•Delaktighet/marginalisering m.m.
Ett arv från Immanuel Kant ...
En skola för alla
•Education for all
FN- konventionen om mänskliga
rättigheter för personer med
funktionsnedsättning
EFA
Internationell utbildningspolitisk
överenskommelse sedan 1990talet
Tolkas, ifrågasätts, prövas ...
Att stödja en…
• …utveckling av personlighet,
begåvning och kreativitet hos
personer med funktionsnedsättning
samt av deras mentala och fysiska
färdigheter till deras fulla
möjligheter…
(artikel 24)
•
... säkerställa ett sammanhållet utbildningssystem
på alla nivåer och livslångt lärande inriktat på full
utveckling av den mänskliga potentialen och
känslan för värdighet och egenvärde samt
förstärkning av respekten för de mänskliga
rättigheterna, de grundläggande friheterna och den
mänskliga mångfalden.
(Artikel 24 Utbildning)
Stödet? Tillgängligheten?
Resurserna?
• En persons engagemang i
livssituationen utbildning och lärande
• Samspelet med omgivningen
• ... att vara involverad inom utbildning
att vara accepterad eller att ha
tillgång till nödvändiga resurser
3
2014-04-03
Vidare (artikel 24):
... personer med funktionsnedsättning ges
nödvändigt stöd inom det allmänna
utbildningssystemet för att underlätta deras
ändamålsenliga utbildning, samt
ändamålsenliga individanpassade
stödåtgärder erbjuds i miljöer som erbjuder
största möjliga akademiska och sociala
utveckling som är förenlig med målet
fullständig inkludering.
Normalitet/avvikelse
Inkludering
Varje elev ska trivas, ha vänner och
nå skolans samtliga mål. Alla
känner sig delaktiga i ett
demokratiskt samarbete och en
lärande gemenskap. Olikhet
uppfattas som en tillgång.
(Nilholm, 2013)
II. En historisk tillbakablick
•Mest förekommande, det vanliga
•Det önskvärda
•Rättesnöret, normen
Hur mycket avvikelse tål lärmiljön?
Skilda utbildningspolitiska
drivkrafter:
• En strävan efter att normalisera det
avvikande, att delaktiggöra individer
• En strävan efter att ”ha var sak på sin
plats”, att kategorisera
”Mainstream”
Normalisering, att delaktiggöra
•Undervisningsinitiativen vid
mitten av 1800-talet....
• Försök att undervisa
”idioter”?
4
2014-04-03
Normalisering, att delaktiggöra
Delaktiggöra de ”obildbara”…?
•Utbildning för bildbara sinnesslöa
1954
•Särskolan med läroplan
Träningsskolan 1968
1960-tal…institutionsliv oftast i
Landstingets regi…
In mot mainstream
”På tal om mat… Man bredde
smörgåsar på kvällen, hackade dem i
tärningar och la allt i rostfria skålar
som sattes i skafferiet. På morgonen
hällde man gröt eller choklad i
skålarna – och ’skyfflade in’ det. Jag
var trettio år och vågade inte säga vad
jag tyckte och inte heller ändra på
något…”
(Jonasson, 1994, s. 30f).
•Särskolan kommunaliserad 1997
•Inte bara Komvux utan också
Särvux
•Betyg och bedömning i särskolan
2011
III. Vad säger forskningen...
Inom utbildningssystemet
... om lärmiljöer och dess villkor
när det gäller delaktighet?
• Ett bristtänkande
olikhet,
mångfald
• Särlösningar som ”naturliga” för det
”avvikande”
• Stark tradition av att någon annan ska
ta hand om det avvikande
• Många studier om både delaktighet
och utanförskap i särskolan
5
2014-04-03
Si och så med delaktigheten...
Eleverna saknar lust och mod
att engagera sig, men lärarna
tror att det handlar om
delaktighet. (Tetler, 2011)
Människosynen,
kunskapssynen och
samhällssynen har betydelse
“The results show that the most
important factor in integration work
is the adults' attitudes and values.”
