Transcript Veidekke Magasin nr. 4- 2010

Magasin
Nr. 4 – oktober 2010
Kirsti ble Årets lærling 2010
Lanserar hälsohemsida
i samarbete med Carolina Klüft
Dansk mester i sikre byggepladser
Offentlig-privat samarbeid:
- Det lønner seg å tenke kreativt
Bedriftsmagasin for Veidekke ASA
Tett på Innhold
Konsern
2 Leder
3 Resultat 2. kvartal
3 Redaktørskifte
3 Markedskommentar
4 Aksjer til ansatte: En ekte aksjeveteran
4 Aksjer til ansatte: - Jeg håper vi blir enda
flere aksjonærer
5 Aksjer til ansatte 2010
6 Ny driftsavtale med ErgoGroup
7 Kirsti ble Årets lærling
Aktuelt
8
9
10
12
14
16
18
20
Går i højden og dybden midt i København
Fra blikskur til superarena
Lanserar hälsohemsida i samarbete med
Carolina Klüft
Riller rullebane og lager lys
Spaden i jorden för nya bostäder
Blir Nord-Europas største kjøpesenter
Ballast och återvinning ska växa i Sverige
Vidensdeling på tværs af landegrænser –
med kunden i fokus
Forbedringsprosesser
21
23
23
24
Kompetanse vektlegges mer enn pris
Skal bli bransjens beste på forbedring
Nu tilverkar vi våra egna betongelement
OPS: - Det lønner seg å tenke kreativt
Genistreken
26 Dritbra idé
26 XE4 – Viola-Anett II
HMS
27 Ta godt vare på ryggen!
28 Dansk mester i sikre byggepladser
30 Vellykket HMS-dag i Surnadal
Nye oppdrag
31 Nye oppdrag
Tett på
32 Sponsrar grensesprengende tjejfotboll
34 50 år i Veidekke
35 Jubilanter i 4. kvartal 2010
Baksiden
36 Unik rasteplass og opplevelsessenter
i Østfold
Som en av ledarna i Veidekke har jag en viktig uppgift. Trots att vi tjänar
hyggligt med pengar vet vi, att vi på kort tid kan blir förbisprungna av
våra konkurrenter om vi står still. Min uppgift är att se till att vi ständigt
befinner oss i utveckling.
Vi behöver bli mycket bättre på att verkligen förklara och motivera
varför vi måste fortsätta att utvecklas. När vi ibland känner visst motstånd
i organisationen att ta till sig nya arbetssätt och utvecklingsåtgärder,
beror det på att vi misslyckats förklara varför de skall förändra arbetssättet och hur förändringen gagnar företaget. Det är här som jag och många
med mig har en klar förbättringspotential. Jag tror att vi går in i en tid där
vi behöver satsa ännu hårdare på att utveckla Veidekke. För att tjäna mer
pengar, för att växa och för att bli en ännu mera attraktiv arbetsplats för
nuvarande och nya potentiella medarbetare.
Detta är motivet bakom processen ”Position 2015”. En fantastisk möjlighet för alla i Veidekke att vara med och formulera var vi skall vara 2015.
Hur stora vi skall vara, vilka pengar vi skall tjäna, vilken typ av företag vi
skall vara och vilka kunder vi skall ha. Samt, inte minst, vilken position vi
skall ha i förhållande till våra konkurrenter.
Tillsammans med de ansvariga ledarna för enheterna Hoffmann,
Industri och Entreprenör Sverige, tjuvstartade vi processen redan sommaren 2009. Anledningen var, förutom att vi behövde öka lönsamheten,
att vi kände ett behov av att skapa tydliga mål som alla i respektive enhet
fick vara med och ta fram och därmed också ta ansvar för. Det är otroligt
spännande att se hur engagemanget och kreativiteten i dessa organisationer nu blommar upp. Dessutom med glädje och optimism som resultat
och utan överdriven rädsla för att tänka nytt.
Terje Venold har vidare utmanat oss med att han hoppas att alla enheter skall vara bäst på sin marknad. Men han har inte sagt på vilket sätt vi
skall vara bäst eller hur, eller med vilka utvecklingsinsatser. Detta är en
rejäl utmaning och enligt min mening helt unikt. Vilket annat företag lämnar en sådan utmaning till organisationen? Vilket förtroende! Att i stället
för att formulera målet centralt och sedan trycka ut det och förvänta sig
att alla arbetar för att nå det, ger man medarbetarna möjlighet att själv
formulera inte bara målet, utan också hur man skall ta sig dit. Detta gör
man bara i ett utvecklingsinriktat företag som tror på sina medarbetare
och tror på kraften i att alla får vara med och förstå behovet av förändring. För denna förståelse når man bara om man också blir involverad i
att sätta målet.
Detta är Veidekke och detta är företaget som jag är tacksam och stolt
över att få vara en del av.
Så ta nu chansen! Tänk fritt och grensesprengende och våga formulera djärva mål inför 2015. Försök finna en process där samtliga medarbetare blir delaktiga och involverade. Då är jag övertygad om att vi också
framöver blir ett annerledes selskap, karaktäriserat av framgång och
entusiastiska medarbetare som alla jobbar för att vidareutveckla företaget.
Men glöm inte att det också gäller för oss alla som individer. Att vi
måste utveckla oss själva och våra relationer så även vi förbättrar den
privata sidan av livet. För livet innehåller mycket mer än bara arbete. n
Forsidebilde:
Kirsti Flatabø ble Årets lærling i Veidekke i 2010.
Foto: Ole R. Paulsen.
Per-Ingemar Persson
Konserndirektør
Veidekke ASA
Hoffmann A/S
Veidekke Sverige AB
Hovedkontor
Postadresse: Postboks 505 Skøyen
N-0214 Oslo
Besøksadresse: Skabos vei 4
Telefon: + 47 21 05 50 00
Telefaks: + 47 21 05 50 01
e-post: [email protected]
Hovedkontor
Postadresse: Fabriksparken 66,
DK-2600 Glostrup
Besøksadresse: Fabriksparken 66
Telefon: + 45 43 29 90 00
Telefaks: + 45 43 43 34 22
e-post: [email protected]
Stockholmskontor
Postadresse: Box 1503
S-172 29 Sundbyberg
Besøksadresse: Löfströms Allé 7
Telefon: + 46 8 635 61 00
Telefaks: + 46 8 635 61 99
e-post: [email protected]
Veidekke Magasin
Ansvarlig redaktør: Kai Krüger Henriksen
Redaktør: Ane Sangnes
e-post: [email protected]
Redaksjonsutvalg: Gunvor Bergan, Tore
Gudmundsen, Øystein Gundersen, Steinar
Krogstad, Per-Inge Linnerud, Kjetil Nyseth, Ole R.
Paulsen, Lasse Vollesen og Sylvianne Bergman
Kontakt for Veidekke Magasin:
Lasse Vollesen
e-post: [email protected]
Kontakt for Veidekke Magasin:
Sylvianne Bergman
e-post: [email protected]
Foto: Veidekke ASA
E
LJØM RKET
MI
Layout og trykk: Comitas
41
2
22
Fortsatt framgång kräver
fortsatt utveckling
09
Trykksak 7
Konsern
Tett på
Aktivitetsøkning og godt
resultat i andre kvartal
Veidekke økte omsetningen og fikk et resultat på 163 mill. kroner i årets
andre kvartal.
- Vi er fornøyd med resultatet gitt vår konkurransesituasjon, og ser nå flere tegn til bedring. Økt aktivitet og ordrereserve for entreprenørvirksomhetene i
Norge og Sverige, styrket boligsalg, oppstart av stadig nye boligprosjekter og bedrede markedsutsikter
gir oss positive muligheter fremover, sier konsernsjef
Terje R. Venold.
Veidekkes omsetning i andre kvartal ble 4 327 mill.
kroner sammenlignet med 4 186 mill. kroner i andre
kvartal 2009. Resultat før skatt ble 163 mill. kroner,
mot 205 mill. kroner ett år tidligere. Resultat pr.
aksje var kr 0,90, mens det var kr 1,60 ett år tidligere.
Resultatmarginen endte på 3,8 % sammenlignet med
4,9 % året før. Ordrereserven for entreprenørvirksomheten var på 12,3 mrd. kroner ved utgangen av
kvartalet mot 10,8 mrd. kroner på samme i fjor.
Krevende marked
- Så langt i 2010 viser Veidekkes resultater at vi fortsatt
befinner oss i en krevende markedssituasjon med mye
ledig kapasitet og hard konkurranse, sa Terje Venold.
- Totalt sett har vi håndtert lavkonjunkturen på en
måte som gjør at vi står sterkt både organisasjonsmessig og finansielt. Så vel aktivitetsnivået som
utviklingen på eiendomssiden viser tegn til forbedring sammenlignet med forrige år, fastslo han.
Entreprenørvirksomhet
Omsetningen i entreprenørvirksomheten økte i kvartalet, og økningen kom først og fremst fra anleggssegmentet i Norge og Sverige. Overkapasitet ga
imidlertid lavere marginer i Norge, mens marginene i
Sverige og Danmark ble noe forbedret. Samlet omsetning i entreprenørvirksomheten var 3 294 mill. kroner
og resultatet ble 110 mill. kroner. Resultatmarginen
endte på 3,3 %. Tilsvarende tall i fjor var en omset-
Redaktørskifte i
Veidekke Magasin
Ane Sangnes overtar som redaktør i Veidekke
Magasin etter Gunvor Bergan.
ning på 3 088 mill. kroner, et resultat på 140 mill.
kroner og en resultatmargin på 4,5 %.
Eiendomsutvikling
Eiendomsmarkedet i og omkring de største byene
i Norge og Sverige viser gradvis bedring, spesielt
innenfor ”familiesegmentet”. I alt ble det solgt 159
boliger i andre kvartal, mot 107 i første kvartal.
Veidekke hadde 614 boliger i produksjon ved utgangen av kvartalet, sammenlignet med 310 ved årsskiftet. Omsetningen for eiendomsvirksomheten i andre
kvartal endte på 306 mill. kroner og resultatet ble 13
mill. kroner. Året før var tilsvarende tall henholdsvis
236 mill. kroner og 2,5 mill. kroner.
Industri
Den lange vinteren førte til at asfaltsesongen kom
sent i gang. Dette, i tillegg til at privatmarkedet var
dårligere enn vanlig, førte til svekkede resultater for
asfaltvirksomheten. Områdene pukk og grus samt
gjenvinning oppnådde tilfredsstillende resultater på
nivå med 2009, mens veivedlikehold fremdeles viser
underskudd.
Samlet hadde Veidekke Industri en omsetning i
andre kvartal på 849 mill. kroner sammenlignet med
876 mill. kroner i andre kvartal i fjor. Resultatet ble 48
mill. kroner mot 64 mill. kroner i fjor.
Etter mange år i redaktørstolen trapper Gunvor
Bergan ned og gir seg som redaktør i Veidekke
Magasin. Ny i rollen fra og med 1. september
2010 er Ane Sangnes, som har vært journalist
og fotograf i Veidekke i tre år. n
HMS
Sykefraværet for alle ansatte var 5,5 % i Norge, 3,1 %
i Sverige og 2,5 % i Danmark. Tilsvarende tall i fjor
var 5,5 % i Norge, 2,8 % i Sverige og 2,1 % i Danmark.
H-verdien (antall fraværsskader pr. million arbeidstimer) for hele konsernet ble 5,4 (4,3) i andre kvartal. n
Tekst: Kai Krüger Henriksen Foto: Inger Sangnes
Tekst: Helge Dieset/Gunvor Bergan
MARKEDSKOMMENTAR
Rolf Albriktsen
De mørkeste skyene
har forsvunnet
Vi kan nå konstatere at lavkonjunkturen er over
for denne gang. Tre påfølgende kvartaler med
positiv vekst indikerer at trenden peker oppover.
Store stimulanser i form av uvanlig lav rente
og statlige penger sprøytet inn i økonomien har
virket. Vi registrerer også at optimismen i husholdningene og bedriftene er tilbake. Men risikobildet er fortsatt uvanlig komplekst. Vil politikken
fortsatt virke som ventet, hva blir effekten av
de store statlige underskuddene i enkelte land,
fortsatt uro i kreditt- og boligmarkedet i USA, og
hva skjer i råvaremarkedet? Dette er noen områder vi må følge fremover.
Vi har erfart at de skandinaviske landene
påvirkes i sterk grad av det som skjer internasjonalt, i særdeleshet bygg- og anleggsmarkedet.
Nå ser vi en klar bedring i vårt tilgjengelige
bygg- og anleggsmarked. I siste konjunkturrapport som Veidekke la frem 20. september,
er vekstanslagene for hvert av de tre landene
justert opp. For Norge ventes en realvekst på
2 % i år og 4 % neste år. Vi forventer bedring i
boligmarkedet, i yrkesbyggmarkedet og innen
anlegg. Boligprisene har utviklet seg som ventet
med en vekst på rundt 5 % så langt i år, mens
igangsettingen av boliger ennå ikke er kommet
i gang. Vår prognose om 23 000 igangsatte boliger i år ligger fast, noe som betyr en betydelig
vekst i byggeaktiviteten i andre halvår.
I Sverige har veksten i økonomien vært
betydelig sterkere enn hva vi trodde. Eksport,
investeringer og offentlig forbruk har gitt
bidrag til veksten. Bygg- og anleggsaktiviteten
begynner nå å komme etter, og vi ser tegn til
vekst innen både boligbygging og yrkesbygg.
Anleggsinvesteringene ligger på et høyt nivå
som følge av flere store vei- og jernbaneinvesteringer. Boligprisene i Stockholm, som fra
midten av 2008 og gjennom hele 2009 vokste
betydelig, har falt så langt i år (6 %). Nedgangen
skyldes en kombinasjon av stort tilbud av brukte
boliger og fortsatt usikkerhet knyttet opp mot de
internasjonale konjunkturutsiktene. For Sverige
er den samlede markedsveksten oppjustert fra
0,5 % til 3 % i år. Veksten kommer imidlertid
etter en periode med svært lav aktivitet innen
flere sektorer.
I Danmark startet nedgangen i bygg- og
anleggsmarkedet før konjunkturene begynte å
falle. Nedgangen her har vært ekstra sterk.
Boligmarkedet har til dels vært borte og prisene
har stupt. Fra andre halvår 2009 til nå har prisene i København økt med 13 %, fra et lavt nivå.
Vi ser samme tendens andre steder i Danmark
også. Men byggeaktiviteten følger ikke etter. I
år blir det igangsatt 9000 boliger og økende til
11 000 i 2011. Til sammenligning var igangsettingen i 2006 på 36 000! I Danmark ser vi nå en
svak oppgang i alle sektorene innen bygg og
anlegg. For 2010 vil den samlede investeringsveksten være negativ, men mindre enn hva vi
antok før. Veksten kommer trolig i 2011. Etter en
så kraftig nedgang som vi har hatt her, vil det ta
tid før investorene tør sette i gang bygging.
Bygg- og anleggsmarkedet i Skandinavia
bedrer seg i 2010 og 2011. Men frem mot 2015
kan vi ikke se grunn til at pilen skal peke bratt
oppover. Usikkerheten i verden vil fortsatt påvirke oss og gi svingninger i aktivitetsnivået. n
33
Konsern
En ekte
aksjeveteran
Erik Piene er den av dagens
ansatte som har vært aksjonær
lengst, faktisk i hele 32 år. Han er
ikke i tvil om at aksjeordningen
både har vært og er svært viktig
for Veidekkes suksess. Og han
har fortsatt stor tro på aksjen.
Erik Pienes første jobb i Veidekke var i 1963 ved
byggingen av Blommenholmkrysset på E-18 utenfor
Oslo. Han begynte som flisegutt (gikk med målestang
for stikkerne) og avanserte raskt til stikker, men valgte
ingeniørstudier før han kom tilbake til selskapet høsten 1970. Da ventet flere store anleggsprosjekter før
han ble leder for det nyopprettede Oslo-kontoret.
Piene satt etter hvert fem år i Veidekkes toppledelse,
men så ville han ut på prosjekt igjen. Det er nemlig
der han trives best!
Korsbrekke pioner
- Arne Korsbrekke var pioneren innen Veidekkes
medeierskap og mente at sentrale ledere i selskapet
burde eie aksjer. Derfor solgte han 30 av sine egne
aksjer i 1978 til tre ledere. Jeg fikk da kjøpe 10 aksjer
á kr 3.000,- Selv om det var mye penger den gang,
var jeg ikke i tvil om at jeg ville kjøpe, og jeg så på
tilbudet som en stor ære. For det at man fikk kjøpe
aksjer, var først og fremst en bekreftelse på at man
ble verdsatt og at man gjorde en god jobb, forteller
Piene. Den gang hadde Veidekke bare 19 aksjonærer.
- Det var først ved børsnoteringen i 1986 at
Veidekkeaksjene også ble en pengeplassering. Jeg
har kjøpt aksjer jevnt og trutt hele veien, og kun solgt
for å finansiere barnas satsing på alpinsporten og
studiene deres. Sist gang jeg solgte var på slutten av
1990-tallet da jeg kjøpte hus i Spania.
Har betydd mye
- Aksjeordningen har nok betydd mye for Veidekke,
fortsetter Piene.
- Vi har lojale medarbeidere, og lite gjennomtrekk.
Og det er positivt at også nyansatte nå får tilbud om
Erik Piene med Veidekkes aksjebrev.
å bli medeiere, sier Piene, som selv ventet åtte år før
han fikk tilbud om å bli medeier.
- Utbyttepolitikken gjør jo at alle får gevinst når
det går bra, og jeg tror det gjør noe med både tankegangen og handlemåten når man får noe igjen av
overskuddet.
Piene er mer opptatt av utbytte enn av kursutviklingen: - Jeg tenker langsiktig, og nå er aksjene en
pengereserve for meg og en sparebøsse for pensjonisttiden. Hvis man finner en dyktig arvtaker etter
Terje Venold og ikke tukler med utbyttepolitikken,
blir jeg værende som aksjonær så lenge jeg lever.
Veidekke har en god organisasjon og bedriftskultur.
Selskapet kommer til å fortsette med å tjene penger,
og det er en aksje jeg har tro på, avslutter aksjeveteranen fornøyd. n
Erik Piene
•
Født 1943
•
Sønn av Gustav Piene, den ene av Veidekkes to
grunnleggere i 1936
•
Første jobb i Veidekke var i 1963-64, før han
reiste til sivilingeniørstudier i Wyoming, USA
•
Ble fast ansatt i Veidekke i 1970
•
Medlem av Veidekkes sentrale ledergruppe
fra 1979 - 1984
•
Prosjektleder i Veidekke Entreprenør, for tiden
engasjert i utbyggingen av Kykkelsrud kraftverk
Tekst: Helge Dieset Foto: Ane Sangnes
- Jeg håper vi blir enda flere aksjonærer
Terje R. Venold, konsernsjef i
Veidekke, har tro på at medarbeidere som har aksjer i eget selskap, blir mer motiverte.
