Transcript Dimensjon 2- 2014 | Veidekke ASA | Bedriftsmagasin

16 MULIGHETER Rekruttering i Hoffmann 22 PORTRETTET Mot i brystet, stål i
benet 32 PROsJEKT Miljö och samverkan i fokus när Brf. Parkslingan tar form
28
ny
asfaltfabrikk
på Sørli
Region Sør/Øst har
en god start på
asfaltsesongen.
Nummer #02 2014
1
Leder
Ansvarlig redaktør
Grete Ingeborg Nykkelmo
Redaktør
Ane Sangnes
[email protected]
Redaksjon
Anders Auberg
Åsa Edman
Malena Lewenhaupt Schmidt
Peter Bonde Rasmussen
Art direction
Dinamo Magazine
Forsidefoto
Thomas Ekström
Trykk
Merkur-Trykk AS
Hoffmann A/S
Hovedkontor
Postadresse:
Fabriksparken 66,
DK-2600 Glostrup
Besøksadresse:
Fabriksparken 66
Telefon: + 45 43 29 90 00
[email protected]
2
Rassikringstunnel på riksvei 13
mellom Vatne og Skreppeneset.
11Kommentar
som useriøsitet og sosial dumping truer
vår bransje gir den et dårlig omdømme.
I tillegg opplever vi at arbeidet med
å gjøre våre byggeplassen sikrere utfordres av at stadig flere som arbeider
hos oss kommer fra andre kulturer og
snakker­ andre språk. Da er det ikke så
rart at unge mennesker velger bort vår
bransje som karrierevei til fordel for
andre spennende muligheter. Vi må
derfor fortsette satsingen på kompetanse og gi arbeidet med å rekruttere og
bygge våre egne fagarbeidere og funksjonærer høyeste prioritet. Hvordan
vi gjør dette i Danmark kan dere lese
mer om i denne utgaven av Dimensjon.
I tillegg jobber vi i god Veidekke-ånd
sammen med resten av bransjen, både
innen sikkerhetsområdet og med prekvalifisering av leverandører, for å sikre
seriøsitet i fremtidens byggenæring.
Etter snart ett år som konsernsjef i
Veidekke er det naturlig å stoppe opp
for å få et overblikk. Jeg ser et selskap
vi alle har god grunn til å være stolte
av. Vi har hatt en god start på året, og
det ser vi at andre også har lagt merke
til. Jeg vil benytte anledningen til å
takke dere alle for innsatsen dere har
lagt ned så langt dette året, og ønsker
alle en riktig god sommer. •
Vegdirektør Terje Moe
­Gustavsen i Statens vegvesen.
12 Notiser
Veidekkes HMS-uke med mer.
14 Signaler
Teknologi i betongfaget.
15 Konstruksjoner
Innovativ brolösning sparar tid
och pengar.
27 Verktøy
Stormaskin på Hokksund
pukkverk.
28
Byggestart
31
På plass
Grønn asfalt fra ny fabrikk på
Sørli.
Prosjektingeniør Hans
Petter Skedsvold har jobbet
med ­anskaffelsen av fabrikken
på Sørli.
16 Muligheter
Det er svært at rekruttere de rigtige
typer håndværkere til Hoffmann.
Mange er ikke klar over de mange
udviklingsmuligheder, der i dag er i
byggefagene.
22
22 Portrettet
Tor mistet bevisstheten like etter at
ambulansefolkene kom ned i byggegropa. Da han våknet på sykehuset,
manglet han et ben.
43 Etc.
Arne Giske
Konsernsjef
32
FOTO Thinna Aniella
Veidekke Sverige AB
Stockholmskontor
Postadresse:
Box 1503
S-172 29 Sundbyberg
Besøksadresse:
Svetsarvägen 15, Solna
Telefon: + 46 8 635 61 00
[email protected]
I
deltok jeg på et
møte i kunnskapsdepartementet i Oslo sammen med andre
toppledere­
, ­
ministre og ledende
opposisjons­
politikere. Temaet for
møtet var ­­
fag- og yrkesopplæring,
for flere ­analyser viser nå at fremtidens behov for ­
fagarbeidere med
riktig kompetanse ikke på langt nær
vil bli dekket. I dag har vi omtrent
2,6 millioner­a­rbeidstakere i Norge,
hvorav en halv million er fagutdannet. Bygg- og ­anleggsbransjen syssel­
setter en ­majoritet av disse. Når vi
samtidig ser at søknadene til byggfag i
videregående skole i for ­eksempel Sør-­
Trøndelag går ned med 30 prosent, så
er det grunn til bekymring. Jeg deltok
på en gruppe med blant ­andre NHOs
administrerende direktør­ Kristin­
Skogen­Lund og t­idligere statsråd
Trond G
­ iske, og kunnskapsminister
Torbjørn Røe Isaksen var gruppeleder.
Temaet for gruppearbeidet var
hvorfor man ikke har lykkes godt nok
med fag- og yrkesopplæringen i Norge
og hva man gjør i den enkelte bransje
for å endre dette. Det var ikke uten
stolthet jeg kunne fortelle om hvordan
vi i Veidekke gjennom mange år har hatt
en langsiktig satsing på egen kompe­
tanse, og til enhver tid har over 200
lærlinger i konsernet. Veidekke har
gjennom en omfattende lærlingordning og traineeprogram valgt å bygge
vår egen kompetanse. Det har vært
viktig for å sikre tilgang på kvalifisert
arbeidskraft i alle deler av selskapet.
Samtidig ser vi at nye utfordringer
slutten av mai
04 Ferdigstilt
FOTO Ole Morten Melgård
Veidekke ASA
Hovedkontor
Postadresse:
Postboks 505 Skøyen
N-0214 Oslo
Besøksadresse: Skabos vei 4
Telefon: + 47 21 05 50 00
[email protected]
kompetanse
for fremtiden
FOTO Ryno QuantZ
Dimensjon # 02 2014
Et magasin fra Veidekke
Oppdateringer fra konsernet om
miljø, HMS, aktuelt, nye oppdrag,
jubilanter og historie finner du på
Dimensjons gule sider.
32 Prosjekt
Miljö och samverkan i fokus när Brf.
Parkslingan tar form.
16
3
04 Ferdigstilt
4660 meter
med rassikringstunnel
Riksvei 13 mellom Vatne og Skreppeneset i Rogaland fikk i 2013
en etterlengtet tunnel gjennom et rasfarlig område. I tillegg til 4,7
kilometer med tunnel ble 1600 meter av vei i dagen bygget om.
Tekst Anders Auberg Foto Jiri Havran
Et parti av tunnelen med
vann- og frostsikring bestående
av PE-skum brannsikret med
sprøytebetong.
4
5
Ferdigstilt
Prosjektfakta
Hva: Rassikringstunnel
og ny vei
Hvor: Vatne, Strand ­
kommune i Rogaland
Byggherre: Statens ­vegvesen
Region Vest
Ferdigstilt: 29. november 2013
01
02
(01) SOS-stasjoner med telefon og
­ rannslukningsapparat er installert for
b
hver 125. meter i tunnelen.
(02) Fjellsikringsnett.
(03) Fra teknisk bygg utenfor tunnel
kan ventilasjonsviftene styres under en
eventuell brann.
(04) Flotte tørrmurer i skjæringene på
Melkeråna.
(05) Avstandsskiltene er plassert ved
hver kilometer, og under skiltene vises
evakueringslyset som tennes ved en
eventuell brann.
R
går fra Førde i Sogn og Fjordane i nord til
Sandnes i Rogaland i sør. Totalt rett i overkant av 450
kilometer med nasjonal turistvei langs Vestlandets­
fjordperler. Veien går også over Hardangerbrua som
­Veidekke var med på å bygge.
