Transcript Veidekke Magasin nr.3 2010

Magasin
Nr. 3 – juli 2010
Tema: HMS
HMS-priset 2009: Gulskogen senter
Hele Hoffmann involveret i Strategi 2015
Sommerkonkurranse!
Sylve oppe og går
Bedriftsmagasin for Veidekke ASA
Tett på Innhold
Konsern
2 Leder
3 Styretur i Stockholm
3 Markedskommentar
3 Nye og skjerpede miljøkrav
3 Kom igång med Veidekkes inspirationsverktyg!
4 HMS-priset 2009
5 Fyra värdiga vinnare
5 ”Hälsofrågorna måste prioriteras”
6 Målet är ett skadefritt Veidekke
7 Hoffmann og Strategi 2015
Aktuelt – HMS
8
11
12
14
14
15
16
18
19
20
21 22
24
Hardangerbroa
Flagermus og frøer forhalede projekt
HMS i Drift og vedlikehold
Anleggsledere samlet i Drift og vedlikehold
Enkle grep løser store problemer
Tok betongfagprøven med beste karakter
Bygger nytt servicestall for Skånetrafikens
”järnhästar”
Veidekkestroppen – sommerkonkurranse!
Sommer med Redcord
Organisasjonsendringer i Asfalt
Bjørneparken Kjøpesenter åpnet på Flå
Nulltolerans från början till slut
Løser praktisk problem og forskønner byen
Forbedringsprosesser
26 Sylve oppe og går
27 God kamerat med Sylve på prosjekt
Genistreken
28 Selvlukkende døråpning i støvtildekking
28 Veidekke bane på nattjobb i Oslos
underverden
Eiendom
29
30
31
32
32
Building Blocks
Hur hittar vi i miljö- och klimatdjungeln?
CUT THE CRAP! Första TellHus blir verklighet
Fjärrvärmeanslutna byggbodar
Årvollbrinken er i rute
Nye oppdrag
33 Nye oppdrag
33 Syttende maj
Tett på
34 Jubilanter i 3. kvartal
35 Gikk til nytt prosjekt
Baksiden
Best sammen
Vi er snart halvveis i 2010, og så langt har det gått omtrent som
forventet. Vi har sett en økning i aktiviteten, men samtidig ser vi
også at konkurransen hardner til. Mot slutten av 2009 så vi på det å
bygge en virksomhetsmessig god bro over 2010 som den viktigste
utfordringen, før vi skulle møte et bedret marked i 2011. Fortsatt
er dette noe av bildet vi ser på fremtidsskjermen, men vi kan ikke
oppleve dette uten å kjempe. Den viktigste er å oppnå ønskede
marginer, men vel så viktig er det at vi må gjøre dette sammen. I
Norge har vi en kjent fotballtrener, Nils Arne Eggen i Rosenborg,
som i alle sammenhenger snakker om at det viktigste i fotball er at
hver og én har et ansvar for å gjøre hverandre bedre. I samspillet
mellom våre ulike kompetanseområder må vi minne hverandre på
at vi alle spiller på samme lag, og at det er med godt lagspill vi kan
vinne kampen.
Historien har vist at markedsutviklingen stadig endrer seg, og
utviklingen vi så før finanskrisen slo til, ser vi nok aldri igjen. Vi
hadde for eksempel et boligsalg som syntes å være umettelig, og
som i ettertid har vist seg var langt over det fornuftige. For å møte
hverdagen trenger vi alle motivasjon og arbeidslyst, og en forutsetning for å få dette, er å lade batteriene. Våren har vært kaldere
enn vanlig, så la oss håpe at det kommer av at finværet er spart til
ferien. Jeg håper på mange og solrike dager, på hygge med familie
og venner, på mye god mat og drikke, og på aktiviteter som gjør at
jeg kommer tilbake i august i litt bedre form enn når jeg nå reiser.
Det er også naturlig å benytte denne anledningen til å takke
varmt for all oppmerksomhet jeg fikk i forbindelse med feiringen av
min 60-årsdag. Takk for hilsener via telefon, e-post, og på bloggen
www.terjes-tanker.no, for gaver og hyggelige ord. Det å bli 60 er
ikke noen prestasjon, men jeg må innrømme at det fremkaller både
en rekke minner, og inviterer til refleksjoner. Jeg vil nok en gang
få konstatere at Veidekke er en bedrift som har bygget, og bygger
sin fremtid på mennesker som også har en stor plass til andre i sin
gjøren og laden.
Vi gjør mye bra innen helse, arbeidsmiljø og sikkerhet i
Veidekke, men erfaringer fra driften viser oss at vi fortsatt har
mange utfordringer. I dette nummeret av Veidekke Magasin har vi
valgt HMS som tema, og her kan du lese om det gode arbeidet som
allerede gjøres rundt om i bedriften og om hva vi må bli bedre på.
Gjennom Veidekkes samarbeid med Carolina Klüft – en av
Sveriges dyktigste friidrettsutøvere – har vi lært at gode prestasjoner krever at vi trener og utvikler både hjertet, energi og glede.
Vi skal etter sommeren lansere et helseprosjekt i Veidekke hvor
nettopp disse tre delene settes i fokus, men begynn gjerne allerede
i sommer. Hjertet stimuleres gjennom fornuftig mosjon og trening,
energi får vi ved å spise sunt og godt, og gleden finner vi best i
samspill med familien og gode venner. Bruk sommeren på egen
helse, og så kan vi alle være litt bedre rustet til den lange høsten.
God sommer! n
36 Bellonahuset tar energirekorden
Terje R. Venold
konsernsjef
Veidekke ASA
Hoffmann A/S
Veidekke Sverige AB
Hovedkontor
Postadresse: Postboks 505 Skøyen
N-0214 Oslo
Besøksadresse: Skabos vei 4
Telefon: + 47 21 05 50 00
Telefaks: + 47 21 05 50 01
e-post: [email protected]
Hovedkontor
Postadresse: Fabriksparken 66,
DK-2600 Glostrup
Besøksadresse: Fabriksparken 66
Telefon: + 45 43 29 90 00
Telefaks: + 45 43 43 34 22
e-post: [email protected]
Stockholmskontor
Postadresse: Box 1503
S-172 29 Sundbyberg
Besøksadresse: Löfströms Allé 7
Telefon: + 46 8 635 61 00
Telefaks: + 46 8 635 61 99
e-post: [email protected]
Veidekke Magasin
Ansvarlig redaktør: Kai Krüger Henriksen
Redaktør: Gunvor Bergan
e-post: [email protected]
Redaksjonsutvalg: Tore Gudmundsen, Øystein
Gundersen, Steinar Krogstad, Per-Inge Linnerud,
Kjetil Nyseth, Ole R. Paulsen, Ane Sangnes, Lasse
Vollesen og Sylvianne Bergman
Kontakt for Veidekke Magasin:
Lasse Vollesen
e-post: [email protected]
Kontakt for Veidekke Magasin:
Sylvianne Bergman
e-post: [email protected]
Foto: Ane Sangnes
E
LJØM RKET
MI
Layout og trykk: Comitas
41
2
22
Forsidebilde:
Anleggsleder for drift- og vedlikeholdskontrakt
Søndre Hedmark, Thomas Oustad, og direktør
for Drift og vedlikehold, Øyvind Moen, tar sosialt
ansvar i potet- og sekkeløpet.
Foto: Ane Sangnes
09
Trykksak 7
Konsern
Tett på
Styretur i Stockholm
Koncernstyrelsen i Veidekke ASA har som tradition att i samband med
ett styrelsesmöte göra et årligt studiebesök för att träffa centrala personer i koncernen. I år hade styrelsen lagt sin studieresa till Stockholmsområdet. Den 10–11 juni besökte de bland annat Kulla Gulla, Brf Snökristallen (TellHus), Liljeholms Torget, Kv Sädesärlan och Tvärbanan.
Besök på projektet Kulla Gulla som ligger ett stenkast från vårt kontor i Sundbyberg. Här uppför Veidekke
Entreprenad AB, Region Bygg Stockholm, 127 klimatsmarta hyreslägenheter och lokaler åt Svenska Bostäder.
Bygget inleddes 2009 och ska stå klart under senhösten 2010.
Under båtturen och efter alla besöken på projekten blev det intressanta diskussioner. Fr v. Annika
Billström, Per-Martin Eriksson och Peder Chr.
Løvenskiold.
Här presenterar David Grimheden, arbetschef på
Region Bygg Stockholm, projektet Kulla Gulla med
stor entusiasm.
Nye og skjerpede
miljøkrav
Här presenterar Sten Wetterblad, från Akademiska
Hus, projektet Svea Fanfar som ligger centralt i
Stockholm. Här planerar Bouwfonds Veidekke tillsammans med Akademiska Hus att uppföra en ny
musikhögskola samt ca 370 bostäder.
Fra 1. juli 2010 gjelder ny plan- og bygningslov
med tilhørende forskrifter. Nye forskrifter trer
i kraft om energi, avfall, helse- og miljøfarlige
stoffer, strålingsmiljø og radon, og planløsning i
bygningsdeler i byggverk. For mer informasjon,
gå inn på Statens bygningstekniske etat sine
nettsider: www.be.no. n
MARKEDSKOMMENTAR
Audun Blegen
Svenskene har
klart det igjen
De fleste har fått med seg at den svenske økonomien ble rammet hardt av finanskrisen. Et historisk
sterkt fall i industriproduksjonen, salg av Volvo og
et SAAB som nesten ble radert fra kartet, førte til
en kraftig oppbremsing i økonomien og dermed
også i byggenæringen. Spesielt fikk Göteborg og
Vest-Sverige mye av nedturen. Privatkonsumet har
imidlertid holdt seg høyt, og i Stockholm området
har man i svært liten grad merket noe til krisen.
Nå ser det ut til at Sverige opplever en uventet
rask gjenopphenting av økonomien. Større skatteinntekter og lavere utgifter til arbeidsledighetstygd
bidrar til at budsjettunderskuddet i 2010 ser ut til
å bli betydelig mindre enn forventet. Budsjettet
nærmer seg balanse og statsgjelden ser ut til å bli
redusert fra 39 prosent i 2009 til 36 prosent i 2011.
Veksten i økonomien er sterk og forventes å ligge på
rundt 3 prosent i år og neste år. Svenskene har klart
det igjen. I motsetning til Norge der man aldri greide
å få noen reell kriseforståelse, har svenskene brukt
de siste to årene til å effektivisere og øke produktiviteten. Når så markedet kommer tilbake, følger det
også en sterk vekst med på kjøpet. Mens svenskene
har trimmet økonomien, har Norge opplevd tidenes
streikevår, der slagordet fortsatt synes å være at det
er mer enn nok penger å ta av. I det korte løp er dette
til å leve med, men på lang sikt vil vi oppleve at
norsk økonomi blir mindre robust med stadig færre
sysselsatte i verdiskapende virksomheter.
Styret og konsernledelsen i Veidekke var i andre
uken i juni på befaring i nettopp Stockholm, og de
inntrykk man sitter igjen med bekrefter den svenske
oppgangen. Aktiviteten innenfor bygg- og anlegg
oppleves som formidabel. Omfanget i både infrastrukturprosjekter, næringsbygg- og boligprosjekter fremstår nesten som enorm. Og enda bedre.
Veidekke har en finger med i spillet på svært mye av
dette, og det merkes. Veidekke Sverige kunne ved
rundingen av første kvartal vise til Veidekkes mest
solide ordrereserve, og sakte men sikkert ser vi at
også marginene forbedres. Dette bør gi arbeidsro,
men også inspirasjon til å strekke seg enda lengre.
Det er et svært solid inntrykk som leveres av de
svenske enhetene, og for nordmenn som kommer på besøk fremstår virksomheten som ”mer
Veidekke” enn i Norge. Det er entusiasmen som
dominerer. Det gleder – og utfordrer.
Heia Sverige! n
Kom igång med
Veidekkes inspirationsverktyg!
Snart kan alla medarbetare i hela Veidekke logga
in på företagets egen hälsowebb som tagits fram i
samarbete med Carolina Klüft. Hälsowebben handlar
om att man ska ta hand om hela sig. Nyckelorden är
Hjärta (träning), Energi (kost) och Glädje (upplevelse).
Detta verktyg är frivilligt för dig och det är något du
kan använda för att inspireras av på din fritid och
även inspirera andra med dina tips och trix. Detta
har vi tagit fram för att vi ska jobba med målet ”Flere
gode arbeidsår for alle”.
I nästa nummer av Magasinet kommer det ännu
mer information om detta till dig! n
33
Konsern
Seier´n er vår!
HMS-prisvinnare 2009 från vänster
Rune Ingebretsen, Geir Boman och
Nils A Mogstad.
De nio juryledamöterna från hela Skandinavien var eniga: Gulskogen senter, Drammen,
Veidekke Entreprenør, skulle vinna HMS-priset 2009.
Gladare vinnare än Nils A Mogstad, Geir Boman och
Rune Ingebretsen hade inte stått att finna, när de tre
tog emot den vackra skulpturen ur koncernchefen
Terje R Venolds hand.
Det vinnande projektet, en ny- och ombyggnad
av ett köpcentrum åt Steen & Ström, har en kontraktssumma om över 640 miljoner norska kronor.
Projektet i fyra etapper har pågått sedan januari 2007
och blir klart i november i år. Köpcentret innehåller
131 butiker och totalytan ökar från 30 000 kvm till 55
000 kvm. Verksamhet har pågått under hela byggtiden. Veidekke hade i genomsnitt 50 egna anställda i
projektet och lika många underentreprenörer.
– En byggtid på 46 månader är rekordlång, konstaterade en nöjd Nils A Mogstad, när han presenterade projektet för de nära 80 åhörarna från Norge,
Danmark och Sverige vid HMS-dagen i Stockholm
den 25 maj.
Sjukfrånvaron har i snitt legat på lite under 3,5
procent och vi har haft noll i skadefrånvaro.
I ett fall när en medarbetare blev skadad, har vi
givetvis följt honom till sjukhuset. Vi såg till att vidta
en omorganisation, så att denne medarbetare har
4
kunnat återgå till arbetsplatsen i ett alternativt arbete
som han klarat av. Vi hade en medarbetare som skadade synen och därför inte kunde köra bil på ett tag.
Då körde arbetsledaren honom hem varje kväll och
hämtade honom varje morgon under en period.
- Om ett företags framtid kan
mätas på något sätt, så är det
känslan de anställda har i magen
när de vaknar på morgonen.
På UE-sidan var det lite sämre, där vi hade två
skador med frånvaro och två utan. Den underentreprenör som hade sämst statistik hade vi möte med
och diskuterade förändrings- och förbättringsmöjligheter. De var tacksamma och väldigt nöjda med det.
Varje tisdag morgon har vi 15 minuters HMSinformation, både på norska och på engelska för de
medarbetare som inte är norrmän.
Vi har arbetat med olika fokusområden, som till
exempel rent bygge, brandskydd, första hjälpen, etc.
På miljösidan har vi bland annat arbetat med
källsortering av avfallet, där avfallskärlen placerades
under tak och med tillgänglighet från alla våningsplan. Vi har arbetat med CoBuilder, miljödatabasen
för miljöfarliga ämnen. Av 231 registrerade produkter
kunde vi ersätta 10 procent med sådana som var mer
miljöriktiga.
Därutöver har vi har också varit pilotprojektet för
Sylve, det system som rapporterar avvikelser inom
HMS, yttre miljö och kvalitet, som vi arbetat med
inom Veidekke. Planen är nu att det ska rullas ut i hela
Veidekke Entreprenør i Norge under sommaren.
Till sist berättade Nils A Mogstad att utbildning
varit en viktig del av verksamheten. Under produktionstiden har många kurser i säkerhet ägt rum.
Sommaren 2008 hade vi en beredskapsövning som
var mycket uppskattad och som lärt oss mycket om
hur vi ständigt ska kunna bli bättre. n
Konsern
Fyra värdiga vinnare
- I år hade vi fyra väldigt goda vinnare av HMS-priset i Veidekke. Det är de som inspirerar mig att tro att vi
klarar nästa generations HMS-arbete.
Det sade Terje R Venold innan HMS-priset delades
ut till medarbetarna på projektet Gulskogen senter i
Drammen.
Det är trettonde gången som HMS-priset delas
ut. Sedan 2003 har priset blivit ett skandinaviskt pris.
Litra Grus
AS och
Arvid Jordet
vann HMSpriset 2009
i Veidekke
Industri.
Priset delas ut till en enhet, en person eller ett projekt
som visat stort engagemang för HMS-arbetet.
Övriga nominerade HMS-projekt 2009:
Litra Grus AS, Veidekke Industri
Elisabet Langbråten vann det svenska HMS-priset
2009.
Elisabet Langbråten, HMS-samordnare Veidekke
Entreprenad AB, Region Bygg Stockholm
Projekten Gullregnet, Middelfart och Gudenåcentret,
Tørning, Hoffmann AS n
Palle Priska, Troels Søgaard, Steffen Hansen
och Peder Hovgaard Øder från Hoffmann vann
Danmarks HMS-pris 2009.
Terje R Venold:
”Hälsofrågorna måste prioriteras”
Vi har varit bäst på HMS, men nu har vi tappat fart. Att göra som ”vi alltid har gjort” räcker inte.
Koncernchefen Terje R Venold var lite bekymrad, men också väldigt stolt över fantastiska insatser.
Under HMS-dagen visades en intervju med Harald
Norvik, strategisk rådgivare på ECON, som konstaterade att HMS i själva verket inte är någonting annat
än business. Ett bra HMS-arbete är bra för kunden,
eftersom det ger längre sjukfrånvaro och därmed
ökad produktivitet och bättre kvalitet. Det ger också
goda förutsättningar att rekrytera de bästa medarbetarna.
I detta instämde koncernchefen Terje R Venold
helhjärtat när han förklarade att han under det gångna året funderat på vad vi kan göra för att komma
vidare med HMS-arbetet.
– Det är otroligt mycket bra som görs, men vi kan
inte acceptera de olyckor, till och med med dödsfall
som följd, som vi har haft inom Veidekke under 2009,
även om vi har haft en god standard på vår arbetsmiljö i 20 års tid. Nu är det dags att på nytt ta en ledande
position inom HMS.
Varför tror jag att vi kan bli bättre? Därför att vi
har så fantastiskt många goda exempel i koncernen.
Dessutom ser vi alla sambandet mellan ett bra HMSarbete och ett gott resultat.
Men vi har en stor potential att höja resultatet i
koncernen, förklarade Terje R Venold när han pekade
på Veidekkes HMS-mål:
- Ett skadefritt Veidekke
- Flera goda arbetsår för alla
- Att vi skapar arbetsplatser med motiverade
och engagerade medarbetare.
Respekt för individen är viktigast
– Det här arbetet gör vi inte för att visa bra statistik,
få konkurrensfördelar och tjäna pengar. Det är viktigt,
men framför allt gör vi detta för att visa respekt för
individen. Vi gör det för att skapa god arbetsmiljö i
hela koncernen, sade Terje R Venold.
– Det vi hittills har jobbat minst med inom ramen
för HMS-arbetet är hälsofrågor. En del av statistiken
visar att sjukfrånvaron ökar. Därför måste vi prioritera
hälsofrågorna i framtiden. I koncernen har vi bestämt
oss för en målbild som vi kallar Posisjon 2015. Vi ska
vara bäst i varje enhet inom Veidekke till år 2015. Bäst
på HMS, bäst ekonomiskt, bäst på att arbeta på ett
involverande sätt och bäst på att ha de bästa kundlösningarna.
Det är starten för nästa generations HMS-arbete.
Det är en av koncernens viktigaste satsningar framöver, förklarade Terje R Venold, som passade på att
avliva en del myter som han dessvärre fortfarande
hör i företaget:
”HMS kostar pengar.” ”HMS tar för mycket tid.”
”HMS är något som myndigheter och företagsledningen lagt på oss och de förstår inte våra utmaningar i produktionen.”