- Jeg mener bestemt at medeierskap i egen bedrift
gir større forståelse og kunnskap om selskapet vi
arbeider i, noe som igjen gir økt medarbeiderinvolvering og positive resultater. Dette er svært viktig og
noe som år etter år har bidratt til de gode resultatene
våre, sier Terje.
Alle ansatte i Veidekke får også i høst tilbud om å
kjøpe rabatterte aksjer i eget selskap.
- Veidekkeaksjene har til nå vært en god, langsiktig spareform, og jeg håper alle bruker tid til å
4
studere og vurdere årets
tilbud. Samtidig må man
naturligvis vurdere egen
vilje og evne til risiko, sier
Terje R. Venold.
Veidekke ble børsnotert i 1986, og siden den
gang har aksjonærene
fått en gjennomsnittlig
årlig avkastning på 17 %
gjennom kursutvikling og
Terje R. Venold
utbytte. Det er det høyeste
på Oslo Børs i denne perioden.
- Det er viktig å tenke langsiktig med aksjer: Det
er alltid en risiko for kursfall, akkurat som det er en
mulighet for at kursen kan nå nye høyder, sier Terje.
Nest største eieren
I Veidekke får aksjonærene i utbytte minimum 50 prosent av årsresultatet etter at skatt er betalt. Man har
ingen garanti for hvor gode resultatene blir i årene
fremover, selv om bedriften har gått med overskudd
i alle år siden starten i 1936.
- 55 prosent av de ansatte eier over 20 prosent
av aksjene i Veidekke og er dermed den nest største
eieren i selskapet. Det gjør at kunder, samarbeidspartnere og alle rundt oss ser at vi har stor tro på
Veidekkes fremtid. Nå håper jeg at vi blir enda flere
aksjonærer. Husk at man ikke trenger å kjøpe mange
aksjer for å være med, sier Terje R. Venold. n
Tekst: Ane Sangnes Foto: Ole Walter Jacobsen
Konsern
Aksjer til
ansatte 2010
Årets aksjesalg til ansatte blir gjennomført 5. til 19.
november. Som tidligere vil det bli gitt 20 prosent
rabatt på børskursen i tegningsperioden, og det vil
være to års bindingstid på aksjene. Prospekt med
all nødvendig informasjon vil bli sendt hjem til alle
ansatte i slutten av oktober.
3300 ansatte, eller 55 prosent av oss, eier i dag 20 prosent av aksjene i Veidekke.
Og snart kan enda flere av aksjene havne på de ansattes hender: Alle som per 1.
oktober er fast ansatt i Veidekke ASA eller datterselskaper (eller Hoffmann) får nå
anledning til å kjøpe aksjer med rabatt. Dersom du allerede nå har spørsmål om
vår aksjeordning eller til årets tilbud, ikke nøl med å ta kontakt med aksjekontoret
i ditt land.
I fjor var det 1793 ansatte som benyttet seg av tilbudet og tegnet til sammen 1,5
millioner aksjer. n
Ni om Veidekkeaksjer
1. Har du aksjer i Veidekke?
2. Har du tenkt å kjøpe aksjer i år?
Pim Suphap Ankahat, Anläggning i Göteborg
1. Ja, jag äger dem tillsammans med min man.
2. Ja, för det är en bra investering.
Oskar Nilsson, Veidekke Bostad Lund
1.
2.
Ja. Jag har sett det dels som en bra långsiktig
investering och dels för att det ger ett ökat
engagemang i jobbet.
Ja, det skulle jag kunna tänka mig, för att jag
fortfarande tycker det är en bra långsiktig
placering.
Igor Juric, Bygg Stockholm
1.
2.
Ja. Kul med ägarskap i det företag man arbetar
i, man känner sig delaktig i företaget.
Troligen. Det beror på prioriteringar i min
ekonomi i år.
Finn Bjørn Kristiansen, Distrikt Vestfold
1. Nei, det har jeg ikke.
2. Nei, jeg har aldri hatt aksjer tidligere, og jeg
har ikke tenkt å kjøpe nå heller.
Ludvig Tichy, Distrikt Vestfold
1.
2.
Ja, det har jeg. Bra å eie litt av Veidekke, og så
håper en selvfølgelig å tjene litt på dem.
Ja, regner med det. Det er sikre aksjer, og man
får jo ikke nok.
Veidekkes aksjekurs 1986 - 2010 (logaritmisk skala)
Renate Aga Nygård, Distrikt Vestfold
100
1.
2.
Ja, fordi det er en god investering og god
sparing.
Ja. Det er en klar fordel at ansatte kan være
medeiere i selskapet. Da yter en mer.
10
Kim Vendelborg, Region Teknik, Hoffmann
1
1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010
Dersom du allerede nå har
spørsmål om vår aksjeordning eller til årets tilbud,
ta kontakt med aksjekontoret
i ditt land.
Norge:
Marte Hoggen Bolsø
tlf +47 21 05 74 19
[email protected]
1.
2.
Ja.
Ja, hvis kursen er rigtig. Man følger jo med, og
kursen har det heldigvis med at falde når vi
får mulighed for at købe.
Sverige:
Charlotte Thorsen, Region Øst Nybyg, Hoffmann
Per G Svensson
tlf +46 70 680 56 04
[email protected]
Danmark:
Jesper Pedersen
tlf +45 43 29 91 23
[email protected]
1. Ja, det har jeg. Jeg køber hvert år.
2. Ja, det er god stil at være medejer.
John Rasmussen, Region Anlæg, Hoffmann
1.
2.
Ja. Jeg har købt ved tidligere udbud. Sidste
gang turde jeg dog ikke på grund af finanskrisen.
Jeg vil overveje det. Det afhænger af kursen.
5
Konsern
Tett på
Ny driftsavtale med
ErgoGroup
ErgoGroup skal fortsatt drifte
IT-systemene i Veidekke i Norge
videre fremover. Den nye avtalen
er treårig, og har en forventet
verdi på om lag 60 millioner
kroner.
- Veidekke og ErgoGroup har et mangeårig samarbeid som det er positivt å kunne bygge videre på.
Etter en grundig evaluering av flere tilbydere, kom
vi til at ErgoGroup fremdeles hadde de mest konkurransedyktige løsningene, både med hensyn til
pris og leveranse, sier Børge Teigland, avtroppende
IT-direktør i Veidekke.
Den nye avtalen omfatter blant annet utvidet
applikasjonsdrift, 24/7 tilgjengelighet, ny sentral
infrastruktur, forbedrede backup-løsninger og nye
arkivløsninger. En mer standardisert driftstjeneste
for Veidekkes mange anleggsoperasjoner er også en
viktig del av avtalen.
ErgoGroup og Veidekke har samarbeidet i snart ti
år. Den fornyede avtalen er vunnet i konkurranse med
fire utvalgte leverandører, og omfatter Veidekkes virksomhet i Norge. Avtalen bygger videre på Veidekke
og ErgoGroups eksisterende
samarbeid, men innebærer også
innføring av nye og forbedrede
løsninger for Veidekke.
- Et godt samarbeid bidrar til
å fremme kundens forretning,
samtidig som vi utvikler vårt
eget tjenestetilbud for å tilfredsstille kundens behov. Avtalen
med Veidekke viser at vi har
Terje Mjøs, adm.
lyktes med å fornye vår levedir. i ErgoGroup.
ranse til Veidekke, blant annet
ved i enda større grad å ta i bruk ErgoGroups lokale
leveransenettverk, sier Terje Mjøs, administrerende
direktør i ErgoGroup.
Ny IT-direktør i Veidekke
Toril Benum tok over som IT-direktør i konsernet 1.
september etter Børge Teigland.
Benum kommer fra IT i Aker
Solutions.
- Vi håper vi får et fruktbart
samarbeid med ErgoGroup, som
vil drive oss videre på IT-fronten i
Veidekke, sier Benum.
- For Veidekke er jeg fremover
opptatt av samhandlingsløsninger. Vi kommer til å se en endring
Toril Benum er
i måten vi kommuniserer med
ny IT-direktør i
hverandre på fremover. n
Veidekke ASA.
Tekst og foto: Ane Sangnes
Veidekke og ErgoGroup
Veidekke i Norge har fornyet driftsavtalen på
IT-systemene med ErgoGroup.
Avtalen gjelder for 3+1+1 år.
Den nye avtalen har oppstart 1. april 2011.
Da skal avtalen være i full drift.
66
Konsern
Tett på
Kirsti ble
årets lærling
Betongfaglærling Kirsti Flatabø
ble kåret til Årets lærling i Veidekke
den 21. september.
Betonglærling Kai Åge Arnesen og maskinfører Lasse Farstad
flankerer Årets lærling 2010, betonglærling Kirsti Flatabø.
Kirsti har tidligere jobbet som grafisk designer, men kastet seg ut i
noe helt nytt for noen år siden. Hun startet på Skole på byggeplass,
avla fagprøven i mai og besto med topp karakter. I læretiden har
hun vært Region Øst sin AKAN-kontakt for lærlingene og har vært
med på å kurse alle lærlingene i regionen i samarbeid med BHT.
Kirsti jobber til daglig i Region Øst i Oslo. Lærlingansvarlig
Robert Dominguez mener Kirsti er en av de aller beste:
- Jeg har fulgt opp et stort antall lærlinger de siste 15 årene og
denne kandidaten er absolutt en av de beste jeg har fulgt opp. Jeg
er veldig stolt av henne, sier Robert.
Ulike faggrupper
Veidekke har i mange år drevet systematisk rekrutteringsarbeid
gjennom lærlingordningen, og på den måten blitt en av Norges
største lærebedrifter. På samlingen i Oslo var 116 av Veidekkes
lærlinger til stede. De representerte ni ulike faggrupper: Murere,
tømrere, jernbindere, forskalingssnekkere, anleggsmaskinreparatører, maskinførere, asfaltarbeidere, tunnelarbeidere og betongindustriarbeidere.
Positiv og produksjonsorientert
Blant kandidatene til å bli ”årets lærling” pekte forskalingssnekkerlærlingen Kirsti Flatabø seg klart ut. Som det står i juryens begrunnelse: ”Kandidaten har vist et faglig nivå som er ut over det som
er forventes av en lærling. Hun er veldig positiv og produksjonsorientert, og til å stole på i alle sammenhenger. Når det i tillegg fra
kolleger blir presisert at kandidaten har hatt en positiv innvirkning
på hele arbeidslaget, så styrker det kandidaturet ytterligere.”
Kirsti Flatabø har vært lærling i Veidekke i to år og er nå fast
ansatt i Veidekke. Som årets lærling fikk hun overrakt en bronsestatuett og en sjekk på kr 15.000,-. I tillegg fikk betonglærling Kai Åge
Arnesen fra Drammen og maskinfører Lasse Farstad fra Oslo en
sjekk på kr 5.000 hver. Begge disse var med i finalerunden om å bli
årets lærling i Veidekke. n
Kirsti Flatabø ble Årets
lærling i Veidekke i 2010.
Foto: Ole R. Paulsen.
Tekst: Helge Dieset/Ane Sangnes Foto: Ane Sangnes
77
Tett på
Aktuelt
Logistikken på byggepladsen er et kapitel for sig – alt foregår på sparsom plads.
Går i højden og dybden midt i København
Grundvand og snævre rammer på byggepladsen er en udfordring, der kræver god forberedelse.
Der er udfordringer til både kreativitet, faglighed
og logistiske evner i det kontorbyggeri, Hoffmann i
øjeblikket er i gang med på Østerbro i København for
Karberghus.
Byggeriet, der allerede er lejet ud til IT- og
Telestyrelsen, skal stå færdigt til aflevering den
16. februar næste år, så styrelsen, der i forvejen er
repræsenteret som nabo til pladsen, kan samle nogle
aktiviteter. Men der er ikke tale om nogen helt almindelig byggeplads. Og indtil videre er det i hvert fald
en både våd og trang byggeplads.
- Egentlig skulle vi have begyndt arbejdet allerede
før jul sidste år, men der måtte nogle ekstra grundvandsundersøgelser til, og det skubbede starten til
10. januar i år, forklarer projektleder Bo Mejlsing.
Det er da også netop grundvandet, der indtil nu
har sat præg på byggeprocessen.
- Bygningen består af to etager kælder til parkering med fem etager kontorer ovenpå, så vi skulle
Hektisk aktivitet på pladsen – i baggrunden ses ITog Telestyrelsens nuværende kontorbygning, hvor
medarbejderne kan følge byggeriet.
88
seks meter ned i undergrunden, før vi kunne støbe,
siger han.
Grundvand sænket
Det betød, at grundvandet skulle sænkes, så det hele
ikke endte i det rene mudder. Indtil nu er der pumpet
135.000 m³ vand ud i Københavns Havn, og pumperne kører stadig. Det bliver de ved med, indtil kæl-
- Indtil nu er der pumpet 135.000
m³ vand ud i Københavns Havn,
og pumperne kører stadig.
deretagerne senere i september er godt forankrede
og sikret, så vandet ikke kan løfte bygningen.
- Byggegruben er udført med sekantpæle, der
bores og støbes ned i undergrunden. Vi kan jo på
grund af byggeriets beliggenhed ikke komme til at
ramme en traditionel spuns ned. Det ville betyde
rystelser i undergrunden, som kunne påvirke det
omkringliggende byggeri, oplyser Bo Mejlsing.
Kælderen sikres med 80 opdriftsankre ned i kalken. De skal hindre opdrift og sikre, at gulvet holdes
nede, når pumperne til sin tid slukkes. Det gør de, når
kælderetagerne på i alt 1500 m² er færdigbyggede.
Spændt sammen
- Derefter bliver byggeriet lidt mere traditionelt, og vi
kan gå i gang med råhuset. Det opføres med færdige
sandwichfacader, der skal males efter monteringen.
Alle etager forsynes med ”pudsealtangange”, så
vinduerne kan pudses. De udføres i fiberbeton, og
vinduerne er alupartier. Mellem etagerne er der traditionelle huldæk, siger han.
På grund af de store vinduespartier i facaderne og
meget få indvendige betonvægge er huset desuden
spændt sammen fra nederste kældergulv til dækket
på 4. etage.
- Det er nødvendigt for stabilitetens skyld, for det
er kun trappetårnet i bygningens midte, der binder
etagerne sammen, forklarer Bo Mejlsing.
Svær logistik
Man kan også roligt sige, at byggepladsen strammer
over skuldrene, og logistikken er et kapitel for sig. Der
har skullet køres jord ud fra kælderudgravningen og
materialer ind til byggeriet – alt sammen på meget
sparsom plads.
- Vi er jo placeret klods op af eksisterende bygninger, så skure, materialer osv. har vi måttet placere på
et vejareal lejet af Københavns Kommune. Men det
skulle lette lidt, når kælderetagerne er færdige, og vi
skal i gang med de ca. 1700 m² kontorlokaler, siger
han. n
Tekst og foto: Karen Sloth
FAKTA
Region: Region Øst Nybyg
Byggeperiode: Januar 2010 - januar 2011
Bygherre: Karberghus A/S
Arkitekt/rådgiver: Ole Hagen Arkitekter A/S
Ingeniør/rådgiver: Erik Pedersen A/S
Jordbundsforhold: Hasbo A/S
Kontraktform: Hovedentreprise i et joint
venture mellem Hoffmann Teknik, Anlæg og
Nybyg Øst
Kontraktsum: 41.000.000 kr.
Projektadresse: Præstøgade 20,
2100 København Ø
Tett på
Aktuelt
De mange gæster til rejsegildet kunne fornemme
hallens imponerende omfang.
Fra blikskur til superarena
Ishockeyhallen i Vojens er Danmarks p.t. største idrætsbyggeri, og alle glæder sig til de nye tider.
- Ja, ja, ja. Hvis I får danmarksmesterskabet i hus, skal
I nok få en ny skøjtehal at forsvare det i.
Sådan omtrent lød løftet fra Haderslev Kommune
til SønderjyskE Ishockey, før klubben i 2006 bar
det første danmarksmesterskab hjem i ishockeyens
superliga i SønderjyskE-regi. I 2009 og 2010 gentog
holdet succesen og løb igen af med guldet, så derfor
er der nu vist det, man kalder ikke nogen vej uden om
for kommunen.
Derfor er Hoffmann i øjeblikket på det, der med
et humoristisk glimt i øjet kan kaldes på en bunden
opgave: Et ishockeystadion – en skøjtehal i stor
dimension – der skal stå klar til SønderjyskE Ishockey
forhåbentlig i den kommende sæson igen kvalificerer
sig til slutspillet og skal forsvare guldet og dermed
spille sine hjemmekampe på det nye isstadion i en
sønderjysk by, hvis indbyggerantal egentlig slet ikke
matcher et byggeri af den karat og størrelse. Til gengæld har oplandet altid bakket trofast op om klubben,
så de gode nye faciliteter er fuldt berettigede.
Den traditionelle krans blev hejst over bygningen.
God plads
Men glade er både de lokale fans og alle dem, der
kommer udefra for at overvære deres lokale klubber
slås mod sønderjyderne på hjemmebane, for hallen
i Vojens har hidtil kun kunnet rumme op til 1800 tilskuere på de tætpakkede tilskuerpladser. I fremtiden
bliver der plads til 5000 – 2000 siddepladser og 3000
ståpladser.
Første spadestik til den nye hal, der får navnet
Syd Energi Arena, blev taget 15. november sidste
år, og trods en lang og hård vinter med frost, sne og
slud, er tidsplanen overholdt, så der helt efter planen
kunne holdes rejsegilde sidst i august.
- Råhuset og spærene er oppe, og snart lukkes
bygningen med tag, så vi kan arbejde videre indvendigt i et tæt hus, siger afdelingschef Palle Priska fra
Region Vest.
En strejke hos elementleverandøren så ellers ud
til på et tidspunkt at kunne forsinke byggeriet, men
med lidt ommøblering i planlægningen kunne tidsplanen alligevel stort set følges.
Følger byggeriet tæt
Den nye skøjtehal er med en anlægssum på 100 mio.
kr. nok det største idrætsbyggeri i Danmark i øjeblikket, og, som borgmester Jens Chr. Gjesing udtrykte
det ved rejsegildet, så er det kun gjort muligt i kraft
af, at man fik lov til en skattestigning.
- Den havde vi ikke fået lov til ellers. Så der er
ikke tale om, at pengene er taget fra andre poster
i det kommunale budget, så der er kun grund til
glæde over byggeriet, understregede han over for de
omkring 500 gæster.
De gode borgere i Vojens følger da også byggeriet
tæt og med stor interesse. Det samme gør medierne.
Ikke uden grund for siden ishockeysportens indtog i
Danmark i 1950’erne har Vojens været aktiv på isen.
Først under åben himmel, så fik sporten tag over
hovedet og siden også vægge.
- Populært kaldes den eksisterende hal da også
for Blikskuret. Det er ikke uden grund, for larmen kan
være øredøvende, konstaterer Palle Priska.
Luksusomgivelser
Det bliver en helt anden luksus, tilskuerne mødes af,
når arenaen den 1. februar 2011 er klar til aflevering
– og klar til at danne rammen om slutspillet. Og forhåbentlig med SønderjyskEs spillere på banen.