Rundt 65 kilometer fra Sandnes har Veidekke bygget
­rassikringstunnel i et område der mange opplevde mange
uhell før tunnelen kom på plass. Bergljot Skonnord var
­anleggsleder og kan fortelle om et unikt arbeidssted med
gode ­relasjoner til alle berørte parter.
– Det var god fremdrift i hele prosjektet med mange­dyktige­
folk som alle dro i samme retning. Vi satte ­ukerekord med
inndrift på 104,6 meter tunnel, ferdig permanent ­sikret med
sprøytebetong og bolter. Da hadde allerede Statens­vegvesen
utvidet kontrakten med 1,1 kilometer fordi det var behov for
rassikring videre på veien, og fordi det var ­gjennomførbart
innenfor økonomiske og tidsmessige oppsatte rammer.
God inndrift under sprenging av tunnelen gjorde at vi slapp
­driving fra begge ender, noe som var ­besparende for oss.
­Riggingen startet i februar 2011, den første tunnelsalven ble
skutt 2. mai 2011 og vi hadde gjennomslag 28. november 2012
med veiåpning 29. november 2013, sier Bergljot Skonnord.
iksvei 13
Store masser, store tall .
Det sier seg selv at bygging av
en 4,7 kilometer lang tunnel medfører store masser. For å
ta noen av de største tallene like gjerne først som sist: det
ble sprengt 320 000 kubikkmeter fra sprenging i tunnel,
80 000 kubikkmeter fra sprenging i dagen, det ble brukt
20 000 bolter og 11 000 kubikkmeter sprøytebetong til
fjellsikring i tunnel samt 78 000 kvadratmeter PE-skum.
6
I tillegg ble det lagt 8 000 tonn med asfalt på de rundt fem
­kilometerne med ny vei.
– Vi hadde et spesielt godt samarbeid med under­
entreprenør Br. Jørmeland på dette prosjektet. De sto for
utkjøring av masser, før de deretter la grøfter og ­bygget vei.
De har meget allsidige, flinke og løsningsorienterte folk,
sier Skonnord.
Gjennomførte med bravur . Det tok rundt 2,5 år å fullføre
prosjektet etter oppstarten i februar 2011. Totalentreprisen­
på oppdrag fra Statens vegvesen hadde opprinnelig en verdi
på 270 millioner kroner eks. mva., men etter utvidelsen
endte prisen på 390 millioner kroner eks. mva. Prosjektet ble levert i henhold til Statens vegvesens håndbøker,
­retningslinjer og gjeldende­ normaler. Det hele ­resulterte i
en nominasjon til Årets ­Anlegg under Byggedagene i april
2014 – en pris som til slutt gikk til Bybanen i Bergen.
– Rundt syv måneder før åpningen kom Veidekkes
­sikringsteknikk-folk inn, med Bjørn Johansen i spissen,
for å gjøre vann- og frostsikring med PE-skum og sprøyte­
betong. Jeg må benytte anledningen til å berømme det
­arbeidet de gjorde – de har meget dyktige folk. Sammen med
Statens vegvesen, som også hadde folk med god k
­ ompetanse
på anleggsteknikk, kontrakt og HMS-arbeid, bidro dette til
at prosjektet ble en suksess. Det er også en takknemlig oppgave å bygge en rassikringstunnel på et sted der de virkelig
har behov for det. Vi møtte mye velvillighet fra bygda, fra alt
fra lokale bedrifter og kommunen til postmannen­, avslutter
Skonnord. •
05
03
04
7
Ferdigstilt
03
01
02
(01) Portalen rammet inn av tørrmur. I skjæringa over vises et MacMat-erosjonsnett. (02) Formen på tunnelen sett innenfra.
(03) Plassstøpte portaler på til sammen 92 meter. (04) Ny og populær gang- og sykkelsti til sørenden av Tysdalsvatnet.
04
8
9
Ferdigstilt
Kommentar
Den gamle veien
skimtes helt til høyre i
bildet, mens den nye
veien går i midten.
– Vi har et felles mål og ansvar for at alle på anlegget kommer
uskadet hjem hver dag, skriver vegdirektør Terje Moe Gustavsen
i Statens vegvesen.
F
remgangen
CV
Navn: Terje Moe
Gustavsen
Stilling: Vegdirektør
Bakgrunn: Tidligere
Arbeiderpartipolitiker
og samferdsels­
minister.
10
skapes
av
menneskene­
i prosjektene og på de enkelte
­arbeidsplasser, leste jeg i en p
­ resentasjon
fra en av Veidekkes dyktige foredrags­holdere
som stilte opp for oss på Tunnelskolen.
Ja, det handler om mennesker og det
­klimaet vi klarer å skape i våre organisasjoner­
– og mellom oss som byggherre og dere som
entreprenør. Veidekke er en stor entre­
prenør som har mange kontrakter både på
drift og vedlikehold og utbygging. Statens
vegvesen er den største byggherren på landsida i Norge. Vi møtes stadig vekk!
Når jeg er ute på anlegg får jeg ofte høre
at dialogen er helt essensiell. Det må være
en åpenhet og ydmykhet i relasjonen. Det
kan høres luftig ut, men det er en helt sentral
sannhet. Det koker ned til at de menneskene­
som skal løse en oppgave må ha tillit til
­hverandre.
– Våre mål for helse, miljø og sikkerhet­
– HMS, er likestilt med de økonomiske
­målene, heter det hos Veidekke. Jeg bifaller­
selvsagt dette. Vi har et felles mål og et ­felles
ansvar for at alle på anlegget kommer uskadet hjem hver dag. Hvert skadetilfelle og hver
nestenulykke skal vi ta med stort alvor. Vi
skal aldri bortforklare, alltid bore i årsakene­
og aldri være fornøyde før vi er enige om
hvordan vi kan unngå at det skjer igjen. Jeg
vet at vi ­tenker likt om dette.
Når jeg tar opp dette temaet er det fordi
Statens vegvesens opplevde to vonde år i
2012 og 2013 med i alt ni dødsulykker hos
entreprenører som arbeider på våre anlegg.
Vi satte i verk tiltak. Jeg innkaller berørte
parter til en diskusjon om HMS hver gang
vi har en fatal ulykke. Heldigvis har jeg ikke
hatt noen slike møter siden august i fjor. I
skrivende stund har det altså ikke vært noen
dødsulykker på våre entrepriser på åtte
­måneder. Bank i bordet! Jeg håper vi holder
«nullen» så lenge som mulig.
Nullvisjon har vi også for ulykker på
­veiene. Og ulykker kan være utløsende ­faktor
for de prosjektene vi samarbeider om. Slik
var det blant annet med rv. 13 langs Tysdals­
vannet i Rogaland. Et snø- og isras rammet
en bilist med fatal virkning i 2010. Veien var
ganske ofte strengt som en følge av ras og
fare for ras.
Veidekke ble valgt som entreprenør til
denne oppgaven.
Vi startet opp i februar 2011 og allerede i
november i fjor kunne vi markere at 4,7 km
tunnel og 6,5 km vei sto ferdig. Det var raskt
planlagt og godt utført. Underveis bestemte
man seg for å forlenge tunnelen. Veidekke
og Statens vegvesen kunne med rette være
stolte av både prosjektet og samarbeidet da
statsråden klippet snora. •
11
800 mill.
FOTO Joachim Wall
FOTO HOFFMAN
NOTISER
Asfalterer Norge
på langs
Statens vegvesens årlige
anbudskonkurranser ga Veidekke god
uttelling på asfaltkontrakter med hele
900 000 tonn asfalt til en verdi av 800
millioner kroner (ekskl. mva).
– Vi har aldri hatt høyere ordre­
reserve enn nå. Vi regner med å legge
mer enn to millioner tonn asfalt i år.