– Vi måste vara på vår vakt mot ord och uttryck
som kan hämma vårt arbete. Vi som ledare har en
stor uppgift här, påpekade Venold, som också menade att vissa inte värdesätter dem som arbetar med
HMS-frågorna.
– För mig har HMS-medarbetarna hög status, sade
han.
Exakt vad ”nästa generations HMS-arbete” innebär hade han inte svar på, men han har funderat på
till exempel koppling av lön/incitament till HMS, inte
bara för tjänstemännen utan även för yrkesarbetarna.
Terje R Venolds avslutande ord till alla medarbetarna var:
– Vi kan om vi vill! n
5
Konsern
Tett på
Målet är ett skadefritt
Veidekke
- Målet är att sätta extra fokus på HMS, att skapa motivation och
inspiration och bli mer kända som det ledande HMS-företaget i byggbranschen.
Det förklarade HR/HMS/Miljö-ansvariga Bente
Lillestøl, Veidekke ASA, när hon hälsade alla deltagare välkomna till HMS-dagen i Stockholm den 25 maj.
Det var andra gången som denna dag arrangerades
i Stockholm.
– Med 6 000 egna medarbetare och lika många
underentreprenörer är vi nästan som ett litet samhälle. Vi ska alla kunna gå till arbetet utan att bli
skadade. Vi har två huvudmål: Ett skadefritt Veidekke
och att alla ska ha flera goda arbetsår i företaget. Ett
par av delmålen är ett H-värde som är mindre än 5,
inklusive UE och en sjukfrånvaro på nivån 3 procent.
Idag ligger H-värdet för koncernen på 5,8 exklusive
UE – här har vi en bit kvar att gå tills vi uppnår målet.
Sjukfrånvaron ligger på 5,6 procent i Norge, 3,1 procent i Sverige och 2,5 procent i Danmark.
Innan alla åkte hem till sitt fick Bente Lillestøl alla
deltagarna att ta med sig tre stycken hemuppgifter:
- Att i ord och handling se till att sprida information om det viktiga HMS-arbetet till sina medarbetare
- Att var och en ska klara nästa generations HMSarbete
- Att var och en tänker över och förbättrar sitt eget
HMS-arbete
Strategisamling i Hoffmann:
Alle medarb
För Carina Larsson, HR-chef inom Veidekke i Sverige
sedan förra hösten, var det premiär med HMSdagen. Här hälsar hon alla välkomna till HMS-dagen
i Stockholm den 25 maj.
Bente Lillestøl uppmanade alla deltagare vid HMSdagen att sprida informationen vidare till alla medarbetare om vårt viktiga HMS-arbete.
Næsten 400 medarbejdere var
d. 28 maj samlet i Kulturcentret Den Sorte Diamant - i København,
til Hoffmann-seminar 2010. Det var
3 år i træk, at alle medarbejdere
var inviteret til fælles samling.
Og endnu engang var det en stor
succes.
Fra Jylland var der arrangeret fællestransport med
tog, og håndværkere og funktionærer fra alle dele af
Danmark indfandt sig i de smukke omgivelser ved
Københavns havnefront.
Det overordnede tema for dagen var ”Strategi
2015” og vores 4 værdier – Professionalisme,
Ærlighed, Entusiasme og Nytænkning.
Alle medarbejdere har deltaget i arbejdet med
den store nu-situationsanalyse, som har været gennemført i årets første måneder. Og hovedkonklusionerne blev præsenteret for alle.
Lars Andersen, fil.dr. och forskningsledare på NTNU
Samfunnsforskning, höll ett mycket intressant föredrag om involverande HMS och realitetsorienterad
planering. Han pekade på fem viktiga teser för
att undvika olyckor: Ta bort små fel tidigt! Undvik
förenklingar! Genomför riskanalyser i produktionen!
Robusthet! Respektera kompetensen hos alla medarbetare!
66
Bättre och snabbare produktion tack vare involverande planering berättade timmermannen Svein Erik
Nilsen på Veidekke Entreprenør om. Han framträdde
under HMS-dagen och talade om sina erfarenheter
av bland annat att en-veckorsplanering nu börjar bli
3-veckorsplanering och alla yrkesarbetare är synnerligen involverade i processen.
Jeg er involveret
Ved ankomsten fik alle overrakt en flot rød Hoffmann
T-shirt med påskriften ”Strategi 2015 – jeg er involveret”. Et symbol på at alle, igennem de mange
medarbejderinterviews og deltagelse ved kundeinterviews, har bidraget. Men også et tegn på, at det
videre strategiarbejde med henblik på at definere
Hoffmanns position i 2015, kræver fortsat involvering
af alle medarbejdere.
På den store scene, som var udstyret med en
imponerende model af Veidekke-huset og flot pyntet
med Hoffmann-vimpler, bød Direktør Torben Bjørk
Nielsen velkommen.
I hans indledning pointerede han vigtigheden
af, at vi konstant har fokus på sikkerheden på vores
byggepladser. Vi har branchens bedste tal, men
ambitionsniveauet skal stadigvæk være, at vi ingen
Konsern
Tett på
ejdere er involveret i Strategi 2015
ulykker har. For at understrege at dette handler om
mennesker, og vores nære kollegaer, når nogen kommer til skade, blev der vist billeder af de medarbejdere, med efterfølgende beskrivelse af arbejdsskadens
karakter, der har været udsat for en skade i 2010. Det
efterlod et stærkt indtryk i salen.
Torben Bjørk Nielsen og Økonomidirektør Jesper
Pedersen havde et indlæg om Hoffmanns situation.
Vi er en del af den finanskrise der stadigvæk raser
omkring os, og de markedsudsigter der er en følge
heraf. Men det går den rigtige vej for Hoffmann. Og
vi fastholder indtjeningen og formår at få nye sager i
ordrebogen.
Dialog og debat
Startskuddet til strategiprocessen skete i efteråret
2009. Her var Torben Bjørk Nielsen og Lasse Vollesen
på turné i Regionerne med en film med 8 eksterne
indlægsholderes bud på forskellige emner, alle med
temaet 2015. Her fik vi et indblik i hvordan fagforeninger, leverandører, brancheorganisationer, uddannelsesinstitutioner, bygherrer, fremtidsforskere, kunder
og samarbejdspartnere, så på fremtiden og hvordan de opfatter Hoffmann. Ved dialog og debat i
Regionerne omkring budskaberne i filmklippene, har
mange medarbejdere givet gode råd og ideer, som
efterfølgende er brugt i strategiarbejdet.
Igennem hele 2010 er der arbejdet med Strategi
2015 i Regionerne, og alle medarbejdere har medvirket i den omfattende nu-situationsanalyse af
Hoffmann, som er gennemført.
end 6000 udsagn. Et helt unikt udgangspunkt for det
videre arbejde.
Preben Hillebo og Lasse Vollesen præsenterede
hovedkonklusionerne af analysen, hvor de mange
udsagn er samlet til 13 budskaber indenfor de 4 værdier.
Der er områder hvor der er forbedringspotentiale:
vi agerer forskelligt, vi mangler åbenhed, vi er ikke
gode til at give konstruktiv kritik, vi har for mange
konflikter, vi tænker ikke i udvikling, vi opfattes som
traditionel, der er mistillid imellem regioner og
vidensdeling sker ustruktureret.
Men heldigvis er der også en lang række punkter
hvor vi fungerer rigtig godt: Vi har en professionel
projektgennemførelse, stor fokus på sikkerhedsarbejde, godt omdømme, uformel omgangstone, holder
hvad vi lover, er involverende, tager ejerskab, har høj
grad af frihed under ansvar og har opnået positionen
som ”Den løsningsorienterede partner”.
Meget vigtige budskaber som nu skal indarbejdes
i den videre Strategiproces med henblik på at fastlægge Hoffmanns Position i 2015.
Ved frokosten fik de mange medarbejdere mulighed for at netværke på tværs af Regioner og afdelinger. Snakken gik lystigt. Og budskaberne fra nusituationsanalysen blev sikkert også drøftet.
Alle er med
Lige efter frokosten var der et kulturelt indslag hvor
3 dygtige studerende fra musiklinien på Gentofte HF
gav et par numre.
Den sidste del af seminaret omhandlede også
vores 4 værdier.
Regionsdirektørerne Lasse Henriksen, Demi
Iljazovski, John Mathson Hansen og Jørn Harritz
Poulsen havde hver især et indlæg, som tog udgangspunkt i én af værdierne. Hvordan arbejdes der med
værdierne i Hoffmann?
Meget spændende indlæg som omfattede både
eventyr, filmklip, spørgsmål til salen og inddragelse
af medarbejdere på scenen.
Torben Bjørk rundede dagen af, og inviterede
vores bestyrelsesformand Per-Ingemar Persson på
scenen. Han synes det havde været en spændende
dag at være med til, og mente at det er unikt at afholde en dag som denne, hvor alle – både håndværkere
og funktionærer – er sammen.
Og dette bliver sikkert ikke sidste gang det kommer til at ske. n
Tekst: Lasse Vollesen Foto: Thomas Cato
Ny-situationsanalyse
Med udgangspunkt i vores værdier, har der været
gennemført både interne og eksterne interviews.
Omkring 230 medarbejdere har deltaget i gruppeinterviews. Disse er gennemført på byggepladser og
på kontorer. Ligeledes har der været afholdt 160 eksterne interviews med vores kunder, leverandører og
samarbejdspartnere. Disse interviews er gennemført
af ca. 50 Hoffmann medarbejdere.
De mange interviews har givet et omfattende
materiale om hvordan vores kunder og medarbejdere
ser på Hoffmann som virksomhed. I alt er der mere
77
Tett på – HMS
Aktuelt
Krevende HMS-arbeid
på Norges høyeste
betongbyggverk
I ytre del av Eidfjorden i Hardanger, ved Vallavik og Bu, bygger
Spesialprosjekt Norges hittil høyeste landfaste byggverk i betong
– de to 202 meter høye tvillingtårnene til Norges lengste bro,
Hardangerbroa. Brobanens sidespenn går rett inn i tunneler på
begge sider, ca. 60 meter over vannet.
Jobben inkluderer også bygging av massive betongkonstruksjoner i spredekammer og forankringskammer i store bergrom for innfesting og oppspenning
av brokablene på begge sider. Tårnene bygges med
klatreforskaling utenfor tilnærmet loddrette fjellsider
hvor det er anlagt arbeids- og lagringsplattformer
og trappesystemer fra der anleggsveien slutter. På
Bu-siden er det ca. 300 bratte trappetrinn fra plattingen der anleggsveien slutter og ned til tårnfundamentene, og nesten like mange trinn til av/påstigningen til personheisen og brakkeriggen.
Rett kvinne på rett plass
Konstruksjonene og anleggsplassenes plassering i
terrenget stiller ekstra store krav til HMS. Eli Aardal
er HMS/KS-sjef på anlegget. Hun er krystallklar og
fokusert på overordnet mål og de spesielle utfordringene i planlegging, gjennomføring og daglig oppfølging. Driften går 24 timer i døgnet, syv dager i uken,
på begge sider av fjorden, med til sammen fra 70 til
90 mann fra Veidekke og underentreprenører på jobb
til enhver tid.
- Det overordnede mål er at alle skal komme
uskadd hjem fra arbeid. Vi har holdt ”nullen” og skal
fortsette å holde den, slår Eli fast.
Særskilte tiltak
Hovedutfordringene for HMS oppsummerer hun slik:
- Sikringstiltak mot brann på de fire klatreforskalingene, spesielt ved skjæring og kutting av brennbart materiale ved flytting og tilpassing av tverrsnittet, blant annet ved hjelp av brannvakt, brannslukningsapparater på alle nivåer og tønner med vann.
- Planlegging og merking av to rømningsveier
for hvert tårnpar til henholdsvis personheis og
kranstamme. I tillegg kan også personkurv brukes.
Anlegget har fått dispensasjon til arbeid fra personkurv, som er helt nødvendig for blant annet arbeid
med konsoller og stag på tårnene. Nytt krav i den
forbindelse for dem som jobber fra kurven, er bruk
av sele som hektes i krankroken. Det gjennomføres
sikker-jobb-analyse for hver gang kurven skal brukes.
- Sikring av alle plattformer på forskaling og stillas mot fallende gjenstander. Alle stillasnivåer er
innkledd med finerplater eller duk og faste dekk med
luker. Påbudt gangbane mellom tårnene på riggnivå
på hver side er overdekket med 3” x 8” plank.
- Sikring av folk med seler og fallsikring for alt
arbeid i høyden utenfor rekkverk og innkledde plattformer.
- Bruk av sele, rappelleringsutstyr, fallsikringsutstyr og personkurv ved rigging og vedlikehold av
trapper, arbeidsplattinger og annet arbeid i fjellsidene. Hele den 40 meter høye skjæringen fra tunnelåpningen til foten av fundamentene på Vallaviksiden
er nå sikret med permanent nett mot ras.
88
For forskalings- og betongarbeidene i spredekammer og forankringskammer gjelder de samme HMSbestemmelsene som for tunnelarbeid.
Må tenke nøye igjennom
- Alle som arbeider her har et stort ansvar for å tenke
igjennom jobbprosedyrene og planlegge dem 100
prosent sikkert og trygt, samtidig som de skal kunne
gjennomføres i praksis, sier Eli.
Hun berømmer driftsleder/teknisk planlegger av
interimkonstruksjoner, Stig Storø. Han er utrolig
smart og dyktig til å tegne og finne løsninger på alle
mulig og umulige hjelpekonstruksjoner.
Alle som har noe å gjøre på anlegget, uansett hva
de har av erfaring og kompetanse fra før, skal ha en
gjennomgang med byggherrens prosjektleder om
prosjektets overordnede HMS-mål, med miljøkrav,
risikoanalyser, måltall for H-verdi og forventningene
som stilles til Veidekke. Byggherrens prosjektleder
Øivind Søvik holder denne introduksjonen selv for å
treffe de som skal jobbe her. Eli gjennomgår anleggets spesielle utfordringer og viser bildeeksempler
på forhold hun ikke vil se på plassen.
- Det vekker folk, mener hun.
Planlegging og kursing
Utgangspunktet for HMS-arbeidet er prosjektets
Hovedplan for HMS og byggherrens SHA-plan (sikkerhet, helse og arbeidsmiljø). Disse to planverkene
ligger til grunn for hele planleggings- og gjennomføringsprosessen.
Det er fire verneombud på jobb til enhver tid.
Ukentlige vernerunder gjennomføres som vanlig
rutinemessig.
- Det er viktig å gi raske tilbakemeldinger på RUH
(grønnlappene) for å holde trykket opp på innlevering, mener Eli.
Anlegget kjører kurs i bruk av fallsikringsutstyr,
førstehjelpskurs, bruk av småmaskiner (555-kurs) i
tillegg til det obligatoriske oppstartkurset.
Jevnlig holdes det et ”HMS-kvarter” med alle
som er på byggeplassene. HMS er rutinemessig første punkt på agendaen på alle bas- og driftsmøter og
byggemøter.
Alle RUH rapporteres til byggherren som så går
igjennom dem og tar opp de forhold som man mener
er nødvendig i møtene.
Behandling av avvik
I tillegg å være HMS-leder er Eli også KS-ansvarlig på
betongarbeidene.
- Vi har laget prosedyrer og satt fokus på å sørge
for at vi rapporterer alle avvik før byggherren minner
oss på at det foreligger et avvik. Byggherren har fire
kontrollører som er mye ute på plassen, og vi vil ikke
at de skal oppdage noe som ikke stemmer i henhold
på
Aktuelt Tett
– HMS
Hardangerbroa får et
hovedspenn på 1 310 meter.
- Det er over 200 trappetrinn fra plattingen der anleggsveien slutter, til plattingen for personheisen her på Bu-siden og 300 helt ned
til fundamentet. Du lærer fort å ikke glemme noe, sier arbeidsleder
Bjørn Rønning.
- Personheisen skal alltid være en sikker rømningsvei og kjøres opp
etter bruk, forklarer Eli Aardal.
til kontrakt og tegninger før oss. Vi har som mål at alle avvik meldes
til, og saksbehandles, av formennene våre, og alle avvik skal også
behandles i basmøtene, sier Eli. KS-oppfølgingen er basert på prosjektets overordnede kvalitetsplan som er en del av prosjektplanleggingen. KS er alltid punkt to på agendaen i alle møter.
13 – 15-skiftordning
- Prosjektet har til begynnelsen av juni holdt to allmannamøter.
Da samlet vi alle folka om kvelden. Vi savner den sosiale delen.
Arbeidstiden er en utfordring i seg selv, 07.00 til 19.00, både lørdager
og søndager. Skiftordningen er forhandlet til 13 dager på og 15 av,
og det jobbes tidvis overtid. Da blir det ikke mye igjen til sosialt liv
på anlegget, sier Eli.
Funksjonærene på riggen går firedagers uke fra mandag til torsdag, formenn og stikningsingeniører følger skiftplanen. Innkvartering
er lagt til et eldre hotell i Ulvik og AFs rigg i Eidfjord. n
Tekst og foto: Ole R. Paulsen
99
Tett på – HMS
Aktuelt
Hardangerbroa –
Norges lengste
Hovedspenn 1 310 meter – 20 meter lengre enn Golden Gate i
San Francisco. Sidespenn på hver side er henholdsvis 25 og 35
meter. Bygging av brobane i stål og hengekabler utføres av M.T.
Højgaard, Danmark.
Veidekke bygger to tvillingtårn, hvert par forbundet med tre
rigler. Arbeidet med armering, forskaling og støping av riglene
er satt bort i underentreprise og utføres om natten. Arbeidet på
tårnene utføres på dagskift. Hvert tårnfundament er på omlag
900 kubikkmeter lavvarmebetong. Største tårnhøyde er 202,5
meter. Tårnene bygges med klatreforskaling som monteres og
flyttes av Veidekkes egne folk. Det blir 46 flytt på hvert tårn.
Armeringsarbeidene er satt bort til underentreprenør. Geometrien
er krevende, tårene skrår og tverrsnittet blir slankere oppover. De
er hule, med en veggtykkelse på 60 cm.
På hver landside bygges det et spredekammer og et forankringskammer for innfesting og oppspenning av bærekablene.
Sadelen og strekkfiskene i spredekammeret og festeplatene i innspenningskammeret har en utfordrende og krevende geometri.
Det er ekstreme krav til nøyaktig plassering av innstøpingsgods for strekkfiskene som holder spennet i kablene. Kablene
trekkes inn over en dobbeltkrum stålsadel montert på et betongfundament og ned i en grop i fjellet hvor det støpes inn en massiv
innspenningsplate for festing og oppspenning av hver av de 38
kablene. Stålplaten for hver innfesting er 90 x 80 x cm, 20 cm tykk
og veier tilsvarende. Toleransekravene for innfestingen er pluss/
minus 1 millimeter.
Veidekke har seks mann pluss kranfører på hvert skift på
hver side på tårnbyggingen. På betongarbeidene på sprede- og
forankringskamrene har Veidekke alt arbeidet i egen regi, med
en bemanning på 40 på topp. Klargjøring av anleggsarealet,
utsprengning av fundamentgroper og bergrom, tunneler og
anleggsveier er utført av AF-Gruppen.
Halvard Leren er Veidekkes prosjektleder, anleggsleder er Willy
Olsen. Driftsledere er Kenneth Liland og Kjell Neset. Staben på
anleggskontoret utgjør før sommerferien syv personer, men den
vil endre seg en god del gjennom byggeperioden. Hoveddelen
av Veidekkes arbeider skal sluttføres i mai neste år. Så blir det en
pause til slutten av 2012, før avsluttende arbeider.
Broen blir åpnet for trafikk 2013. Veidekkes kontrakt med byggherren, Statens vegvesen, er på 322 mill. kroner.
Hardangerbroa begynner og slutter i et tunnelsystem på
begge sider, og erstatter fergesambandet Bruravik – Brimnes
Riksvei 7. n
Tekst og foto: Ole R. Paulsen
Forskalingsbas Frode
Jørgensen gjør klar til kapping
av platting på nivå minus 1 for
krymping av hengeplattform
før klatring. Plattformen henger
under klatreforskalingen.