Arenaen er opbygget som en slags colosseummodel med en arena, man ser ned på ankomstplatformen. Øverst bliver der desuden ti skybokse til
VIP-rum m.v. Under tribunerne bliver der ved den
ene langside bygget omklædningsrum til spillere og
dommere, opholdsrum samt bade- og fitnessfaciliteter.
Den anden langside får plads til et konferencerum
til 400 personer og med tilhørende hall og toiletområde. Rummet og hallen kan bruges som mødested før
kampen eller af klubbens erhvervsklub samt andre,
der måske ønsker at kombinere et fagligt arrangement med at overvære en ishockeykamp.
- Populært kaldes den eksisterende hal for Blikskuret. Det er ikke
uden grund, for larmen kan være
øredøvende.
Renoverer gammel hal
- Når den nye hal er klar, går vi i gang med renoveringen af den gamle hal. Et arbejde, der vil tage fire
måneder fra 1. februar til 1. juni. Den skal i fremtiden
bruges til træning, opvisning og andre skøjte- og
isaktiviteter, siger Palle Priska, og tilføjer, at man fra
vindfanget i den nye hal har en udmærket udsigt til
både den gamle og den nye hal, som kan bruges til
en sammenligning af faciliteterne før og nu.
Hallen opføres i et område, der også rummer
andre idrætshaller og en svømmehal, så Vojens får
et attraktivt idrætsområde. Uden for sæsonen kan
skøjtehallen desuden anvendes til andre formål så
som udstillinger, koncerter m.v.
Godt samarbejde
Hoffmann har en projektgruppe på seks mand på
pladsen styret af projektchef Søren Hartlev. Desuden
er 10-12 medarbejdere beskæftiget med egenproduktion af insitubeton og elementmontage.
Byggeriet er en totalentreprise for Hoffmann, som
har Arkitema, Århus, og +M Arkitekter a/s, Haderslev,
som rådgivere på arkitektsiden og Rambøll Danmark
A/S, Haderslev, som rådgivende ingeniørfirma.
- Byggeriet udmærker sig ved et rigtig godt, tværgående samarbejde. Ikke kun med bygherren, men
også med rådgiverne, Hoffmanns underentreprenører og vores egne håndværkere på byggepladsen,
siger Palle Priska. n
Tekst og foto: Karen Sloth
99
Tett på
Aktuelt
Carolina Klüft samarbetar med
Veidekke och ger goda råd när det
gäller fysisk och mental träning
med mera.
Lanserar hälsohemsida i
samarbete med Carolina Klüft
Inom kort kan alla medarbetare i hela Veidekke logga in på företagets egen hälsohemsida som tagits fram
i samarbete med Carolina Klüft. Hälsohemsidan kommer snart ut som pilot i delar av verksamheten och
erbjuds för hela Veidekke lite senare.
”Flere gode arbeidsår for alle” är mottot.
- Nu tar vi ytterligare ett steg för att få friskare
och gladare medarbetare, säger Malena Lewenhaupt
Schmidt på Veidekke Bostad, som varit projektledare
för satsningen.
Hälsohemsidan handlar om att man ska ta hand
om hela sig. Nyckelorden är Hjärta (träning), Energi
(kost) och Glädje (upplevelse).
Egen profil
På hemsidan finns det tips och råd inom dessa tre
områden som ska leda till bättre hälsa. Eller vad sägs
om recept på lingonsmoothies eller vegetariska plättar? Här kan medarbetarna skapa egna aktiviteter,
1010
fråga våra experter om man
har någon fundering, bli inspirerad av andra och inspirera
andra.
Varje medarbetare – som
vill – lägger upp sin egen profil.
Vi har till exempel några som
ska åka Vasaloppet som kan
peppa varandra där.
Under rubriken ”Glädje”
handlar det om upplevelser
som till exempel tips på bra
böcker, sällskapsspel eller teaterpjäser och filmer.
Expertise
På hemsidan har vi några experter till vår hjälp:
• Carolina Klüft, friidrottare från Sverige
• Anna Mörstam, idrottspsykologisk rådgivare
från Sverige
• Lars Kolsrud, idrottläkare från Norge
• Ingvill Måkestad Bovim, näringsexpert från
Norge
Malena Lewenhaupt
Schmidt, projektledare för Veidekkes
nya hälsohemsida.
Dessa experter står för input när det gäller träning
samt fysisk och psykisk hälsa och har till uppgift att
inspirera Veidekkes medarbetarna till att tänka ”rätt”
i hälsofrågorna. Till dem kan medarbetarna också
Aktuelt
Tett på
- Det gäller att hitta glädjen
i träningen, så att man inte
tappar sugen. Och att träna
på "sin egen nivå".
De tre kategorierna
Syftet är att inspirera till att öka möjligheten att vara en glad och välmående
individ. Denna inspiration tar fasta på hela människan och innehåller därfor tre
viktiga områden som samtliga bidrar till varandra och skapar helhetsresultat.
• Hjärtat
ställa frågor som berör den personliga träningen, hälsan och kosthållningen. De ska också ge inspiration
till dem som har svårt att komma igång.
Man måste hitta glädjen
- Det gäller att hitta glädjen i träningen, så att man
inte tappar sugen. Och att träna på ”sin egen nivå”.
Nybörjaren kan känna sig stolt över att gå ett varv
runt kvarteret till att börja med. Man måste inte
högprestera. Det är till och med att rekommendera
att man tränar på en lite lägre nivå, men ser till att
behålla uthålligheten, säger Anna Mörstam. n
Hjärtat är symbolen för vårt eget hjärta och hur det mår bra av att träna då och då. Hjärtat är en
muskel som orkar mer av livets alla utmaningar ju starkare det är. Hjärtat symboliserar olika
aktiveringsmoment som kan vara allt från en enkel promenad till ett tuffare intervallpass. Allt för at
passa alla olika typer av människor beroende på vad man gillar att göra.
• Solen
Solen är symbolen för energi. Energi är en nödvändighet för att orka träna hjärtat samt göra
ett bra arbete och ha ett rikt privatliv. Vi får energi från solen men också från vår kost. Solen
symboliserar bra kostförslag och trevliga stunder kring mat som kan göra otrolig skillnad för ork
och lust.
• Glada Gubben
Den Glada Gubben är symbolen för glädje. Glädjen av att leva ett rikt och utvecklande liv är den
sista viktiga ingrediensen på vår hälsohemsida. Att arbeta med mental träning och välmående ger
otrolig utveckling och stabilitet i tillvaron. Glada Gubben symboliserar förslag på utvecklande och
avkopplande stunder för själen.
Text: Peggy Häggqvist. Foto: Ryno Quantz.
1111
Aktuelt
Tett på
- Vi må være oppmerksomme på at det kan komme
fly når som helst. Selv om vi har fått beskjed om at
det er en time til neste landing, kan de kalle oss opp
fra tårnet og varsle om at det kommer et ambulansefly
om for eksempel 15 minutter. Da er det bare å tette
hullene og komme seg av banen.
Riller rullebane og lager lys
Kolo Veidekkes avdeling med det mystiske navnet ”Diverse aktiviteter” har jobben med å montere lys og
rille rullebanen på mange av Norges flyplasser.
Hittil i år har laget blant annet montert bakkelys på
Flesland, Tromsø og Stord lufthavn. Prestisjejobben
denne sesongen ble Rygge lufthavn, der laget blant
annet monterte 780 bakkelys. Rillingen er ikke væravhengig, men montering av bakkelysene trenger
tørt vær.
- For å få forutsigbarhet i
driften er det en som regel
en fordel med langvarige kontrakter. Den fireårige rammeavtalen vi har med Avinor har
fungert fint for oss, sier Vilhelm
Yri.
Yri har jobbet i Veidekke i 19
år, og er ansvarlig for avdelingen.
Vilhelm Yri.
1212
Stadige forbedringer
Fire år med lysmontering og rilling har gitt mange
forbedringer av rutinene. Spesielt har utviklingen
vært stor når det gjelder fugemassen. Til å begynne
med ble to deler av massen blandet sammen med
en stor visp. I dag blandes fugemassen automatisk i
fugemassepistolen, en forbedring som gir en sikrere
arbeidsplass og bedre lønnsomhet.
HMS-utfordringer
Trafikksikkerheten er også spesielt viktig.
- Vi må være oppmerksomme på at det kan
komme fly når som helst. Selv om vi har fått beskjed
om at det er en time til neste landing, kan de kalle
oss opp fra tårnet om at det kommer et ambulansefly
om for eksempel 15 minutter. Da er det bare å tette
hullene og komme seg av banen, sier bas på laget,
Runar Kleppe.
Sikrer flyplassen
Stord lufthavn er privat eid, og har hatt to flyulykker,
én i 1996 og én i 2006, så det å sikre rullebanen for å
unngå nye ulykker er spesielt viktig. Lufthavnsjef på
Stord, Jan Morten Myklebust, er godt fornøyd med
Kolo Veidekkes jobb.
- Når det gjelder fuktig underlag merker vi stor
forskjell på områdene som er rillet og de som ikke er
det, sier Myklebust. n
Tekst og foto: Ane Sangnes
Tett på
Aktuelt
Bas Runar Kleppe og fagarbeider Gullvald Kløvning setter ned en lyspotte på rullebanen.
Fagarbeider Gullvald Kløvning ved kjerneboret.
Bas Runar Kleppe ved boret.
1313
Aktuelt
Tett på
Spaden i jorden för
nya bostäder
- Detta är nog ett av de roligaste spadtagen och ett av de viktigaste
över huvud taget, intygade Kommunstyrelsens ordförande Anneli
Hulthén, strax innan hon körde spaden i jorden till ”Nya Kvillebäcken”
i Göteborg.
Det som främst gör projekt Kvillebäcken så viktigt
är alltså att det utgör startskottet i kommunens
långsiktiga planer för ett framtida hållbart Göteborg,
där hela Backaplansområdet förväntas genomgå en
omfattande omvandling, förtätning och förnyelse
under de kommande 20-25 åren. Därmed får också
Hisingen ett hett efterlängtat centrum.
Samverkan mellan flera byggherrar
Ett byggkonsortium bestående av sju aktörer, däribland Bouwfonds Veidekke AB, har bildats och totalt
kommer det att byggas 17 kvarter med 4-16 våningar
höga hus. Totalt 1 600 lägenheter, varav 75 %
bostadsrätter och övriga hyresrätter. Det byggs också
kvartersbutiker, caféer och service.
- Bouwfonds Veidekke AB kommer att bygga i tre
etapper. Vi skall bygga 200-225 bostadsrätter. I första
etappen blir det företrädesvis mindre lägenheter
på 1-2 r o k, berättar Kent Haglund, projektledare
Veidekke Bostad Väst.
- Byggstarten var egentligen planerad till hösten
2010, men bygget har tyvärr blivit något försenat och
säljstarten är uppskjuten. Nu hoppas vi på att bygget
ska komma igång under första kvartalet 2011.
Tuffa miljökrav styr
Kvillebäcken är också det första området som byggs
utifrån Göteborg stads nya tuffa miljökrav. Det innebär minskad klimatpåverkan under byggtiden och i
bostäderna, när de står klara. Det planeras även så
att invånarna kan leva klimatsmart. Genom en mix av
arbetsplatser, service och handel hoppas man kunna
skapa en levande stadsmiljö på plats och därigenom
minska behovet av bil. Kollektivtrafik, gång- och
cykeltrafik skall prioriteras och kopplingar mellan
stadsdelarna förbättras.
- De tuffa miljökraven passar oss utmärkt anser
Kent Haglund. Vi har redan konceptet klart via
TellHus-projektet. Att klara energikraven på max 60
kWh per kvm och år vållar oss inga större bekymmer,
tvärtom. Vi kommer att bygga välisolerade täta hus
som är utrustade med såväl värmeåtervinning av
ventilationsluften som smarta lösningar för minskad
elförbrukning.
Dessutom söks just nu statliga bidrag för att skapa
världens första anläggning för omhändertagande av
biologiskt avfall direkt i köksvasken. Via rörsystem
sugs avfallet till en biogasanläggning där det förvandlas till fordonsbränsle.
Stor efterfrågan på klimatsmarta bostäder
Veidekke Bostad i Väst utvecklar och uppför även
bostadsrätter på Östberget i Uddevalla. Den första etappen, Brf Östberget Utsikten är inflyttningsklar i maj 2011. Etapp 2, Brf Östberget Fjordvyn,
har samma exklusiva läge, rymliga planlösningar,
omsorgsfullt utvalda material och storslagna utsikt.
Lägenheterna i detta hus byggs dessutom enligt
Veidekkes klimatkoncept TellHus, vilket innebär att
huset endast släpper ut hälften så mycket koldioxid
som normalt. Försäljning av de 28 lägenheterna från
ett till fem rum pågår och trycket är stort. Beräknad
inflyttning är våren 2012.
- Vi har även option på en tredje etapp, berättar
projektansvarig Olof Olausson. Totalt finns plats att
bygga fem hus, så förhoppningsvis blir det även där
en fortsättning. n
Text: Ann Straht Foto: Nick Gregory
Etapp 1, Brf Östberget Utsikten, strax öster om Uddevalla centrum, är ett 7-våningshus med totalt 28 lägenheter. Lägenheterna förses med rymliga balkonger alternativt uteplats på bottenvåningen och utsikten är
magnifik, till och med från plan ett. Inflyttning maj 2011.
1414
Tett på
Aktuelt
- Vi sa till oss själva, att så här kan vi inte ha det på
en så centralt belägen plats i stan, sa Anneli Hulthén
innan hon körde spaden i jorden. Göteborgarna har
rätt, när de kallar det Gazaremsan. Känslan var exakt
så när jag var här senast; ingen ordning alls.
VEIDEKKES BETONGDAG
Förste Kvillebäcksbon, Johan Olsson vann ”ösa sand”-tävlingen med hela 18,82 kilo i spannen
och blev lycklig ägare av ett förstahandskontrakt med ett års betald hyra. Här gratuleras han av
Kent Haglund, projektledare Veidekke Bostad Väst.
VEIDEKKES BETONGDAG 2010
blir avholdt torsdag 11. november
på Thon Hotel Oslo Airport
Konferansen samler et bredt fagmiljø
fra hele konsernet for erfaringsutveksling og sosialt samvær.
Konferansen presenterer faglig utvikling fra forskning, V-Teknikk og våre
byggeplasser. Vi inviterer deltagere
og foredragsholdere fra våre kunder,
leverandører, studenter og forskningsmiljøer.
Målet er å
• Øke bevisstgjøring om betong som
fagområde
• Videreutvikle og styrke Veidekkes
fagmiljø på tvers av geografiske og
organisatoriske skillelinjer
• Styrke Veidekkes konkurranseevne
Meld fra til lederne i de respektive distriktene
hvis du er interessert i å delta på konferansen.
UTDELING AV VEIDEKKES BETONGPRIS
1515
Aktuelt
Tett på
Blir NordEuropas største
kjøpesenter
Når byggetrinn 1 og 2 står ferdig, blir
Sørlandssenteret i Sørlandsparken ved
Kristiansand Norges største, og kanskje også
Nordens og Nord-Europas største kjøpesenter.
Senteret vil da bestå av 112.000 m2 nybygg, 45.000 m2 eksisterende, 4.000
p-plasser, hvorav 70 prosent under tak og ca. 300 butikker. I tillegg er det
planlagt et byggetrinn 3 som vil gi senteret et totalareal på 280.000 m2.
Nærmeste store naboer er Dyreparken, Travparken, Sørlandshallen, IKEA
og en rekke andre forretningsbygg.
Veidekke-selskapene Br. Reme og Block Berge Bygg har totalentreprisen på prosjektet, ferdig til innredning av butikker, med ubehandlede
gipsvegger. Fellesarealer inkluderer skjørt, himlinger, fliser, og tekniske
hovedfunksjoner for byggetrinn 1 og 2. Kontrakten omfatter også en
gangbro på 2.400 m2 over eksisterende vei, som binder sammen trinn 1
og 2. Kontrakten med tilleggsarbeider og tiltransportert arkitekt blir på
over 650 mill. kroner. I tillegg kommer butikkinnredninger for de forskjellige leietakere. Byggherre er Olav Thon Eiendom og Vital. Arkitekt er LPO
Arkitekter fra Oslo. Byggetrinn 1 skal etter planen åpne for julehandelen
11. november 2011, samtidig som Reme og Block Berge Bygg er godt i
gang med bygging av trinn 2. Det skal stå ferdig til julehandelen i 2013.
Mye på en gang
På byggeplassen går driften av trinn 1 for fullt, med grunnarbeider, plassstøpte betongarbeider, elementmontasje av søyler, bjelker, hulldekker,
Lettak og ytterveggslementer i stål. Innvendige arbeider i parkeringsdelen
er også i full gang. Trinn 1 har 21.000 m2 grunnflate, fem delvis avtrappende plan med et totalareal på til sammen 71.000 m2, hvorav 40.000 m2
er parkering, inklusive parkering på tak og 37.000 m2 drifts- og butikkareale. Største butikken er OBS på 12.000 m2.
Byggearbeidene startet i oktober 2009 på ferdig planert sprengsteinsfylling. Byggherren har stått for om lag 400.000 m3 sprengning av heia
bak eksisterende og under eksisterende bygningsmasse.
Fundamenter, to store heis- og trappetårn, brannvegg på 120 x 15 m,
veggskiver i varemottak og nedre plan parkeringsarealer utføres i plassstøpt betong, i alt 7.000 m3. Bærende konstruksjoner for øvrig, hulldekker,
søyler og bjelker leveres og monteres av Block Berge Bygg. Over OBSbutikken og broen i trinn 2 legges det Lettak-elementer. For øvrig er det
planlagt et tradisjonelt isolert og tekket stålplatetak. Fasadene utføres
med Paroc-elementer forblendet med metallkledning 2 x 6 m i forband og
glassfasader.
Miljøprofil
Som tilleggsarbeid har prosjektet fått boring av 100 stk. 200 m dype
energibrønner til energisentralen som skal forsyne byggetrinnene med
grunnvarme og kjøling. Kjølebehovet er størst og går fra mars til november. Bruk av hvit taktekking vil redusere byggets kjølebehov, takpappen er
selvrensende og luftrensende.
Br. Remes prosjektleder, Atle Monan, foreller at byggeprosjektet har
som mål 80 prosent kildesortering og at det skal leveres mindre enn 15 kg
avfall pr. m2. I dag ligger kildesorteringsgraden på 92 prosent. Prosjektet
har også målsatt energiforbruket til under 20 W pr. m2.
Første IP-prosjekt
Monan forteller at prosjektet er bemannet med 10 funksjonærer og ca.
50 egne fagarbeidere på betong, jernbinding og tømmer, og 14 fra Block
Berge Bygg på montasje. På topp bemanning med egne og underleverandører blir det neppe færre enn 250 mann på byggeplassen.
Sørlandssenteret er Br. Remes første IP-prosjekt, og IP kjøres fasedelt,
på P-hus som blir først ferdig, tett bygg, driftsarealer/tekniske rom/varemottak/energisentral og leietakerinnredning. Anleggsleder Vidar Haugen
1616
Søyleelement lirkes på plass gjennom
dekkeutsparingene.