Det tilsvarer mer enn strekningen fra
Lindesnes til Nordkapp i åtte meters
bredde, sier adm. dir. Øyvind Moen i
Veidekke Industri.
HMS-UKEN I
SEPTEMBER
Bostadsdrömmarna duggade tätt när Veidekke Bostad den 22 april
satte upp Malmös alldeles egna drömplank vid första spadtaget av
Skånes första Svanenmärkta flerbostadshus, Brf Barcelona. Brf
Barcelona består av 72 lägenheter på 1-4 rok med beräknad inflyttning
hösten 2015. Läs mer om projektet här: www.brfbarcelona.se
Hoffmanns nye talenter i ­kundeog forretnings­forståelse
23 talenter fra Hoffmann afsluttede den 8. og 9. maj forløbet i
«Kunde- og Forretningsforståelse» med at bestå eksamen. Tillykke til holdet,
der var kendetegnet ved fantastisk energi og vilje til at gå forrest. Efter
­sådanne oplevelser er det sikkert at vi fortsat lykkes sammen!
ser ljuset i
tunneln
Den 14 maj var det färdig
sprängt för den 400 meter
långa tunnel längs riksväg 40.
Detta firades med en
ceremoni för medarbetare,
kommunfolk och Trafikverket­.
En hel del återstår att göra även om tunneln är färdig­
sprängd är tunnelprojektet
bara ungefär halvvägs. Nu
ska tunneln kläs och säkras,
men projektet ligger bra i tid.
Som det ser ut nu kommer
motorvägen vara klar tills
invigningen i oktober 2015
med god marginal.
12
«Innan jag dör vill jag bo i ett
Svanenmärkt Malmö»
FOTO Sam Ngos
Veidekkes HMS-uke går av
stabelen i uke 37, det vil si 8. –
12. september­. Målet for årets HMS-uke
er å øke det personlige HMS-engasjementet hos hver enkelt medarbeider, å
øke forståelsen av hva som er en god
HMS-standard og å løfte frem verneombudene.
Prosjektene er base for arrangementene og har selv ansvar for opplegget.
Som utgangspunkt skal hvert prosjekt
sette av minst 15 minutter til ulike aktiviteter hver dag. Fra sentralt hold blir det
laget forslag til opplegg som kan brukes
av dem som ønsker det, og det bli gjort
tilgjengelig på Veidekkes intranett mot
slutten av uke 34.
Veidekkes
profilhåndbok
tilgjengelig på
nett
Merkevaren Veidekke
bygges hver dag. Kanalene er mange,
og det er viktig at selskapet framstår
enhetlig med et tydelig og gjenkjennbart avsenderstempel. Nå er regler,
retningslinjer og eksempler på profilen i
bruk samlet og tilgjengeliggjort på
www.veidekkedesign.com. Logg på
og ta en titt på Veidekkes grafiske
profil.
Sammen bygger vi Veidekkes
merkevare.
«Lek» med modellplan
­minimerar kostnaden
Tidigare betalade vi dyra pengar för flygscanning av stora projekt.
Med mätchef, Per-Erik Larsson och mättekniker Sam Ngos innovativa
arbete har vi utvecklat en produkt som är både billigare, säkrare och
lättare att använda i det dagliga arbetet. Det går att välja hur många
punkter programmen ska rendera, oftast väljer Sam 40 000
mätpunkter per bild. I vanliga fall kan en modell på 30 000 m2
innehålla ca. 1,4 miljoner punkter.
13
15
signaler
konstruksjoner
I denne spalten kan du lese om teknologi og
program­vare i tilknytning til vår virksomhet.
ny broteknik
sparar pengar
Riktigt vass och slimmad bro­
konstruktion längs Ostkustbanan.
Lavvarmebetong
– et robust miljøvalg
Lavvarmebetong, eller lavkarbonbetong, er godt egnet til bruk i kjellere,
parkeringshus og bolighus. Det gir
en besparing på etterbehandling
grunnet mindre svinnriss (lavere
maksimaltemperatur•mindre temperaturutvidelse av betongen•mindre
fare for riss når betongen trekker seg
sammen igjen). Det er også viktig for
miljøsertifiseringen BREEAM å bruke
lavkarbonbetong.
Basaltfiber
– effektiv fremdrift
Brukes i stedet for armering i blant
annet gulv og inner- og yttervegger.
Gir redusert timeverk for armering og
kostnader for armeringsnett, slankere
konstruksjoner uten overdekning
og dermed redusert betongvolum
(basaltfiber ruster ikke). Gode resultater
i kvalitet og pris ble oppnådd på blant
annet Rudshøgda og Konfektfabrikken.
Overflateretarder
– alternativ til sandblåsing?
Tekst ÅSA EDMAN
Foto PATRIC WASSBERG
I stedet for sandblåsing kan man spraye
på kjemikalier som retarderer betongen
(hindrer herding) på nylagt betong. Man
kan da vaske av noen millimeter med
mørtel/sementpasta dagen etter støp.
Stein i betongen vil da komme til syne,
og man får en såkalt «frilagt overflate».
V-Teknikk har søkt utviklingsmidler for
å teste ut et miljøvennlig produkt som
kan erstatte sandblåsing på plass-støpt
betong.
vanntette
betong­
konstruksjoner
I
prosjekter hvor det
kreves at bunnplater og
vegger er vanntette dukker
utfordringen med lekkasjer
i riss og støpeskjøter opp.
Mange ganger overtar man
et grunnlag fra byggherren
og må bruke tid på å forstå
hvordan betongen oppfører
seg etter at den er støpt.
Det skal brukes såkalt
vanntett betong i prosjekter
som dette, og det finnes
også mange gode teknikker
for hvordan man sikrer vanntetthet i støpeskjøter – disse
har varierende kompleksitet
og også varierende effekt.
For å kunne få rissfrie og
tette konstruksjoner må
prosjekteringsgrunnlaget fra
byggherren gjennomgås med
de valg av støpe-etapper,
14
armering, tetteløsninger i
skjøter og betongtype som
er valgt.
Etter å ha forstått
­konstruksjonens virkemåte
under herding er det noen
basisting på betong og
­konstruksjonssiden som
må vurderes, blant annet
valg av betongsammen­
setninger som har lite svinn,
betong som har stor grad
av selvuttørking, en kritisk
gjennomgang av inndeling
av støpe-etapper samt bruk
av lavvarmebetong for å
redusere temperatur, svinn
og spenninger.
V-Teknikk i Veidekke
er b
­ ehjelpelige med alle
­spørsmål rundt betong, og tar
gjerne imot henvendelser.
Arbetschef, Hans Perbjörs, är
­mycket stolt över de innovativa
­lösningarna gällande brokonstruktionerna som både sparar tid och
­pengar. Betongbalkbro var ritad
med tre underliggande balkar i
betong. Vi har gjort om bron till en
platt kontinuerlig platta och fördelat
ut spännarmeringen i hela plattan.
Både formsättning och armering är
betydligt enklare och vi har kunnat
reducera antalet betonglager från
tre till två på brostöden. Längden
på parallellbroarna som går över
Rv. 76 har vi reducerat med 12 %,
genom att optimera slänterna mot
och under broarna. Samtidigt har vi
ändrat ändstöden från traditionella
med grusskift och övergångskonstruktioner till att förse brobanorna
med ändskärmar och vingar, fritt
upplagda på lager på ändstöden. Vi
har därmed fått en enklare produktion, reducerat antalet moment och
minskat lasterna som annars förs
ned i stöden.
fakta OSTKUSTBANAN
Kund: Trafikverket
Entreprenör: Veidekke Anläggning Öst
För mer information, kontakta:
Hans Perbjörs eller Elise Ekliden
15
16 muligheter
viljen til
forandring
Det er svært at rekruttere de rigtige
typer håndværkere til Hoffmann.