Adkomstluken i dekket på klatreforskalingen skal alltid være lukket.
Lukeåpningen er merket med rød kant for å synliggjøre kravet om
lukking.
1010
Aktuelt
Tett på
Gyngemosehallen giver områdets beboere gode muligheder for bl.a. at dyrke boldspil og gymnastik.
Flagermus og frøer forhalede projekt
Så går starten endelig for byggeriet af Gyngemosehallen, der bliver en multihal for områdets beboere.
Man skal være god ved dyrene – og det er man så
hos Hoffmann.
Det er også nødvendigt, for danske flagermus er
fredede dyr, og det er den spidssnudede frø og den
butsnudede frø også – i øvrigt ligesom alle andre,
danske padder. Desværre havde både flagermus og
frøer udset sig Gyngemosen i Søborg som adresse
- på Gyngemose Parkvej bag det sted, hvor TV-byen
holdt til før udflytningen – og det har forhalet byggeriet af Gyngemosehallen i halvandet år.
Nu kommer der imidlertid gang i sagerne, og ventetiden er brugt til at udtænke løsninger, så der bliver
plads til både mennesker og dyr.
Tre erstatningssøer
- Det viste sig, at frøbestanden i området var gået
meget tilbage på grund af det omfattende boligbyggeri gennem flere år, men den er nu på vej op
igen, og i forbindelse med halbyggeriet etablerer vi
paddehegn og faunapassagerer, så de kan komme
rundt i området uden at blive kørt over. Desuden skal
der graves tre erstatningssøer for de vådområder,
der forsvinder, så frøerne får bedre overlevelsesbetingelser, siger Lars Francker, der er projektchef for
Hoffmann Nybyg Øst på Gyngemosehallen.
Der tages også hensyn til flagermusene, så der
f.eks. ikke fældes træer og rives skure og bygninger
ned i efterårsperioden, hvor de går i hi. Desuden skal
de ubebyggede arealer vedligeholdes så skånsomt,
at den eksisterende beplantning bevares. Der må for
eksempel ikke fældes træer eller større buske, med
mindre det sker af sikkerhedsmæssige hensyn eller
af hensyn til naturplejen.
Der var ellers klaget til Naturfredningsnævnet,
fordi nogle mente, at området var fredet, så da
Hoffmann fik kontrakten sidste år, var den betinget af,
at nævnet kunne godkende afværgeprojekterne.
- Det kunne de heldigvis, så nu er alle glade, og
områdets beboere får deres multihal, konstaterer
Lars Francker.
Bygger i to etager
Der blev sagt endelig god for byggeriet i marts i år,
og det går i gang i september. Afleveringen skal efter
planen ske ved udgangen af november 2011.
Der bliver tale om en multihal til boldspil, springog redskabsgymnastik m.m. Byggeriet bliver på samlet 3600 m² på en grund på 4000 m².
- Der bygges i to etager, og hallen dannes af seks
enkeltstående bygninger, der bindes sammen i et
rektangel med glasfacader, så man kan se ind i hallen. Mellem bygningskroppene overdækkes hallen,
som danner tag over bygningerne. Langs kanterne
til bygningerne indbygges ovenlysbånd, så taget
ikke opfattes som sammenhængende med bygningerne. Bygninger forbindes på første sals-niveau
med gangbroer. De seks bygninger anvendes til cafeteria, kontorer, personaleomklædning, omklædning
for sportsfolk, fitness og en ungdomsklub. Selve
byggeriet bliver i robuste materialer. Betonelementer,
teglstensfacader, stål og træ. De indvendige overflader fremstår i rå beton, forklarer Lars Francker.
Velkendte byggemetoder
Han lægger vægt på, at trods den spændende arkitektur så er der tale om godt, gedigent byggeri med
gode, gammeldags kvalitetskrav og velkendte byggemetoder. Fejl og mangler får svære kår, for der er
ingen skæve vinkler eller andre fiksfakserier at tage
hensyn til.
Det passer ham i øvrigt godt, for han har i de
seneste to år haft fokus på at få lukket gamle sager –
helst med succes – og samtidig få bragt håndteringstiden ned på normal, så han er meget bevidst om, at
rettidig omhu undervejs i et byggeri sparer alle parter
for tid, penge og ærgrelser senere hen.
Byggeriet er udformet i tæt dialog med Gladsaxe
Kommune og de fremtidige brugere. Dialogen har
resulteret i et projektforslag, som danner grundlag
for den videre detailprojektering.
Mange hensyn
- Det har været et spændende forløb – bl.a. fordi
så mange parter har skullet høres. Ikke kun kommune og brugere, men også Gladsaxe Kommunes
Miljøafdeling, der i dialog med Region Hovedstadens
skal godkende vor håndtering af miljøforhold, inden
vi sætter spaden i jorden. Der er nemlig forurening på
grunden fra et gammelt rensningsanlæg, siger han.
- Vi har i dialog med miljøfolkene været nødsaget
til at udfører supplerende boringer og jordbundsanalyser for at kunne blive enige om vores ønsker til miljøhåndteringen i forbindelse med gennemførelsen af
byggeriet, siger Lars Francker.
Nu går man foreløbig i gang med at modne grunden, og det er heller ikke så ligetil en sag, for i jorden
ligger et virvar af ledninger, der skal tages hensyn
til og omlægges, inden man kan begynde på selve
byggeriet: el, gas, vand, fjernvarme, lysledere og
kloak. n
For Lars Francker er det vigtigt, at hallen opføres
efter velkendte byggemetoder. Det minimerer risikoen for fejl og mangler.
Tekst og foto: Karen Sloth
1111
Aktuelt
Tett på – HMS
Fagarbeider Tor Arne Hansen friserer buskvekstene
rundt en av bussholdeplassene i Åsgårdstrand. Det
er viktig at alt arbeid blir gjennomført foran bilen
– da fungerer bilen som et skjold mot trafikken.
Kjegler og skilt plasseres slik at de holder trafikken
unna arbeidsstedet.
Bilen som beskyttelse
Helse-, miljø- og sikkerhetsarbeidet i Drift og vedlikehold i Veidekke Industri har kommet mange skritt videre
de siste par årene. Enkle og smarte løsninger, og det å planlegge arbeidet godt, gjør hverdagen tryggere for
alle på en av Veidekkes farligste arbeidsplasser.
- Vi har både oss selv, kollegene våre og de øvrige
trafikantene å tenke på, sier driftsleder på Vestfold
Øst-kontrakten, Tom Pedersen.
- Tredjeparten, altså de vanlige trafikantene, får
vi ikke gjort noe med, og derfor må vi være ekstra
observante, sier Tom.
- Vi må ta våre forholdsregler og planlegge arbeidet godt. Bare det å plassere bilen riktig når man
stopper er helt avgjørende for sikkerheten. Det kan
også være lurt å vente et par minutter i bilen før
man går ut. Sett på varselslampene, se i speilene, og
forbered deg før du går ut av bilen i veikanten, råder
Tom.
- Det kan være lurt å vente et par minutter i bilen før
man går ut. Sett på varselslampene, se i speilene,
og forbered deg godt, sier Tom Pedersen.
1212
Enkle grep
Drift og vedlikehold har tatt grep om HMS-arbeidet
de siste årene. I 2009 ble
Drift- og vedlikeholdsligaen introdusert – en intern
forbedringsarbeidskonkurranse (se side 14), og
mange enkle og små grep
er gjort for å gjøre arbeidsplassen tryggere.
- Jeg synes det er bra
at Øyvind Moen setter et
ekstra trykk på HMS, sier
Tom Pedersen.
Forretningsområdet skal
gjennom en intern kampanje
Tekst og foto: Ane Sangnes
Ryggekamera ble standard i alle bilene til Drift
og vedlikehold i 2009
for å bedre sikkerheten.
også øke bevisstheten
i høst. n
på
Aktuelt Tett
– HMS
Fra hvit til rød farge på bilen. Nye biler blir nå kjøpt inn røde, med bedre refleksmerking som gir bedre synlighet.
Tryggere med rød bil
Drift og vedlikeholds hvite bilpark var for lite synlig på vinterføre.
Dermed ble en omprofilering foretatt, og mer synlige biler er nå
standard ved nyinnkjøp.
Bakgrunnen for omprofileringen var en rekke bekymringsmeldinger fra driften som kom inn til hovedverneombud Tormod Aspås.
- En del av våre ansatte var rett og slett redde for
å gå inn i en ny vinter med hvite biler. Mange var
bekymret for synligheten, som var svært dårlig på
vinterføre med snøføyk og dårlig sikt, sier Tormod
Aspås.
Ifølge Trygg Trafikk er hvite biler blant de minst
synlige i trafikken. Og ved stopp på svingete veier er
det helt avgjørende å være synlig for å ivareta god
sikkerhet. I 2009 fikk man dermed på plass ny profilering og nye synlighetsstandarder.
- Vi fikk satt i gang en omprofilering av bilene,
og har nå montert sebrareflekser på alle biler. Vi har
også utviklet en standard for strobelysene, tidligere
var det litt opp til hver enkelt kontrakt hvordan de
skulle monteres. Vi tror og håper at dette er til det
bedre, sier Aspås. n
Tekst og foto: Ane Sangnes
Underentreprenøren Jarlsberg Maskin står for plenklippingen på Vestfold Øst-kontrakten. Her fra Vestfolds
tettest trafikkerte veikryss – Mammutkrysset i Tønsberg – som har cirka 50.000 passeringer per dag. HMSutfordringene ved så høy trafikk er åpenbare, og Kolo Veidekke stiller høye HMS-krav også til underentreprenørene.
- I denne grøfta føler jeg meg alltid utrygg, sier driftsleder på Vestfold Øst-kontrakten, Tom Pedersen. - Jeg var her i forrige uke for å stake opp stikkrenna, og med
så store høydeforskjeller mellom grøfta og veien ser jeg ikke trafikken skikkelig. Da er det viktig å ha plassert bilen riktig, slik at den skjermer for trafikken.
1313
Aktuelt
Tett på – HMS
Anleggsledere samlet i
Drift og vedlikehold
Anleggsledere og HMS-ansvarlige i Drift og vedlikehold fra alle kontraktene var samlet på Hurdalsjøen
hotell 10.-11. juni. HMS var et viktig tema på samlingen. I tillegg stod blant annet Involverende planlegging og viktigheten av de ukentlige planleggingsmøtene på agendaen. n
Tekst og foto: Ane Sangnes
På bildet til venstre: John Kleppe. Til høyre: Stig
Myhren og Anders Grimnes prøver lykken under de
sosiale aktivitetene.
Anleggsleder på Dalanekontrakten, Leif
Sigve Myklebust, tok imot diplom for seieren
i Drift- og vedlikeholdsligaen 2009.
- Veldig mange av RUH-ene
våre går på at man har det
travelt og ikke tenker seg
godt nok om før man utfører
en oppgave.
Drift og vedlikehold:
Enkle grep løser store problemer
Vinneren av Drift- og vedlikeholdsligaen 2009 ble Dalanekontrakten i Rogaland. Et stadig trykk på
RUH-rapportering har gitt resultater.
1414
Leif Sigve Myklebust er anleggsleder på kontrakten,
og er veldig klar over farene ved arbeidet.
- Jeg vil nesten påstå at vi har en av verdens farligste jobber. Vi jobber i veien, og det er jammen meg
mye rart som skjer der ute, sier Leif Sigve.
- Det oppstår som regel minst én farlig situasjon
hver uke.
Drift- og vedlikeholdsligaen startet i 2009 som en
intern konkurranse i forbedringsarbeid. Konkurransen
går blant annet på oppfølging av RUH (rapportering
av uønskede hendelser). Formålet var å trigge konkurranseinstinktet i folkene ute og videre få synliggjort resultatene av rapporteringen. Det har fungert,
og Dalane-kontrakten stakk av med seieren i 2009.
- Veldig mange av RUH-ene våre går på at man
har det travelt og ikke tenker seg godt nok om før
man utfører en oppgave, forteller Leif Sigve.
- Vi endte på 1158 totalt i 2009 og kunne dermed
sikte enda høyere for dette året, sier direktør Øyvind
Moen.
Målet for antall innleverte RUH-er i 2010 er dermed 1500 RUH-er i Drift og vedlikehold.
Oppjusterte mål
I sharepointrommet til Drift og vedlikehold finner
man nå visuell live-oppdatering av RUH-er, både
på distrikts- og kontraktsnivå. RUH-målet i Drift og
vedlikehold for 2009 var opprinnelig på 600 stk. På
en anleggsledersamling i august 2009 ble imidlertid
målet oppjustert til 1000.
Vær oppmerksom
- Det er også viktig å følge opp RUH-ene, og å faktisk
gjøre noe med det. I begynnelsen av dette registreringsarbeidet fikk vi inn en del uønskede hendelser
som gikk på at man rygget uten å huske på at man
hadde koblet til tilhenger. Vi fikk laget noen klistremerker som ble klistret på dashbordet eller foran i
Minst én hver uke
- Det er alltid noen som er flinkere enn andre, men
man er aldri så god at man ikke er borti en RUH,
minst én hver uke, sier Leif Sigve.
Dalanekontrakten går over Dalane og Jæren, og
favner om kommunene Egersund, Lund, Bjerkreim
og Hå. Kontrakten har ti fast ansatte, som dekker 70
mil med vei og gang- og sykkelsti.
- Vi tar opp RUH-er i alle sammenhenger og minner om det. Jeg er veldig opptatt av HMS-arbeid, alt
jeg gjør i ord og handling handler egentlig om det.
bilene rundt omkring der det står ”Sjekk ”raue” før
du rygge!”. Det handler om å gjøre alle litt mer oppmerksomme, og å gjøre HMS til noe som man tenker
på jevnlig, mener Leif Sigve.
- For med små og enkle grep kan du løse store
problemer, avslutter Leif Sigve. n
Tekst og foto: Ane Sangnes
Ryggeklistremerket har redusert antall uønskede
hendelser ved rygging med tilhenger.
Tett på
Aktuelt
Tok betongfagprøven
med beste karakter
Hun sto til fagprøven i betongfaget med beste karakter, ”meget
godt bestått”, og var jublende
glad etterpå. Kirsti Flatabø er
Veidekke Entreprenørs eneste
kvinnelige lærling i betongfaget.
Nå har hun fagbrev, tilbud om
full jobb og tarifflønn når læretiden er fullført.
- Jeg var litt nervøs før evalueringen, innrømmer
den blide sørlandsjenta, som skrev lærlingkontrakt
med BYGGOPP (Opplæringskontoret for bygg- og
anleggsteknikk) og Veidekke etter et år på Skole på
byggeplass (SPB) i skoleåret 2007/08. Hun hadde studiekompetanse i allmennfag fra før, og behøvde bare
å ta byggfaget på SPB.
Fort ut i praktisk arbeid
Med erfaringen fra Skole på byggeplass ble det
raskt også praktisk opplæring på byggeplassene Gladengveien, Lahaugmoen og skolebygget i
Fyrstikkalleen, med laget til bas Jan Erik Frogner.
Laget dro til boligfeltet Årvollbrinken da byggeplassen startet opp. I mai var det tid for fagprøven, som
ble tatt på en av prosjektets støttemurer, 21 m lang
og 2,52 m høy. Og så fort prøven var avlagt, fortsatte
hun å bygge veggen videre til dagen var slutt. Her
jobbes det på akkord!
- Dette er en tosidig stående bordforskaling hvor
en ser avtrykket av bordene i betongen, forklarer
Kirsti. Hun har planlagt hele oppsettet, bygget skjelettet og en ferdig lukket seksjon med vinkel-, hjørne- og
endesteng. I tillegg måtte hun sette opp støpestillas
på kortveggen. Det er blitt mange spikerslag med
hammeren. Eneste hjelpen hun har fått er det en må
ha en ekstra hånd til; lodde og vatre reisverket og ta
høyder med kikkerten.
- Må tåle litt
At forskalingsfaget ofte blir sett på som en fysisk
utfordrende og tøff jobb, har ikke Kirsti brydd seg så
mye om.
- Bæring og håndtering er mye teknikk. Jeg er
blitt flinkere til å bruke byggekranen. Jeg husker at
jeg til å begynne med ville vise at jeg klarte det som
de andre klarte, hver dag. ”La det stå, dette bruker vi
kranen til,” lærte jeg etter hvert. Kanskje må jeg ta et
par 2”x4” færre på skulderen enn de største guttene,
men det går greit, smiler hun.
- Og så har jeg fått litt krefter også, etter hvert. Jeg
er blitt mye sterkere etter at jeg begynte, legger hun
til.
Og det kjente Magasinets medarbeider godt da
han tok henne i hånden. Det var en hard neve.
Kirsti anbefaler gjerne andre jenter å søke til forskalingsfaget.
- Det passer ikke for alle og en hver, men slik er
det vel med de fleste jobber. Du må tåle litt rett på sak
prat og heftig humor, og lære å ta igjen. Som lærling
svarte jeg på en spørreundersøkelse om arbeidsmiljø, mobbing og sexpress. Det har jeg ikke merket
noe til. Alle vet hvor grensene går, sier Kirsti.
Helomvending
Det var noe bortimot en helomvending Kirsti gjorde
da hun begynte med byggfaget på Skole på bygge-
Kirsti Flatabø har akkurat bestått fagprøven i betongfaget til beste karakter med forskalingen til en støttemur
med hjørne- og endesteng på byggeplassen Årvollbrinken.
plass. Hun hadde sagt opp jobben som grafisk designer, ville prøve noe nytt. Gjennom NAV fant hun frem
til Skole på byggeplass.
- Jeg kikket litt på det og tenkte at dette måtte
være gøy. Det var jo bare å prøve, og etter hvert ble
jeg bare mer og mer interessert. Jeg kom ganske
snart ut i produksjonen og trivdes godt sammen med
karene på laget. Det var jo det jeg søkte etter, gode
arbeidskolleger og godt arbeidsmiljø. Så det var bare
å takke ja til tilbudet om lærlingkontrakt, sier Kirsti.
- Ikke utlært ennå
Når forskalingsjobben på Årvollbrinken er ferdig,
flytter hun med laget til nybygget Westerdahls skole
i Maridalsveien.
- Jeg er jo ikke ferdig utlært selv om jeg har tatt
fagbrev. Det er et grunnlag og en riktig retning for
videre læring. Det bør gå bra med så mange gode og
erfarne kolleger rundt meg, sier Kirsti.
Hun gleder seg til den nye byggeplassen, da kan
hun sykle til jobben. Nå bor hun ved Bislet i Oslo.
- Men jeg må hjem til Kristiansand en gang i blant.
Sørlandet kaller, og nå er makrellen kommet, smiler
hun.
Kvinner i byggfagene
Veidekke Entreprenør har for tiden to kvinnelige faglærte betongarbeidere, Kirsti blir den tredje. Blant de
faglærte tømrerne er det også tre kvinner, og tre som
lærlinger. I jernbinderfaget er det for tiden bare én
faglært kvinne. n
Tekst og foto: Ole R. Paulsen
1515
Aktuelt
Tett på
Veidekke bygger nytt servicestall
för Skånetrafikens ”järnhästar”
Ett komplicerat projekt med många olika aktörer blev det när Veidekke i Helsingborg fick uppdraget att
bygga en specialanpassad anläggning för service och underhåll av Skånetrafikens 49 nya Pågatåg. Här har
krävts järnkoll på logistiken från första stund.
Själva anläggningen omfattar två stora tåghallar för
kontinuerlig service och underhåll av hela tågsätt,
verkstadsutrymmen, en 150 m lång kontorsbyggnad i
två plan och totalt 10 spårunderbyggnader. Dessutom
har tillkommit tilläggsarbeten i form av en ny tvätthall, 50 000 kubikmeter förberedande schaktarbeten
samt omfattande VA-omläggningar som berört hela
Helsingborgs stad.