Tett på
Aktuelt
Grunn- og betongarbeid, elementmontasje, stålarbeid, takelementer, dekkemembran, asfaltering, maling – alt på en gang på sørlandssenteret
trinn 1.
forteller at prosjektledelsen var på besøk på Gulskogen kjøpesenter
og har fått hjelp av regionstilrettelegger Roger Kleppe. Prosjektets fire
driftsledere har ansvaret for gjennomføringen av IP-prosessen på sine
etapper.
HMS/KS-leder Lukas Lauvsland forteller at prosjektet hittil ikke har
hatt skader med fravær på egne ansatte. Det har vært én skade med
fravær og to uten fravær på UE. SI-indeksen ligger på 15. SI måles ikke
på UE, men de skriver også ”grønnlapper”.
Tøffe konkurransevilkår
- Vi har konkurrert på tøffe vilkår på pris og løsninger, sier prosjektutvikler Roar Kristiansen i Region Syd, som har vært engasjert i prosjektet
siden våren 2008. Foreløpig ser det bra ut både med hensyn til fremdrift
og økonomi. Roar har fulgt byggeprosessen hele veien så langt i prosjektet.
- Det gjelder å holde trykket oppe på prosjekteringen og få tatt de
riktige beslutningene tidlig. For prosjektet er kjempestort, så det er viktig at prosjekteringen ligger langt foran driften. Vi skal starte opp trinn
2 samtidig som vi avslutter trinn 1 med kundestrøm både til trinn 1 og
eksisterende senter, og det blir en utfordring i seg selv, mener Roar.
- Forholdet til byggherren, Thon og Vital, representert ved Thons
byggeledelse, er meget bra.
De stoler på oss, og vi spiller med helt åpne kort, sier Roar.
fundamentene og Reme har gjort en særdeles bra jobb, jeg har ikke sett
noe bedre enn dette, sier Øyvind Nese.
Han har med seg to montasjegjenger på til sammen 15 mann på
prosjektet, og de går langdag fra mandag til torsdag.
Vært der før
Det hører med til historien om byggingen av det nye Sørlandsenteret
at det første bygget, en butikk for OBS, ble utført i 1987 av Veidekkeselskapet Norske Stålbygg. I 1994 var Veidekke tilbake med ombygging
og nybygg av til sammen 32.000 m2, til en kontraktssum på 80 mill.
kroner med Erik Piene som prosjektleder. Byggherre da var Steen &
Strøm. n
Tekst og foto: Ole R. Paulsen
3D-prosjektering
Han forteller at all prosjektering kjøres i 3D. På trinn 2 legges det inn en
fjerde dimensjon som blir fremdrift.
- Vi har valgt å la prosjektets RIB-er, Sweco på plasstøpt betong og
Multiconsult på prefab, bygge opp 3D-modellen. De andre aktørene,
som arkitekt, RIB stål, Lettak og de tekniske prosjekterende beriker
modellen med sine ting. Det har vært en suksessfaktor. Vi har veldig lite
prosjekteringsfeil, så å si ingen, sier Roar.
Involverende prosjektering er ikke brukt på trinn 1, men forberedes
på trinn 2.
1.800 trailerlass
Block Berge bygg skal inn med i alt 1.800 trailerlass elementer til trinn
1 og 2.
- Rekorden hittil er mottak og montering av 21 lass i løpet av én dag,
og støping av 64 løpemeter fuger i hulldekkene, sier sjefmontør Øyvind
Nese fra Block Berge Bygg.
Montasjen har gått helt utrolig bra, med så mange fundamenter og
endringer på grunn av leietakeres behov og utsparinger på brannvegg.
Det er toleransekrav på 10 mm på plassering av innstøpingsgodset på
Prosjektleder Atle Monan (t.v.) og anleggsleder Vidar Haugen styrer
driften på byggingen av det som skal bli et av de største kjøpesentrene
i Nord-Europa.
1717
Tett på
Aktuelt
Ballast och återvinning ska växa i Sverige
Det här är grunden, råvaran, till allt vi gör: vägar, hus, anläggningar. Nu när Veidekke är etablerade i Sverige
med både entreprenad- och bostadsverksamhet, är detta en naturlig fortsättning på vår expansion
i landet.
Det säger Gregory Apostolakis, sedan maj månad VD
för Veidekke Industri AB. Vi träffar honom och VD:n
för Skåab, Torbjörn Muhr, på en av återvinningsanläggningarna i Veidekke Industris ägo, bland de
enorma högarna av berg, makadam, krossad asfalt,
stenmjöl och sand.
Just idag är det mest fågelkvittret från den omgivande grönskan i det böljande uppländska landskapet som hörs när vi besöker Skåab i Upplands
Väsby kommun nästan vid gränsen till Vallentuna. De
mobila krossanläggningarna är ute på jobb, därför är
det så tyst. En och annan lastbil tippar av sin last av
okrossat berg – då lyfter fåglarna högt upp i skyn av
det öronbedövande bullret när berg möter berg.
1818
Skåab, Svensk Kross & Återvinning AB, grundades
1996 och köptes senare av Veidekke. Verksamheten
består idag av återvinningsanläggningar i Upplands
Väsby norr om Stockholm och Nykvarn utanför
Södertälje. Förra året driftsattes två bergtäkter, en i
Stäket nordväst om Stockholm och en i Björklinge
norr om Uppsala.
Sedan fem år tillbaka är Torbjörn Muhr VD för
verksamheten som går ut på att ta emot, förädla och
sälja sten, jord, asfalt, betong, stubb, ris etc.
De största kunderna är våra konkurrenter
- De största kunderna är åkeriföretag samt stora byggentreprenörer som Peab, NCC, Skanska och JM –
och förstås Veidekke.
Vi hoppas förstås att Veidekke ska bli vår största
kund, men så är det inte ännu, säger Torbjörn och til�lägger att företaget även har många medelstora och
mindre kunder, totalt cirka 1 000 stycken.
- Vår marknad är närområdet, ungefär med en
radie av 15 kilometer. Ballast är en lågprisprodukt
och det är transporterna som är det kostsamma. Det
är det viktigaste skälet till att vi inte har kunder längre
bort. Miljöaspekten bidrar förstås också till att långa
transporter av våra produkter inte är lämpliga, säger
Torbjörn.
På en enorm yta omgiven av skogar, ängar och
hästhagar, ligger de stora högarna med de olika pro-
Tett på
Aktuelt
Gregory Apostolakis, VD för Veidekke Industri AB och Torbjörn Muhr, VD för Skåab, berättar att verksamheten
med bergtäkter och återvinningsanläggningar ska växa både organiskt och genom förvärv.
Makadam 16:32, lämplig att lägga
under husgrunder.
– På Skåabs anläggning i Upplands Väsby mellanlagras betongelement tillverkade av Veidekkes bolag V-Prefab
i Västerås. Så småningom ska de vidare till Norra Länken, berättar Torbjörn Muhr.
dukterna som lastas och lossas i en strid ström. Nu
när det byggs mycket vägar och tunnlar i Stockholm
är det strålande tider för Skåab.
Samverkan inom koncernen ger synergieffekter
En slående syn är också de långa raderna av barriärelement i betong som lyser vita i solens sken.
- Det här är ett utmärkt exempel på samverkan
inom företaget, påpekar Torbjörn och berättar att
betongelementen kommer från Veidekkeföretaget
V-Prefab i Västerås. Barriärelementen mellanlagras
här och ska så småningom vidare till Norra Länken.
Skåab hyr ut marken, rangerar elementen och har
byggt speciella stöd som elementen står på, liksom
särskilda ok som de kan lyftas med.
- Det går åt en heltidstjänst bara för det här arbetet, konstaterar Torbjörn.
Han sysselsätter 12 stycken medarbetare på de
fyra anläggningarna, varav fyra kvinnor (även grävmaskinister). Förutom dem är också sex underentreprenörer engagerade i verksamheten på heltid.
Maskinparken som består av två mobila krossanläggningar, två mobila sorteringsverk, två bandschaktare, sex hjullastare, fyra grävmaskiner och
jord- och återvinningstrummor, är av modernt snitt.
- Helt nödvändigt, för om en maskin fallerar,
påverkar det resten av produktionen, konstaterar
Torbjörn.
Vi frågar honom om det inte är tråkigt och ödsligt
för en civilingenjör Väg & Vatten från KTH att vistas
här ute i ”ödemarken” bland stenkross, sand och
maskiner, men han slår ifrån sig direkt.
- Jag har suttit på ”slipskontor” i tidigare jobb,
bland annat har jag drivit delar av EU-projekt och
jobbat på Swerocks huvudkontor (ett Peab-företag).
Jag gillar att sitta här ute, nära marknaden och nära
medarbetarna. Hit kommer det folk varje dag. Det
är människor med en mängd olika bakgrunder och
det är just mixen av olika människor och kompetenser som gör det så roligt och som gör att man själv
utvecklas. Dessutom är jag inne på Veidekkes kontor
i Sundbyberg en dag i veckan.
Att numera vara ägd av Veidekke tycker Torbjörn
bara har fördelar.
- Jag får hjälp och stöd av de olika staberna, till
exempel ekonomi och juridik. Marie-Louise Johnsson
är också ett stort stöd när det gäller arbetsmiljöfrågor. Att det finns finansiell styrka och kapital i
moderbolaget är förstås en annan viktig faktor. På så
vis kan vi vara med och konkurrera om större objekt,
konstaterar han.
”Vi ska ta marknadsandelar”
Och ”större” är just det ord som det handlar om när
det kommer till den här typen av anläggningar.
- Vi ska växa, både organsikt och genom förvärv.
Och vi ska se oss om efter nya marknader, också på
de andra regionerna, säger Gregory Apostolakis och
Torbjörn Muhr.
- I Norge är industriverksamheten betydande, där
Veidekke är störst på marknaden. Här är den än så
länge blygsam. De stora aktörerna, som tillsammans
svarar för 70-75 procent av marknaden är Skanska,
NCC och Peab. Det är en helt medveten strategi från
moderbolagets sida att vi ska ta upp konkurrensen
med dem, avslutar Gregory. n
Text: Peggy Häggqvist. Foto: Ryno Quantz.
1919
Aktuelt
Tett på
Vidensdeling på tværs af landegrænser – med kunden i fokus
Fremtidens tilbudsgivning skal i langt højere grad bygge på værdier, processer og beskrivelser af vores
medarbejderes spidskompetencer. Det gælder om at kende sin kunde og ikke mindst kundens ønsker, behov
og forventninger.
I alt 55 kolleger fra Norge, Sverige og Danmark
var samlet en solskinsdag i juni på Skodsborg
Sundhedscenter nord for København. Med udgangspunkt i den vundne sag ”Skodsborg Sundhedscenter”
var kollegerne på tværs af Veidekke-koncernen mødt
talstærkt op for at drøfte fremtidens tilbudsgivning
og involverende processer.
Formålet med seminaret var at lave en vidensdeling på tværs af koncernen for at udbrede hinandens
kendskab til et godt og gennemarbejdet tilbudsmateriale. Endvidere var der lagt op til en dialog i både
grupper og plenum for i fællesskab at nå frem til de
vigtigste parametre i alle faser i forbindelse med kundekontakt, salgs- og tilbudsprocessen.
Administrerende direktør Torben Bjørk Nielsen
understregede i sin indledning, hvor vigtigt det er at
lære den enkelte kunde at kende, at få et godt forhold
til kunden, og at parterne forstår hinanden.
Med udgangspunkt i succeshistorien ”Skodsborg”
havde Torben Bjørk Nielsen set frem til en god dialog
med sine nordiske kolleger om fremtidens tilbudsgivning med kunden i fokus.
Den blå og den røde værktøjskasse
Ved en konstatering af at flere og flere af vores byggesager bliver vundet på andet end pris - blå værktøjskasse - skal vi sætte større fokus på de bløde
værdier - rød værktøjskasse - i vores tilbudsfase end
tidligere.
I vores professionelle rygrad i den blå værktøjskasse indgår projekteringsledelse, økonomi, indkøb,
tidsplaner, kontrakt, projektstyring m.v.
I vores involverende processer i den røde værktøjskasse indgår holdninger, adfærd, samarbejdsformer, Her i Hoffmann, gensidig evaluering, kundeinterviews m.v.
Tilbudspris og vores egen indtjening vil altid være
vigtige parametre, men vi skal blot have for øje, at
der er parametre fra den røde værktøjskasse, som
kunderne vægter højt, og som vi derfor skal blive
bedre til at ”markedsføre”.
Faserne: Kundekontakt, salg og tilbud
Ved skiftende præsentationsformer gennemgik afde-
2020
lingschef Peter Bonde Rasmussen og projektchef
Michael Sørensen de faser, teamet havde været
igennem forud for bygherrens valg af entreprenør:
Kundekontakt, salg og tilbud.
Med en naturlig fastholdelse af detaljeringsgraden i projektets økonomi havde der i alle faser været
lagt vægt på de bløde parametre fra den røde værktøjskasse. ”Hvem er Hoffmann? Hvem er teamet?
Hvad kan vi bidrage med?” – dialog, samarbejde,
involvering og meget om procesforslag og intet om
svømmehalsbyggeri.
Kundens feedback – ”Hvorfor Hoffmann?”
Administrerende direktør Anne Marie Duus,
Skodsborg Sundhedscenter, præsenterede den proces og de overvejelser bygherren havde været igennem forud for valg af Hoffmann som entreprenør
på byggesagen. Arkitekten havde været deres første
valg, idet bestyrelsen skulle præsenteres for tegninger, før den videre proces kunne fortsætte. Efter
mange besøg på wellness-centre i Norden og det
øvrige Europa blev de endelige tegninger udarbejdet
og godkendt.
Fire entreprenører, heriblandt Hoffmann, blev
herefter udvalgt til at deltage i en præsentation, som
omhandlede forskellige forslag til løsning af opgaven. Udvælgelsen af de fire entreprenører byggede
primært på referencer og image i branchen i øvrigt.
Anne Marie Duus havde stor ros til alle fire for forberedelsen og detaljeringsgraden i deres materiale og
præsentationer. Hun understregede, at det i sidste
ende er marginaler, der afgør den endelige beslutning om valg af entreprenør.
Helt specifikt til Hoffmann havde bygherren stor
ros til det samlede team og måden, hvorpå teamet
præsenterede tilbuddet på. Ikke mindst havde der
været lagt vægt på at blive præsenteret for og få et
godt indtryk af den ansvarlige projektchef, hvilket
Hoffmann ligeledes levede op til. Ud over de ”hårde”
parametre som økonomi, referencer m.v., var kemien
med og i teamet også en vægtig faktor.
På spørgsmål fra salen var det vigtigste budskab fra bygherren, at samarbejde fremover er den
vigtigste parameter, idet faggrænserne forventes at
blive fladet mere ud, end de er i dag. Involvering og
fuldstændig gennemsigtighed i økonomien blev også
fremhævet i den efterfølgende dialog.
Sådan vinder vi 100 meter hækkeløb
Efter en god, konstruktiv og dialogrig dag blev det
en udfordring at sammenstille de mange forslag
og input, der fremkom til ”Hvordan vi vinder et 100
meter hækkeløb” med de forhindringer, vi skal over,
for at vi kan komme først over målstregen.
De stikord der blev fundet frem til fra henholdsvis
den røde og den blå værktøjskasse var følgende:
Kundekontakt
Røde: Dialog – Markedskendskab – Netværk –
Kommunikation
Blå: Formaliteter/Fakta – Hvem/hvad/hvor? –
Selektering – Faglige kundskaber
Salg/Tilbud
Røde: Organisator – Afdække kundens behov/ønsker
– Behovsanalyse – Tilbudsstrategi
Blå: Prisforståelse – Professionalisme – Knowhow
Udvælgelse
Røde: Tillid – Præsentationsteknik – Succeskriterier
Blå: Faglige kompetencer
Være en frontløber
Koncerndirektør Per-Ingemar Persson glædede sig
over, at Hoffmann havde taget initiativ til denne
ERFA-dag. Han håbede, at denne inspirationsrige
dag ville være en frontløber til endnu flere af slagsen
i koncernen. Per-Ingemar Persson opfordrede endvidere til, at der tages oftere og hurtigere kontakt til
kolleger på tværs for at søge gode råd i forbindelse
med HMS, CV’er og meget andet. n
Tekst og foto: Pia Wolffsen
Tett på
Forbedringsprosesser
Kompetanse vektlegges mer enn pris
Veidekke Trondheim har vunnet fire byggekontrakter på til sammen over en halv milliard kroner i hard
konkurranse, ikke ved å være lavest på pris, men ved å vise til konkrete resultater på prestasjon og samspillmodeller og kompetanse på utvikling og bygging av lavenergibygg.
Miljøbygget KLP har vært et referanseprosjekt på hva
som er mulig å få til, og har utløst etterspørsel etter
mer energismarte bygg. I tilbudsprosessen for de
fire nevnte kontraktene har kundene, to offentlige og
to private, vektlagt dokumentert samarbeidsevne og
kompetanse sammen med pris.
Nedre Flatåsen barnehage
I konkurransen om den kommunale Nedre Flatåsen
barnehage, Trondheims største, var det 11 tilbydere.
Byggherren vektla pris med 60 prosent og kompetanse med 40 prosent i sine poengbaserte tildelingskriterier. Veidekke vant med 22 poeng.
- I tillegg til de kriteriene byggherren etterspurte,
la vi på egen kompetanse på såkalt energiledelse for
samhandlingsprosessen. Dette scoret vi høyest på,
og byggherren har uttalt at det var verd hvert eneste
poeng, sier prosjekterings- og energileder Sigbjørn
Faanes.
Et av resultatene fra samspillprosessen med fagarbeiderne i produksjonsfasen ble at Nedre Flatåsen
kan vise til rekordlave 0,21 i verdi for luftlekkasje. 0,21
er en tredjedel av kravet til passivhus.
- Vi hadde lagt lista høyt i tilbudet med et lekkasjetall på 0,8, i seg selv et meget lavt tall. Byggherrens
krav var TEK 07, hvor kravet til lekkasjetall er på 1,5
og med et energirammekrav på 150 Kwh pr. m2 pr.
år, som innebærer et lekkasjetall på 1,5. Vi viste gjennom vår arbeidsmetodikk hvordan kost-/nytteverdien
av de forskjellige bygningselementene innvirket på
driftskostnadene. Vi kom frem til et konsept som
byggherren gikk for, eksempelvis bruk av krysslekting på ytterveggene for å minske luftlekkasje, bedre
vinduer og ventilasjonsanlegg, og lysstyring, sier
Faanes.
- Lave lekkasjetall er ikke å få kjøpt på markedet.
Selv om merkostnaden er svært lav, er det en utfordring å prise det. Det er resultatet av prosess, planlegging og utførelse i kombinasjon, fortsetter Faanes.