Mange er ikke klar over de mange
udviklingsmuligheder, der i dag er i
byggefagene. Vi har mødt to, der har
fulgt deres evner og potentiale.
Tekst Jacob Vendelboe Hagensen
Foto Thinna Aniella
16
17
muligheter
CV
Rasmus Otto Larsen,
27 år, byggeleder.
Arbejder på udbygning
af Frederiksberg
Centeret.
CV
Alex Høgh Engell
Petersen, 31 år, byggeleder og supplerende
projektleder. Arbejder
på opførelsen af City 2
Outlet Center.
Det var den menneskelige ­
kontakt og det at styre processer­,
som gjorde, at Rasmus ville være
byggeleder.
fakta
Flere slags
­håndværkere
Hoffmann har i dag omkring
220 håndværkere ansat, og
der kommer nye til hvert
år. Målet er ikke, at de alle
skal være byggeledere eller
i andre funktionærstillinger,
men de har muligheden.
Langt de fleste dygtiggør
sig inden for deres fag og
mange bliver med tiden
formænd.
I
blevet­
et stort emne i takt med at billigere
udenlandsk arbejdskraft finder vej
til bl.a. de danske byggepladser. Et af
­midlerne mod social dumping er at
øge det faglige niveau i håndværks­
fagene, men der ligger en udfordring
i forhold til rekrutteringen.
– Problemet er det samme,
som vi havde for 10 år siden hos
ingeniørerne­
: De nye håndværkere
kan ikke det, vi skal bruge dem til.
Med ingeniørerne kunne vi gå ind og
sætte et aftryk på deres uddannelse,
men med håndværkerne er det nogle
tunge sociale mønstre, vi skal ændre
på. Det ikke kun er dem, der egentlig
ville noget andet, eller dem er hurtige
til at montere gipsplader, men også
dem der har ambitioner om mere,
som skal søge en håndværksmæssig
uddannelse. Hvis det lykkes, har vi
udviklingsmulighederne klar, forklarer Peter Haugaard, der arbejder med
HR-udvikling hos Hoffmann.
Danmark er social dumping
Fra arbejdsdreng til byggeleder
For man kan nå langt som håndværker i dag, det er 27-årige Rasmus Otto
18
Larsen et eksempel på. Han ville
egentlig være ingeniør, men fandt
ud af, at gymnasiet ikke var noget
for ham, det skulle være noget mere
praktisk arbejde. Så efter 1.g. blev han
arbejdsdreng i et betonfirma og kom
hurtigt i lære som bygningsstruktør.
– Efter et par år fik jeg naturlig
kontakt med byggelederne, og så
­
tænkte jeg, at det var det, jeg skulle
være. Det virkede spændende med
den menneskelige kontakt, man har
hele tiden, og det at planlægge og
styre processer. Så efter mit svendebrev tog jeg bygningskonstruktøruddannelsen, fortæller Rasmus. Det var
bl.a. efter en snak med daværende
byggeleder Peter Haugaard, der også
senere skaffede Rasmus en praktikplads som bygningskonstruktør hos
Hoffmann, og ansatte ham, da han
var færdig med uddannelsen. I dag er
Rasmus byggeleder på udbygningen­
af Frederiksberg Centeret, og t­ager
samtidig interne kurser samt en
akademi­uddannelse i ledelse, for på
sigt vil han gerne være projektleder.
Skal han give et råd til andre, handler
det da også om at være nysgerrig.
– Hvis ikke vi er forandringsvillige,
sakker vi bagud. Vi skal være åbne
over for de nye tiltag, der kommer
i branchen og i Hoffmann. Og være
nysgerrige på nye byggemetoder og
materialer.
Det kræver lidt ekstra
I det kommende City 2 Outlet ­center
sidder Alex Høgh Engell Petersen
som byggeleder. Han er 31 år og har
været hos Hoffmann i halvdelen af
sit liv, for han begyndte som tømrelærling lige efter folkeskolen i 2000.
Hans interesse for de mere administrative forhold som forhandlingsgrundlag og overenskomster førte til,
at han med tiden blev formand, fordi
han efterhånden havde funktionen
alligevel og et tæt forhold til arkitekter og rådgivere.
– Så blev jeg suppleant til byggelederen i 2010, for jeg påtog mig mange
af de opgaver der helt automatisk af
interesse. Jeg kan godt lide at udfordre mig selv, få viden og respekt inden
for faget. Du kommunikerer også med
nogle mennesker på et andet niveau,
bliver inddraget i relevante møder, og
har noget handlekraft. Medbestemmelse i projektet er vigtigt for mig,
fortæller Alex.
Ved siden af sin nuværende
funktion­som byggeleder er han i gang
med en Merkonomuddannelse i bl.a.
projektledelse og byggejura, dels for
den faglige ballast og dels for at have
papir på sine evner.
– Det kræver lidt ekstra at læse,
skrive rapporter og gå til eksamen,
når man har et arbejde med 50-60
­timer om ugen. Man skal ville det,
men så har man også alle muligheder.
Han er selv glad for den vej, han
er gået, og prikker da også nu selv til
yngre­kollegaer, når han mærker, at
deres kompetencer er til mere.
Nødvendige forandringer i samfundet
Peter Haugaard er meget glad for, at
Hoffmann også har byggeledere som
Rasmus og Alex.
– Det er vigtigt, at vi har mikset
mellem ingeniørerne og de her byggeledere, der er født med jargonen
og rutinerne fra byggepladsen. Samtidig er det jo et vigtigt signal om, at
hvis du som håndværker har
I dag opfordrer Alex selv yngre
kollegaer til at uddanne sig yderligere, hvis han kan mærke, at de
har kompetencerne til mere.
fakta
Fremmer fortsat
­udvikling
Hos Hoffmann må man ikke
møde et ledelsesmæssigt
loft. Her er de ansattes udvikling vigtig for at fastholde
kompetencerne i markedet.
Derfor tilbydes både interne
kurser samt hjælp hvis man
ønsker at tage en ekstern
uddannelse.
19
muligheter
- Hvordan får man kommunikeret
ud til både de unge og i
særdeleshed også til deres
forældre, at det her er også en
karrierevej, og den er okay?
Lønningerne i dag ligger stort
set ens for de nyuddannede, og
udfordringerne er stort set de
samme.
« Det er ikke alle, der skal være bygge­
ledere. Vi vil bare gerne fortælle, at der er i
dag er masser af udviklingsmuligheder
som håndværker.»
CV
Peter Haugaard, 38 år.
Arbejder med HR- og
forretningsudvikling hos
Hoffmann.
20
ambitioner om at videreud­
danne dig, så er vi meget fleksible og
lydhøre.
Rasmus og Alex er begge eksempler på den type håndværkere som
Hoffmann­efterspørger: Folk der har
valgt deres fag til, og som vil n
­ oget
med det. Desværre er de svære at
finde, og Hoffmann arbejder derfor
på flere måder med at skabe rammer
til at udvikle den type håndværkere,
bl.a. ved at deltage i tiltaget Young
Skills samt ved at komme med input
til ­erhvervsskolerne.
– Problemet er, at det egentlig tit
er far og mor, vi skal overbevise om
de mange udviklingsmuligheder, og
om at lønningsniveauet er godt med.
Så i stedet for at deres børn klarer
sig halvdårligt i gymnasiet, så kan
de komme ud og være gode til n
­ oget
­andet. Og starter de tidligt, kan de
nå at blive blandt de bedste og drive
­faget fremad. Samtidig er det vigtigt
at sige, at det ikke er alle, der skal
være byggeledere.