(Karlsudd, 2011)
Delaktighetens villkor...
Människosyn: ”funktion”
•Mening, makt och utbildning –
Delaktighetens villkor för personer
med utvecklingsstörning
Människan – den fungerande
maskinen.
(Frithiof, 2007)
Funktionshinder/funktionshindrad
Vad händer om brister i funktionen
visar sig?
Eller… utvecklingsstörning?
Människan som den utvecklade
individen
Charles Darwins tankar.
Vad händer med den individ som visar
brister i sin utveckling?
Struggle for Life. Survival for the fittest.
Språket formar elevers
delaktighet
• Skolans pedagoger talar om elever i termer av:
• ”obegåvad”
• ”några snäpp över sjuttio”
• ”trög i huvudet”
• ”katastroflågt IQ”
• ”ligger lågt”
• ”slagit i sitt utvecklingstak”
• ”lite dum”
• ”särskola?”
•
(Hjörne & Säljö, 2007)
6
2014-04-03
Delaktighet i kultur
Forskningsprojektet
•Kultur för alla –
Funktionsmöjligheter i det
museipedagogiska mötet (Frithiof,
2013)
• Syftet var att i ett
tillgänglighetsperspektiv studera de
pedagogiska möten, som äger rum i
Sagomuseets regi.
Museets pedagoger
•
•Elever
•
Personal i DV
•
•Skolans personal
•
Kulturarbetare i DV
Funktionshinder…
• Risken finns att ett icke-erkännande
eller misskännande medför att
enskilda personer inte kommer till sin
rätt utan tillskrivs eller tvingas in i en
förvanskad och inskränkt tillvaro
(Taylor, 1992/1995).
Forskningsfrågor:
• Hur gestaltas och vad innebär det
målgruppsriktade, museipedagogiska
arbetet?
• Hur uppfattas det museipedagogiska
arbetet av enskilda personer i
målgruppen i termer av tillgänglighet,
interaktion, delaktighet och
kulturupplevelser?
Funktionshindrande/funktion
sstödjande miljö?
•Skolpersonal som tolk
•Avvägningsfrågorna om när och
hur en översättning är nödvändig.
•Besluten grundar sig i hur ”tolken”
uppfattar sig själv och sitt uppdrag
i relation till eleven.
7
2014-04-03
”En persons engagemang i
livssituationer”
– Du gillar också hunden?
– Nej.
– Men Du står här bredvid?
– Mm…
•”… att få vara rädd under trygga
förhållanden…”.
Att våga… vara delaktig...
•”Det var häftigt!”
•”Man får ju visa sig lite modig
ibland!”
•”Man får pröva lite nytt!”.
Det museipedagogiska arbetet
Delaktighet – att göra
•En vilja hos besökarna att delta
•Funktionshinder och
funktionsmöjligheter
•En vilja att undanröja hinder
•En ambition att skapa, gestalta
och uttrycka kultur tillsammans
• ” En del elever har svårt att hålla fokus
och koncentration då det är mycket
olika intryck. ” (skolpersonal)
• Drygt 30 minuter sitter yngre elever i
träningsskolan helt koncentrerade i en
fullsatt lokal och lyssnar.
Delaktighet – engagemang
Delaktighet – att har tillgång till
nödvändiga resurser
” Alltså tre gånger vill de [vuxna i Daglig
verksamhet, mitt tillägg] att vi visar
vår berättelse När fåglarna valde
kung. Vi har verkligen något stort att
träna inför.”
(personalens minnesanteckning)
(fältanteckningar)
– Du gillar också hunden?
– Nej.
– Men Du står här bredvid?
(Fältanteckningar)
– Mm…
”… att få vara rädd under trygga
förhållanden…”.
8
2014-04-03
Forts. Kulturupplevelser
På tal om resurser...
• ”Det var häftigt!”