I denne prosessen er samspillet med håndverkerne
avgjørende. Det er detaljene i utførelsen som gir de
gode resultatene. På Nedre Flatåsen fikk Veidekkes
Sluppenveien 17. U-verdien på fasaden er økt i forhold til beskrivelsen, sier prosjekteringsleder Håvard Ullvan
og anleggsleder Ola Dalby.
håndverkerne en gjennomgang av prosjektet med
bygningsfysiker og leverandør av vindtette materialer. Dermed ble håndverkerne mer oppmerksomme
på detaljer som ikke står på tegningene og tok dem
opp til diskusjon for løsning. De så mange detaljer
som kunne ødelegge for lav luftlekkasje, og passet på
andre fag slik at de ikke ødela noe.
- Resultatet av byggeprosessen, med alle energitiltakene og en luftlekkasje på 0,21, er at vi er nede
på 81,4 Kwh pr. år i energiramme, til en samlet merkostnad på 350.000 kroner, som tilsvarer 1,6 prosent
av byggekostnadene, og som er svært lønnsomt,
forklarer Faanes.
- Fokuset som ble satt på tetthetskravene fra starten av hadde også den effekt at vi ble enda mer nøye
på andre ting. Byggherren har sagt at han aldri har
gått ferdigbefaring på et prosjekt med så høy kvalitet.
Vi tror det er en sammenheng. Tømmerbas Thomas
Asphaug skal ha mye av æren for gjennomføringen,
og anleggsleder Ida Fossen. Hun mener at Veidekke i
Trondheim har fått til en kultur rundt kvalitet og energi/miljø som er med på å gi godt håndverk status.
- I prosessen har det ikke bare vært lov til å si hva
en mener, og følge med og stille kritiske spørsmål til
eget og andre fag, det har vært et krav, understreker
Ida Fossen.
Sluppenveien 17
- Veidekke vant konkurransen om kontorbygget på
7.000 kvadratmeter over seks pluss to kjelleretasjer for Kjeldsberg Eiendom på vår prestasjons- og
samspillmodell. Vi var ikke lavest på pris, forteller anleggsleder Ola Dalby og prosjekteringsleder
Håvard Ullvan.
Byggherren hadde et måltall på 135 Kwh pr. m2 pr.
år og bygget var beskrevet som et elementbygg.
- I presentasjonen for byggherren la vi til grunn
samspillet på Miljøbygget KLP og bygde videre på det.
I samspillfasen vektla vi fire elementer: Fasade, energiforbruk, kvalitet og fleksibilitet. Vi foreslo råbygg i
plasstøpt betong, som eneste av tilbyderne, og store
endringer i fasaden. Energi og fasade hang sammen.
Vi tok med tiltakslisten fra Miljøbygget og viste til
at beskrevet fasade ikke var god nok på U-verdi og
tetthet. I samspillet med arkitekt og byggherre ble vi
enige om en rekke tiltak: Yttervegg med 200 mm + 50
mm isolasjon, krysslekting, kun faste vinduer, bare
én type, mindre vindusareal. Med plasstøpt betong
kunne vi ha frie søyler og derved unngå kuldebroer
i fasaden og utnytte betongens termiske egenskaper
i dekkene. Utvendig solavskjerming, behovsstyrt klimastyring ble inkludert.
Til utvendig fasadekledning ble valgt syrefaste
stålplater på aluminiumsutlekting. Dette er aldri før
brukt i Skandinavia.
- Vi var i Hannover for å se på et signalbygg med
rustfri kledning før valget ble tatt, forteller Ola Dalby.
Byggherren ville ha et signalbygg i Trondheim, og det
ble ikke mye dyrere.
Han understreker også betydningen av samspillet med håndverkerne og forbedringsgrupper på de
forskjellige aktivitetene som et viktig moment for
byggherrens tildeling.
- Etter de siste beregninger er byggets energiforbruk nede på 110 – 112 Kwh/m2. Bygget blir klargjort
for gjenvinning av energi fra leietakers store varmeoverskudd. Det kan blant annet brukes på kommende
planlagte byggetrinn. Huset trenger i praksis nesten
ikke energi til oppvarming, presiserer Ola Dalby.
Miljøgevinsten kommer med minimale kostnadsøkninger. Bygget skal etter planen overleveres i begynnelsen av januar neste år.
2121
Forbedringsprosesser
Tett på
Kunnskapssenteret St. Olavs Hospital
Bygget er det største av de fire prosjektene, 17.600 m2
over seks etasjer og to underetasjer. Tilbudssummen
endte på 360 mill. kroner, og var nesten 10 prosent
høyere enn laveste tilbyder. I tildelingskriteriene
vektla byggherren, Helse Midt-Norge, tilbudssum
med 50 prosent, gjennomføringsplan 30 prosent med
fire punkter hver på 7,5 prosent, og prestasjon/organisasjon, kompetanse og erfaring med 20 prosent, ut
i fra et poengsystem. Den samlede vektingen viste
at Veidekke vant med 7,2 poeng, neste konkurrent
endte på 6,6.
Veidekke scoret høyest på gjennomføringsplanen.
- Der hadde vi lagt inn verdiskapende samhandling, bruk av prosessene for trimmet bygging
med VDC (Virtual Design and Construction), ICE
(Integrated Concurrent Engineering), Involverende
planlegging (IP), planlegging av miljø- og energibygg og bruk av forbedringsgrupper på en rekke
temaer. Hver gruppe må arbeide for å forbedre sitt
tema maksimalt, jakte på prosjektoptimalisering og
verdiskaping, som et ledd i VDC-konseptet, forteller
prosjektleder Torgeir Wiig.
- Hvert punkt i tildelingskriteriene skulle beskrives
og dokumenteres nøye. Vi hadde lagt inn prosessbeskrivelsen av vår IP fra start til og med FDV (forvaltning, drift og vedlikehold av bygget). Han forteller
at Veidekkes besvarelse av oppgaven var den beste
byggherren hadde sett gjennom ti års utbygging av
”Sykehusbyen” i Trondheim.
Wiig fremhever også betydningen av å dokumentere prosjektorganisasjonens kompetanse og erfaring.
- Vi hadde blant andre med oss organisasjonen fra
Miljøbygget, med CV på erfaring fra samhandling og
lavenergibygg, og kurs i bruk av VDC.
- Det viser seg igjen at et godt gjennomført og
dokumentert prosjekt som Miljøbygget er den beste
referansen, og at det å ligge i front på utviklingen av
IP og VDC gir uttelling, legger prosjekteringsleder
Bjørnar Gullbrekken til. Han understreker også at
byggherren er ledende på kompetanse på bruk av
trimmet bygging.
Kunnskapssenteret inneholder alle elementer i et
sykehusbygg, inkludert undervisning, med broforbindelse i to etasjer til de øvrige byggene på området.
Det stilles ekstreme krav til tetthet, undertrykk og
teknikk. Prosjektet var opprinnelig beskrevet som
elementbygg, men i prosessen med Veidekke er det
bearbeidet til plasstøpt og derved øker også muligheten for å lykkes med IP.
Kontrakten ble inngått i juni. Samhandlingsfase 1
går frem til jul, samhandlingsfase 2 – detaljprosjektering, detaljplanlegging av produksjon – frem til mars
1011, da kommer fysisk byggestart. Ferdigstilling er
september 2013.
VDC og BIM i tilbudsprosessen
VDC beskriver hvordan man jobber med interaktiv
samtidig samhandling, det å sitte fysisk sammen.
Torgeir Wiig forteller at det bare var Veidekke som
beskrev bruk av VDC i tilbudsdokumentene.
- Et poeng med VDC er ICE som kan forklares
med samtidig prosjektering, og forutsetningen for
å drive denne prosessen er blant annet å sitte
sammen. Derfor har vi designet et eget I-rom med
to smartskjermer, whiteboards og tavler for dialogmatriser. Veidekke Stockholm har kjørt tilsvarende
modeller. Vi har i det hele tatt satset stort på kompetanse for å konkurrere om jobben, understreker Wiig
og Gullbrekken.
Byggherren har også forutsatt aktiv bruk av BIM
som et viktig element i VDC for å få til interaktiv
saksbehandling. BIM blir lagt til grunn i alle nivåer.
Inkluderende planlegging blir brukt for å involvere
alle som skal jobbe sammen for å fornankre prosessen.
Anleggsleder på prosjektet blir Einar Kornstad.
Det er planlagt med ti funksjonærer og 40 egne håndverkere på det plasstøpte råbygget.
Kverneland Bil
- Veidekke ble foretrukket i skarp priskonkurranse
på kompetanse på lavenergibygg og IP. Bygget er
2222
Prosjektleder Torgeir Wiig og prosjekteringsleder Bjørnar Gullbrekken foran høyblokka som skal rives for å gi
plass til det nye Kunnskapssenteret.
beskrevet etter TEK 97, men vi tilbød energiklasse B,
som er vesentlig bedre enn kravene i TEK 97, forteller
prosjektleder Torgeir Wiig.
Veidekke var i tillegg eneste tilbyder som priset
merinvesteringen på å oppgradere bygget til klasse A. Det ble laget et presentasjonsmateriale som
beskrev gjennomføringen.
- I gjennomføringsplanen la vi vekt på bruk av
VCD, som på Kunnskapssenteret. Alle rådgivere og
byggherren er samlokalisert en hel dag for å få raske
beslutninger og effektiv prosjektering.
Her, som på Kunnskapssenteret, er BIM (3-D
modellering) et viktig verktøy, forteller prosjektleder
Torgeir Wiig.
Underveis i evalueringsprosessen gikk vi mer i
detalj på å definere en opsjon på energiklasse A, og
byggherren ønsker nå å tiltre denne opsjonen, som
medfører en merinvestering på ca. 2,5 prosent av
kontraktssummen på 75 mill. kroner, basert på erfaringstall fra flere av våre prosjekter, sier Wiig.
Kverneland Bil-bygget blir på 8.600 kvadratmeter.
Eksisterende bygningsmasse rives til råbygg. Det
skal settes inn to nye hulldekketasjeskiller i høydelen.
Rivingen begynte i mai i år, og bygget skal stå ferdig
sommeren 2011.
Trygve Karlsen overtar som anleggsleder etter
Einar Kornstad som skal til Kunnskapssenteret. n
Tekst og foto: Ole R. Paulsen
Tett på
Forbedringsprosesser
Skal bli bransjens beste på forbedring
Veidekke Entreprenør har ett felles forbedringsprosjekt, det er
Vi i Veidekke/Involverende planlegging, sier adm. direktør Dag
Andresen.
lære av læringsprosjektene og å få lærdommen ut
i organisasjonen og sikre at læringsprosjektene blir
læringsprosjekter for hele Veidekke. Vi tar sikte på et
evalueringsseminar for disse prosjektene i løpet av
høsten, forteller Dag.
I like viktig som P
Dag er også svært opptatt av at vår bruk av IP i praksis ikke skal utvikle seg til å bli bare P (planlegging).
- For å lykkes med IP må vi passe på at vi har med
I’en også, motivasjonselementet, involvering. Det
som ligger bak Vi i Veidekke-tankegangen er godt
lederskap. Det betyr at alle skal ha innflytelse på egen
hverdag. Planene skal lages av dem som skal gjøre
jobben, slår Dag fast. IP er en metode for å engasjere
alle aktørene og å lage bedre planer som bidrar til
bedre flyt i byggeprosessen. Strukturen er bare halvparten av det vil skal jobbe med, utdyper Dag.
- Den andre halvparten er kulturen, eierskap til
felles mål, motivasjon og trykk på prosessen. Vi må
ha sosiale antenner som er lengre en konkurrentenes
og vise at vi virkelig mener å skape engasjement og
forbedringer.
- Vi har en ambisjon om at hvert enkelt av våre 26
distrikter skal ta en ledende posisjon i sitt marked
og få til at kunder, leverandører og ansatte ser og
opplever forskjellen mellom Veidekke og konkurrentene. Og forskjellen ligger i vår måte å gjennomføre
byggeprosessen på, med bruk av involverende planlegging (IP) i alle ledd, vår kompetanse og erfaring
med energiriktig bygging og miljø og, ikke minst, det
sterke engasjementet som våre medarbeidere viser.
Dette er vår største og viktigste konkurransefordel,
fremholder han.
Først med IP
Veidekke var først til å introdusere prosessen
Involverende planlegging i Norge; det er faktisk
Veidekke som er opphavet til den norske betegnelsen Involverende planlegging, basert på ”The last
planner system”(LPS), utviklet i det internasjonale
Lean Construction-miljøet. LPS stopper tradisjonelt
ved formannsnivået. I Involverende planlegging er vi
opptatt av at alle, det vil si også den enkelte fagarbeider, skal involveres i planleggingen av egen hverdag.
Det er her vi skiller oss fra det internasjonale miljøet. Veidekke har kommet lengst i å trekke inn den
enkelte, mener Dag.
Konkurrentene kommer etter
IP har på kort tid blitt en del av vokabularet i bransjen.
Flere av våre konkurrenter jobber nå med de samme
prosessene. De har tatt poenget og kommer etter oss
Adm. direktør Dag Andresen.
i stor fart. Det er derfor ikke mulig å hvile på laurbærene. Vi må fortsette å holde trykket oppe og være i
forkant. De miljøene i organisasjonen som er godt i
gang, har en rivende utvikling. Det er mange prosjekter som kjører IP. Av disse er ca. 20 såkalte læringsprosjekter som skal evalueres i løpet av høsten.
Erfaringene så langt er at det ikke er noe prosjekt
som er for lite eller for stort, for enkelt eller for komplisert til å ha nytte av IP-prosessen. Prosessen tilpasses hvert enkelt prosjekt. Det store poenget nå er å
Konkurransekraft
Dag Andresen mener at måten vi synliggjør vår kompetanse og entusiasme for miljøriktig bygging på,
koblet med vår entusiasme for involverende planlegging, blir en viktig konkurransefaktor.
- Vi skal være Norges beste entreprenør, hvor kundene, leverandørene og våre ansatte ser og opplever
forskjellen. Et viktig bidrag for å nå denne posisjonen
er å være bransjens beste på forbedringsarbeid, og
nøkkelen for å få dette målet på plass er å holde et
større tempo i forbedringsarbeidet enn våre konkurrenter, avslutter han. n
Tekst og foto: Ole R. Paulsen
Nu tillverkar vi våra egna betongelement!
Nu tas ytterligare ett steg i utvecklingen av egentillverkade betongelement för Veidekke i Sverige.
I juni startade tillverkningen av väggar i den egna fabriken i Västerås.
- Det här är en strategisk investering. Förra gången
marknaden var överhettad, hade vi svårt att få leveranser i tid och priserna gick i höjden. Nu tillverkar vi
betongelementen åt oss själva och då slipper vi sådana problem till nästa högkonjunktur, säger Mikael
Lidström, chef för Region Bygg Stockholm, tillika
ytterst ansvarig för fabrikstillverkningen i Västerås,
vilken ägs till hälften av Bygg Stockholm och hälften
av region Anläggning Öst. De närmaste åren kommer
fabriken inte att ha kapacitet att leverera allt som
region Bygg Stockholm efterfrågar, men på sikt kanske det är möjligt.
- En annan fördel är att pengarna stannar inom
företaget och att vi gemensamt kan diskutera optimala lösningar. Därmed kan vi också uppnå en jämn
prisnivå, även om affärsmässigheten aldrig får sättas
ur spel.
Arbetschefen vid V-Prefab i Västerås, Patrik
Eriksson, ler ikapp med solen denna 28-gradiga junidag, då premiären äger rum:
- Vid årsskiftet var vi fem medarbetare. Nu är vi
tio fast anställda, två provanställda och en inhyrd
medarbetare, och vi söker fler. Vi ser oss om efter
ytterligare produktionslokaler och omsättningen har
stigit från 12 miljoner kronor år 2008 till 20 miljoner
2009. I år räknar vi med ytterligare en fördubbling!
- De första väggarna, så kallade gråväggar, det vill
säga innerskalsväggar, som vi nu tillverkar ska till brf
Stjärnstaden i Sundbyberg, ett 10-våningshus med
Lokalen där betongelementen gjuts är på nära 5 000 kvadratmeter; 180 meter lång, drygt 24 meter bred och
med 15 meter i takhöjd. Byggnaden är från 1946 och uppfördes ursprungligen som fabriksbyggnad åt
dåvarande Asea (idag ABB) för montering av stora generatorer för vattenkraft.
48 lägenheter.
Men det stannar inte vid det. Nyligen reste ett
par av medarbetarna från Västerås till Tyskland för
att lära sig formsättning och gjutning av trappor. De
första trapporna ska vara klara för leverans till hösten
och gå till brf Herrgårdsparken, Kista Gård. n
Text och foto: Peggy Häggqvist
2323
Forbedringsprosesser
Tett på
Offentlig-privat samarbeid (OPS):
- Det lønner seg å tenke kreativt
- Den store fordelen med OPSkontrakter er at entreprenøren som
bygger, også er ansvarlig for å drifte
strekningen. Dermed tvinges gode
løsninger fram på et tidlig tidspunkt,
noe som gir både bedre kvalitet og
lønnsomhet.
Anders Grimnes (til venstre) og anleggsleder Jan Rune Kvinlaug har jobbet med OPS-kontrakten i fire år nå.
- Når man selv skal drifte kontrakten i en 25-årsperiode, lønner det seg å velge løsninger som gir små
gevinster hvert år. Det sparer man mye på i det lange løp, sier Jan Rune Kvinlaug, anleggsleder på OPSkontrakten på E39 mellom Lyngdal og Flekkefjord.
- Den store fordelen med OPS-kontrakter er at entreprenøren som bygger, også er ansvarlig for å drifte
strekningen. Dermed tvinges gode løsninger fram på
et tidlig tidspunkt, noe som gir både bedre kvalitet og
lønnsomhet, sier Kvinlaug.
Anleggslederen merker at de små endringene
som ble gjort i planleggings-, bygge- og driftsfasen,
gjør kontrakten enklere å drive og dessuten mer lønnsom.
E39-kontrakten mellom Lyngdal og Flekkefjord
ble ferdigstilt i 2006 av VKR-gruppen, et arbeidsfellesskap mellom Veidekke Entreprenør, Kruse Smith
og Br. Reme. Driftskontrakten består av til sammen
38 km vei, hvorav 17 km var nybygd i 2006. De resterende strekkene er eldre.
Fedafjorden bro.
2424
- På en OPS-kontrakt får arbeidet en høyere kvalitet
både i byggefasen og i driftsfasen enn ved en vanlig
femårig drift- og vedlikeholdskontrakt.
Langsiktige løsninger
- Utfordringen er å finne langsiktige og smarte løsninger. Sparer vi noen tusenlapper hvert år, blir det mye
penger over en 25-årsperiode, sier Anders Grimnes
som er ansvarlig for koordinering av arbeidet.
Sparer strøm med lys stein
Drift- og vedlikeholdskontrakten har nå gått over fire
år, og Kvinlaug er positiv til kontraktsmodellen.
- Nå ser vi resultatet av planleggingen i prosjekteringsfasen og av arbeidet med forbedringer gjennom
de fire årene.
Et eksempel på en smart løsning er valg av steintype i asfalten. Ved å bruke ekstra lys stein fra pukkverket på Hyllestad, sparer man betydelige summer i
strømforbruk på gatelysene.