Vi vil bare gerne fortælle, at der er
i dag er masser af udviklingsmulighedersom håndværker. Men for at
øge den bevidsthed, løfte kvaliteten
af vores håndværkskompetencer,
og undgåsocial d
­ umping kræver det
en vilje til forandring både hos den
enkelte og i samfundet, slutter Peter
Haugaard. •
fakta
Young Skills
Young Skills er et pilotprojekt, der skal få flere unge
til at vælge og gennemføre
en erhvervsuddannelse.
Hoffmann har deltaget
aktivt, bl.a. med input om
erhvervslivets forventninger
og ønsker til uddannelsesinstitutionerne samt ved at
besøge folkeskoleklasser
og tale med eleverne.
21
22 portrettet
mot i brystet,
stål i benet
Tor mistet bevisstheten like etter at ambulansefolkene kom ned i byggegropa. Da han våknet på
sykehuset, manglet han et ben.
Tekst Guro Kulset Merakerås Foto Ole Morten Melgård
K
larsignalet om å amputere var det kona ­Frøydis
som måtte gi, en drøy uke etter hun fikk telefonen
om arbeidsulykken som kunne kostet Tor livet.
­Skadene var så store at han ble lagt i kunstig koma mens
legene i ti intense dager forsøkte å redde benet hans
gjennom­gjentatte operasjoner. De skiftet årer, satte inn
kunstige årer, gjorde alt som sto i deres makt. Men jordbakterier fra byggegropa hadde satt seg i sårene. Til slutt
fikk Frøydis spørsmålet: skal vi forsøke å redde benet til
mannen din, eller livet hans? Svaret ga seg selv. Slik hadde
det seg at Tor våknet en septemberdag i 2007, kikket nedover i senga, og innså at det ene benet var borte.
– I ettertid er det lett å se at ulykken
kunne vært unngått. Vi skulle luket ut farene før vi gikk
inn, sier Tor i dag. Vi sitter ved kjøkkenbordet på Tiller i
­Trondheim, og prater over en kopp kaffe. Tor er sykmeldt
igjen, og har god tid. Tid til å prate om 29. august 2007. Han
og kollegene hadde støpt 15 etasjer på et nytt høyhus på
Valentinlyst i Trondheim, og arbeidet hadde foregått uten
uhell. Nå sto han nede i byggegropa til parkeringskjelleren­.
Med en bratt graveskråning bak seg.
ULYKKESDAGEN.
– Jeg skulle klargjøre til montering av ferdigelementer,
og var ikke oppmerksom på skråningen. Jeg tenkte rett
og slett ikke tanken, det var jo om å gjøre å få ferdig det vi
skulle gjøre.
Geoteknikere hadde sjekket grunnforholdene og gitt
klarsignal. Men denne dagen regnet det forferdelig i
Trondheim.
– Det bøttet ned. Da øker jo faren for utglidning,
konstaterer­Tor rolig.
Han sto og planerte grus da det skjedde. Skråningen
raste ut.
– Jeg kjente at noe traff meg i ryggen, noe tungt som slo
meg i bakken. Jeg ble vridd rundt og landet på ryggen. Men
benet sto igjen.
Tor hevder at han ikke kjente smertene. Og derfor
­heller ikke skjønte alvoret. Han var klar nok til å oppgi
­telefonnummeret til kona til ambulansepersonellet, men
så var det slutt. Hvor mye som skyldes kroppens egen
nødutkobling og hvor mye som kan tilskrives morfin fra
­ambulansen, er ikke godt å si. Saken er i hvert fall at Tor
ikke husker mer før han våknet etter amputasjonen.
Det er gått sju år. Tor har stått fram som selve
TOR
AALBERG
Født: 1959
Utdannelse: Fagbrev som
betongindustriarbeider og
forskalingssnekker
Karriere: Spenncon fra
1979 – 2001, Veidekke fra
2001.
Familie: Kone, tre
barn og sju barnebarn.
23
Portrettet
(1) Syklist. Tor hadde syklet Den store
styrkeprøven ni ganger før ulykken. Den
tiende fullførte han med ett ben.
(2) Galgenhumor. «One foot in the
grave», men sprell levende. Tatoveringen
er inspirert av en krigsveteran.
(3) Ikke som før. Noe av det Tor
savner mest, er å jobbe ute, som
forskalingssnekker. P.t er han sykmeldt.
(4) I koma. Privat bilde fra tiden rett
etter ulykken. Tor lå i kunstig koma mens
legene forsøkte å redde benet.
­stålmannen. Med protese på plass var han tilbake i jobb
2. januar 2008. Han har syklet Den Store Styrke­prøven.
Vært der for andre amputerte. Stilt opp i Veidekkes­ egen
film, som ble laget til HMS-uka for to år siden. Når neste
HMS-uke arrangeres i september, er det åtte år siden Tor
mistet det ene benet sitt. Stålmannen har fått nok avstand
til å se helheten. Kjenne på totalbelastningen. Han mistet
så mye mer enn et ben.
Han har færre kroppsdeler enn før, mannen som
s­ itter og ser ut av kjøkkenvinduet sitt. Men han har flere
­erfaringer. Økt innsikt i egen psyke. Større bevissthet om
hva som betyr noe her i livet.
STOR TOTALBELASTNING. Tor er takknemlig for at han har
familie og gode venner rundt seg, og legger ikke skjul på
at det er en belastning for alle når et medlem av familien
eller venneflokken blir utsatt for en arbeidsulykke. Selv
en gjennomtrent mann som Tor blir kraftig redusert av
DØDSANGST OG LIVSGLEDE. Da Tor kom ut av sykesengen,
protese­bruk.
veide han 60 kilo. Han
– Jeg forbruker
hadde hatt blodpropp
60 prosent mer energi
på begge ­
lungene, og
når jeg går, enn det en
hadde funnet ut hva
frisk mann med to bein
dødsangst er. Men han
«Et ben av stål, skruer og muttere
gjør. Når du svir av så
hadde det også helt klart
mye energi hele tiden,
for seg hva livsglede er.
forandrer
ikke
måten
et
menneske
blir totalbelastningen
– Jeg satte meg mål
over tid stor.
om å være tilbake i
er skrudd sammen på».
Nå er Tor sykmeldt.
jobb så fort som mulig,
Ryggen og den friske
om å komme tilbake
hofta meldte pass. Stadet sosiale livet, og om
dige sår og infeksjoner
å komme meg opp på
på lårstumpen skrek at
sykkelen igjen.
Tor satset på å stenge tunge tanker ute. Gikk inn i han måtte stoppe. En kropp frarøvet skikkelig­ nattesøvn
­rehabiliteringen med dødsforakt. Begynte å jobbe. F
­ ungerte tryglet om pause.
Han kjenner at det hjelper godt å ikke være nødt til
tilsynelatende tipp topp. Men etter en stund skjønte han at
det hadde vært en tabbe å tro at de tunge tankene kunne å trø lårstumpen ned i protesen klokka halv seks hver
stenges ut. I realiteten­ var de stengt inne. Sorgen over det ­morgen. At det er deilig å la kroppen styre dagen. Han kan
av og til savne arbeidsmiljøet, men det kan allikevel ikke
han hadde mistet, redselen for hva som ventet.
– Høsten 2009 fikk jeg hjelp av en psykolog. Det hjalp ­sammenlignes med det savnet han følte etter ulykken. Da
utrolig godt. Etter det har jeg vært fri for den type plager, han måtte avfinne seg med at dagene ute på prosjekt var
forteller han. I etterpåklokskapens lys ser Tor at han var omme.
– Med ett ben kan du ikke jobbe som forskalings­snekker,
for tøff i trynet rett etter ulykken.