• Maktrelationer, inte faktiska behov
hos utsatta barn, styr fördelningen av
resurser.
• Det som anses vara ett avvikande
beteende i en stadsdel och vid ett
läge i konjunkturcykeln anses vara
normalt vid andra omständigheter.
•”Man får ju visa sig lite modig
ibland!”
•”Man får pröva lite nytt!”.
(Fältanteckningar)
(Lutz, 2009)
Funktionshindrande/stödjande lärandemiljö
Gymnasiesärskolan är en komplex
skolform, som både reducerar och
konstruerar hinder.
(Mineur , 2013)
Delaktighetsmodell
Verktyg för att
• analysera för graden av delaktighet
• ringa in barriärer, funktionshinder
• hitta främjande faktorer för delaktighet
• underlätta ett skiftande av fokus från att lägga
ansvaret för en icke fungerande skolsituation hos
eleven, till ett mer kontextuellt synsätt
• stödja arbetet med att lyfta barnperspektivet i
enlighet med Barnkonventionen.
•
(Szönyi & Söderqvist Dunkers, 2013)
• Szönyi, Kristina & Söderqvist Dunkers,
Tove (2013). Där man söker får man
svar. Delaktighet i teori och praktik för
elever med funktionsnedsättning.
Stockholm: Specialpedagogiska
Skolmyndigheten.
Att mäta upplevd delaktighet/
delaktighetskränkning
•Hur en person upplever sitt behov
av stöd
•Självskattning och genomförande
•Assessment of participation in
people with a mild intellectual
disability (Arvidsson, 2014)
9
2014-04-03
Delaktiggöra?
•Någon ger stöd.
•Någon tillgängliggör miljön.
•På vems villkor?
•Får, kan och vill vara
delaktig.
•”Vi vill kunna välja det vi vill
ha, inte bara det som är
•möjligt.”, säger en ung person
med funktionsnedsättning
The Lisbon Declaration 2007:
Young People´s Views on IE
Hearing i Bryssel 2011
• Vi vill inte ha sympati; vi vill bli
respekterade som framtida vuxna, som ska
leva och arbeta i vanliga miljöer.
• Vi har rätt till samma möjligheter som alla
andra, men med det stöd vi behöver.
• Alla i samhället måste vara medvetna om,
förstå och respektera våra rättigheter.
• Vad betyder inkluderande
undervisning för dig?
• (European Agency for Development in
Special Needs Education, 2008).
• Kan du beskriva hur inkluderande
undervisning uppnås eller borde
uppnås på en praktisk nivå i din skola?
• Vilka är de största vinsterna och
utmaningarna som inkluderande
undervisning medför eller kan medföra i
din utbildning?
IV. Delaktighet – goda exempel
10
2014-04-03
”Integrerad scenkonst”
Främja delaktighet
Fast anställda
Fackligt anslutna
Marknadsmässiga löner
Högskoleutbildade
En scenskola för blivande
skådespelare
www.moomsteatern.se
”Varje barn har en utvecklingspotential
vars gränser ingen känner…
Skolans organisation och
resursfördelning måste därför ta
hänsyn till varje barns unika
utvecklingsmöjligheter och
förutsättningar för lärande”
(Salamancadeklarationen)
Framtiden…
Att ofta ställa frågan:
”Framtiden är inte ödesbestämd, utan
kommer att formas av våra värden,
tankar och handlingar”
(Federico Mayor, Svenska Unescorådet, 2001, s.13).
Skulle det kunna
vara på ett annat
sätt?
Inklusive våra s.k. språkhandlingar…
Fortsätt att fundera över Din
Diskutera:
människosyn,
kunskapssyn och
samhällssyn!
• Vad menar ni med delaktighet?
• Hur pass delaktiga är barnen/eleverna?
• Hur vet ni det?
• I vad mån är ni överens om en
målsättning?
• Vad finns det för möjligheter, utmaningar
och dilemman?
11