Servicehall nummer 2 är byggd som en provisorisk hall för service av tåg under byggtiden. Hall nummer 1 står klar att ta över verksamheten den 1 juni
2010. För färdigställande av hall 2 finns ännu ingen
plan, eftersom hyresgäst saknas. Hela byggnaden är
180 m lång, cirka 10 m hög och 40 m bred.
Entreprenad och Anläggning i unikt
byggkonsortium
Eftersom uppdraget innebär näst intill lika stora
andelar, 60 % bygg- och 40 % anläggningsarbeten,
valde Veidekke att driva projektet som ett internkon-
1616
sortium med gemensam ekonomi.
- Detta är unikt för oss, berättar Tommy Boström,
platschef Veidekke Entreprenad i Helsingborg, eftersom vi sällan har så jämn fördelning. Samtidigt har
det underlättat enormt att bara ha ett arbetsplatskonto. Och samarbetet har gynnat helhetstänkandet
och nästan varit en förutsättning för att lyckas.
Michael Helmersson, platschef Veidekke
Anläggning i Helsingborg, håller med. Ur logistisk
synvinkel är det en enorm utmaning att kunna samsas med alla involverade på samma yta, säger han.
Bland annat har vi fått anpassa oss till 20 spårbyggare och ett stort antal traversbyggare. För att transporterna ska komma till, och för att slippa ta dem
genom bostadsområdet, fick vi dessutom bygga en
närmare 800 m lång provisorisk väg.
Annorlunda utmaning för ett annorlunda företag
Projektet är upplagt som en samverkansentreprenad
mellan beställaren Jernhusen Verkstad och Veidekke
i Helsingborg. Veidekke ansvarar enligt kontraktet
för bygg- och markarbeten, samtidigt som man
har samordnings- och byggplatsansvar för samtliga
Jernhusens upphandlade UE på installationer. Men
även samordning av UE för högspänningsledningar
och spåruppbyggnader, traverser etc. ingår, vilket är
ovanligt.
- Ett stort bekymmer har varit att det drog ut på
tiden att få fram byggbara handlingar, berättar Håkan
Stackebo, avdelningschef på Veidekke Entreprenad i
Helsingborg. Något som bland annat inneburit att tre
fjärdedelar av bygget drivits som forcerat bygge.
- I projektet har vi även en annorlunda roll för våra
byggledare på grund av komplexiteten, fortsätter
han. Byggledarna är kontrakterade av Jernhusen och
har suttit här på heltid. På så sätt har vi haft en snabbare direktkontakt med beställaren vilket varit mycket
bra.
Tett på
Aktuelt
Kortfakta om Jernhusen Gamla Staden 2:1
Byggherre: fastighetsbolaget Jernhusen Verkstäder
Byggstart: juni 2009.
Etapp 1: provisorisk färdigställande av hall 2,
1:a november 2009
Etapp 2: hall 2, 1:a juni 2010.
Tilläggsbeställning 1: schaktarbeten,
påbörjade april 2009.
Tilläggsbeställning 2: tvätthall klar 1 september 2010
Entreprenadform: samordnad generalentreprenad
Ordervärde: cirka 120 MSEK
MI med förhinder
- Vi har jobbat enligt MI från dag ett, berättar Tommy
Boström. Men jämfört med normalprojekten är det
betydligt svårare att driva MI med så många involverade. När vi är mer än 100 personer samtidigt är
det inte lätt att ha ett möte där alla kan vara med.
Hur hanterar vi t ex 25 elektriker på samma gång? Då
måste man ju prioritera vilka som måste ha informationen först.
- Alla som jobbat har nog underskattat komplexiteten och därför startat lite underbemannade, tillägger Håkan Stackebo. Vi har idag mer än 300 människor registrerade i projektet. Samtliga av dessa har
varit kortare eller längre perioder på arbetsplatsen. I
fortsättningen måste vi lära oss av detta och kanske
köra nya MI-utbildningar i hur man bäst hanterar den
här typen av projekt. n
Text: Ann Straht Foto: Andreas Offesson
Rälsen ligger på pelare, som är 80 cm högre än golvet. Under denna löper en 180 m lång spårgrav, från vilken
man stående kan serva tågsätten underifrån. Ungefär som en jättelik smörjgrop, uppdelad i flera sektioner.
Det finns även en tvärgående tunnel under golvet som rymmer all nödvändig styr- och reglerutrustning. Hela
arbetsområdet är cirka 1 km långt, vilket även inkluderar en helt ny bangård.
1717
Tett på – HMS
Aktuelt
Bærestroppen er en bra måte å vise
omverdenen hva Veidekke står når det
gjelder HMS. ”Vi i Veidekke ansvar for
egen og andres sikkerhet – også på
fritiden”.
Veidekkestroppen – for sikkerhet
og helse på jobb og fritid
Veidekkes stigestropp er etter hvert blitt godt innarbeidet og har bidratt til en vesentlig reduksjon av ulykker
med stiger på arbeidsplassene. - Det er hittil ikke registrert ulykker med en sikret stige, sier HMS-leder i
distrikt Oslo, Knut Arne Johnsen.
- Etter hvert som bruken av stigestroppen har bredt
seg utover har vi sett at den blir tatt i bruk til annet
enn sikring av stiger. Derfor har vi nå fulgt opp med
en lengre stropp med bærehåndtak som kan brukes
både til å bære tunge, store og uhandterlige ting, og
til å sikre alt fra stiger til last og oppheng. - Det er
bare fantasien og bevisstheten om å ta vare på sin
egen og andres helse og sikkerhet som setter grenser
for bruken, sier Knut Arne.
Selv har han tatt stroppen i bruk på fritiden til
blant annet vedbæring på hytta og sist til å bære en
aldeles uhåndterlig og tung gammel rør-TV alene ned
et par etasjer.
- Jeg sparte ryggen og så hvor jeg gikk i trappen,
sier Knut Arne.
Sommerkonkurranse
Gode eksempler på smart bruk finnes allerede på
noen byggeplasser, og vi er sikker på at det finnes
mange smarte løsninger på bruken rundt om som
andre kan ha nytte av, både på jobb og fritid. Derfor
legger vi ved en bære/sikkerhetsstropp med denne
utgaven av Veidekke Magasin og ufordrer herved alle
Veidekkeansatte med familier til en sommerkonkurranse om den smarteste bruken av Veidekkestroppen
for å forebygge helseskader og ulykker, enten det er
1818
på jobb eller fritid. Frist for å sende inn bidrag er satt
til 1. oktober. Vi kårer tre vinnere, og de blir offentliggjort i Veidekke Magasin nr. 5 og på intranett.
SOMMERKONKURRANSE
Vær med og vinn
Bilder og en liten forklaring sendes på mail til:
[email protected], merket med ”Sommerkonkurranse” i emnefeltet.
De tre beste forslagene blir premiert med et gavekort på to tusen kroner.
I juryen sitter gruppen som står bak ”smartproduksjon” i Veidekke Entreprenør: Alf Erstad, Tore Nilsen,
Knut Arne Johnsen, Erling Olsen, Kjetil Nyseth og
Geir Matthiasen.
Ta skadefritt Veidekke med deg hjem
Veidekke er i bransjesammenheng gode på HMS på
jobben, men vi kan bli bedre. Hver og en må bli flin-
kere til å ta vare på egen og arbeidskameratenes og
familiens helse og sikkerhet. Det gjelder blant annet å
jobbe ”smart”, bruke hjelpemidler, utstyr og verneutstyr som er tilgjengelig. Planlegge og tilrettelegge slik
at man unngår de lettvinte snarveiene – ”jeg skulle
bare” er den vanligste forklaringen på en skade.
Disse holdningene gjelder like mye på fritiden.
Forsikringsselskapene oppgir at det er fem ganger så
mange skader på fritiden som på jobben i det norske
samfunnet. Det hjelper ikke om du kommer skadefri
hjem, og så går på en smell som fører til at du blir
skadet, eller at noen nær deg kommer til skade som
følge av en uønsket hendelse som du kunne bidratt til
å unngå. En god HMS-holdning er minst like verdifull
på fritiden som på jobben.
Flere skader på fritiden enn på jobb
Veidekkes bedriftshelsetjeneste (BHT) har registrert
årsakene til langtidsfravær de tre siste år.
- I 2009 var om lag frem prosent av det registrerte
langtidsfraværet (over fire uker) i Veidekke en følge
av skader på fritiden, mens fem prosent skyldtes
skade på jobb. For 2008 har vi også tall for fordelingen mellom håndverkere og funksjonærer. Syv prosent av de langtidssykmeldte funksjonærene hadde
skadet seg på fritiden, ingen på jobb. For håndverk-
på
Aktuelt Tett
– HMS
Med hjelp av bærestroppen bærer post- og pakkeansvarlig på hovedkontoret, Einar Venberget, en
presenning på over 20 kilo selv om han sliter med
dårlig rygg.
erne var tallene henholdsvis seks prosent på fritiden
og fire prosent på jobb. I 2007 var de samlede tallene
fire prosent på jobb og seks prosent på fritid, forteller
bedriftslege Kjell Aage Sørensen.
Han mener det er liten grunn til å tro at forholdet
mellom jobbskader og fritidsskader er særlig annerledes for korttidssykmeldinger, selv om BHT ikke har
tall for dette.
Ta Veidekkestroppen i bruk og ha en god og skadefri sommer. n
Tekst og foto: Ole R. Paulsen
Knut Arne Johnsen sparte ryggen og så hvor han
gikk da han bar en TV ned trappen hjemme.
Geir Matthiasen bruker bare omlag ett minutt med slyngetrening i Redcord for å holde ryggplagen i
sjakk.
Sommer med Redcord
Husker du Redcord – de to røde tauene med løkke i
som henger ned fra taket eller et annet høyt festepunkt? Omlag 1200 av Veidekkes ansatte kjøpte en
da den var på tilbud i fjor. Noen bruker den, til og
med daglig, andre har kanskje ennå ikke utnyttet
de gode mulighetene Redcord kan gi for å holde
rygg, nakke, skuldre og andre plagsomme områder i form og behandle og forebygge skader. Nå
nærmer det seg ferie for de fleste av oss, og det er
en god anledning til å ta frem Redcord og bokstavelig talt henge seg på øvelsene som følger med.
En lang rekke av norske toppidrettsutøvere
bruker den som et sentralt ledd i sine treningsog skadebehandlingsprogram. Redcord finnes på
de fleste institutter for fysioterapi – noen av dem
har en Redcord i hver av behandlingsbåsene. Til
og med de mest høyprofilerte treningssentrene
har skjønt at Redcord er bra og har hengt opp et
sett røde tau. Tilbakemeldingene er entydig gode:
Regelmessig bruk av Redcord fungerer.
Veidekkes fysioterapeut Geir Matthiasen er en
av dem som bruker Redcord nesten daglig for å
holde ryggproblemer i sjakk. Han har rigget seg til
i kjellerstua hjemme, foran TV-en.
- Jeg synes det er mer morsomt å løpe, sykle
eller gå på ski. Den grunnleggende stabilitetstreningen vil jeg helst gjøre unna fortest mulig, og
det fine med Redcord er at jeg ikke trenger å varme
opp, jeg er bare litt forsiktig de første tre repetisjonene. Vanligvis gjør jeg bare en eller to øvelser og
bare fem repetisjoner, slik at det hele tar bare cirka
ett minutt. Den ene øvelsen er nok til å holde min
ødelagte ryggvirvel under kontroll hvis jeg bare
trener tre-fire ganger i uken, sier Geir.
- TV-en i kjelleren er større og skarpere enn
den oppe i stua, så det garanterer at jeg tilbringer
litt tid nede i kjelleren hver uke. Dermed at jeg får
trent i tauene.
Det fine med Redcord er at man kan ta den med
seg overalt. En av Norges toppturnere gjennom
mange år bruker nesten ikke andre treningsapparater, og har den med over alt hvor han drar.
Hull i taket
Overlege ved Olympiatoppens helseavdeling og
forfatter av boken ”I hodet på en toppidrettsutøver”, Lars Kolsrud, sier at det er ikke få hotellrom
rundt om i verden som har to hull i taket etter at en
norsk idrettutøver har festet sin Redcord.
Tauene kan også lett legges rundt en stokk
eller lignende. Med ekstrautstyr som ryggslynge
kan det til og med brukes som huske for de minste. Derfor: heng deg på den røde bølgen, ta tak i
slyngene og bruk kroppens vekt som motstand. Du
behøver ikke ha en plage som skal holdes i sjakk
for å ha nytte av Redcord. Du blir både sterkere og
forebygger mulige fremtidige plager, og det skal
ikke til mer enn et minutt eller to om dagen for å
vedlikeholde styrken i de stabiliserende musklene.
God sommer i tauene. n
Tekst: Ole R. Paulsen
Foto: Privat
1919
Aktuelt
Tett på
Organisasjonsendringer i
forretningsområde Asfalt
For å øke kapasiteten innen ledelse og utvikling
vil forretningsområde Asfalt bli organisert i
følgende fem regioner:
Region Nord
Leder: Kurt Eriksen
Område: Finnmark, Nordland og Troms
Region Midt
Leder: Eivind Olav Andersen
Område: Nord- og Sør-Trøndelag
Region Vest
Leder: Magne Mørkedal
Område: Møre og Romsdal, Sogn og Fjordane
og Rogaland
Region Øst
Leder: Oskar Torgunrud
Område: Hedmark, Oppland og Buskerud
Region Syd
Leder: Ole Christian Vold
Område: Oslo, Akershus, Østfold, Vestfold og Telemark
Regionenes staber skal i hovedsak følge prinsippet for
forretningsområdet. Den endelige organiseringen av
distriktene vil være klar før ferien. Den nye organisasjonen
vil tre i kraft 1. august 2010.
Tekst: Harald Lausund
Foto: Ane Sangnes
Asfaltering på Årvoll i Oslo.
Fra venstre: Tommy Werket,
Ronny Olsen, og bas Frank
Grimstad.
2020
Tett på
Aktuelt
Ny tidsregning for
Hallingdals minste
kommune
Åpningen av Olav Thons nye Bjørneparken Kjøpesenter
på Flå innleder en ny tidsregning for Hallingdals minste
kommune. Med et snorklipp gikk Flå sentrum fra å ha to
butikker til 15, med tilknyttet hotell og 10 000 kvadratmeter
utearealer og parkeringsplass.
Kjøpesenteret, som også inneholder hotellkjøkken,
resepsjon, bar, restaurant og konferansesenter, er
bygd av Veidekke avd. Hallingdal i totalentreprise
med tekniske fag og grunnarbeider (Dokken) i tiltransporterte sideentrepriser, og med fremdrifts- og
koordineringsansvar. I tillegg har Veidekke fått mange
av butikkinnredningsoppdragene. Kolo Veidekke har
stått for asfaltering av veier, plasser og ny rundkjøring. Asfaltlaget holdt på til kl. 04.00 om morgenen
før åpningen for å få det strøkent.
Avdelingsleder Jørgen Holestøl og prosjektleder Nils Kolbjørn Moen
takker for oppdraget og overrekker Olav Thon gaven fra Veidekke.
lig alternativ. Dagene ble kjørt inn igjen på grunn av
stor innsats fra mannskapet i samarbeid med byggherrens representant. Det har vært en bemanning på
opptil 30 mann her på topp, sa Holestøl og avsluttet
med å overrekke Olav Thon en gave utskåret med
motorsag av en lokal kunster. Motivet var, nesten
selvsagt, et relieff av en bjørnunge.
- Viktigste siden Bergensbanen
Olav Thons investeringer i Flå, inkludert en god del
av Bjørneparken og det gamle Vassfartunet litt lenger
ned i gaten, for øvrig også bygd av Veidekke, runder
om lag 250 mill. kroner. Åpningen av Bjørneparken
Kjøpesenter med hotell ble da også fra kommunens
side betegnet som den viktigste begivenhet i Flå
siden åpningen av Bergensbanen. Olav Thon takket
spesielt kommunens representanter som så løsninger og ikke problemer.
- Med et godt samarbeid mellom det offentlige og
det private kan veldig mye gjøres. Det er nesten ingen
grenser for hva man kan få til hvis man ikke tar all
æren selv. Det er min holdning, sa Thon. Blant gjestene var ordfører i Årjäng kommune i Sverige, som
takket Thon for initiativet til å bygge 30 000 kvadratmeter kjøpesenter i Töcksfors. Norges generalkonsul
Veidekke størst i
Hallingdal
Veidekke har drevet avdeling i Hallingdal
siden 1987, med kontor på Gol og reservekontor på Geilo. Avdelingen har om
lag 50 ansatte, og det bor folk i distriktet
som er ansatt i andre enheter i Veidekke,
blant annet i Dokken og Kolo Veidekke.
Avdelingen omsetter for mellom 100 og
130 mill. kroner i året, litt ut i fra typen
prosjekt, og er Hallingdals største entreprenørbedrift. n
Glade og slitne Veidekke-karer på åpningen.
Fra venstre: prosjekteringsleder Knut Lappegard,
anleggsleder Pål Inge Sanden, prosjektleder Nils
Kolbjørn Moen og driftsleder Knut Riis.
Driftsutfordring
Senteret og hotellet får vannbåren varme og kjøling
fra en varmeveksler drevet med bergvarme fra 26 stk.
300 m dype hull. Sentralen som er integrert i senteret
er dimensjonert for å levere fjernvarme til flere bygg
i Flå sentrum. Teknisk entreprenør for sentralen er
Follo Fjernvarme, et selskap i Olav Thon Gruppen.
- Den største utfordringen for oss i driften har
vært å koordinere så mange aktører på én byggeplass. Samarbeidet med byggeherren har vært løsningsorientert, greit og godt. Dette er en stor jobb
for oss her i avdelingen, kunne prosjektleder Nils
Kolbjørn Moen slå fast da han fikk igjen pusten etter
innspurten til åpningsseremonien. n
Ordfører Tor Olav Buen i Flå foretar den formelle
snorklippingen, eller skjæringen, utført med en
håndsmidd Hallingkniv.
Mange tilbudsrunder
- Det ble mange runder med tilbud før Olav Thon
var fornøyd og prosjektet var realiserbart. Rigg- og
graving ble igangsatt i mai 2009, sa avdelingsleder
Jørgen Holestøl da han takket for oppdraget under
åpningsseremonien.
- Streiken i byggfagene satte en ekstra spenning
på arbeidene i innspurten, og da vi antydet et lite tillegg i byggetiden, syntes Olav Thon at det var et dår-
i Midt-Vesten, Gary Gandrud, med ferskt benbrudd
og morfar fra Hallingdal, hilste fra det norske USA.
Og utenfor stod ”mer enn halve bygda”, nesten det
dobbelte av Flås om lag 900 innbyggere klar til kjøpefest.
Bjørneparken Kjøpesenter i Flå sentrum innleder en
ny tid for kommunen.
Tekst og foto: Ole R. Paulsen
70-millionersjobb for Veidekke-selskaper
Bjørneparken Kjøpesenter med sine 7 500 kvadratmeter
er bygd på masseutskiftet sprengsteinsfylling direkte
fundamentert på stripefundamenter og enkelfundamenter med støpt plate på grunn. Bærende konstruksjoner
er utført i prefabrikkerte betongelementer. Taket er utført
i korrugerte stålplater, isolert og tekket. I fasadene er det
skumfylte sandwichelementer med lektekledning i lerk
mot front, glassfasade med påhengt baldakin og pyntegavl med kledning i rødt glass.
Elementene i sidefasadene er kledd med stålplater
med espalier for klatreplaner i lerk. Prosjektet har vært
et pilotprosjekt for ergometriske vernerunder.
På funksjonærsiden har driften bestått av tre og en halv
person og opp til 32 håndverkere på topp bemanning,
med folk fra Drammen til Geilo og to mann fra Valdres,
som har ligget på brakkeriggen.