– Jeg angrer på den biten. Jeg skulle brukt lengre tid på det lar seg jo ikke gjøre. Og jeg trives nå engang best utenå bygge meg opp. Skulle holdt igjen. Men jeg hadde jo ingen dørs. Om det fyker og ryker rundt ørene er det uansett
erfaring, og snakket heller ikke med andre som hadde det. ­herlig å holde på ute. Stadig på nye plasser, med nye bygg.
Når jeg treffer nyamputerte nå, er dette et av rådene jeg Det er vanskelig å omstille toppetasjen til å være inne.
Tor jobber på hovedkontoret i Trondheim, med
gir: vær tålmodig.
24
01
02
03
04
25
27
portrettet
verktøy
stormaskin
på Hokksund
pukkverk
Med en matchvekt på 95 tonn
og en skuffekapasitet på 6 m3,
laster Cat 390-graveren 60
tonn på under to minutter.
Det er virkelig en kraftplugg
Hokksund­pukkverk fikk levert
i slutten av april i år.
Tekst Anders Auberg
Foto Stian Hoffart
Etter ulykken ville Tor raskt tilbake i jobb. Han gikk inn i en stilling med ansvar for faglig oppfølging av læringer på Trondheimskontoret.
Her slår han av en prat med Hassan Misbah Zeitun.
ansvar for oppfølging av lærlingene. Det er hyggelige
kolleger, men kontorpulten er bare ikke Tors hjemmebane.
– Det er en helt annen tone ute. Jeg er ingen kontormann, sier Tor, og trekker på smilebåndet.
Han ser så sterk ut. Kom så raskt t­ ilbake
på jobb. Det ser nesten ut som han klarer seg like bra med
ett ben, som andre gjør med to.
– Folk tror kanskje det. Men det går jo ikke like bra.
Langt derifra. Det er ikke bare å sette på seg en protese å gå
videre i livet etter en alvorlig skade.
Når vi nå sitter og prater om det, kan Tor peke på mangt
og meget som forsvant sammen med benet. Muligheten
til å gå lange turer i skog og mark. Til å kunne bidra når
voksne barn pusser opp hus. Til å kunne gå på ski med
barnebarna. Å være den sterke hjemme, med hoved­ansvar
for plenklipping­, snømåking og annet kroppsarbeid.
­Muligheten for en frisk og aktiv alderdom. Og sjansen til
å ha den jobben han aller helst vil ha, ute i produksjon,
sammen med gutta. For å nevne noe. Men til daglig tenker
ikke Tor på dette. Da fokuserer han på det som løfter ham
opp mentalt. Gleden ved å trene på sykkel. De sju barne-
SORGER OG GLEDER.
26
barna. At han kan kjøre bil. Reise på ferie. At han har ei
flott kone som støtter ham uten å synes synd på ham.
– Jeg har heller ingen tanker om å sette meg ned og
­synes synd på meg selv. Jeg er bare ikke skrudd sammen på
den måten. Jeg er utrolig glad for at jeg lever, fastslår Tor.
Et ben av stål, skruer og muttere forandrer ikke måten
et menneske er skrudd sammen på. •
Tre HENDELSER
August 2007: Blir utsatt for en
arbeidsulykke som resulterer i
amputert ben.
Januar 2008: Er tilbake på jobb,
i ny, tilpasset funksjon.
Mai 2014: Er sykemeldt på
grunn av stor totalbelastning ved
protesebruk. Minner kolleger
om at ulykker kan unngås dersom alle er oppmerksomme på
potensielle farer, og sier fra.
Så langt finnes det bare ­elleve
­maskiner av denne typen i hele
­Norge: en Cat 390D Mass ­Excavation
– en maskin som ikke overraskende
blir listet under «store gravere» i
Cats sortiment. På pukkverket på
Hokksund brukes den til opplasting
av sprengstein for innkjøring til
grovknuser. Komatsu 605-dumperen fylles med 60 tonn masse
og kjøres deretter til knuseren.
Hokksund pukkverk kjørte
tidligere med to dumpere, men
kjører nå med den nye graveren­
inn samme mengde med én
dumper. Kapasiteten på grovknuseren er 500 tonn i timen.
Hokksund pukkverk har et
3-trinns knuseverk med kapasitet
på sluttrinnet på rundt 200 tonn
i timen, og har også tillatelse
fra Fylkesmannen i Buskerud til
mottak og gjenvinning av betong,
mottak av fyllmasser, asfalt,
hogstavfall, stubber og røtter.
Dette er én av fem nye
Cat-maskiner i Veidekke. De
fire andre er hjullastere av
typen Cat 980K og er levert til
Veidekke Entreprenør, Tullin­Re,
Åsmund Berg og Litra Grus.
fakta
Selskap: Hokksund pukkverk
Etablert/åpnet: 1971
Omsetning: 40 mill. kroner
Ansatte: 13
27
28 byggestart
Miljøaspektene har
vært særlig viktige
ved anskaffelsen av
den nye fabrikken
på Sørli.
grønn asfalt
fra rød fabrikk på Sørli
Fulle ordrebøker og ny fabrikk – Region Sør/Øst
har en god start på asfaltsesongen.
Tekst Caroline Paulsberg Foto Thomas Ekström
G
PROSJEKTFAKTA
Hva: Ny asfaltfabrikk i Region
Sør/Øst
Hvor: Sørli, Stange ­Kommune
i Hedmark
Godkjent prøve­produksjon:
16. mai 2014
28
ode tider .
Mer enn 160 000 tonn asfalt skal
produseres på den nye fabrikken på Sørli og rulles
ut på nye E6 i løpet av sesongen. Den omfattende
utbyggingen av europaveien langs Mjøsa har bidratt
til økte volumer for Region Sør/Øst som nå stolt kan
flagge med en splitter ny, knallrød asfaltfabrikk i Stange
kommune i Hedmark.
– Sørli vil først og fremst levere til E6 i tiden som
­kommer, ja. Vi har fått asfalteringen på all utbyggingen
der. Inkludert alle gang- og sykkelveier snakker vi om
mer enn 70 kilometer vei som skal på plass i 2014 og 2015,
­bekrefter regionsleder Ole Oskar Torgunrud. Men han er
snar med å presisere at økte volumer ikke er eneste årsak
til at regionen har fått en ny fabrikk.
– Vi hadde et stort behov for en fabrikk som kan
­produsere mer gjenbruksasfalt. Fabrikken på Sørli er
­bygget spesielt for dette og kan produsere opptil 40
­prosent gjenbruksasfalt. Andre fabrikker ligger på mellom
8 og 10 prosent. Det er en stor utfordring å bli kvitt gammel­
asfalt, samtidig miljøvennlig og lønnsomt å gjenbruke den,
så dette vil gi oss et økt konkurransefortrinn på sikt, fastslår han.
Den interne prosessen rundt den nye
a­ sfaltfabrikken startet for ganske nøyaktig ett år s­ iden.
Etter klarsignal fra ledelsen gikk det slag i slag og ­omtrent
dobbelt så raskt som det pleier. Arbeidsgruppen, med
prosjektingeniør Hans Petter Skjedsvold i spissen­,
­innhentet tilbud fra fem av Europas største fabrikk­
leverandører i september/oktober. Vurderte og e­ valuerte
Rask prosess.
det de fikk inn, jobbet videre med to og valgte til slutt
å signere kontrakt med tyske Benninghoven ­allerede
­16. desember­. De leverte best på kombinasjonen teknisk
løsning, miljøvennlig produksjon, leveringstid og pris.
­Fabrikken ble levert og montert i starten av mai. Prøve­
produksjonen ble gjennomført 9. mai, typetestet og
­godkjent 16. mai. Og nå produserer Sørli for fullt.
– Har det gått for fort?