- Vi har også flere steder installert fotoceller som
demper belysningen når det ikke er noe trafikk. Det er
også med på å redusere kostnadene.
Et snedig renseanlegg på toalettene på rasteplassene sparer mye arbeid og gir lavere kostnader (se
egen sak på side 26).
- Det er fortsatt rom for kreative løsninger fremover, sier Kvinlaug. n
Tekst og foto: Ane Sangnes
E39-kontrakten:
• E39-strekningen mellom Lyngdal og Flekkefjord
driftes av Kolo Veidekke.
• Drift- og vedlikeholdskontrakten går over 25 år og
startet i 2006.
•
Utbyggingskontrakten, som ble utført av VKRGruppen – Veidekke Entreprenør AS, Kruse Smith
AS og Br. Reme AS – omfattet prosjektering og
bygging av 17,5 km ny tofelts vei på E39, delvis
oppgradering av ytterligere 20,5 km tofelts vei,
samt nybygg av ca. 9 km riks- og fylkesveier.
Offentlig-privat samarbeid (OPS):
•
OPS-modellen sikrer finansiering til hele prosjektet fra dag én, ved å la entreprenøren ta
ansvar for forhåndsfinansieringen av hele prosjektet. Det offentlige betaler prosjektet gjennom
avdrag i hele driftsperioden.
•
OPS-modellen tar entreprenøren tidligere inn i
prosessen, allerede før prosjektet det er ferdig
prosjektert. Det gir entreprenøren mulighet til å
påvirke løsninger og til å bidra med kunnskap og
kompetanse.
•
I tillegg til å bygge har entreprenøren ansvar
for drift og vedlikehold. Entreprenøren ser dermed
større verdi i å legge vekt på kvalitet og ikke bare
benytte de billigst mulige løsningene.
• I Norge er det så langt gjennomført tre vei prosjekter etter OPS-modellen.
Forbedringsprosesser
Tett på
Fedafjorden bro.
2525
Genistreken
Tett på
n
e
k
re
t
s
i
en
G
Dritbra idé
Ved å installere renseanlegg på toalettene på alle rasteplassene på E39-kontrakten, unngår man å måtte
tømme toalettene 18-19 ganger i året. Tidligere gikk rundt 90 000 kroner per toalett rett i dass hvert år.
På norske rasteplasser er lukket toalettsystem med tømming 18-19 ganger i året
det vanligste. På E39-kontrakten som driftes i 25 år, regnet man på andre løsninger, og kom frem til at installasjon av eget renseanlegg på alle toalettene ville
lønne seg.
- I stedet for at vi hadde måttet ta kostnadene med tømming, holder det nå
med en overhaling en gang eller to i året, sier anleggsleder Jan Rune Kvinlaug.
- Så da vil vi spare til sammen rundt 2 millioner kroner per toalett i løpet av
hele driftsperioden.
På Handeland rasteplass har dessuten veikroa som leier tomteplass ansvar
for renhold av rasteplasstoalettene.
XE4 – Viola-Anett II
Under sommaren har Atlas Copco levererat Veidekkes nya flaggskepp - 4-riggaren XE4. Borriggen har utvecklats tillsammans med Veidekke och är helt unik
på den svenska marknaden. Veidekke har därmed den ”snabbaste” borriggen i
Sverige. För närvarande borrar XE4, eller Viola-Anett II som den döpts till, sig
fram i en 1,8 km lång järnvägstunnel vid Hede-Älvängen. Ett uppdrag åt PEAB
och Banverket som ingår i utbyggnaden av Vänerbanan mellan Trollhättan och
Göteborg där man bygger ut järnvägen till dubbelspår
Fakta:
Bredd: ca 3,5 m
Längd: närmare 18 m
Borrhastighet: 50 % högre än tidigare modeller, dvs 5,3 m per min
Utrustning: totalstationsnavigering (navigeringen sker automatiskt med
hjälp av totalstation och prismor), sekvensborrning och stånghantering
Vill du veta mer om XE4, kontakta Peter Antonsen, Verkstadschef,
Veidekke Entreprenad Anläggning Öst, [email protected],
tel +46 70 289 15 99.
2626
- Dette er en gunstig ordning for begge parter, sier Kvinlaug.
- Hvis vi skulle driftet renholdet, ville vi måttet sende folk opp hit jevnlig for
å gjøre rent, med alle kostnader det innebærer. Nå tar de som driver veikroa i
stedet renholdet innimellom de travle periodene sine.
- Før vi investerte i renseanlegget, måtte vi tømme den 12 kubikkmeter store,
tette kloakktanken rundt 18 ganger i året. Med en kostnad på ca. 5 000 kroner
pr. tømming, tjener vi fort inn dette renseanlegget som kom på litt over 250 000
kroner, avslutter Kvinlaug. n
Tekst og foto: Ane Sangnes
HMS
Tett
på
Ta godt
vare på
ryggen!
Ved å arbeide ergonomisk riktig
og å planlegge arbeidet godt kan
man forebygge mange helseplager. Nå lanseres en plakatkampanje i Veidekke med tips til
hvordan man bør legge opp
hverdagen.
Ta godt vare på ryggen!
Jobb med tåspissene samme
vei som nesen peker
Det er smart å:
• Planlegge sammen
med ledelsen på
byggeplassen
• Tilrettelegge
arbeidsplassen
godt
• Bruke lette
byggematerialer
og godt verktøy
• Bruke hjelpemidler
der det er mulig
• Jobbe variert
• Ha gode kolleger
som hjelper til
• Si fra hvis noe kan
gjøres enklere
• Jobbe med
tåspissene samme
vei som nesen
• Trene ryggen
• Bruke Redcord på
byggeplassen
• Unngå kald trekk
på ryggen
• Ha ull innerst i alle
måneder med r
• Få flere gode
arbeidsår i anlegg
og bygg
– unngå arbeid
med bøyd og
vridd rygg!
”Flere gode
arbeidsår for alle”
Første plakat i en serie på fire HMS-plakater. Plakaten
kan lastes ned i A3-format fra Veidekkes intranett.
Kombinasjonen av bøyd og vridd rygg er uheldig, og da er det opp til anleggene å legge til rette for gunstige
arbeidsstillinger. Her: jernbinder Arnfinn Ruud.
Gjennom lang tid har sikkerheten vært det området
som har fått mest oppmerksomhet i helse-, miljø- og
sikkerhetsarbeidet. Nå skal også helsedelen prioriteres i større grad. Forebyggende arbeid og planlegging av arbeidssitasjoner og -stillinger kan gjøre
hverdagen enklere og mindre risikofylt.
arbeid med bøyd og vridd
rygg, og bør henges opp
rundt i organisasjonen.
- Vi har ikke rett til å slite
ut kroppen til folk.
En plakatkampanje lanseres derfor i disse dager i
Veidekke. I løpet av et års tid lanseres tre plakater til
med helsetematikken i sentrum. De fire plakatene vil
ta for seg arbeid med bøyd og vridd rygg, arm- og
håndvibrasjoner, arbeid over skulderhøyde og arbeid
under knehøyde. Den første plakaten tar for seg
Ingen rett
- Vi har ikke rett til å slite ut
kroppen til folk, så dette er
viktig å tenke på, sier Dag
Andresen, adm. direktør i
Veidekke Entreprenør.
Trude Gylland.
- I HMS-arbeidet vårt må
vi nå sette helseaspektet
enda høyere opp på agendaen. Dette er like viktig
som sikkerhetssiden, sier Andresen.
Helse og velvære er også viktige elementer for
god ytelse. Trude Gylland, HR-direktør i Veidekke
Industri, er opptatt av at god helse er viktig for å få
flere gode arbeidsår.
- Som enkeltindivid får
vi det bedre når vi har god
helse, og det øker bedriftens fysiske kapasitet. Det
er også viktig å huske på at
det er en selv det kommer
an på, så hver og en må ta
ansvar for egen helse og vi
må bry oss om hverandre.
Plakatene som nå utarbeiDag Andresen.
des kan være en vekker
for å tenke på egen helse i
hverdagen, sier Trude Gylland.
Den første plakaten i kampanjen kan nå lastes ned
i A3-format fra det nye intranettet. n
Tekst: Ane Sangnes Foto: Ole R. Paulsen
2727
HMS
Værdispillet er et godt værktøj til at få sat fokus på sikkerheden og brugen af det rette udstyr til jobbet, fordi også underentreprenørerne deltager.
Dansk mester i sikre byggepladser
Hemmeligheden er fokus på sikkerhed og arbejdsmiljø hele vejen igennem fra direktionskontor til byggeplads.
Andre entreprenørfirmaer i Danmark skal stå tidligt
op, hvis de vil slå eller bare matche Hoffmanns
fine resultater i ulykkesstatistikkerne. Hvor resten
af branchen typisk ligger på en H-værdi omkring
20, er Hoffmanns andel ned på omkring seks-syv.
H-værdien er et udtryk for antal skader med efterfølgende fravær pr. en million arbejdstimer.
Hertil kommer, at Hoffmann generelt markerer sig
med et lavt sygefravær, og det gælder ikke kun på
byggepladserne, men også i de administrative afdelinger.
- Det er vi naturligvis glade for, og det kan vores
kunder – bygherrerne – også være, siger regionsdirektør Demi Iljazovski.
Fordele for alle parter
Sikkerhed og godt arbejdsmiljø har 1. prioritet i hele
Veidekke-koncernen og dermed også på Hoffmanns
kontorer og byggepladserne rundt omkring i
Danmark. Og når alle medarbejdere er gode til at
passe på sig selv og kollegerne på jobbet, så afspejler
det sig også i det produkt, virksomheden kan levere.
28
- Sikker adfærd rummer en lang række fordele
for bygherren: Byggeri til tiden, bedre kvalitet, alle
regler overholdes og man undgår forsinkende og
dermed fordyrende kontroverser med Arbejdstilsynet
og eventuelle andre myndigheder, påpeger Demi
Iljazovski.
- Det er attraktivt at arbejde på en
sikker arbejdsplads, og det skaber
loyalitet blandt medarbejderne.
Hoffmann sparer på sin side penge på sygefravær, kan levere bedre kvalitet og holde både tid og
økonomiske rammer.
- Og sidst, men bestemt ikke mindst, så sparer vi
jo også nogle menneskelige omkostninger, pointerer
han.
Attraktiv arbejdsplads
Men en høj sikkerhed på arbejdspladsen giver også
andre fordele. Det er attraktivt at arbejde på en sikker
arbejdsplads, og det skaber loyalitet blandt medarbejderne og også i baglandet, hvor familien gerne vil
have far sikkert hjem fra stilladserne hver aften.
- Så selv om det er dejligt, at resultatet er bedre
økonomi i byggeriet, så skal man ikke glemme, at
økonomien er affødt af motivation, humør, vilje og
loyalitet blandt medarbejderne. De bliver også længere på arbejdspladsen – udskiftningen er mindre, og
det tager jo som bekendt også tid at lære nye folk op.
Stabiliteten er vigtig, forklarer han.
Der er altså langt mellem uheld og ulykker i
Hoffmann. Nogle afdelinger har arbejdet skadefrit i
flere år. Det gælder f.eks. vandbygningsafdelingen,
der har rundet tre år uden skader, men andre ligger
lige i kølvandet.
Småting tæller også
Men man ser ikke kun på de deciderede skader og
ulykker. Fokus er også rettet mod de småuheld, der
kan udvikle sig til mere omfattende skader.
- I begge tilfælde spiller vores sikkerhedsledere
HMS
- Alle skal tage ansvar – både
for sig selv og kollegerne – og
være med til at skabe en sikker
arbejdsplads og et godt
arbejdsmiljø.
og -repræsentanter en stor rolle. De er flittige gæster
på byggepladserne, hvor de sørger for en positiv
dialog med ledelsen på pladsen og med baglandet
i administrationen. De er med ved runderinger på
pladsen sammen med pladsledelsen, men også med
de enkelte håndværkere, der ofte har et skarpt øje
for småting, der forholdsvist nemt kan ændres, og
som, hvis de ikke bliver det, måske kan være årsag til
uheld, siger Demi Iljazovski.
Han peger på et godt eksempel på en forbedring
udtænkt af en håndværker:
- Pladserne modtager mange materialer på paller. De skal overdækkes mod vejr og vind, og vi har
nu fået nogle skræddersyede presenninger lige til
at trække over, så der ikke ligger hjørner af for store
presenninger og flyder på pladsen og gangarealerne,
fortæller han.
Sikkerhed på rygmarven
Idéen er samtidig et godt udtryk for det, der er allervigtigst i sikkerhedsarbejdet. Det er holdninger.
- Man skal ville have en sikker arbejdsplads – lige
Det er attraktivt at arbejde på en sikker arbejdsplads, og det skaber loyalitet blandt medarbejderne og også i
baglandet, hvor familien gerne vil have far sikkert hjem fra stilladserne hver aften.
fra ledelse til yngste mand på pladsen. Sikkerheden
skal sidde på rygmarven og mellem ørerne og
simpelthen være en livsstil. Og ledelsen skal gå forrest – ellers får man ikke pladserne med. Det gør
ledelsen i både Veidekke og Hoffmann. Fra koncernniveau til regioner, afdelinger, pladsledelsen, håndværkere og underleverandører/-entreprenører. Alle
er med. Motivation, villighed og holdninger gennemsyrer hele organisationen og resulterer i den positive
effekt, understreger Demi Iljazovski.
arbejdes. Alle skal tage ansvar – både for sig selv
og kollegerne – og være med til at skabe en sikker
arbejdsplads og et godt arbejdsmiljø.
Værdispillet er vigtigt
Holdningerne kommer på bordet lige fra starten af
et projekt. Det sker bl.a. gennem værdispillet, der er
et godt værktøj til at få sat fokus på sikkerheden og
brugen af det rette udstyr til jobbet, fordi også underentreprenørerne deltager. Alle processer gennemgås
med de rette ”sikkerhedsbriller” på, og sikkerhedsledelse og -repræsentanter er med til at rådgive om de
rigtige hjælpemidler.
Involvering er i det hele taget et nøgleord, når
holdningen til sikkerhed på arbejdspladsen skal ind-
- Det er nødvendigt, hvis man vil have branchens
sikreste arbejdspladser – og det vil vi. Det er bl.a.
også derfor, vi en gang om året uddeler Hoffmanns
Arbejdsmiljøpris. Den er med til at holde fokus på, at
i sikkerhedsarbejde tæller både små og større initiativer og projekter, siger Demi Iljazovski. n
- Og sidst, men bestemt ikke
mindst, så sparer vi jo også nogle
menneskelige omkostninger.
Tekst og foto: Karen Sloth
29
HMS
Tett på
Fra venstre: Terje Holten, Svein Gjøvik, Gro Anita Midtlyng, Bjørn Inge Glåmen, Kjell Svensli, og Ragnar Johnsen.
Vellykket HMS-dag
Over 75 personer deltok på HMS-dagen den 23. august på Drift og vedlikeholdskontrakten i Surnadal.
- Kolo Veidekke har fått fornyet kontrakt 1506 Surnadal
og i den forbindelse innfører vi en årlig helse-, miljøog sikkerhetsdag for alle som skal jobbe på kontrakten. Dette inkluderer både ansatte og alle våre
samarbeidspartnere og underentreprenører, forteller
anleggsleder Bjørn
Inge Glåmen.
- Dette begynte
med frustrasjon
over at både vi og
underentreprenørene aldri hadde
riktige papirer med ute i bilen. Så vi bestemte oss for
å arrangere en HMS-dag, og på den måten forsikrer
vi oss om at alle har vært gjennom en del rutiner, sier
Bjørn Inge.
Kontormedarbeider Gro Anita Midtlyng tok seg av
det praktiske, og HMS-/KS-leder Geir Atle Kvendset
satte sammen fagprogrammet. Statens vegvesen,
brannvesen og ambulanse bidro med foredrag og
praktiske øvelser.
- Alle fikk med seg en personlig HMS-perm fra
samlingen med styringsplan, samsvarserklæring,
beredskapsplan og diverse skjemaer. Permen skal
være med overalt, og det vil bli sjekket på vernerundene nå. Vi har også fått oss nye sikkerhetskort
som alle ansatte og underentreprenører skal ha med
seg til enhver tid, forteller Bjørn Inge.
Fornyet kontrakt
Funksjonskontrakten
omfatter drift og vedlikehold av stamveier,
riksveier, fylkesveier
og gang- og sykkelvei i kommunene
Surnadal, Halsa og
Rindal. Kontrakten
gjelder for perioden
2010-2015. Veinettet
som omfattes av
oppdraget består av
omlag 441 km vei, og
Gunnhild Eikrem Sandnes.
det er åtte ansatte på
kontrakten.
- Den positive holdningen som var rammen rundt
HMS-dagen gjør meg stolt og glad, sier distriktsleder
i Nord/Vest, Gunnhild Eikrem Sandnes.
Imponert distriktsleder
Gunnhild var også til stede på HMS-dagen.
- Drift og vedlikehold i Surnadal har lagt ned
mye arbeid og engasjement i denne dagen. De har
lagt grunnlaget for hvordan vi i Drift og vedlikehold
Nord/Vest skal jobbe med HMS. Det er veldig bra at
vi også involverer underentreprenørene. Da får alle
god innsikt i våre mål og krav, og hvordan vi sammen
skal sikre oss, slik
at ingen blir skadet eller syk av å
arbeide i Veidekke.
- I en hektisk
periode med alt
som skal på plass
til oppstart ny kontrakt, har de staket ut veien som de ønsker å ta innenfor HMS, og det er imponerende, avslutter Gunnhild
Eikrem Sandnes. n
Kjell Svensli tester brannslukningsutstyret.
3030
Tekst: Ane Sangnes Foto: Kolo Veidekke
Tett på
Nye oppdrag
Nye oppdrag
Kontraktssum over 20 mill. NOK
VEIDEKKE ENTREPRENØR
VEIDEKKE ENTREPRENAD
Region Øst
Region Väst
Kremmertorget 2010, Elverum
Kunde: Sektor Kremmertorget Eiendom AS
Tilbygg til eksisterende kjøpesenter (ca. 5 000 m2)
samt ombygging i eksisterende kjøpesenter
(ca. 20 000 m2)
Anleggstid: sept. 2010 – febr. 2012
Kontraktssum: 87 MNOK
Damalini, Mölndal
Beställare: Damalini AB
Nybyggnation för Damalini AB. Fastigheten byggs i
Mölndal, som en första fastighet i ett expansivt
kontorsområde.
Byggtid: juni 2010-06 – maj 2011
Kontraktssumma: 18 MSEK
Gladengveien 15, Oslo
Kunde: Urbanium AS
Nytt boligprosjekt med 182 leiligheter og 23 hybler
Anleggstid: okt. 2010 – juni 2012
Kontraktssum: 214 MNOK
Hällebäck Industriområde, Stenungsund
Beställare: Stenungsund Kommun
En gammal korsning byggs om till rondell. Befintliga
vägar ska anslutas tillsammans med nya vägar.