Totalentreprisen er på 45 mill. kroner pluss 10
mill. kroner i innredningsarbeider. Dokkens kontrakt på
grunnarbeider er på ca. 15 mill. kroner. Kolo Veidekke er
UE til Dokken og kontraktssummen på 1,2 mill. kroner
inngår i Dokkens. Veidekke også har bygd Vassfarhallen
i Bjørneparken og en gangbro, for totalt ca. 10 mill. kroner. Dokken har opparbeidet parkering og veier for ca.
1,5 mill. kroner. n
2121
Aktuelt
Tett på
Nolltolerans från början till slut
Minutiös tidsplanering från första till sista spik. Knappt en minuts marginal har Veidekke Entreprenad Väst
när man totalrenoverar 100 hotellrum på 81 arbetsdager för Hotell Gothia Towers i centrala Göteborg.
Uppdraget omfattar fem etapper, våningsplanen 8-4
med totalt 100 hotellrum och badrum inklusive en
korridor på varje våningsplan. Samtliga badrum
totalrenoveras och förses med helt nya installationer.
Hotellrummen och korridorerna får nya ytskikt på
golv, tak och väggar. Ett helt nytt sprinklersystem
installeras. All el dras om etc.
- Vi har bara fått tillträde till en våning i taget
med tio arbetsdagars mellanrum, berättar Ronnie
Forsberg, platschef på bygget. När allt rivits ut på
plan åtta står nästa arbetslag på tur att börja bygga
”upp”. Samtidigt påbörjas rivning av plan sju och så
följer hela kedjan efter. Så snart den första våningen
är klar är det dags för besiktning. Därefter kan hotellgästerna successivt flytta in – uppifrån och ner.
Hänsyn till hotellgästerna
Under tiden som renoveringen pågår driver beställaren, Svenska Mässans Stiftelse, hotellverksamheten
vidare med näst intill full beläggning. Det har inne-
2222
burit en logistik utan dess like för att hantera buller,
materialtransporter och hålla rent från smuts och
damm. Därför finns en utvändig hiss, så att man jobbar utifrån och in. Inga byggarbetare får ju passera
genom hotellet och inget material får transporteras
den vägen.
- Från början gjorde jag inget annat än att gå runt
på arbetsplatsen och kolla att allt löpte på enligt plan,
berättar Ronnie Forsberg. Vi har haft massor av förbättringsförslag, som alla, inklusive beställaren, varit
med om att framföra. Trots det har tidplanen varit
A och O. Oavsett förändringar gentemot ursprungshandlingar finns det nämligen inte en enda minuts
marginal att tumma på.
MI en förutsättning
Projektet drivs inom ramen för MI. Samtliga punkter
ingår, men med de justeringar som är nödvändiga för
just detta unika projekt.
- Vi har tillämpat MI på vårat eget sätt, förklarar
Ronnie Forsberg. Till exempel har vi inte haft tillgång
till någon egen stormatsal. Därför har alla samlats
på torget utanför för gemensam genomgång varje
morgon. I början stämde vi av varje dag. Nu räcker
det med avstämning en gång i veckan.
Veckotidplanen har man ersatt med en produktionstidplan, som är så detaljerad, nästan på timmen
när, att det helt enkelt inte behövs någon ytterligare
planering. Ronnie Forsberg berättar att han aldrig
tidigare gjort en så noggrann tidplanering så tidigt i
ett projekt, redan i kalkylskedet.
- Vi var helt enkelt tvungna att göra det så detaljerat, för att över huvud taget kunna räkna på jobbet. Å
andra sidan hade vi aldrig kunnat genomföra den här
typen av uppdrag utan den noggranna planeringen.
Hög säkerhet och kvalitet trots högt tempo
Att säkerhet och kvalitet skulle äventyras med så
snäva tidsmarginaler är inget Ronnie Forsberg håller
med om. Jobbet i sig är ganska enkelt, säger han.
Tett på
Aktuelt
Snickaren Kaj Palmgren från Veidekke är en
av många som gör ett fantastiskt jobb. Det är i
regel han som får rycka ut extra så fort det blir
ändringar eller tilläggsjobb, eftersom tidschemat är så pressat för alla.
Arbetsledare Fredrik Niklasson och platschef Ronnie Forsberg-Olsson vill ge alla som jobbar med projekt
Hotell Gothia Towers stor kredit för deras insatser och engagemang. Högt betyg får även samarbetet med
beställaren, Svenska Mässans Stiftelse.
Hotell Gothia Towers
ligger mitt i Göteborgs
city, vid Svenska Mässan
och mittemot Liseberg.
Projektet omfattar totalrenovering av 100 hotellrum i fem plan som ska
färdigställas på 81 byggdagar. Ett uppdrag under
hög tidspress, där varje
minut är inplanerad
sedan start. Eftersom
det inte finns någon
plats att lagra mer material än vad som behövs
för stunden har även
materialleveranser inplanerats med högsta precision och arbetet utförs
via bygghiss på utsidan.
Kortfakta Hotell Gothia Towers, Göteborg
Uppdraget: totalrenovering av 100 hotellrum
i 5 plan på 81 arbetsdagar
Beställare: Svenska Mässans Stiftelse
Byggstart: vecka 10, 2010
Beräknat färdigställande: 31 juli 2010
Kontraktsumma: cirka 11 milj. SEK
Entreprenadform: generalentreprenad
- Grabbarna är dessutom erfarna, kvalitetsmedvetna och engagerade och vi har varken drabbats av
olyckor eller klagomål på besiktningar. Tvärtom hade
vi noll fel efter första slutbesiktningen.
Visserligen lade vi ner oerhört mycket jobb på
plan åtta, men sedan hade vi med oss alla rätt till
nästa våning. Och då visste alla exakt vad som skulle
göras och hur många minuter var och en hade på sig
i varje rum.
Själv har han full koll på läget. Alla gör ett fantastiskt jobb, intygar han, och om inget helt oväntat
inträffar så kommer vi att hålla tidplanen till punkt
och pricka. Det är han hundra på! n
Text: Ann Straht Foto: Nick Gregory
2323
Aktuelt
Tett på
Pumpestationen er netop blevet
færdig. Her er man i gang med
tilfyldningsarbejdet.
Løser praktisk problem og
forskønner byen
Kraftige regnskyl får Selsmosen til at svømme over. Det gør Hoffmann nu noget ved.
Der kommer mere og mere vand fra oven, og med
udbygningen af Taastrups vestlige del med både
boliger og erhverv kommer der efterhånden også
mere og mere vand fra neden – altså via regnvandssystemerne.
Tilsammen betyder de øgede vandmængder, at
Selsmosen med jævne mellemrum går over sine bredder. Det giver oversvømmelser på både Selsmosevej
og Taastrup Have og ikke mindst i de nærligggende
boliger, der både omfatter parcelhuse og boligblokke.
Kostbare følger
- Følgerne er ubehagelige, irriterende og kostbare
for både beboere og forsikringsselskaber, og derfor
har Høje Taastrup Kommunes ledningsafdeling (HTK
Kloak) med Moe & Brødsgaard som rådgiver udarbejdet et projekt, der skal øge søen med 7000 m², så
den kan kapere de stigende vandmængder, men også
stadig fungere som et grønt åndehul for byens borgere, siger projektleder Kim Sørensen fra Hoffmanns
Region Anlæg.
Region Anlæg vandt licitationen i august sidste år
2424
med en pris på godt 20 mio. kr., og arbejdet begyndte
i november. Det ventes afsluttet sidst i marts 2011,
og borgere og naboer kan godt begynde at glæde
sig, for de slipper ikke kun for oversvømmelserne,
men får også nye aktivitetsmuligheder i et naturskønt
område.
Renser slam op
Projektet omfatter seks delprojekter.
- Vi nøjes ikke med at udvide søen. Den skal også
renses op. På bunden har der gennem årene ophobet
sig en masse slam, og det vil bygherren gerne have
renset op. Det hjælper jo også på søens kapacitet,
siger Kim Sørensen.
En af de nyere metoder, der kan bruges til håndteringen af denne opgave, er at opmagasinere slammet
i såkaldte Geotubes.
- Slammet pumpes op fra søbunden og over
i nogle store, vandgennemtrængelige membraner.
Undervejs tilsættes det polymér, der får det til at
bundfælde sig i Geotubes´ene, og med tiden tiltager
tørhedsprocenten i slammet, så man kan komme af
med det på en både nemmere og billigere måde,
forklarer han.
Denne del af jobbet kan Hoffmann dog først
komme i gang med 15. august, når frøernes parringstid er slut.
Dybere og længere
En anden del er udvidelsen af søens volumen, Det
kræver udvidelser i både dybden og længden, så man
får en større buffer, når de store regnskyl sætter ind.
- For at opnå det skal vi udgrave og bortskaffe
omkring 16.000 m³ jord. Desuden skal der etableres
nye søbegrænsninger i form af L-elementer mod
vest. Arbejdet udføres af Hoffmanns betonafdeling,
og den spuns, der etableres mod øst, rammes af
vores Vandbygningsafdeling fra Århus, oplyser Kim
Sørensen.
En pumpestation skal sikre vandstanden i søen,
når det regner rigtig meget. Den er Hoffmanns betonafdeling lige blevet færdig med. Stationen er placeret
ved Taastrupgaardsvej og opført i insitustøbt beton.
Via to 350 mm ledninger pumpes vandet til det nye
Aktuelt
Tett på
Her i Taastrup Have kan det være svært at nå tørskoet frem, når det har regnet
meget.
Selsmosevej som den ser ud i dag, når himlens sluser har været åbne. Nu
hæves vejen med omkring en meter.
modtageanlæg ca. 500 m fra søen, hvorfra det sendes videre til bl.a. et nyt regnvandsbassin på 8000 m²
nord for Roskildevejen.
Vejen hæves
En anden del af opgaven, der snart er udført, er hævningen af Selsmosevej med op til en meter på den
laveste strækning af vejen. Det skal sikre områdets
beboere yderligere mod oversvømmelser fra søen.
Hoffmann har desuden etableret nye og større
regnvandsledninger omkring søen, så nu ledes vandet fra de gamle regnvandssystemer gennem to af
markedets største olieudskillere ud i Selsmosen.
Naturskøn vandresti
Så vidt alt det praktiske. Men området skal også forskønnes. Bl.a. bliver der plads til to, nye øer, der placeres langs bredden af den oprindelige sø. Mellem
øerne og søens bredder bygges der træbroer, så man
får en naturskøn vandresti tværs over søen. Det er
desuden tanken, at der langs stien opstilles udendørs
kunst samt lege- og motionsredskaber.
Belysningen langs stierne forbedres også, så
mosen bliver en smuk smutvej mellem f.eks. Taastrup
Station og Taastrup Teater,
- Så alt i alt får man med projektet løst et praktisk problem på en smuk måde, der samtidig skaber flere aktivitetsmuligheder for byens borgere og
bevarer Selsmosen som et grønt åndehul, siger Kim
Sørensen.
Hoffmann har projektet i hovedentreprise, og det
er udarbejdet af Force4 Architects for byfornyelsesprojektet Kulturringen. n
Her ses Selsmosevej under udførelsen af nykloakeringen og før hævningsarbejderne.
Tekst og foto: Karen Sloth
FAKTA – GEOTUBES
Geotubes er en ny slamafvandingsteknologi – enkel
at anvende, effektiv og fleksibel. Slam pumpes ind i
Geotuben, hvor teknologien virker i tre trin:
•
•
•
Fyldning af Geotuben: Slam tilsat polymer pumpes
ind i Geotuben. Polymeren sikrer en god flokdannelse og en separering af slam og rejektvand.
Afvanding: Rejektvandet siver gennem Geotuben
og ledes tilbage til renseanlægget eller anden
behandling. Over 99 % af TS indholdet i slammet
tilbageholdes i Geotuben.
Koncentrering: Det afvandede slam bliver i
Geotuben. Når Geotuben er fuld og afvandingen
færdig, har man et højt tørstofindhold på mere end
25 %. Derpå kan slammet deponeres på losseplads
eller landbrugsjord.
Sandfanget er med 15.000 l sandfangsvolumen, og olieudskilleren kan gennemstrømmes med 1500 l/s og
udskille op til ti % olie herfra.
2525
Forbedringsprosesser
Tett på
Slik ser Sylve ut på skjermen når innleggingen av grønnlappene starter.
Sylve oppe og går
Sylve – det er like greit å gjøre seg kjent med navnet med en gang. Sylve er Veidekkes Entreprenørs nye
datasystem for læring og saksbehandling av avvik innen HMS.
Men ikke bare det, i Sylve registreres mer enn hva
som i dag blir gjort på de ”grønne lappene”, nemlig
også avvik innen ytre miljø og kvalitet. Med avvik
menes et forhold eller hendelse som ikke oppfyller
Veidekkes krav eller forventninger, noe som er som
det ikke burde være, eller noe som ikke burde ha
hendt.
Erstatter RUH
- Sylve skal erstatte det eksisterende RUH (rapportering av uønskede hendelser), forteller prosjektleder
for utviklingen av Sylve, Ole Jacob Kobbe i Region
Syd.
- RUH-registeringen har vært preget av noe tilfeldig bruk – noen har registrert hendelsene i det systemet som er tilgjengelig, noen i eget regneark og noen
ikke i det hele tatt, sier han.
2626
- Internkontrollforskriften og Plan- og bygningsloven krever at vi har et virksomt avvikssystem, og
miljøvernmyndighetene krever at vi har oversikt over
miljørisikoen. Det har derfor vokst frem et behov/
ønske om et bedre felles system, et bedre verktøy
både for registrering og saksbehandling og for dem
som skal ta ut rapporter og analyser. I tillegg er også
Sylve utviklet slik at det kan registreres avvik på kvalitet, både i prosjektering og produksjon, og på ytre
miljø, forteller Kobbe.
Grundig forarbeid
- Prosjektgruppen har gjort et langt og grundig forarbeid, gått gjennom eksisterende RUH rapporteringssystem, laget en ny funksjonsbeskrivelse, testet den i
markedet, og valgt et it-system som så er blitt tilpasset funksjonsbeskrivelsen. Det er foretatt justeringer
av begrepsbruk, og vi er nærmere en fornuftig og
samstemt ordbruk, sier Kobbe.
Fra høsten 2009 til mars 2010 ble Sylve utprøvd på
flere pilotprosjekter, og det ble registrert 700 avvik.
Disse er det trukket erfaringer på. Nå er arbeidet
kommet så langt at Sylve kan rulles ut for fullt, for
registrering av avvik, saksbehandling av avvik og for
å lage rapporter.
- Sylve står for Systematisk læring i Veidekke
Entreprenør. Det vil si at Sylve er tenkt å være grunnlaget, et verktøy for mer og bedre systematisk læring.
- Og da var det mest hensiktmessig og ønskelig å
starte med HMS, kvalitet og ytre miljø, sier Kobbe.
Alle får tilgang
Utviklingen av Sylve er godt forankret i organisasjonen. Prosjektgruppen har til en hver tid bestått
Forbedringsprosesser
Tett på
God kamerat med
Sylve på prosjekt
HMS/KS-leder Geir Boman på Gulskogen kjøpesenter er blitt god
kamerat med Sylve etter hvert som de ble kjent med hverandre fra
september/oktober i fjor, da byggeplassen ble pilotprosjekt for
utprøving av det nye registreringssystemet.
Verneombud Rune Ingebriktsen skriver en RUH på
noen spikerslag som har vært brukt til å feste dekkeplast rundt noen vindusåpninger. De brukte materialene ligger i en haug, med spiker stikkende ut i alle
retninger, og skulle vært ryddet bort da de ble tatt
ned.
- Da jeg begynte her i 2007, registrerte vi RUHgrønnlappene manuelt de to-tre første kvartalene,
la inn kategorier for fremlegging i prosjektets HMSkvarter, og gjorde dobbelt arbeid med å kopiere
dem og sende videre til HMS-koorinator i Buskerud,
Jan Ove Rognstad, som la dem inn i et Excelark i
Veidekkes registreringssystem på Lotus Notes for
Region Syd.
- Nå legger jeg grønnlappene rett inn i databasen
Sylve, og Jan Ove og alle som er linket til den, kan
gå inn ta ut data fra alle prosjekter som er operative
på Sylve. I tillegg har systemet en fin funksjon: Ved
å trykke F-5 kopieres grønnlappdataene automatisk
og kan sendes som e-post til underentreprenørene.
Tidligere måtte vi ta kopi av lappen, skrive brev og
legge kopien ved, forteller Geir Boman.
Det har selvsagt vært flere runder med justeringer
og tilpasninger av systemet underveis. Det går for
tiden litt tregt når en skal gå inn og gjøre saksbehandling, og det jobbes med hastigheten for å få det til å
flyte lettere, sier Boman.
Innleggingen av en uønsket hendelse begynner
med stikkord for hva det dreier seg om, hvem som
melder, dato og tidspunkt, nærmere beskrivelse,
eventuelt umiddelbart utført tiltak.
Neste trinn er saksbehandling i form av å gi saken
et ID-nummer, og kategorisering på et system av
rullegardinmenyer.
- Disse kategoriene og menyene blir kontinuerlig
oppdatert og forbedret, forklarer Boman.
I Sylve er det nå også mulig å gruppere hendelsen
innen HMS, ytre miljø eller kvalitet. I registreringen
kommer det automatisk frem hvilket prosjekt det gjelder. Nytt i redigeringen av kategoriene er en kategori
mellom ”farlig handling” og ”farlig forhold”. Under
kategorien ”farlig forhold” er det en rullegardinmeny
for underkategorier.
- Sylve er etter min mening et fremskritt; bedre
prosedyre, mer nøyaktig kategorisering og bedre
tilgjengelighet for saksbehandlere. På sikt skal det bli
mulig å ta inn skademeldinger og vernerundereferater. Det er et stort potensial når vi kommer så langt.
Da sparer vi vesentlig med tid og papirarbeid, sier
Boman.
- Er det noe jeg lurer på eller har forslag til forbedring, tar jeg bare kontakt med Jan Ove. Han er
superbruker på systemet og har 20 års erfaring fra
Statoil. Han ser hva som bør etterspørres på sånne
systemer og kommer med forslag til endringer til
styringsgrupppen. Han er en stor hjelp nå i utviklingsog implementeringsfasen, sier Boman. n
Tekst og Foto: Ole R. Paulsen
av mellom 15 og 20 personer fordelt på en arbeidsgruppe for hver av hovedkategoriene. Prosjektets
styringsgruppe har bestått av Trond Bølviken (leder),
Anders Dahl Johansen, Morten Barret, Ove Nedrebø
og Alf Erstad.
- Alle som har adgang til intranettet, vil få adgang
til Sylve og kan registrere avvik, og kan hente ut rapporter og grafer. Men bare utpekte saksbehandlere vil
ha tilgang til å kategorisere og bearbeide avvikene på
sine prosjekter.
Lansering 15. juni
- Lanseringen av det nye avvikssystemet for Veidekke
Entreprenør var 15. juni. Rapportdelen (med
Prosjektgrafer og Tabeller) har kanskje ikke funnet
sin endelige form. Men den kan utvikles videre uten
at datagrunnlaget berøres, om det kommer opp
godt begrunnete ønsker om det, avslutter Ole Jacob
Kobbe.
Ansvaret for videre utvikling av Sylve ligger nå
videre hos Brukergruppen for Sylve, ledet av Hege
Hansesveen.
Sylvi på vei…
Arbeidet med å innføre et tilsvarende system i
Divisjon Industri er i gang. De skal få en søster som
heter Sylvi.
Mer utførlig informasjon om bruk av Sylve finner
du på http://intranet.veidekke.no/sylve/ n
Tekst og foto: Ole R. Paulsen
RUH-lapper fra prosjektets start til nå fyller noen permer. Geir Boman vil inntil videre fortsette å arkivere originalen.
2727
Genistreken
Formann Lars
Bruheim kom på
ideen med å gjøre
dørene i støvtildekkingen selvlukkende uten
mekaniske
hjelpemidler.
s
i
n
e
G
n
e
k
e
tr
Selvlukkende
døråpning i støvtildekking
For å hindre ansamling av støv og skitt i butikklokalene etter hvert
som de blir ferdig til innredning mens bygging foregår rundt
omkring, blir butikkfrontene mot fellesarealene midlertidig tildekket med byggplast og en døråpning. Problemet er å få folk til holde
døren igjen til enhver tid, og samtidig finne en løsning som fungerer når det kanskje er over 50 butikkfronter som skal dekkes til.