– Det kunne til tider føles slik da vi holdt på, men i ettertid – absolutt ikke. Vi har tatt raske, men gode beslutninger­
og er veldig fornøyd med resultatet, sier Torgunrud.
Miljøaspektene har vært særlig viktige ved
anskaffelsen av den nye fabrikken. I tillegg til gjenbruks­
asfalt ønsket man produksjon av lavtemperaturasfalt
(LTA) og en generell energieffektivisering. Og slik har det
blitt. Asfalten fra Sørli blir grønn.
– Våre kontrakter på E6 er med private entreprenører­
som verken krever eller gir bonus for bruk av lav­
temperaturasfalt. Vi ønsker likevel å bruke det fordi vi
tar vårt samfunnsansvar på alvor. Denne asfalten ­avgir
­mindre damp og avgasser og bidrar til bedre helse og
­arbeidsmiljø for asfaltlagene som legger den ut. Energiforbruket er også mindre under produksjonen, den produseres på 1­ 00-140 grader mens vanlig varm produksjon har
temperatur på 140-180 grader. CO2- og støvutslippene blir
dermed ­betraktelig lavere, forklarer regionslederen.
Det er tenkt energieffektivisering gjennomgående i
hele ­fabrikken på Sørli. Stående bitumentanker med 30
centimeters­ isolasjon krever langt mindre energi for
Grønn asfalt.
29
byggestart
Fra venstre:
Bas Per Inge Lundby
og bas Johnny
Hansen.
03
D
ette var en intens prosess.
01
02
Tekst
Caroline
Paulsberg
Foto
Thomas EKSTRÖM
(1) Operatør Per Inge Lundby følger med på produksjonen. (2) Regionsleder Ole Oskar Torgunrud. (3) Når man har Hamar Pukk og Grus som
nærmeste nabo får man enkel tilgang til tilslagsmaterialer.
å varmes til produksjonen. Frekvensstyring på alle
­ roduksjonsmotorer (vifter og pumper) innebærer også
p
betydelig reduksjon i energiforbruket.
– Det er et uttalt krav til hele bransjen om å redusere­
ressursbruken. Den nye fabrikken på Sørli vil bidra
­betydelig til det, lover Torgunrud.
Sørli er av de største asfaltfabrikkene­
i ­Norge. Her kan det produseres opp til 320 tonn
­asfalt i timen. Det tilsvarer mer enn 3 000 kvadrat­
meter ­parkeringsplass. Til sammenligning produserte
den gamle fabrikken på Sørli 120 tonn i timen, det er
snittproduksjonen­ ved Veidekkes fabrikker. Nye Sørli vil
dette året produsere cirka sju prosent av Veidekkes totale
asfaltvolum.
– Det går mot færre fabrikker med større kapasitet i
hele bransjen. Vi må ha volumer for å sikre lønnsomhet og
Sørli er et ledd i denne dreiningen for Veidekkes del, bekrefter Torgunrud. Han kan også fortelle at fabrikken er
flyttbar, men nok vil stå godt på Sørli i mange år fremover.
– Vi hadde en asfaltfabrikk her allerede, den skal for
­øvrig flyttes til Lesja. Råvaretilgang og logistikk er god
her, vi bruker kvalitetsstein fra Hamar Pukk og Grus rett
ved ­siden av. Og når E6 er klar har vi flere, spennende
kontrakter­på gang i regionen, antyder han fornøyd. •
Stor kapasitet.
30
Stolt av
godt lagspill
FABRIKKFAKTA
• Montert på stålfundamenter
(betong under skorstein
og filter)
• 400 kubikkmeter lagrings­
kapasitet av bitumen fordelt
på fire tanker
• 114 kubikkmeter lagringstank
for gass, godkjent for ned­
graving (innebærer reduksjon
av sikkerhetssoner fra 16 til
tre meter)
• Ferdigvareanlegget har
­kapasitet på 380 tonn, kan
utvides
• All produksjonsstyring via PC
• Seks ansatte, tre per skift og
to skift per døgn
• Drives på døgnbasis,
96 timer per uke
• Er en høyreist fabrikk på
33 meter
• 133 trappetrinn til topps
• 260 meter til nærmeste
nabo
• Veidekkes første røde
­asfaltfabrikk
Fra avgjørelse om investering og
frem til vi signerte kontrakten
med Benninghoven gikk det knappe fem
måneder. Det er usedvanlig kort tid, sier
Hans Petter Skjedsvold. Men han skrev
dagbok underveis, og kan fortelle at
­sidene fra denne perioden bærer preg av
optimisme.
– Jeg er optimist av natur, bekjenner
han.
– Og jeg har stor tro på inkluderende­
arbeidsprosesser, også når tiden er
knapp. Vi fikk et godt samhold rundt
dette prosjektet. Alle involverte hadde
Hans Petter
Skjedsvold
• Er prosjektingeniør
(Asfaltfabrikker,
Teknisk stab)
• Har vært ansatt i
Veidekke i 20 år
• Har tidligere jobbet med
laboratorie, verksted,
og kaldaktiviteter
• Har siden 2012
bistått regionene ved
innkjøp og forhandlinger
i nyanskaffelser­og oppgraderinger av fabrikker
• Har ledet den tverr­
faglige prosjektgruppen
som har hatt ansvaret for
anskaffelsen av den nye
fabrikken på Sørli
felles fremdrift, var deltagende og nødt
til å ta raske beslutninger. Det ga en sterk
fellesskapsfølelse. Her kan ingen enkeltpersoner trekkes frem. Det er lagspill
og samarbeid som har gjort dette til en
­vellykket prosess.
De største utfordringene var knyttet
til levering i henhold til norske lover og
regler.
– Tiden fra vi startet prosessen til vi
kunne bekrefte at ting var i orden og på
plass var preget av en god del usikkerhet,
tilstår Skjedsvold.
– Hva er særlig viktig for å lande et så
stort prosjekt på så kort tid?
– Mye må gjøres samtidig, og en
­ryddig prosess er viktig. Innkjøp må
være ­basert på en tydelig beskrivelse av
hvilke kriterier som skal ­tilfredsstilles
i leveransen­. Hvilke miljøaspekter skal
være med? Her var gjenbruk, produksjon­
av lav­temperaturasfalt og energieffektivisering viktig. I tillegg må man velge
riktig produksjonskapasitet i forhold
til hvilket geografisk område f­ abrikken
skal ivareta. Og selvfølgelig sikre at alle
fysiske forutsetninger for f­ abrikken
er tilfredsstillende. Vindlaster­, funda­
ment, leverandørtilførsel av strøm,
stein, vann og den slags. Produksjon av
lavtemperatur­asfalt krever vann så vi
måtte borre ny, egen brønn på Sørli.
Papirmølla tar tid og Skjedsvold
­poengterer betydningen av å være tidlig
ute med informasjon til Arbeidstilsynet
og søknadsprosess mot fylkesmann og
kommune.
– Vi gjorde dette samtidig som vi
­utarbeidet spesifikasjoner og forespørsel­
så alt lå klart og kunne sendes så fort
leverandøren var valgt. Hadde vi vært
trege her, ville det sinket prosessen
­betraktelig, sier han.
Prosjektingeniøren innrømmer at
han er stolt av prosjektet på Sørli.
– Nå som fabrikken er i produksjon
ser vi at valgte løsninger fungerer bra.
Som sagt – godt lagspill og samarbeid
har gjort dette til et meget vellykket
­prosjekt. •
32 prosjekt
miljö
och samverkan i
fokus när Parkslingan
tar form
Det svanenmärkta förtätningsprojektet
Parkslingan i Stockholm lyckades vända
motgång till framgång och försäljningsrekord. Veidekkes involverande arbetssätt har skapat flyt i processen och
banat väg för dialog och samverkan.