I projektet ingår även fjärrvärme, VA- och elarbeten.
Byggtid: juni 2010 – november 2010
Kontraktssumma: 18 MSEK
Region Syd
Sundre Renseanlegg, Ål
Kunde: Ål Kommune
Dette er en hovedentreprise på et nytt renseanlegg.
Med unntak av innvendige sanitærarbeider som er
med i vår kontrakt, er tekniske fag gitt til sideentreprenører som vi har koordineringsansvar for.
Anleggstid: 2. aug. 2010 – ca 1. des. 2011
Kontraktssum: 28 MNOK
Block Berge Bygg
Nypolitistasjon, Sandnes
Kunde: West Coast Invest AS
Politistasjonen skal ligge i Sandnes sentrum, og
blir på til sammen ca. 5.400 m² BTA fordelt på fire
etasjer inkludert parkeringskjeller.
Anleggstid: sept. 2010 – høsten 2011
Kontraktssum: 75 MNOK
Region Nord/Vest
Kirke Skåredalen, Haugesund
Kunde: Misjonsmenigheten i Haugesund
Nytt kirkebygg med idrettshall oppført i
betongelementer
Byggetid: aug. 2010 – juli 2011
Kontraktssum: 27 MNOK
Trivselshagen – Idrett 1, Sandane
Kunde: Trivselshagen IKS
Oppføring av ny idrettshall
Byggetid: aug. 2010 – febr. 2012
Kontraktssum: 65 MNOK
Os Sjøfront, Bergen
Kunde: Os Sjøfront AS
Første byggetrinn på boligprosjekt bestående av to
boligblokker med til sammen 41 leiligheter.
Byggetid: okt. 2010 – juni 2012
Kontraktssum: 122 MNOK
Spesialprosjekt
E39 Torvund – Teigen, Høyanger
Kunde: Statens vegvesen
Bygging av ny vei mellom Torvund og Teigen i
Høyanger kommune. Av dette er 2,6 km tunnel.
I tillegg er det 2 km med adkomst- og privatveier.
Det inngår også fire mindre bruer/kulverter og to
portaler.
Anleggstid: 1. aug. 2010 – 15. sept. 2012
Kontraktssum: 210 MNOK
Fv 7 Øystese – Nes, Kvam
Kunde: Statens vegvesen
1 250 m veitunnel T 10,5, rundkjøring og bygging
av vei i dagen.
Anleggstid: 25. juni 2010 – 30. november 2011
Kontraktssum: 112 MNOK
Region Skåne
Kv. Skonaren 1 och 2, Malmö
Beställare: Derome hus AB
Kv Skonaren är flerfamiljshus med källare 31 st.
hyresrätter samt 37 st. bostadsrätter och 2 st.
lokaler. Husen är lågenergihus och uppförs delvis
med stomme av trä.
Byggtid: sept. 2010 – okt. 2012-10
Kontraktsumma: 90 MSEK
Schenker, Malmö
Beställare: Schenker Property Sweden AB
Projektet är en tillbyggnad av två kontorsbyggnader
samt ombyggnad av lager
Byggtid: okt. 2010 – maj 2011
Kontraktsumma: 26 MSEK
Brohus, Lomma
Beställare: CA fastigheter
Projektet omfattar nyproduktion av 27 st. radhus i 2
plan. Projektet är i Lomma Hamn och är den tredje
etappen vi påbörjar åt CA Fastigheter i området.
Husen kommer att byggas med prefabricerade
betongelement med en lätt takstomme
Byggtid: dec. 2010 – dec. 2011
Kontraktsumma: 42 MSEK
HOFFMANN
Region Øst Nybyg
Gentofte Skøjtehal, Gentofte
Bygherre: Gentofte kommune
Opførelse af ny skøjtehal på 3.000 m2
Byggeperiode: aug. 2010 – maj 2011
Kontraktsum: 23 MDKK
Region Vest
Birkebo, Horsens kommune
Bygherre: Horsens kommune
Nedrivning og nyopførsel af 23 almene plejeboliger
samt 5 ældreboliger
Byggeperiode: aug. 2010 – november 2011
Kontraktsum: 32 MDKK
Veidekke bygger kjøpesenter og
boliger på Nesoddtangen
Veidekke Entreprenør har inngått avtale om bygging
av nytt kjøpesenter, rehabilitering av eksisterende
kjøpesenter og bygging av 36 nye boliger på Tangen
i Nesodden kommune. Prosjektet er på totalt ca.
15.000 kvadratmeter og utføres i totalentreprise.
Kontraktene er på totalt ca. 160 MNOK eksklusive
mva.
Det nye kjøpesenteret vil få et butikkareal på
4.900 m2 og en parkeringskjeller på 6.600 m2.
Bygget skal oppføres i prefabrikkert betong med
fasader av puss, tegl og glass. Oppdragsgiver for
byggingen og rehabiliteringen av kjøpesenteret er
Tangen Sentrum Nærsenter AS, som er et selskap
eid av Norgesgruppen ASA. Arbeidene har allerede
startet, og skal være ferdige sommeren 2011.
I eksisterende senter skal butikkarealet på 4.000
m2 totalrehabiliteres. Det skal etableres nye butikker,
nytt varemottak og en ny Meny-butikk på 1.600 m2.
Fasadene skal gis ny utvendig kledning med pusset
overflate. Arbeidene skal være ferdig fjerde kvartal
2011.
Boligene består av fire boligblokker med totalt 36
leiligheter. Tre av blokkene er lokalisert oppe på det
nye senteret. Blokkene skal oppføres i prefabrikkert
betong med fasader av puss og tre. Oppdragsgiver
er Tangen Torg AS som er et selskap der Tangen
Sentrum Nærsenter AS og Veidekke Eiendom AS
eier 50 % hver. Byggestart er tredje kvartal 2010, og
leilighetene skal ferdigstilles i tredje og fjerde kvartal
2011. Alle leilighetene er solgt.
Narvesen-bygget på Ensjø i Oslo
blir til leiligheter
Veidekke Eiendom skal bygge om det gamle
Narvesen-bygget på Ensjø til 81 attraktive leiligheter i 14 etasjer. Veidekke Entreprenør skal stå for
ombyggingen, og innflytting blir i tredje kvartal
2011.
Byggestarten medfører at Oslo kommune
påbegynner utbyggingen av grøntområdet
Tiedemannsparken ved siden av prosjektet.
Veidekke Eiendom kjøpte det tidligere hovedkontoret til Narvesen i 2006. Etter en plan- og reguleringsperiode startet salget av leilighetene i november. Leilighetene i Marienfryd, som prosjektet heter,
har en samlet salgsverdi på 265 MNOK.
- Vi ser at mange barnefamilier har kjøpt seg
inn i prosjektet. Da er det snakk om relativt store
leiligheter til rundt 4 MNOK. Det tror vi har sammenheng med god plass og planløsning, direkte
tilgang til store grøntområder og sentral beliggenhet
ved Lille Tøyen Hageby og kort vei til Oslo sentrum.
Dessuten kan vi lokke med felles takterrasse og
fantastisk utsikt over Oslo, sier prosjektutvikler Knut
Ørn Collett i Veidekke Eiendom.
Det er utarbeidet en omfattende plan
for det offentlige rom i området, inkludert
Tiedemansparken. Bekker skal opp i dagen, høyspentledninger ned i bakken, gressløkker skal opparbeides for ballspill og andre aktiviteter, og nye
tur- og gangveier skal opparbeides. I området er det
planlagt 6.000 nye boliger, og alle utbyggere betaler
et bidrag pr. kvadratmeter som bygges ut til Oslo
kommune for infrastruktur og parker.
3131
Tett
Tett på
på
Sponsrar grensesprengende
tjejfotboll
Tjejerna i LdB FC och tjejerna i sydafrikanska KwaZulu Natal-provinsen har ett gemensamt intresse.
Fotboll! Nu går Veidekke in som samarbetspartner. Ett första men livsviktigt steg i kampen mot hiv och
aids i regionen.
I våras inledde Veidekke ett samarbete med det allsvenska fotbollslaget, LdB FC i Malmö. Laget, som
leder damallsvenskan, har tagit hjälp av tjejfotbollsföreningar i Sverige och övriga Skandinavien och
byggt upp ett vänföreningsnät, med syfte att utbyta
erfarenheter och att hjälpa unga fotbollsintresserade tjejer i bland annat KwaZulu Natal-provinsen i
Sydafrika.
Värderingar som knyter samman
Samarbetsavtalet, som ännu inte
detaljutformats, ska löpa under tre år
och innebär att Veidekke bidrar till
att stärka kvinnligt idrottsutövande i
Sverige och eventuellt den forskning
inom området som efterfrågas. Men
framförallt kommer avtalet att få betydelse för ”LdB FC for Life”, som utgår
från ett skolprojekt i Sydafrika och vars syfte är
att ge de unga kvinnorna ökat självförtroende och
självkänsla. Något som förhoppningsvis kan minska
spridningen av hiv och aids i regionen.
- Här sponsrar vi ett regionalt projekt som även har
ett Sverigeintresse, anser Erik Alteryd, VD Veidekke
Entreprenad AB. LdB FC, deras kärnvärden och strategi, stämmer också överens med Veidekkes värderingar. Man vågar tänka fritt och brett, det vill säga
vara ”grensesprengende” enligt våra värderingar. I
kombination med ”profesjonalism, entusiasm och
redelighet” når man sina mål. De har med andra ord
kombinerat samtliga av våra värdeord; vågat tänka
nytt, skapat en tydlig strategi och genomfört sin målsättning.
Den största och mest lyckade sponsorsatsningen
Jenny Henrichson, informationschef på World Village
of Women Sports AB i Malmö, ger en kort historik
över det arbete man bedrivit sedan 2006. Året då
Malmö FF i princip ”kastade ut” dam- och tjejfotbollen ur sin verksamhet. MFF Dam stod då plötsligt
utan ekonomiskt stöd och höll på att förlora både
identitet och tillhörighet.
- Man kom i kontakt med Kent
Widding
Persson
som
driver
Hardfordkoncernen med kända varumärken som Jane Hellen och LdB med
flera, berättar hon. Han såg en potential i tjejfotbollen och var villig att sätta
sitt varumärke på tjejerna. 2007 i april
bildades LdB FC, som blev en av de
största och mest lyckade sponsorinsatserna någonsin inom svensk damidrott.
Identitet prioriteras
I november samma år togs kontakt med Dan Olofsson,
som, tillsammans med hustrun Christina, hade startat
dåvarande Star School, som idag heter Star for Life i
Sydafrika. De har byggt upp cirka 40 skolor med totalt
30 000 elever i en väldigt utsatt region med över 70 %
arbetslöshet och cirka 50 % aids- och hiv-smittade.
Värst drabbade är tjejerna, som i det hierarkiska afrikanska samhället står längst ner på stegen.
Genom så kallad ”mental vaccination” söker man ge
dem insikt i hur könssjukdomar sprids och hur man
kan göra för att skydda sig. I fokus står olika budskap,
som ofta framförs via musik för att få in ett nytt tänkande hos eleverna.
Unikt är att LdB FC nyligen fått Nelson Mandelas
godkännande att även starta upp fotbollsverksamhet för tjejer i hans födelseby Mvezo, dit västerlänningar normalt inte släpps in. För pengar man fått
från en auktion av Afrikainspirerade matchkläder,
som använts under en hemmamatch, uppförs nu en
ny fotbollsplan i byn. Nelson Mandelas sonson är
huvudkontakt i projektet.
”LdB FC for Life” gör skillnad
I november 2007 gick LdB FC in i de skolor Star for
Life driver och startade fotbollsverksamhet för tjejer
i projektet ”LdB FC for Life”. Därmed tog man den i
Sydafrika extremt manliga idrotten fotboll och gav
den till tjejerna, som nu får spela fotboll, ha träningar,
turneringar, olika workshops osv. Man får dem att
inse att de har ett värde och försöker även implementera detta i resten av samhället.
Skillnaden vi gör för tjejerna är obeskrivligt stor, berättar Jenny Henrichson. Samtidigt ser hon en tragisk verklighet, eftersom hon vet att många av tjejerna redan är hiv/aids-smittade och att få vågar testa sig av rädsla
för samhällets fördömande. Detta trots att det finns bromsmediciner att tillgå. 50 procent av alla dessa glada
tjejer når kanske aldrig vuxen ålder.
3232
Väljer sponsorer med omtanke
- Inom LdB FC väljer vi samarbetspartners med
omtanke, förklarar Jenny Henrichson. Vi vill kunna
stå för våra partners sätt att arbeta och för deras budskap. Därför har vi noga tittat på hur Veidekke jobbar
ute i världen, hur deras tankar och ideal ser ut. Vi hittade många beröringspunkter, bland annat synen på
jämställdhet, miljöengagemanget och att Veidekke på
Tett på
Varje år går cirka 4 MSEK till projektet ”LdB FC for
Life”. Pengarna går bland annat till utbildning och
till en heltidsanställd kontaktperson på plats. Anna
Nyman, som är sjukgymnast, med gedigen erfarenhet av damfotboll, har blivit en älskad extramamma
och coach för tjejerna. Hon gör det omöjliga möjligt
genom sin närvaro och sitt stora engagemang.
flera sätt har kvinnor som målgrupp. Framförallt när
det gäller att välja och inreda bostad. Dessutom har
Veidekke både regional och rikstäckande verksamhet.
Avtalet kommer definitivt att göra skillnad. Vi tittar nu
gemensamt på vilket sätt det ska aktiveras, så att det
gynnar båda parter på bästa sätt.
- Jag tycker att detta är en osedvanligt bra och
rolig sponsring och att det finns en stor potential i
LdB FC for Life-projektet, anser Erik Alteryd. Kanske
kan vi låta en av våra kvinnliga platschefer åka ner
och hjälpa till att bygga något som det finns stort
behov av. Det skulle kunna ge ännu mer kraft åt både
tjejerna i Sydafrika och våra medarbetare. Skulle vara
sponsring som verkligen hjälpte. n
Mer om vår nya sponsorpartner hittar du på
www.itsawomensworld.se
Följ gärna fotbollstjejernas utbyte med varandra på
bloggen www.itsawomensworld.se/ldb-fc-for-life
Text: Ann Straht
Foto: World Village of Women Sports AB
Veidekkehuset
Veidekkehuset
Modell av Veidekkehuset kan nå bestilles
Pris kr 4.900,- + mva
Format: Bredde 80 cm x høyde 53 cm x dybde 15 cm
Egen transportkasse
kan også bestilles.
Format: 90 x 61 x 23 cm
Pris: Kr 1. 360,- eks. mva.
Idag har LdB FC 23 A-lagsspelare, som var och en
är fadder till en vänförening i Sverige, Finland och
Danmark. Varje vänförening är i sin tur, tillsammans med LdB FC:s spelare, faddrar för en skola i
Sydafrika. På så sätt kopplas samtliga ihop till en
internationell gemenskap av tjejer som alla älskar att
spela fotboll.
Bestilling direkte til:
Jørn Jørgensen as
Besøksadresse: Industrivn. 27D
Postadresse: Boks 103, 2021 SKEDSMOKORSET, Norge
Telefon: 64 83 79 00 • Direkte: 64 83 79 41
Mobil: 91 51 46 74
Telefaks: 64 83 79 01
E-post: [email protected]
www.jorn-jorgensen.no
3333
Tett
Tett på
på
50 år i
Veidekke
Bjørn Smedsrud i Veidekke Oslo
har satt en rekord som det skal
bli vanskelig å slå, i hvert fall for
dagens unge; 50 år på jobben
som bas og formann. Det må i
så fall bli han selv som slår den,
igjen.
Da årets byggferie begynte, bevilget formann
Smedsrud seg fem ukers ferie.
- Det var greit å komme i gang igjen, hvis en først
skal holde på litt til, sier Bjørn fornøyd.
Han ble 67 rett før jul i fjor, og da var byggeplassen hans, Nydalen skole, i en tidlig fase. Da ble han
feiret med kakelag og blomster på jobben.
50 ble et mål
- Det fristet jo litt å runde de 50, innrømmer Bjørn.
- Og når en er frisk, er det greit å holde på. Han
hadde hørt om i alle fall én I Veidekke som hadde
noen slike planer. Plassledelsen ville helst beholde
ham så lenge som mulig, så da var det, som sagt,
greit.
Hva han mener med ”litt til”?
- Tja, smiler Bjørn.
- Til bygget er ferdig kanskje. Videre planer har
han foreløpig ikke.
Lærling i Berntsen & Boe
Den unge Bjørn Smedsrud begynte i byggfaget
på yrkesskolen på Gjøvik, for øvrig sammen med
Helge Hansesveen, som han traff igjen i Veidekke
Oslo mange år senere. Etter et halvår hos en lokal
byggmester begynte han som tømrerlærling (det het
læregutt da) i Berntsen & Boe i Oslo.
- Der jobbet fatter’n, og flere i slekta. De var med
å starte firmaet da det begynte i det små etter krigen,
og fatter’n var der til han gikk av. Vi kjørte sammen til
byen og brakkelivet de første årene, forteller Bjørn.
Etter fire læreår ble han faglært tømrer, gjorde
militærtjeneste og fortsatte å bygge drabantbyblokker for Berntsen & Boe. Det var store jobber og en fin
tid, med akkord og ordnede forhold. Riktignok ikke så
nøye på hvordan de bodde som i dag, langbrakker
med køyesenger og opptil fire mann på rommet med
en kokeplate på deling.
3434
Jeg liker meg best ute, har ikke tålmodighet til å sitte på kontoret hele dagen, sier formann Bjørn Smedsrud,
med den uunnværlige notisboka i full fart på Nydalen skole.
- Drifta er lagt opp slik at vi har egne ansvarsområder, etter som byggefasene går fremover. På råbygget
var han på betong, nå er det gulvsparkling og murarbeid.
- Veldig bra å ha hver våre ting å følge opp, sier Bjørn.
Skole og langpendling
Berntsen & Boe fikk nesten alle jobbene med å sette
opp serviceverksteder med kontorer for Scania Vabis
over hele Norge. Bjørn fikk formannsansvar fra
1970 og bygde det første Scaniabygget, i Stavanger.
Deretter fulgte en tiårs periode hvor han reiste rundt i
hele landet. Før Scania-perioden tok han diverse fagkurs og Elemementærteknikeren, tilsvarende dagens
ingeniørhøyskole, med permisjon fra firmaet. Han
hadde også rukket å gifte seg og flytte fra Oslo til
Kolbotn. Der bygde han hus, for 25 år siden nå.
tet av seg en fingertupp. Ellers har han ikke vært syk.
Bortsett fra at han ble litt dårlig her for ett år siden,
men det rettet seg greit.
- Fatter’n var aldri syk eller på sykehus, før han
kom på pleiehjem. Vi har vel gode gener, sier Bjørn.