På Gulskogen kjøpesenter prøvde de først med fjærer og andre
systemer, men det hjalp ikke, og dørene ble stående åpne. Da kom
formann Lars Bruheim på en ide:
- I samråd med underentreprenør FM Bygg ble vi enige om at
vi stiller reisverket for oppheng av plast og montering av døren
skrått utover og monterer døren på innsiden. Da vil døren gå igjen
av seg selv hver gang noen passerer ut og inn, forteller Bruheim.
Som tenkt så gjort, og det har fungert helt utmerket. Og helt
uten bruk av fordyrende mekaniske hjelpemidler! n
Tekst og foto: Ole R. Paulsen
Veidekke Bane på nattjobb i Oslos underverden
Jernbanetunnelen under Oslo
begynner å nærme seg 30 år og
trenger stadig vedlikehold. Jernbaneverket har et større oppgraderingsprosjekt i gang i tunnelen
og Veidekke Bane, i samarbeid
med Sikringsteknikk, sikret seg en
av disse kontraktene.
Vårt oppdrag er å montere gummimatter i tunnelprofilen for å lede vannet fra lekkasjer bort fra banetekniske installasjoner da disse blir skadet ved stadig å
påføres vann.
Vi startet på jobben dagen etter påske, eller rettere sagt, natten etter påske. Vi hadde kun tilgang
til sporet i perioden klokken 23.30 til 04.35 og måtte
legge opp driften etter dette. Som et eksempel på
hvordan vi må tilpasse oss daglige endringer av
arbeidstid, kan vi nevne Melodi Grand Prix som medførte ekstratog og endringer i tilgang til sporene.
Basene på skiftene har ansvaret for å søke om
sportilgang og frakobling av strøm og er derfor
sikkerhetsledere på skiftene. Det viste seg ganske
snart at omfanget av jobben som var beskrevet var
undervurdert, noe som medførte at vi fikk en vesentlig økning av antall lekkasjepunkter. I tillegg skal det
injiseres en del steder og utføres andre tilleggsoppgaver som Veidekke er blitt bedt om å utføre. Med en
mengdeøkning på over 300 prosent sier det seg selv
at vi fikk bemanningsmessige utfordringer da det
er stor etterspørsel etter våre ressurser og Veidekke
Bane hadde flere jobber som ventet. Vi har derfor
avsluttet arbeidet foreløpig 1. juni og har avtale med
Jernbaneverket om å komme tilbake senhøstes for å
montere flere gummimatter i tunnelen. n
Tekst og Foto: Paal K. Berntsen
28
Oslotunellen natt til 1. juni 2010. Vi er på jobb i
Oslotunellen og er i ferd med å avslutte arbeidet
for natten ved Elisenberg stasjon. (Elisenberg
stasjon er en stasjon som svært mange av
leserne har passert, men de færreste har besøkt.
Den ligger mellom Nationaltheatret og Skøyen,
men har ikke tilgang fra utsiden da den aldri er
blitt bygd ferdig).
Sikkerhetsleder Odd Erik Asprem har vært
i kontakt med hovedsikkerhetsvakt på Oslo S
og avklart tidspunkt for å kjøre ut Huddigene,
(traktorer ombygget for arbeid fra spor). Staffan
Jakobsson (JH Spårservice), Per Kvam, Harald
Steinert og Stian Johansen monterer de siste
mattene før vi kjører maskinene ut til Skøyen
og ut av sporområdet klokken 03.45. Vi varsler
hovedsikkerhetsvakt om at sporet er fritt og
elkraftsentralen om at de kan koble inn strømmen igjen så togene kan kjøre folk, deriblant
sikkert mange Veidekkeansatte, på jobb – forhåpentligvis i rute. n
Eiendom
Nio hus visar barns visioner
om hur de vill bo
Veidekke är huvudsponsor till stor utställning
Barns tankar, önskningar och visioner om boende ligger till grund för den nio hus som visas på
Färgfabriken*) vid Liljeholmen i Stockholm sedan den 24 april. Building Blocks heter utställningen.
Succén har inte låtit vänta på sig och utställningen är redan förlängd till slutet av september.
Det är Veidekke som är huvudsponsor av utställningen och som sett till att de fantastiska husen
blivit byggda. Hjälp har tagits av ungdomar från
Construction College i Vällingby utanför Stockholm.
Nio arkitektkontor, varav tre svenska, har med barnen
som beställare ritat husen.
Ett knallrosa hus för avslappning med ljus och bra
atmosfär. Inredningen går i rosa, giftgrönt, gult och
rött. Ett gästrum i ljust orange med balkong och en
rutschkana ner till poolen i trädgården. Det beställde
Nicola, 13 år av arkitekten Siv Helene Stangeland,
Stavanger.
Sju barn från London ville ha ett gigantiskt kök för
att baka kakor, ett hus där man kan plocka äpplen från
fönstren som det dessutom blåser såpbubblor ifrån.
Amos och Noel, både 6 år, från Finland, villea ha
hemliga gångar, tunnlar med hästljud, utkikstorn
med kikare och mys-ställen där man kan vara ensam.
Och så en hylla med Kalle Anka-tidningar. Färgerna
skulle vara grått, svart, gult och lila.
De båda 15-åringarna Farat och Akram från
Rinkeby drömmer om en villa med trädgård. Den ska
ligga i Rinkeby, nära skolan och vännerna. Materialen
är i glas och trä. Byggnaden har två zoner, eller privata sfärer, med egen entré, egna ytor och rum, men
det finns också gemensamma utrymmen att umgås
i. Eftersom det är trångt i Rinkeby och tomtytorna
är begränsade är byggnaden i fyra våningsplan.
Arkitekterna Kjellander+Sjöberg hjälpte de båda ungdomarna att få sitt hus med organiska, mjuka former.
Eller vad sägs om Filip (7) och Hannas (9) höga
hus med entré från taket och en stege upp. Om man
är handikappad kan man firas upp i en gunga!
Mamadou, Rahman och Henri från Dakar i Senegal
vill ha ett hus nära havet som fokuserar på uteplatser.
Träd för att skapa skugga är viktigt. Och så ska det
finnas spelområden för basket, bordtennis, biljard…
Säkerhet i form av fällor för att fånga tjuvar har de
också tänkt på, liksom ett avtagbart tak, så att man
kan se himlen och stjärnorna inifrån huset. En av
pojkarna insisterade särskilt på att använda material
som producerats i Senegal, ”annars kommer vi alltid
att vara ett fattigt land”.
Bara för att nämna några exempel på de fantasi-
Veidekke Entreprenads VD Erik Alteryd och
Färgfabrikens chef och kreative ledare Joachim
Granit fann varandra i ett utomordentligt samarbete
i och med utställningen Building Blocks som startade den 24 april och som har förlängts till den 27
september – kanske förlängs den ytterligare. Succén
var i alla fall given redan första utställningsdagen.
fulla husen, som, när man tittar närmare bakom det
skojiga, också innehåller många intelligenta tankar.
- Det var i november som jag kontaktade Erik
Alteryd på Veidekke Entreprenad. Efter ytterligare ett
par möten var vi på banan. Jag måste verkligen säga
att samarbetet med Veidekke, företagets kompetens
och mod att ställa upp på detta, som ju från början
innehöll mycket som var okänt, har varit fantastiskt.
Det är ovanligt att hitta en samarbetspartner som
vågar hoppa fallskärm och inte veta om skärmen ska
veckla ut sig eller inte… Det har varit en enorm utmaning. I Veidekkes jobb har också ingått att ta hand om
hela byggskolan, med unga killar som fått lära sig
snickaryrket, säger Joachim Granit, chef och kreativ
ledare för Färgfabriken. Han är överförtjust för ”alla”
media har varit där och gjort reportage; Sveriges
Television, TV4, radio, dagspress och fackpress.
Erik Nyberg arbetar till vardags som blockchef på
Veidekkes arbetsplats på Liljeholmen.
- Mitt uppdrag var att se till att husen byggdes.
I början visste vi inte alls hur de skulle se ut. När vi
fick se ritningarna gällde det att komma på kreativa
lösningar och förslag på hur de skulle byggas och
vilka material som skulle användas. Först trodde vi
att vi bara skulle bygga tomma skal, men det blev
betydligt mer komplicerat när vi även skulle bygga
inredningen. Merparten av arbetskraften kom från
Construction College, men vi fick förstås ”fuska” lite
och ta in egna snickare också. Normalt har man en
lärling på 10 gubbar. Här hade vi fem lärlingar på en
snickare!
- Vi måste våga gå utanför ramarna och vara
lite grensesprengende, säger Erik Alteryd, VD för
Veidekke Entreprenad, apropå denna annorlunda
sponsring. Till den här utställningen kommer massor av människor att komma, både barn och vuxna,
från skolor, näringsliv och offentlig sektor. Det är ett
utmärkt sätt för oss att få ut vårt varumärke på.
- Det finns ytterligare ett antal undersponsorer, till exempel Stockholms stadsbyggnadskontor,
HSB, Riksbyggen, Handelsbanken, Arkitekturmuseet,
Cramo med flera. De kommer också att anordna
seminarier och events, säger Joachim Granit. Bland
annat ska Stockholms stadsbyggnadskontor ha ett
seminarium om implementeringen av den nya översiktsplanen för staden. Ett annat seminarium ska
handla om framtida boendeformer och ett tredje om
beställarrollen.
- Vi kommer förstås att ordna ett antal egna aktiviteter och kundträffar, säger Erik Alteryd, som också
välkomnar kollegor från andra delar inom koncernen
att utnyttja denna möjlighet att visa upp sig.
Evenemang som är inbokade när detta skrivs är
till exempel Veidekke Entreprenads ledardagar i mitten på maj, Veidekke ASAs styrelsemöte den 10-11
juni och en kundträff som uppföljning på möten som
ägde rum vid Mipim i Cannes under våren. n
Foto: Ryno Quantz. Text: Peggy Häggqvist.
*) Färgfabriken är en konsthall och ett samtidslaboratorium med ett
interdisciplinärt arbetssätt. Färgfabriken skapar nya kopplingar och
möten. Verksamheten skapar förutsättningar för att ifrågasätta traditionella uppfattningar inom konst, arkitektur och samhällsutveckling.
Färgfabriken drivs som en fristående stiftelse utan vinstintresse,
som är politiskt och religiöst obunden.
29
Eiendom
Tett på
Hur hittar vi i miljö- och klimatdjungeln?
Green Building, BREEAM, LEED, Svanen och Passivhus. Begreppsdjungeln är tät och den miljö- och
klimatmedvetne byggaren har mycket att hålla reda på – och förstå!
Halvering av koldioxidutsläppen i TellHus. Vad är då
skillnaden mellan TellHus och till exempel Passivhus?
Det köpcentrum som Veidekke byggt vid
Liljeholmstorget i södra Stockholm åt beställaren
Citycon, har klassats som LEED Platinum. Det är det
första i Europa som nått den högsta klassificeringsgraden. En strålande prestation, men vad innebär
det?
Vad handlar de olika miljöklassificeringarna
om? Socialt ansvarstagande? Affärsmöjligheter?
Varumärkesbyggande? Och vem bär ansvaret?
Politiker? Företagen? Medborgarna? Var det Al Gore
som gjorde att världens folk plötsligt insåg allvaret i
den globala klimatfrågan?
Svaret är ja på alla frågorna och därför är det här
området så komplicerat. Det är stort och globalt och
alla system är olika.
Att göra en objektiv redovisning av de olika systemen är i det närmaste att likna vid en doktorsav-
handling, men vi bad Veidekke Sveriges teknik- och
miljöchef Johnny Kellner att övergripande förklara
vad de olika miljöklassningssystemen står för.
– De olika systemen har samma mål: Byggnader
med mindre miljöpåverkan. De täcker både välbefinnande, innemiljö och miljöpåverkan, men tonvikten
mellan områdena skiljer sig. Det innebär att en
byggnad med högt betyg i det ena systemet, kanske
inte får så högt betyg i det andra. LEED har till exempel större betoning på innemiljö och hälsa, medan
BREEAM lägger större tonvikt på miljöpåverkan.
Den svenska miljöklassningen bedömer färre
områden men har tuffast energikrav.
Kombinationen av det nordiska miljömärkningssystemet Svanen och det svenska ”Vägledning för
miljöanpassat byggande” kommer sannolikt att ge
den högsta klassningen av bostadsprojekt. Ur ett
konsumentperspektiv är också Svanen ett välkänt
varumärke.
Veidekke är medlem i Sweden Green Building Council
Veidekke är medlem i Sweden Green Building Council, SGBC, en ideell, medlemsägd förening som
ska driva hållbarhetsarbetet inom bygg- och fastighetsbranschen. SGBC har som mål att tillhandahålla,
förvalta och utbilda i klassningssystem, att påverka beslutsfattare att premiera hållbart byggande och
att sprida kunskap och arbeta fram verktyg för att nå konkreta resultat inom miljöområdet.
I januari nästa år blir SGBC fullvärdig medlem i den internationella alliansen World Green Building
Council, som representerar hela den globala byggsektorn. Tillsammans utgör medlemsländerna 50
procent av den totala byggverksamheten i världen.
Läs mer på www.sgbc.se och www.worldgbc.org n
3030
Den stora fördelen med Veidekkes TellHus är att
man förutom låga energibehov även fokuserar på att
halvera koldioxidutsläppen och att det är enkelt och
ekonomiskt försvarbart att bygga med en god konsumentekonomi. Flerbostadshus med garage enligt
TellHus-konceptet uppfyller också alla krav som ställs
på det så kallade Passivhuset, säger Johnny Kellner.
Vilka är för- respektive nackdelarna med de olika
systemen?
– Det är relativt dyrt och krångligt att klassa enligt
utländska system. De är inte ännu inte anpassade
till våra byggregler och byggmetoder, och det är
svårt att bevisa att vi uppfyller krav som mäts på
ett annorlunda sätt. Vissa miljöaspekter i LEED och
BREEAM känns inte så relevanta i Sverige framförallt
för bostäder. En allvarlig nackdel, som jag ser det, är
att LEED och BREEAM kan detaljstyra projekteringen
vilket innebär en risk att man fokuserar på att plocka
poäng istället för att se till helheten. Att LEED bygger
på amerikansk standard som inte harmonierar med
internationell standard är också en stor nackdel. För
närvarande pågår en harmonisering mellan LEED
och BREEAM till en svensk anpassning genom Green
Building Council.
Den största fördelen med de internationella systemen är att de är välkända och att utländska investerare och hyresgäster därmed sätter värde på en
certifiering. Dessa klassningssystem används dock
främst för andra byggnader än bostäder. Försäljning
av bostadsprojekt till utländska investerare är mycket
ovanligt här i landet, avslutar Johnny. n
Text: Peggy Häggqvist
Foto: Ane Sangnes
Tett på
Eiendom
De olika
miljöklassningssystemen
Här återges mycket övergripande och
kortfattat några av de mest kända miljöklassningssystemen:
Green Building (EU)
Green Building initierades 2004 av EU och är ett internationellt
miljöklassningssystem och gäller enbart för energi. Lite förenklat
handlar det om att energianvändningen för värme, varmvatten och fastighetens el ska vara 25 procent lägre jämfört med
inhemska byggregler vid nybyggnad, och 25 procent lägre efter
en ombyggnad (jämfört med uppmätt energianvändning innan
ombyggnaden).
BREEAM, BRE Environmental Assessment Method,
(Storbritannien)
Utvecklat i början av 1990-talet av Byggforskningsrådet BRE
i Storbritannien. Det utvärderar och betygsätter byggnaders
totala miljöpåverkan. För att certifiera byggnader i enlighet med
BREEAM krävs en officiell assessor. De klassificeringsområden
som BREEAM fokuserar på är: energi, miljöledning, hälsa och
välbefinnande, transporter, vatten, material, avfall, landanvändning och ekologi samt föroreningar. Betygskriterierna är godkänd, bra, mycket bra, utmärkt och enastående. BREEAM och
LEED har i grunden samma mål, men som en jämförelse kan
sägas att BREEAM fokuserar mer på miljöpåverkan, medan LEED
lägger större vikt vid inomhusklimat och hälsa.
LEED, Leadership in Energy and Environmental Design (USA)
LEED utvecklades 1998 av The U.S. Green Building Council
(USGBC). Det är en oberoende, icke-kommersiell organisation
där bland annat företag, universitet, myndigheter och organisationer ingår. Miljöklassningssystemet ger en helhetsbedömning
av byggnaders miljöegenskaper. LEED bedömer miljöaspekter
såsom plats och användning, material och resurser, energi och
atmosfär, innemiljö, innovation och projektering. Alla byggnader kan bedömas, såväl nyproduktion som renoveringsobjekt.
Miljöaspekterna bedöms utifrån både färdigbyggt och driftskede. De är indelade i kriterier som ger ett visst antal poäng. Vissa
är obligatoriska, andra kan ge extra poäng. Betygen sätts efter
Certified, Silver, Gold och Platinum.
Svanen (Norden)
Svanen är ett nordiskt miljömärkningssystem framtaget 1989 av
Nordiska Ministerrådet. Det ställer krav på byggprocess, material och energibehov. Hänsyn tas till miljön genom hela tillverkningsprocessen – från råvaror till färdig byggnad. Förutom låg
påverkan på miljö och klimat ska byggnaden också erbjuda en
god inomhusmiljö. Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader kan Svanenmärkas. Svanenmärkning ställer höga krav på
ingående material, god ventilation, byggprocess samt materialoch kvalitetskontroll för att undvika inbyggda fuktskador. För
att påverkan på den yttre miljön ska bli så låg som möjligt, är
Svanens krav också stränga inom hälsa och miljöfarliga ämnen i
material. Byggnaden ska kunna drivas med en låg energianvändning, byggavfall tas om hand på ett miljöriktigt sätt och det ska
finnas en drift- och underhållsplan för byggnaden.
Passivhus (Tyskland/Sverige)
Idén med passivhus utvecklades i Tyskland på 1990-talet.
Passivhus är ett exempel på lågenergihus som huvudsakligen
värms upp av kroppsvärme, elektriska apparater, belysning och
solinstrålning. För att använda begreppet ”Passivhus” för en
byggnad, krävs att ett antal grundläggande krav och råd ska
uppfyllas. Kraven är höga på framförallt köpt energi men även
på ljud, termisk komfort, luftläckage, fönster och mätning.
Vägledning för miljöanpassat byggande
Vägledning för miljöanpassat byggande är inget direkt klassningssystem, utan snarare ett hjälpmedel för att uppnå en god
miljöstatus. Syftet har varit att tolka Miljöbalkens bestämmelser.
Handledningen är framtagen i samarbete med Kretsloppsrådet
och Miljöstyrningsrådet. Vägledningen ska ses som ett hjälpmedel för att upprätta miljöprogram och miljöplaner. Flera kommuner använder principerna för miljöanpassat byggande som krav
vid markanvisningar. Miljöanpassat byggande har tuffare energikrav än övriga klassningssystem. Systemet tar inte upp krav i
svensk lagstiftning eftersom dessa anses vara endast ”basnivå”.
CUT THE CRAP!
Första TellHus blir verklighet
Klimatet visade sig från sin bästa sida den nästan sommarvarma dagen i slutet av april när den symboliska invigningen av byggstarten för Veidekkes första TellHus ägde rum i
Västertorp i södra Stockholm.
Cut the Crap! Nu halverar vi koldioxidutsläppen med vårt första TellHus, projektet brf
Snökristallen med 36 klimatsmarta bostadsrättslägenheter i Västertorp. Miljöborgarrådet Ulla
Hamilton och finansborgarrådet Sten Nordin förrättade den officiella invigning för att symbolisera starten av projektet som ska halvera koldioxidutsläppen och energianvändningen.
Den uppskattade ceremonin genomfördes
av Veidekkes koncernchef Terje R Venold,
Stockholms finansborgarråd Sten Nordin och
Stockholms miljöborgarråd Ulla Hamilton.
Cut the Crap! Så stod det på det skynke
som hade hängts upp bakom scenen och
som de båda borgarråden klippte av från
varsitt håll, till halva storleken. Halveringen
var symbolen för den halvering av koldioxidutsläppen som TellHus som bekant står för.
Idel glada leenden och mycket beröm förärades Veidekke denna dag och allas ansikten
strålade ikapp med solen. Här några av de
berömmande uttalandena:
”Idag är en rolig dag, dels för att vi startar
vårt första TellHus, dels för att detta är ett
infillprojekt – något som jag vurmar mycket
för.”
Per-Martin Eriksson,
VD, Veidekke Bostad AB
”Projektet är utvecklat i Sverige – det står
som mönster för vår bostadsutveckling
framöver.”
Terje R Venold,
koncernchef, Veidekke ASA
ligt byggande. Det bidrar till ett know how
som vi kan exportera till andra länder.”
Sten Nordin,
finansborgarråd, Stockholms stad.
”Detta är ett unikt projekt. Att ni här ansluter
byggbodarna till fjärrvärme är så bra, så
det har vi ställt som krav från stadens sida
när det gäller den blivande nya stadsdelen
Norra Djurgårdsstaden. Det kan ni ta åt er
äran för!”
Ulla Hamilton,
miljöborgarråd, Stockholms stad
”Att bygga halvmeter tjocka väggar för att
få bra klimat i huset är inte svårt. Det som
är svårt är att få ekonomi i projektet samtidigt som det är klimatklokt. En förutsättning
måste alltid vara en bra projektekonomi, bra
konsumentekonomi, bra miljöekonomi. Det
har TellHus.”
Johnny Kellner,
teknik- och miljöchef, Veidekke i Sverige
Text: Peggy Häggqvist. Foto: Ryno Quantz.
”Det är en glädje för mig och staden att
notera att ni bejakar modernt och miljövän-
”Vi längtar…”
– Nästa sommar flyttar vi och våra
barn Agnes, 8 veckor, och Matilda, 5
år, från en tvåa till en nybyggd fyra här
i brf Snökristallen. Västertorp. Vi längtar redan nu, sade Mattias Eriksson
och hans sambo Ulrika Grönfelt, som
deltog vid invigningen av projektet.
Läget och priset var viktigast vid valet
av ny bostad. Att det är ett TellHus
med låga koldioxidutsläpp tycker de
är extra spännande och väldigt bra.
Koncernchefen Terje R Venold drog symboliskt i spaken för att markera att nu kopplar
vi in fjärrvärme även i byggbodarna.
3131
Eiendom
Tett på
Unik premiär för fjärrvärmeanslutna byggbodar
Vid projektet brf Snökristallen är det inte bara själva
flerbostadshuset som blir klimatsmart. Under produktionstiden kommer byggbodarna på arbetsplatsen att
vara anslutna till fjärrvärme. Det är första gången
detta sker i Sverige. De nya bodarna har tagits fram i
samarbete med Cramo och koldioxidutsläppen under
byggtiden beräknas minska med 85 procent.
Enligt beräkningar som Veidekke och Cramo har
gjort, använder Sveriges cirka 40 000 bodar tillsammans runt 300 miljoner kWh per år. Dagens byggbodar som värms med el står tillsammans med
belysning för 70 procent av den el som används på
byggarbetsplatsen. Ett normalt projekt med tio byggbodar genererar cirka 50 ton koldioxid, vilket är lika
mycket som 40 bilar släpper ut på 1 000 mils körning.
Med fjärrvärme kan utsläppen reduceras till cirka nio
ton, en minskning med 85 procent.
Förutom fjärrvärmeanslutning förses de nya byggbodarna med solceller på taket.
Miljöborgarrådet Ulla Hamilton var mycket imponerad av detta och sade att Stockholms stad nu kommer att kräva denna typ av fjärrvärmeanslutna bodar
för den nya miljöstadsdelen Norra Djurgårdsstaden,
som är Sveriges största stadsutvecklingsområde, och
som ska innehålla bland annat 10 000 nya bostäder
och 30 000 nya arbetsplatser.
Tvätt- och diskmaskiner värms upp av miljövänlig
fjärrvärme i stället för el.
En annan stor nyhet är att vattnet till både tvättoch diskmaskiner värms upp med fjärrvärmt vatten i
stället för el, en teknik som utvecklats av Electrolux.
Detta spar ingen energi men minskar utsläppen av
koldioxid. Eftersom tekniken är anpassad både för
nyproduktion och befintlig bebyggelse kan detta få
stor betydelse för reduktionen av koldioxidutsläpp i
framtida projekt. n
Årvollbrinken er i rute
- På Veidekkes boligfelt
Årvollbrinken i Oslo blir det tett
felles tak på de to blokkrekkene
med til sammen 28 leiligheter,
med alle membranarbeider på
taket, dekke over garasjen og
inntrukket 4. etg. til ferien, sier
anleggsleder Line Evensen.
Prosjektets 17 rekkehus bygges av Follo Hus i underentreprise til Veidekke Eiendom.
- Rekkehusentreprisen utgjør om lag 21 mill. kroner av totalentreprisen på 86 mill. kroner. Follo Bygg
har startet fra ferdig planert tomt med alle innstikk
lagt til vann og kloakk. De bygger også grunnmur og
bunnplate i egen regi og leverer nøkkelferdig direkte
til kundene, med nullfeilopplegg, akkurat som vi gjør
med leilighetene i boligblokkene, forteller Line.
Og det er ikke bare blokkleiligheter og rekkehus
som inngår i totalentreprisekontrakten med Veidekke
Eiendom.
- Her er det mye grunnarbeid og infrastruktur i tillegg. Oslo kommune har satt som krav at Årvollveien
skal opparbeides og forbedres i en lengde av ca 200
m. Det skal legges nytt slitelag, samt at fortau på
Maskinfører Per Dyrdal (til venstre) overleverer en
bunke pakksedler til formann grunnarbeider Ragnar
Borgvad for senere kontroll når fakturaene kommer.
3232
Gammelt og gjengrodd steinbrudd blir forvandlet til et nytt boligfelt med blokkleiligheter og rekkehus.
vestsiden av veien skal etableres. Det skal i tillegg
bygges en støyvoll mot skytebanen. Der har vi tilført
om lag 20.000 kubikkmeter masser, i hovedsak tatt fra
byggetomta her, sier Line.
- Her var det bare gjengrodd og ufremkommelig
kratt i steinbruddet da vi kom, legger hun til.
- I tillegg til alt dette har vi sprengt ut et par tusen
kubikkmeter fjell langsetter 200 m av banen og plastret fjellsiden med leirholdige masser som ytterligere
et støydempende tiltak. På dette prosjektet er det ikke
mindre enn syv rammesøknader å forholde seg til,
forteller hun.
Veidekkes bemanning på prosjektet er seks funksjonærer, åtte tømrere på topp og åtte betongfolk
inkludert kranfører. De sistnevnte skal overføres til
Westerdahls skole når forskalings- og betongarbeidene er ferdige. Prosjektet skal overleveres i januar
2011. n
Tekst og foto: Ole R. Paulsen
Tømrer Rune Nyhagen setter inn noen korte stendere i reisverket til fasaden på de to sammenhengende
blokkrekkene.
Nye oppdrag
Tett på
Nye oppdrag
Kontraktssum over 20 mill. NOK
VEIDEKKE ENTREPRENØR
VEIDEKKE SVERIGE
Region Øst
Region Väst
Lysverkgården, Askim
Kunde: EBBL Prosjekt AS og
Eidsbergveien Eiendom AS
Bygging av 28 leiligheter og næringsdel med
uteareal og tilstøtende kjeller. Inkl. riving av
eksisterende bebyggelse.
Anleggstid: august 2010 – desember 2011
Kontraktssum: 45 MNOK
KV-ombyggnad Häktet, Göteborg
Beställare: Vasakronan
Total renovering av gamla häktet i Göteborg med
helt nya ytskikt.
Byggtid: august 2010 – april 2012
Kontraktsumma: 32 MSEK
Region Syd
Veiavangen, Mjøndalen
Kunde: Nedre Eiker kommune
Oppføring av ny ungdomsskole i Mjøndalen
Anleggstid: mai 2010 – august 2011
Kontraktssum: 40 MNOK
Region Nord/Vest
Kverneland Bil, Trondheim
Kunde: Tungasletta 8 AS
Bygget, som er det gamle såvarelageret til
Felleskjøpet på 8.600 m2 skal etter miljøsanering,
rehabilitering og ombygging skal bli til et topp
moderne og energieffektivt bilanlegg. Bilanlegget
blir på 6.300 m2, og resterende del av bygningen
skal leies ut. I tillegg skal det såkalte ”Silobygget”
utvides fra fire til seks etasjer og leies ut som
kontorlokaler.
Anleggstid: mai 2010 – mai 2011
Kontraktssum: 71 MNOK
Region Anlegg
Ski 2A – "Forberedende arbeider", Ski
Kunde: Jernbaneverket Infrastruktur Utbygging
Entreprisen omfatter forberedende arbeider med
nye midlertidige og permanente føringsveier for
kabler og el-anlegg, rørgjennomføringer under
eksisterende spor og plasstøpte fundamenter til
midlertidige jernbanetekniske installasjoner.
Anleggstid: mai 2010 – januar 2011
Kontraktssum: 23 MNOK
Skattekontoret, Göteborg
Beställare: Alecta Pensionsförsäkringar, Newsec,
Ombyggnad av Skattekontoret. Ombyggnadsytan
är på 23 000 kvm.
Då ordinarie verksamhet skall pågå i fastigheten
under hela ombyggnadstiden är projektet indelat
i 9 etapper och omflyttning av hyresgäster sker
mellan etapperna.
Byggtid: juni 2010 – januar 2012
Kontraktsumma: 67 MSEK
Region Skåne
Korallen, Limhamn, Malmö
Uppdragsgivare: Veidekke Bostad AB
Nyproduktion av 20 lägenheter
Byggtid: august 2010 – oktober 2011
Kontraktsumma: 48 MSEK
Mariaskolan, Malmö
Uppdragsgivare: Mariaskolan i Malmö
Nybyggnation av skola.
Byggtid: oktober 2010 – august 2011
Kontraktsumma: 29 MSEK
Skolstaden, Helsingborg
Uppdragsgivare: Helsingborgs
Stad/Kärnfastigheter
Ombyggnad av 4 st. skolor
Byggtid: maj 2010 – oktober 2010
Kontraktsumma: 23 MSEK
Bygger Kunnskapssenteret ved
St. Olavs Hospital i Trondheim
Helsebygg Midt-Norge har gitt oppdraget om bygging av kunnskapssenteret ved St. Olavs Hospital til
Veidekke Entreprenør. Bygget er på 19.000 m2 og er
det siste senteret på det nye sykehuset. Kontrakten
er en bygningsmessig totalentreprise på 303 MNOK
eksklusive mva.
Kunnskapssenteret skal stå ferdig høsten 2013, og blir et sentralt bygg for forskning og undervisning. Sykehusarealet omfatter infeksjonssykdommer, hud- og smertebehanding. NTNUs institutt for
kreftforskning og molekylær medisin blir sentralt
i Kunnskapssenteret, som vil romme et stort og
et mindre auditorium samt universitetssykehusets
hovedbibliotek. Hospitalets internundervisning
hører også hjemme i Kunnskapssenteret. Den gamle
høyblokka skal rives før byggingen starter i mai
2011. Dette er en kontrakt et annet Veidekke selskap,
Dokken AS, tidligere har vunnet.
Lundakarneval och Syttende maj – Fel dag men Rätt tänkt –
för vilket dubbelkalas det blev!
Vart fjärde år händer det. Då inträffar Lundakarnevalen och staden fylls av glädje, spex, musik och festande
människor. ”Rätt och Fel Karnevel” var årets tema. Och visst blev det lite Fel att Syttende maj firades den
tjugoförsta, men ändå Rätt med en fest mitt i festligheterna.
Över 100 gäster var inbjudna till Veidekkes
partytält,
mitt
på
karnevalsområdet. Speciellt inbjudna var bland annat
Mårten Hedlund, en av de ansvariga för
byggprojektet World Village of Women
Sports i Malmö, Veidekkes sponsortjej,
friidrottaren Carolina Klüft och före detta
Lundakarnevalsgeneralen Pehr Andersson,
numera näringslivsminister i Malmö.
Underhöll gjorde Stå upp Komikern Lena
Frisk. När hon äntrade scenen var det få
som kunde hålla sig för skratt – allt kändes
helt Rätt. n
Text: Ann Straht Foto: Andreas Offesson
3333
Tett
Tett på
på
Jubilanter i 3. kvartal 2010
50 år
Tom Arne Sommerstad
Hans Aksel Fjelldal
Frank Grimstad
Erik Thormod Nielsen
Kai Asbjørn Willassen
Glenn Peter Martinsson
Geir Toverød
Geir Agnar Watterud
Bjørn Tore Johnsen
Uno Karlsson
Ole Kristian Bjerketvedt
Øyvind Nese
Roar Tverå
Demirali Iljazovski
Håkan Wallin
Kåre V. Johannessen
John Sandal
Geir Johansson
Oddrun Bondhus Vindenes
Kurt Rune Kaldhussæter
Jan Børje Jensen
Geir Soma
Kenneth Liland
Einar Kornstad
Thomas Peter Grønnerød
Kjell Wiig
Vidar Johannesen
Eli Fossland
Hallgeir Moen
Tom Ivar Halsos
Gjermund Kletthagen
Mikael Petersson
Sverre P. Helleland
John Eftestøl
Jan Hagen
Kjell Holstad
Rune Gjerden
Lars Ingvar Olsson
Idar Møller
70 år
Veidekke Entreprenør
Region Øst
12. juli
Veidekke Entreprenør
Region Nord/Vest
14. juli
Kolo Veidekke
Region Østland
14. juli
Hoffmann
Region Øst Nybyg
16. juli
Veidekke Entreprenør
Region Øst
16. juli
Kolo Veidekke
Region Østland
18. juli
Veidekke Entreprenør
Region Øst
18. juli
Veidekke Entreprenør
Spesialprosjekt
22. juli
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
23. juli
Veidekke Entreprenad
Region Väst
26. juli
Veidekke Entreprenør
Region Øst
27. juli
Block Berge Bygg
29. juli
Veidekke Entreprenør
Spesialprosjekt
31. juli
Hoffmann
Administrasjon
1. aug.
Veidekke Entreprenad
Region Anläggning Öst 1. aug.
Kolo Veidekke
Region Nord/Vest
4. aug.
Veidekke Entreprenør
Region Nord/Vest
9. aug.
Veidekke Entreprenør
Region Syd
16. aug.
UFO Entreprenør
Region Nord/Vest
20. aug.
UFO Entreprenør
Region Nord/Vest
23. aug.
Kolo Veidekke
Region Midt
24. aug.
Block Berge Bygg
24. aug.
Veidekke Entreprenør
Spesialprosjekt
25. aug.
Veidekke Entreprenør
Region Nord/Vest
28. aug.
Kolo Veidekke
Fellesstab
31. aug.
Block Berge Bygg
1. sept.
Veidekke Entreprenør
Region Øst
2. sept.
Veidekke Entreprenør
Syd
3. sept.
Kolo Veidekke
Region Midt
5. sept.
Kynningsrud Fundamentering
12. sept.
Kolo Veidekke
Region Østland
14. sept.
Veidekke Entreprenad
Region Anläggning Öst 16. sept.
Veidekke Entreprenør
Region Nord/Vest
18. sept.
Veidekke Entreprenør
Spesialprosjekt
21. sept.
Veidekke Entreprenør
Region Øst
22. sept.
Veidekke Entreprenør
Spesialprosjekt
22. sept.
Veidekke Eiendom
Syd Eiendom
23. sept.
Lauvåsen Pukkverk
27. sept.
Veidekke Entreprenør
Spesialprosjekt
29. sept.
60 år
Tore Olsen
Åge Selstø
Alex Stael Pedersen
Rune Vestli
Finn Kjell Eliassen
Harald Linnestad
Peter Klev
Lars Lundstedt
Jan Erik Engebretsen
Odd Fredrik Fredriksen
Lars Fr. Carlsson
Per Våtsveen
Fred Wilton Bergar
Torgeir S. Brokke
Birger Plassen
Ragnar Tenden
Jens Petter Larsen
Gunnar Kjeserud
Jan Otto Stokland
Tormod Aspås
Stig Hafström
Jan Larsen
Willy Torgeir Østby
Vidar Johannesen
Bergman, Stefan
Kjell Haga
Odd Birger Brataker
Borghild Pedersen
Hendrikus Rudolf Van Wijk
Per-Åke Asplund
Jan Bodin
Wiktor Christiansen
Joar Kvammen
Oddvar Plassen
Carsten Aagaard Andersen
3434
Br. Reme
Veidekke Entreprenør
Hoffmann
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Br. Reme
Veidekke Entreprenad
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Valdresbygg
Veidekke Eiendom
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Kolo Veidekke
Kolo Veidekke
Veidekke Entreprenør
Kolo Veidekke
Veidekke Entreprenad
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenad
Kolo Veidekke
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenad
Veidekke Entreprenad
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Hoffmann
Region Syd
2. juli
Region Syd
2. juli
Region Teknik
8. juli
Region Øst
8. juli
Spesialprosjekt
14. juli
Region Syd
18. juli
Region Syd
21. juli
Region Anläggning Öst 21. juli
Region Nord/Vest
23. juli
Region Øst
26. juli
Region Øst
27. juli
28. juli
Stab
30. juli
Spesialprosjekt
30. juli
Spesialprosjekt
4. aug.
Region Syd
6. aug.
Region Nord/Vest
7. aug.
Region Østland
16. aug.
Spesialprosjekt
17. aug.
Fellesstab
18. aug.
Region Väst
20. aug.
Region Syd
27. aug.
Region Anlegg
27. aug.
Region Øst
2. sept.
Region Skåne
2. sept.
Drift & Vedlikehold
5. sept.
Region Syd
7. sept.
Spesialprosjekt
8. sept.
Region Øst
9. sept.
Region Väst
11. sept.
Region Anläggning Öst 11. sept.
Region Øst
14. sept.
Region Syd
14. sept.
Region Syd
17. sept.
Region Anlæg
20. sept.
Egil Karlsen
Dokken
15. sept.
25 års ansettelse
Leif Steinar Stavem
Sissel Karin Kalkenberg
Jan Thunestvedt
Tore H. Kristensen
Ole Kristian Bjerketvedt
Harald Sjulstad
Jan Erik Skjelanger
Nils Terje Opsanger
Harald Slette
Svein Øystein Kjoberg
Svenn Brede Larsen
Astrid Myrene
Lars Sevald Skaare
Kristian Uv
Gjermund Floden
Yngve Karlsen
Ola Myrvold
Knut Inge Tobiassen
Tor Dyrseth
Vidar Bekken
Odd Ivar Halvorsrud
Oddveig Haugo Altern
Odd Andre Olsen
Ståle Brovold
Astrid Sjøbø Garnes
Børre Sørensen
Vidar Andresen
Veidekke Entreprenør
Asfaltverket Mo
Veidekke Entreprenør
Dokken
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Block Berge Bygg
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
Spesialprosjekt
Region Øst
Region Syd
Region Nord/Vest
Region Øst
Region Syd
Spesialprosjekt
Region Syd
Region Nord/Vest
Region Anlegg
Region Nord/Vest
Region Øst
Region Øst
Region Øst
Region Nord/Vest
Spesialprosjekt
Region Øst
Region Øst
Fellesstab
Region Nord/Vest
Region Nord/Vest
Region Syd
Region Anlegg
1.
8.
8.
22.
29.
29.
29.
5.