- Vi tenkte aldri på å ta hensyn for ikke å slite oss
ut. Det var ikke et tema, det var å stå på og tjene mest
mulig penger. Og som bas og arbeidende formann
måtte jeg jobbe selv hele tida. I dag er formannsjobben mest administrasjon, men jeg klarer ikke å sitte
inne hele tida, jeg er uteformann, slår Bjørn fast. Og
telefonen ringer jevnt og trutt mens han prater. Det
er en mørtelbil som ikke finner krongleveien inn til
byggeplassen, folk venter i døra, og Bjørn vil snart ut
igjen.
Greit når helsa holder
- Tida flyr når en tenker bakover, det er helt nifst, sier
Bjørn.
- Men når helsa holder, så går det meste. Han
innrømmer at han var borte et par dager da han kut-
Merkebygg og mye moro
I løpet av 30 år i Berntsen & Boe ble det en del merkebygg rundt om. Foruten drabantbyblokker, har Bjørn
blant annet bygd Eldorado kino i Torggaten i Oslo.
- Der var det diverse ting, flirer Bjørn.
- Vi hadde gravd ut tomta, inntil en eksisterende
murbygning med en høy pipe som fulgte veggen
opp. Den skulle rives. Vi hadde tårnkran og lurte på
å bruke den, festet en avkappa betongpæl i kroken,
få litt sving på wiren og slå pipa ned. Det var litt vilt,
men vi prøvde. Vi fikk god sving på wiren, men traff
pipa fra feil retning, innover mot veggen i stedet for
utover i gropa. Det dundret godt, pipa sto, murpussen spratt og det ble liv på solariet innenfor. De som
lå i solsengene, trodde vel bygningen raste. Det ble
noen spørsmål, men det roet seg ned. I dag hadde
vi vel blitt arrestert. Jeg har hatt mye moro med den
historien der, humrer Bjørn.
Til skrekk og advarsel
- En av de virkelig store forskjellene på bygging den
gang og i dag, er HMS og de tinga der, sier Bjørn, og
blir litt alvorlig.
- Det er vel bare flaks at jeg sitter her i dag.
Nederst i Parkveien ved Hegdehaugsveien, der trikken runder, bygde vi et fint leilighetsbygg i 1988/89.
Jubilanter
Tett på
Jubilanter i 4. kvartal 2010
50 år
Leif Christensen
Benny Hagen
Mikalel Uthberg
Lilly Staghøj Andreasen
John Kåre Finsådal
Jarle Fjellsbø
Svein Erik Martinsen
Henrik Poulsen
Per Arne Leversby
Johnny Håland
Alija Gashi
Henning Østrem
Torfinn Ler
Kylli, Mats
Jarle Nyberg
Rolf Lage Pettersen
Mimi Karlsen
Odd Arild Dokken
Jon Kristian Finsrud
Åmund Byrkjedal
Erling Omre
Gitte Vergmann
Steinar Krogstad
Bjørn Terje Karlsen
Ove Lilleskog
Tone Lindgren
Jan Iver Tokle
Rune Ingebretsen
Odd Arne Tingstad
Knut Johnsen
Axel Sunde
John Petter Spjøtvold
Rune Flakk
Jarleiv Amdal
Tore Nilsen
Jan Roger Olsen
Hoffmann
Produktion
Veidekke Entreprenør
Region Syd
Kynningsrud Fundamentering
Hoffmann
Administration
Br. Reme
Veidekke Entreprenør
Spesialprosjekt
Dokken
Region Anlegg
Hoffmann
Region Anlæg
Veidekke Entreprenør
Region Syd
Kolo Veidekke
Region Nord/Vest
Norske Stålbygg
Region Syd
Veidekke Entreprenør
Region Nord/Vest
Kolo Veidekke
Region Midt
Veidekke Entreprenad
Region Skåne
Veidekke Entreprenør
Region Øst
Veidekke Entreprenør
Region Syd
Veidekke Entreprenør
Region Syd
Kolo Veidekke
Region Østland
Veidekke Entreprenør
Spesialprosjekt
Block Berge Bygg
Kynningsrud Fundamentering
Hoffmann
Administrasjon
Veidekke
Konserntillitsvalgt
Kynningsrud Fundamentering
Amrock
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
Kolo Veidekke
Drift & Vedlikehold
Veidekke Entreprenør
Region Syd
Veidekke Entreprenør
Region Nord/Vest
Veidekke Entreprenør
Spesialprosjekt
Veidekke Entreprenør
Region Nord/Vest
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
Kolo Veidekke
Drift & Vedlikehold
Amrock
Norske Stålbygg
Region Syd
Kolo Veidekke
Drift & Vedlikehold
1.
3.
3.
10.
11.
12.
12.
17.
20.
22.
25.
25.
27.
27.
30.
31.
1.
3.
3.
4.
4.
7.
12.
17.
23.
26.
26.
27.
1.
4.
5.
8.
12.
19.
19.
22.
okt.
okt.
okt.
okt.
okt.
okt.
okt.
okt.
okt.
okt.
okt.
okt.
okt.
okt.
okt.
okt.
nov.
nov.
nov.
nov.
nov.
nov.
nov.
nov.
nov.
nov.
nov.
nov.
des.
des.
des.
des.
des.
des.
des.
des.
60 år
Torleif Håvi
Jens Harald Wolden
Dagfinn Fredrik Olsen
Terje Eugen Teig
Harald Lausund
Johnny Uno Simensen
Helge Rooth
Gunnar Andersen
Erland Johansen
Morten Gisvold Stokka
Per-Kristian Petersen
Sven-Olof Andersson
Torbjørn Lund
Bjarne Bech Homann
Jan Konrad Hansen
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Kolo Veidekke
Kolo Veidekke
Kolo Veidekke
Kolo Veidekke
Veidekke Entreprenad
Kolo Veidekke
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Gjenvinning
Veidekke Entreprenad
Veidekke Entreprenør
Hoffmann
Veidekke Entreprenør
Spesialprosjekt
3. okt.
Region Øst
3. okt.
Region Østland
4. okt.
Region Østland
7. okt.
Felles Asfalt
8. okt.
Region Østland
13. okt.
Region Anläggning Öst 22. okt.
Region Østland
29. okt.
Region Syd
30. okt.
Region Nord/Vest
30. okt.
3. nov.
Region Väst
7. nov.
Spesialprosjekt
8. nov.
Region Vest
9. nov.
Region Øst
12. nov.
Vi skulle ha opp et aggregat på to-tre tonn på taket
på natta, når trikken ikke gikk. Vi skulle heise det opp
med mobilkran. Jeg huket an og sjekket at alt var ok.
Da krana tok tak, begynte vi å løpe for å komme opp
på taket og ta i mot. Jeg løp under lasta – helt feil
selvfølgelig, og hadde ikke før passert, før hele hivet
dundret i gata med trikkens kjøreledning og det hele.
Det viste seg etter hvert at kranwiren hadde røket
tvert av. Den var ny, og det ble et veldig etterspill.
Det er små marginer, jeg har tenkt på det etterpå.
Hadde jeg vært et sekund senere ute…, sier Bjørn
som beretter historien til skrekk og advarsel.
Ny tid med Veidekke
Veidekke og Berntsen & Boe fusjonerte i 1990.
- Det var en litt annen organisasjon og kultur med
Veidekke. Jeg merket ikke så mye til det, vi kom ganske greit inn i systemet, forteller Bjørn.
Tor Jostein Fordal
Jørgen Frøland
Per Opland
Kaj Madsen
Bjørn Ove Salte
Kirsti Lørdahl Thorsen
Eskilsson, Bengt-Arne
Morten Midtflå
Anders Ensbybakken
Arne Luteberget
Johnny Näreby
Per Einar Strøm
Svante Gustafsson
Bjørn E. Marthinsen
Billy Otto Karlsson
Jørn Harritz Poulsen
Kynningsrud Fundamentering
Amrock
Amrock AS
Veidekke Entreprenør
Region Nord/Vest
Hoffmann
Region Øst Renovering
Block Berge Bygg
Veidekke konsern
Konsernstab
Veidekke Entreprenad
Region Skåne
Kolo Veidekke
Region Midt
Veidekke Entreprenør
Region Øst
Hokksund Pukkverk
Hokksund Konsern
Veidekke Entreprenad
Region Bygg Stockholm
Veidekke Entreprenør
Region Syd
Veidekke Entreprenad
Region Väst
Norske Stålbygg
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
Hoffmann
Administration
20.
22.
24.
28.
28.
29.
3.
6.
7.
13.
13.
16.
18.
23.
24.
31.
nov.
nov.
nov.
nov.
nov.
nov.
des.
des.
des.
des.
des.
des.
des.
des.
des.
des.
Hoffmann
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenad
Block Berge Bygg
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Region Øst Renovering 1.
Region Anlegg
7.
Region Väst
16.
4.
Region Nord/Vest
5.
Spesialprosjekt
26.
Spesialprosjekt
2.
Region Nord/Vest
2.
Region Nord/Vest
6.
Region Anlegg
7.
okt.
okt.
okt.
nov.
nov.
nov.
des.
des.
des.
des.
Veidekke
Veidekke
Veidekke
Veidekke
Veidekke
Region Anlegg
Region Syd
Region Anlegg
Spesialprosjekt
Spesialprosjekt
1.
13.
16.
10.
1.
okt.
okt.
okt.
nov.
des.
Region Nord/Vest
Region Øst
Region Syd
1.
1.
19.
19.
15.
okt.
okt.
okt.
okt.
nov.
Ansatt i 25 år
Ebbe Kølle Grønlund
Helge Gaustad
Jörgen Hermansson
Tor Odd Indrebø
Erling Roska
Per Charles Sæther
Øystein Mellingen
Erling Skigelstrand
Roger Eggen
Vidar Halvorsrød
Ansatt i 30 år
Ørnulf Olsen
Morten Hvidsten
Marianne Bjørseth
Knut Hestvik
Trond Håvard Haugrud
Entreprenør
Entreprenør
Entreprenør
Entreprenør
Entreprenør
Ansatt i 40 år
Helge Eidsnes
Erik Piene
Georg Gulbrandsen
Terje W. Topnesvåg
Gerda Svensson
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Br. Reme
Block Berge Bygg
Hoffmann
Administrasjon
En ekstra hilsen går til Egil Lorentzen i Wilhelmsen & Sønner, som var falt ut av listen
forrige gang. Egil begynte i Veidekke den 1. august 1985 og har dermed vært 25 år i
Veidekkekonsernet.
- Bransjen er blitt bedre på HMS, og der er
Veidekke best i Oslo, mener Bjørn. Og han fremhever
også driftas evne til å sette sammen gode jobbteam.
- Etter hvert som ledelsen blir kjent med folka, og
finner dem som passer sammen, blir det bra flyt og
trivsel. Det synes jeg er veldig bra. I organisasjonen
vår er det mye sosialt samvær i forskjellige anledninger. Veidekke Oslo er flinke til å ta vare på folka, både
funksjonærer og timelønte. Og, ikke minst, til å få tak
i og utvikle lærlinger. De er fremtiden, og vi må ta
dem inn også når det er dårligere tider. Det kommer
bedre tider senere, sier Bjørn.
Etter så mange år i Oslo er det blitt en del bygg
rundt om som han med stolthet kan si at ”dette var
jeg med på”. Han vet hvordan de ser ut inni og under
bakken. Et prosjekt han likte godt fra de senere år,
er Forsvarsbygget på Akerhus festning. Bjørn kom
fra Romsås senter sammen med Gunnar Bråten og
hadde mye av ansvaret for restaureringen av eksisterende gamle bygg.
- Det var moro og utfordrende, rive ut sopp og
råte, finne løsninger for å rette opp. Det ble veldig
bra, og det var fint å se det igjen på TV og vite at der
har jeg vært, sier Bjørn.
Ingen dataekspert
Mye har forandret seg i byggfaget på 50 år, særlig
innen data og bruk av PC.
- Jeg er ingen datamann. Jeg har lært det jeg må,
men jeg liker å være ute, har ikke tålmodighet til å
sitte på kontret, og det har kanskje vært med på å
holde meg gående, filosoferer han. n
Tekst og foto: Ole R. Paulsen
3535
Unik rasteplass og opplevelsessenter i Østfold
Ved E6 i Skjeberg har Veidekke bygget en unik rasteplass og et kulturhistorisk opplevelsessenter med et perspektiv fra 8.000 år f.Kr. til vår
samtid. Historien presenteres fra et 30 m høyt utkikkstårn, langs en
110 m lang buet rampe og i en hage skjermet mot motorveien.
Arkitekten, Todd Saunders, er den samme som har tegnet Stegasteinen i Aurland, og Solbergtårnet rasteplass
er på sin måte blitt like spektakulær som Stegasteinen.
- Vi står på historisk grunn her i Skjeberg, sier en
entusiastisk anleggsleder Bjørn Ivar Bekkevold, som selv
har rotfestet familietilknytning til landbruk, friluftsliv og
historie i Østfold.
Fem hovedutfordringer
Før anleggsarbeidet startet opp i desember i fjor, satte
prosjektledelsen opp fem hovedutfordringer:
Forskaling i høyden (30 m), kort byggetid, store krav
til nøyaktighet og utførelse, trang arbeidsplass og utfordrende logistikk rundt kranbruk og kontraktsoppfølging.
- Underveis i byggetiden kom det et par utfordringer
til: streik i byggfaget – vi hadde et lag fra bygg her som
ble tatt ut – og transportstreiken som gjorde det vanskelig med tilkjøring av stillas og materiell, legger Bjørn Ivar
til.
Overordnede prioriteringer
De fem utfordringene utløste noen overordnede prioriteringer i handlingsplanen.
- Vi har klart å få tårnet til å stå rett, smiler Bjørn
Ivar, og sammenligner med det skjeve tårn i Pisa.
Solbergtårnet er støpt i betong, 8 x 8 m i firkant, kledd
med Cortenstål på tre sider og kanadisk Cedertre på
den fjerde, og med store glassfelt og et glasskarnapp.
Støpejobben er utført tradisjonelt, etasje for etasje med
systemforskaling, betongpumpe, og stillas på alle fire
vegger.
Navn og historisk tidslinje er utført i relieff, vannskåret
inn i Cortenstål plater, med betongen som bakgrunn.
- Flyt i produksjonen, med alle fag i gang samtidig
uten at de kommer i veien for hverandre, har vært
en overordnet prioritering gjennom hele byggeprosessen. Tårnstillasene har vært bygd litt ut fra veggen
slik at arbeidet med glassfeltene har gått uhindret.
Involverende planlegging med egne ansatte og underentreprenører vært til god nytte. Basene har vært aktivt
med i prosessen og kommet med ideer. De har blant
annet tatt ansvaret selv for retur av utstyr for å få til en
god logistikk. Involverende planlegging (IP) har vært
gjennomført med basmøter, driftsmøter, informasjon i
forbedringsmøter, og gjennom ryddighet, logistikk og
bruk av de syv forutsetninger for god drift, sier Bjørn
Ivar.
Fylkesordfører i Østfold, Ole Haabeth foretar den formelle åpningen av Solbergtårnet, assistert av varaordfører i Sarpsborg, Linda I. Karlsen Duffy (til høyre),
arkitekt Todd Saunders og ordfører i Fredrikstad, Eva
Kristin Andersen (til venstre). Prosjektsjef i Vegvesenet,
Stein Fyksen, (bakerst) uttrykte betydelig stolthet over
det ferdige resultatet, på vegne av alle involverte.
Prislappen er på 47 mill. kroner, Norges hittil største og
dyreste, men så er det også så mye mer enn en rasteplass.
En annen overordnet prioritering har vært ergonomi
for å oppnå mindre slitasje, færre skader og mindre fravær, gjennom å bruke riktig utstyr og bevisstgjøring. En
tredje hovedprioritering har vært kontraktsbehandling,
med korrekt adferd overfor byggherren, god kommunikasjon, få betalt for avvik gjennom dokumentasjon og
orden i ”eget hus”.
- Forholdet til byggherren, Statens vegvesen, har
vært bra. Vi sitter på samme gangen i brakka. Vegvesenet
har vært på byggeplassen regelmessig og fulgt med hva
vi har gjort. De har kontrollert, har alltid hatt tid til oss
og vi har følt at vi har hatt tillit. At vi ofte har spist lunsj
sammen, har ikke direkte vært noen ulempe, smiler
Bjørn Ivar, og får støtte fra Statens vegvesens byggeleder, Stein Andersen.
Krevende utforming
Det arkitektoniske uttrykket for hele rasteplassen har
vært krevende å utføre. Den historiske tidslinjen presenteres gjennom relieffer utskåret med vannskjæring på
en lang rekke av de 1.300 kvadratmeterne fasadeplater i
Cortenstål, som må monteres meget nøyaktig.
Universell utforming stiller ekstra krav til detaljer og
nøyaktighet. Rampen er 2,5 m bred og stiger fra grunnnivå til 5,35 m høyde. Inne i rampen er det toaletter og
kiosk. Tårnet har både trappehus og heis. Inkludert i
Solbergtårnet er meget mer enn en rasteplass. Med
en prislapp på 47 mill. kroner, er den et kulturhistorisk
museum og opplevelsessenter, og inngangsportalen til
Østfolds kulturminner.
entreprisen på 30 mill. kroner er 2.300 m2 rasteplass med
hage, bed, belysning med mer, og nesten 5.000 m2 gress
og trær, 1.880 m2 plen og 2.100 m2 p-plass.
Smartproduksjon
- Grunnarbeidene og støping av rampen startet i desember i minus 20. Vannet frøs tvert. Vi lurte på hva vi skulle
gjøre for å unngå store fyringsutgifter. Vi har hatt noen
smarte folk her, og driftsleder Bjørn Tore Skaar kom
opp med ideen: Vi dekker grunnarealet for rampen i fire
meters bredde med Etafoam og halm fra noen lokale
gårdsbruk. Da holder vi bakken frostfri og dekker av før
hvert forskalingsflytt.
- Og det fungerte helt etter planen. Vi forvarmet bare
armeringsjernet, forteller Bjørn Ivar. Han berømmer
mannskapet for innsats og godt humør. Tårnet ble støpt
med et lag fra byggavdelingen på Grålum. All grunn til
å være stolte av dem, og resten av gjengen her, mener
Bjørn Ivar. Drifta satte noen milepæler, spesielt på
”grønnlappene”, med grillmat for alle på anlegget når
målene ble nådd.
- Det bidro til å engasjere oss alle, også underentreprenørene. Tømmerarbeidene ble satt bort, for det var
ikke folk nok i egne rekker, sier Bjørn Ivar. n
Tekst og foto: Ole R. Paulsen
Siste støp på rampen
Forskalingsbas Alexander Bekkevold med betongslangen og lærling
(i byggfag) Warhel Særdar med vibratoren starter på den 22 m lange
siste støpeetappen av innerveggen på rampen mot utkikkstårnet.
- Vi har fått til bra betong her. Alf Egil fra V-teknikk har vært her
og hjulpet oss, sier Bekkevold. Laget hans har tatt rampen og litt
på tårnet. Warhel er klar til å gå opp til fagprøven på neste byggeplass. Resten av laget består av Ricky Kjøllberg, Kristoffer Mattsson,
Guttorm Berntsen og grunnarbeider Trond Engebretsen.
Tips redaksjonen på e-post: [email protected], [email protected] eller [email protected]