6.
12.
12.
12.
12.
12.
19.
19.
19.
19.
26.
1.
1.
2.
2.
9.
19.
24.
30.
juli
juli
juli
juli
juli
juli
juli
aug.
aug.
aug.
aug.
aug.
aug.
aug.
aug.
aug.
aug.
aug.
aug.
sept.
sept.
sept.
sept.
sept.
sept.
sept.
sept.
juli
juli
juli
aug.
aug.
aug.
aug.
sept.
sept.
juli
aug.
aug.
sept.
30 års ansettelse
Pål Engebretsen
Trond Johannessen
Per Otto Øverby
Terje Bråthen
Halvor Nordbø
Runar Andersen
Morten Rino Pedersen
Rune Sætra
Roy Gunnar Nilsen
Veidekke
Veidekke
Veidekke
Dokken
Veidekke
Veidekke
Veidekke
Veidekke
Veidekke
Entreprenør
Entreprenør
Entreprenør
Region Øst
Region Syd
Fellesstab
Entreprenør
Entreprenør
Entreprenør
Entreprenør
Entreprenør
Region Anlegg
Region Øst
Region Øst
Spesialprosjekt
Region Anlegg
1.
28.
28.
4.
4.
5.
11.
1.
4.
Pukk og Grus
Region Syd
Region Nord/Vest
Felles Asfalt
1.
4.
12.
19.
40 års ansettelse
Ragnar Tveite
Hans Leonard Jensen
Jan Olav Storholt
Odd Christiansen
Kolo Veidekke
Veidekke Entreprenør
Kolo Veidekke
Kolo Veidekke
50 års ansettelse
Bjørn Smedsrud
Veidekke Entreprenør
Region Øst
1. aug.
Gratulasjoner går også til Steinar Furali, som har vært ansatt i 25 år. Han begynte i
Veidekke den 11. juni i 1985 og jobber nå i Kolo Veidekke. Kolo Veidekke, avdeling
Asfaltverket Mo har også to 25-årsjubilanter. Det er Yngve Larsen og Kristen Rødvand
som begge begynte den 2. mai 1985.
Vi har også noen 30-årsjubilanter som får en spesialhilsen og gratulasjon. Det er
Hans Johan Kvist som har vært ansatt siden 1. april 1980, Jan Ivan Karlsen som
begynte 24. april 1980 og Ole Gullik Huslende, som begynte 2. mai 1980. Alle tre er ansatt
i Kolo Veidekke, avdeling HG Asfalt.
Vi gratulerer også Sissel Kalkenberg som har vært ansatt i Kolo Veidekke avdeling
Asfaltverket Mo siden 2. mai 1980.
Tett på
Gikk til nytt
prosjekt
- Det begynte som en fleip på
brakkeriggen på FMC Kongsberg
i fjor i forbindelse med ”Sykle til
jobben”-aksjonen. Vi skulle vise
hvor spreke vi var og gå til et nytt
prosjekt. Vi visste at de fleste i
gjengen skulle til boligbyggingen
på Åstad, forteller prosjektingeniør Kristoffer Gjestemoen.
Nedenfor er Kristoffers egen beretning fra 103 km
gjennom ulendt og til dels stiløst terreng. Deltakere:
Kristoffer Gjestemoen (prosjektingeniør/formann),
Geir Bakker (anleggsleder), Ole Kenneth Bjornes (KS/
formann), Frode Hardangen (formann – kjentmann
og guide 1. dag).
Betenkningene kom raskt da vi kjøpte kart sent i
fjor høst og fant ut hvor langt det var, men da hadde
vi sagt det til så mange at vi syntes vi måtte gjennomføre. Og turen ble lagt til en langhelg, 27. – 30. mai.
Dag 1: Torsdag 27. mai
Avreise kl. 15.30 Kongsberg ankomst leir ved
Mellomtjern kl. 22.30, gått ca. 20 km.
Jeg kjører bilen opp til Åstad Panorama i Asker
(oppe i åsen bak IKEA på Billingstad i Asker) og møter
anleggsleder Geir Bakker her. Vi setter igjen tre flasker Coca Cola her, for motivasjon til søndagen som
kommer.
Geir og jeg blir kjørt ned til stasjonen og tar toget
opp til Kongsberg, hvor Ole Kenneth Bjornes og formann, kjentmann og guide dag 1, Frode Hardangen,
venter på oss. Vi inntar vårt ”siste måltid” på brakkeriggen ved FMC Kontorbygg i Kongsberg, og setter
kursen rett nordover kl. 15.30
Frode guider oss uten kart og kompass inn i
Kongsbergs skoger, mens vi med nervøse blikk
holder øye med et større lavtrykk som er ventet å
komme inn denne helgen.
Første pause for en matbit inne ved Koldbergsetra
kl. 17.20. Frode tar oss så dypere innover
Kongsbergmarka , mens han kommenterer restene
etter gruvesamfunnet som etter hvert dukker opp.
Han forlater oss drøyt én time før vi kl. 22.30
kommer frem til turens første overnattingssted ved
Mellomtjern, rett nordvest for Kolbergsetra. Svært
fornøyde konstaterer vi at vi har tilbakelagt nesten 20
km på syv timer. En oppvarmet biffgryte med tilhørende skoldhet kaffe, smaker fortreffelig, mens vi ser
solen forsvinne over åskammen. Tabbe nr. 1 går opp
for oss idet fisken vaker i hopetall, og ingen av oss
har med fiskeutstyr.
Dag 2: Fredag 28. mai
Avreise Mellomtjern kl 09.30, toppen av Myrhogget
(707 m.o.h.) kl. 18:40, ankomst leir ved Langtjern kl.
21.55, gått ca. 17 km.
Vi fortsetter i svært ulendt terreng kl. 09.30, og
ved lunsj fire timer senere er savnet etter Frode stort.
Kun 4 km er tilbakelagt, og stiene som er avmerket på
kartet, klarer verken GPS eller kompasset å finne.
Vi benytter oss av ”pukkhjulet” denne lunsjen, og
vedtar at vi legger kursen enda lenger nord-nordvest
for å finne en sti det er mulig å følge. En noe grensesprengende avgjørelse, da dette øker reiselengden
vår med ca. 5-7 km på en tur vi allerede ligger en
halvdag etter skjemaet for å rekke frem til Billingstad
på søndagen.
Fra venstre: Kristoffer, Ole Kenneth, Geir utenfor brakkeriggen til FMC.
Kl. 18.20 benytter Ole Kenneth anledningen til
å hvile bena sine, mens Kristoffer og Geir går opp
på den høyeste toppen på Holtefjell, Myrhogget, på
707 moh. Med utsikt til Blefjell, Norefjell, Tyrifjorden,
Finnemarka og Eikerdalen, lar vi oss avbilde på toppen med Veidekkeflagget mellom oss.
Kl. 21.55 setter vi opp camp #2 og konstaterer at
målet om å nå Skotselv på fredagen er langt utenfor
rekkevidde; 17 km på 12 timer er ikke mye å skrive
hjem om.
Fisken har tydeligvis spredt budskapet om at
fremmedfolket som er ankommet ikke har vonde
hensikter, da den vaker mindre enn tre meter unna
plassen vi sitter og spiser.
Lettet konstaterer jeg at det heller ikke denne natten har kommet noe regn, da jeg utelukkende har
satset på overnatting i fjellduk under åpen himmel,
og ikke telt.
Dag 3: Lørdag 29. mai
Avreise Langtjern kl. 10.44, ankomst Skotselv kl.
18.34. Ankomst leir ved Store Dypingen kl. 22.38, gått
ca. 25 km.
Ole Kenneth overrasker oss brutalt med å vise
bena sine ved frokosttider kl. 0800. Gnagsår av tinntallerkenstørrelse på begge hæler, er blant det verste
Geir og jeg har sett i sitt slag. Ekstensive mengder
sportsteip blir tjoret på, for å få den uheldige på
bena igjen. Dagens store mål er å komme seg raskest
mulig ned til Skotselv, og opp i Drammensmarka.
Stiene fortsetter å glimre med sitt fravær, og den
interne spøken blir at enhver bekk er en oppmerket DOT-sti. Først åtte timer senere ankommer vi
Skotselv og inntar turens beste måltid, en svær hamburger med kaldt drikke ved siden av, på den lokale
bensinstasjonen/banken/verkstedet.
Ole Kenneth kaster inn håndkledet og tar buss tilbake til Drammen. Det står stor respekt av å kunne gå
50 km med de bena! To dager senere skulle det vise
seg at det hadde gått infeksjon i begge gnagsåra. Pr.
dags dato har vi ikke hørt et negativt ord om gåturen
fra Ole Kenneth, skadene til tross. Ikke verst!
Kl. 18.34 passerer vi brua i Skotselv og ser åskammen heve seg over oss, 7 km borte og 550 høydemeter over oss, over åtte timer etter skjemaet. Med
krum nakke tar vi fatt på strekningen. Utallige fortellinger og gjenfortellinger om episoder fra de to og
et halvt årene som har gått siden oppstart på FMC i
Kongsberg, er klokken slagen 22.38 og camp #3 ved
Store Dypingen.
Idet den siste munnfullen med oppvarmet tørr-
mat forsvinnet, har vi strategien for siste dagen på
plass: færre pauser, lengre etapper, større fart. Begge
hater vi nemlig å ikke gjennomføre fastsatte mål, så
å benytte flere dager enn først forespeilet, er uaktuelt. Enigheten forsegles med en slurk Jägermeister,
mens Nordstjernen lyser opp det blikkstille vannet vi
ligger ved.
Dag 4: Søndag 30. mai.
Avreise Store Dypingen kl. 09.40, ankomst Sjåstad
kl. 15.18, ankomst Solli kl. 20.20, ankomst Brakkerigg
Åstad Panorama kl. 23:01, gått ca. 41 km.
Søndagen bryter vi leir kl. 09.40 og går på. Turen
går langs med drikkevannet Glitre, rett østover og
sør for Neverkollen og ned Sjåstad. Vi vet at flere
av funksjonærene som jobber på Åstad Panorma
bor i Sjåstad, men vi kjenner ikke igjen noen av de
forbikjørende eller turgåerne. De har tydeligvis bedre
ting å gjøre på en søndag enn å gå fra Kongsberg til
Asker. Merkelig!
Kun én åskam skiller oss nå fra Asker. Åskammen
tar det oss fire timer å klatre opp, bort og ned igjen.
Vi bestemmer oss for å gå om Semsvannet, og ikke
tvers over Skaugumåsen, for å rekke frem til brakkeriggen på søndagen.
Kl. 23.05, 14 timer etter at vi startet å gå fra
Store Dypingen, ankommer vi brakkeriggen på Åstad
Panorma. Og det er en utslitt duo som halter inn på
spiserommet og henter frem kaldt drikke fra kjøleskapet. Paradis!
Diverse skader (gnagsår på hæl, fotblad, vrist, tær,
hofte, vridd menisk etc.) og en oppbrukt langhelg var
tross alt verdt det, da vi først stod utenfor brakkeriggen på Åstad. Og viktigst av alt: å gjennomføre
det man har sagt til andre at man skal klare innenfor
tidsfristen. Vi måtte bite i det sure eplet og møte opp
på jobb først ved lunsjtider dagen etter, da kroppen
trengte en noe utvidet hvilesøvn.
Alt i alt syns vi det har vært en fantastisk tur,
avstanden på 103 km til tross på tre og en halv dag.
Vi har fått sett mye av den friluftsmarka som er rundt
oss, men som vi daglig kun kjører forbi til og fra
jobb. Vi oppfordrer andre byggeplasser til å gjøre
tilsvarende turer, som en liten ”greie”. Vi i Drammen
har heldigvis gjort unna den tilnærmede, teoretiske
lengste reisen innenfor vårt distrikt, så vi ser frem til
neste tur. n
Tekst og foto: Kristoffer Gjestemoen
3535
Bellonahuset
tar energirekorden
Byggherrens krav til netto energibehov for Bellonahuset er energiklasse A på kontordelen i henhold til
Energimerkeordningen. Det vil si et
energibehov pr. kvadratmeter pr. år
på 84 kWh eller mindre. Prosjektets
prognose ultimo mars er på rekordlave 68 kWh. Veidekke har
kontrakten på totalentreprisen.
- Vi som jobber i prosjektteamet har til nå ikke hørt om
andre byggeprosjekter som kommer lavere enn dette,
sier prosjektleder Heine Skogseid i Veidekke Distrikt
Oslo. 68 kWh krever en nærmere teknisk forklaring.
- Målt i forhold til kravene til kravspesifikasjonen TEK
07 er vi nede på et netto beregnet energibehov på 82
kWh pr. kvadratmeter. Det er i seg selv lavt – KLP-bygget
i Trondheim ligger på 87 kWh. Tar vi så hensyn kildene
for levert energi kommer vårt energiregnskap i henhold
til kravene for Energimerkeordningen klasse A, ned på
nevnte 68 kWh, forklarer Heine Skogseid, med støtte fra
prosjektingeniør Christina Engerup. Hun er ansvarlig for
energiberegninger, materialvalg og innkjøp, i tillegg til at
hun er prosjektets verneleder.
I Bellonahuset består de viktigste kildene for tilført
energi av vannbåren varme fra solfangere og varmepumpe, og fjernvarme. Og det er beregningsgrunnlaget
for virkningsgraden for disse kildene som gjør at energiregnskapet blir så bra som det ser ut til. Elektrisitet levert
fra nettet har en virkningsgrad på 1,0 og det gjelder
derfor å bruke minst mulig strøm til driften av bygget og
mest mulig fra kilder med bedre virkningsgrad.
Tredelt regnskapsgrunnlag
Hvordan har prosjektet klart å komme ned på et forbruk på 82 kWh før effekten av energikildene? Heine og
Christina forklarer dette slik:
- Vi kan dele utfordringen med energiregnskapet i
tre hovedområder: Bygningskropp, ventilasjon og belysning.
- Bygningskroppen er prosjektert med 400 mm isolasjon i tak, 270 mm i yttervegger og 300 mm i gulv på
grunn. Vinduene har i snitt en U-verdi på 0,8. Dette er
verdier vi kan beregne og prosjektere med. I tillegg kommer utfordringen med å få bygget så tett som mulig,
og det kan ikke bare prosjekteres. Her stilles det krav til
utføringen av arbeidene. I beregningene har vi nå regnet
med en tetthetsfaktor på 1,0. Kravet til TEK 07 er 1,5 men
målet er å komme godt under det, sier Christina.
Det er satt fokus på tetthet og kvalitet gjennom hele
byggeprosessen. Det ble blant annet holdt oppstartmøte
med tømrerne med fokus på detaljer.
- Vi bruker også dobbelt tetting av fasadene, med
både GU-plater og Tyvek. Vanligvis bruker vi bare
GU-plater på denne typen bygg, legger Heine til.
Da det ble tatt trykkprøvinger på et prøvefelt viste det
seg at vinduene hadde svakheter, men det er nå korrigert. Problemene hadde sammenheng med at vinduene
er skråstilt under solfangerne som også er skråstilt over
vindusfeltene på sydfasaden. Utvendig solavskjerming
og vinduer som ikke kan åpnes, bidrar også til det lave
energiforbruket.
Ventilasjonen er prosjektert med såkalt VAV- og
Ingen riggplass, smal og vanskelig adkomst gjør logistikken til en utfordring. Prosjektleder Heine Skogseid og prosjektingeniør Christina Engerup i forgrunnen.
CO2-styring. Målet er å komme ned på så lav tilført luftmengde som mulig i forhold til bruken gjennom døgnet.
Det er stor forskjell på normal driftsmengde og maksimal
driftsmengde med luft. Aggregatene har stor reservemargin og dermed får man en bedre virkningsgrad på
varmevekslerne. Stor dimensjon på kanalene uten for
mange bend og fin kjøring av aggregatene øker også
effektiviteten. Veidekke og Itech har jobbet i tre kvart år
med å optimalisere ventilasjonsløsningene. TEK 07 spesifiserer en minimum gjennvinningsgrad på 70 % og en
SFP-faktor (spesific fan power) på maks 2,0, og prosjektet ligger nå på henholdsvis 87,6 % og SFP-faktor på 1,47.
Belysningen er prosjektert med dagslysstyring. Vi
bruker ikke LED-armaturer, men moderne T-5 armaturer.
Det var disse som kom best ut energimessig, samtidig
som de passet best med de åpne himlingene i etasjene,
sier Christina.
Miljøvennlige materialer
Prosjektet etterspør miljøkrav fra alle leverandører.
- Vi vil helst ha EPD-dokumentasjon (Environmental
Product Declaration) som viser produktets CO2 utslipp,
fremstilling og allmenne miljøegenskaper. Det er et
objektivt dokument som er grunnlag for å sammenligne produkter, men det finnes veldig få av dem, sier
Christina, som legger til at hun etterspør og pusher på.
- Hittil har vi fått EDP fra Norgips, Norbetong og
Rockwool. Andre kriterier som legges til grunn i materialvalgene, er Svanemerking og EU blomsten. Gulvbelegg
og maling er valgt ut fra disse merkingene. En konse-
kvens av prosjektets miljøtekning er for eksempel valg
av glass og murpuss som fasadematerialer.
I likhet med KLP-bygget i Trondheim er det satt fokus
på energibruken i byggefasen med bruk av rekkebelysning med lavenergipærer og gassfyring. Byggherren
holder brakkerigg og byggestrøm.
Råbygg om sommeren?
- Hva annet kunne vi ha gjort, undrer Heine og Christina.
- Vi hadde råbyggfasen på vinteren og måtte fyre for
dekkstøp og tørking. Alternativet for å minske energiforbruket er råbygg om sommeren og tett bygg før vintersesongen, men da må byggherren ta det med i sine
fremdriftsplaner.
Ingen egenproduksjon
Prosjektets bemanning består av fire (fem) funksjonærer
fra Veidekke. Anleggsleder Jan Erik Andersen forteller at da de skulle samle troppene for å gå i gang med
betongarbeidene i fjor høst, var det ingen forskalings- og
betonglag ledige verken i Oslo eller i nabodistriktene.
Resultatet ble at Con-Form Oslo AS er underentreprenør
for betongproduksjonen. Det samme var tilfelle med
tømmerarbeidene, som Edvardsson Entreprenør Bygg
AS tar seg av.
- Det hadde unektelig vært morsomt med egne folk i
produksjonen av dette bygget, men slik ble det altså ikke,
sier Jan Erik. n
Tekst og foto: Ole R. Paulsen
Kort fortalt
Byggeprosjektet ligger inneklemt i kileform mellom to renoverte fabrikkbygg på Vulkan-tomta mellom Akerselva og
Maridalsveien. Før byggeprosessen kom i gang, ble det
revet ca. 25 m av det ene fabrikkbygget for å gi plass.
Nybygget har ryggen mot det eksisterende verkstedsbygget, og det skal bygges bro over Akerselva og trapp opp til
Maridalsveien.
Samtidig med Bellonahuset, bygger Veidekke
Westerdahls School of Communication, 60 meter bak den
ene fabrikkhallen.
Bellonahuset er på 3 120 kvadratmeter i fem etasjer, med
næringsarealer i første etasje. To og en halv kontoretasje skal
leies ut til Bellona, derav prosjektnavnet.
Råbygget er tradisjonelt utført, uten kjeller, fundamentert
på stålkjernepeler, med Plattendekker med påstøp, Conform
prefabrikkerte veggelementer og søyler. Fasadene utføres i
tradisjonelt bindingsverk i tre med kledning av fasadeglassplater og puss. Taket er flatt tekket med dobbelt lag med
papp og skal romme en stor takterrasse.
Entreprisen er en totalentreprise på 62,5 mill. kroner og
overlevering er 31.oktober 2010. Byggherre er Vulkan utvikling AS.
2” x 4” Iso-stendere i vest- og østfasaden bidrar til å
senke energiforbruket, forklarer tømrerformann Tommy
Knardahl.
Tips redaksjonen på e-post: [email protected], [email protected] eller [email protected]