Tekst Susanne Rosén Foto Ryno QuantZ
Parkslingans hus
uppfyller Svanens
krav på låg energi­
förbrukning och god
inomhusmiljö.
32
33
Prosjekt
01
T
och en
smörgåstårta. Utan det hade kanske
­projektet Parkslingan* i Stockholms­
förorten ­Stureby blivit rejält försenat. Det
var mitt i detaljplaneprocessen som Mårten
­Othérus, regionchef på Veidekke Bostad, fick
höra att två äldre kvinnor i området hade uttryckt missnöje över byggplanerna. Han och en
kollega tog med sig en smörgåstårta och åkte
hem till dem en kväll efter jobbet.
– Ja, vi satte oss ned med dem och frågade
vad som oroade dem. De tänkte överklaga
planen. Inte på grund av våra hus, utan oron
handlade om trafikkaoset på morgnarna vid
­Sturebyskolan strax intill. De ville att den frågan
skulle hanteras inom planen, säger han.
Lättad tog Mårten Othérus med sig frågan till
Stockholm stads trafikkontor och tillsammans
kom man bland annat fram till en lösning med
högre kantsten på trottoarerna. Förhoppningen
är det skall hindra stressade föräldrar att köra
upp bilen på trottoarkanten när de kör sina
barn till skolan. Kostnaden för kantstenen tog
­Veidekke på sig.
– Vi sparade troligen ett år på överklagandeperioden tack vare samtalet med kvinnorna och
kunde istället komma igång med försäljningen
av lägenheterna, säger han.
Historien med smörgåstårtan visar på
ett fint sätt värdet av dialog, samverkan och
34
id att lyssna och förklara ,
i­ nvolvering, något som varit en röd tråd genom
hela projektet­ Parkslingan ända från start. Vi
återkommer till det.
Nu, våren 2014 , skiner solen över Stureby.
­ eidekke är mitt inne i produktionen av de
V
fyra Svanenmärkta flerbostadshus med totalt
110 ­lägenheter som är bostadsrättsföreningen
Parkslingan. Alla lägenheter är sålda och de första flyttlassen anländer under senhösten 2014.
Men i början gick försäljningen lite hackigt,
berättar Ulrika Sohlenius, projektutvecklare på
Veidekke Bostad.
– Då gjorde vi en kraftsamling med nya
­analyser som resulterade i att vi skapade fler
små lägenheter och riktade in oss mot en yngre
målgrupp. Sedan rasslade det bara till och blev
försäljningsrekord. Det var en enormt skön
känsla när det lossnade, säger hon.
Europas snabbast växande
städer, i snitt anländer två busslaster nya invånare
varje vecka. Precis som många andra växande
storstäder, satsar Stockholm stad mycket på förtätning av befintliga områden och närförorterna
längs med tunnelbanan är attraktiva att bo i.
– Lägenheterna i Parkslingan är på ett rum till
fem rum och kök. De som flyttar in är både unga
vuxna, äldre och barnfamiljer. Merparten bor
idag här i närområdet, säger Ulrika ­Sohlenius.
Stockholm är en av
02
(01) Till närförorten
Stureby tar det
18 minuter med
tunnelbanans
gröna linje söderut
från Stockholms
centralstation. På
cykel är populära
Södermalm bara
en kvart bort. Den
bilburne kan på
bara några minuter
ta sig till ett större
köpcentrum eller
en golfbana.
(02) Stureby­skolan
ligger granne
med Parkslingan.
Skolan är en av
Stockholms mest
populära och
vann bland annat
Stockholm stads
kvalitetsutmärkelse
år 2004. Här går
1000 elever från
sexårsverksamhet upp till nionde
klass, vilket har
krävt mycket hänsyn och samarbete
under bygget.
* Inom Veidekke
Entreprenad kallas
projektet Tummaren.
03
I samband med det första spadtaget i september­
2013 invigdes Veidekkes uppmärksammade
«drömplank». Det var en idé som föddes under
ett möte med affärsutvecklare Britta Blaxhult
och kommunikationschef Kristina Andreasson­,
att i stället för ett vanligt byggplank skapa
en version av det urbana konceptet ­«Before
I die…». En idé Veidekke sedan fått pris för.
Konceptet startades på ett övergivet hus i New
Orleans 2009 och har sedan spridit sig runt i
världen. Syftet var att uppmana människor att
dela sina personliga drömmar i det offentliga
rummet. På planket utanför Parkslingan kunde
förbi­passerande skriva ned bostadsdrömmar
under en slogan som löd «Innan jag dör vill jag
bo…». Ett par av drömmarna var: «..med ­Justin
Bieber» och «..i ett hållbart samhälle». Den­
­första är kanske lite svårare, men Veidekke vill
med Parkslingan göra sitt bästa för att uppfylla
den andra, miljövänliga bostäder för ett hållbart
samhälle.
heter kommer ha en stor balkong eller uteplats
mot gården.
Gavellägenheterna högst upp i husen har tre
meter i tak och en milsvid utsikt från de höga
fönstren.
– I ett tidigare skede fanns en idé om att göra
punkthus, men kommunen ville istället ha ett
mer urbant gaturum med fasader längs gatan,
berättar Ulrika Sohlenius.
Hon visar runt på bygget tillsammans med
Linda Björklund, entreprenadingenjör på
­Veidekke Entreprenad. Båda kom in i projektet
2012 då Veidekke och de har sedan dess haft ett
nära samarbete.
– Projektet har arbetat med total öppenhet­
mellan våra två respektive bolag Veidekke­
­Entreprenad och Veidekke Bostad, där
­projektets bästa har satts i första rummet. Det
har verkligen gynnat projektet och kompletterar­
de avtal vi har, säger Ulrika Sohlenius och Linda
Björklund nickar instämmande.
Stureby består i dag av villor från 1920-­talet och
lamellhus från 1950-talet. Det är AG Arkitekter
som har ritat fyravåningshusen i Parkslingan
och deras ambition har varit att bygga vidare på
de kvaliteter som redan finns i området. De nya
lamellhusen anknyter till befintlig bebyggelse
och smälter väl in bland bergknallar och den
lummiga grönskan i omgivningen. Alla lägen-
Stommarna av prefabricerade betong­element
(03) Vid det första
spadtaget för
Parkslingan invigdes «drömplanket»
«Before I die I want
to live…».
och plattbärlag är klara. Det första huset i
backen­ längs Bastuhagsvägen har täckts av och
visar upp den djupröda fasaden. Inne i huset är
innerväggarna resta, parkettgolven lagda och
man har börjat sätta kök.
– Nu när husen kommer upp och man ser hur
det blir så ser det väldigt bra ut. De ­passar
35
Prosjekt
ihop med de äldre husen och naturen.
Parkslingan höjer verkligen värdet av miljön här,
säger Linda Björklund som själv bor i området
och har sina barn i Sturebyskolan.
– Det tar mig två minuter att gå till jobbet, det
är svårslaget, skrattar hon.
«Det är verkligen roligt att
få medverka i så miljö- och
hälsomässigt bra projekt.»
01
(01) Genom medarbetar­
involvering (MI), projektering
i 3D (VDC) och samlad
projektering (ICE), kan besluts­
vägarna kortas och arbetet
blir mer effektivt. (02) Genom
­visualisering av frågor och
­beslut blir det tydligare vem
som äger frågan och om
­frågan har blivit besvarad.
(03) Har vi ett komplicerat
ställe, exempelvis ett
fläktrum med väldigt
många ventilationskanaler
som ska anslutas, så kan
installatörerna titta på den
i någon av de ipads som
finns här på arbetsplatsen.
03
Parkslingan är
Nordens
största Svanenprojekt för
flerbostadshus.
36
02
Parkslingan är Nordens största Svanen­projekt
för flerbostadshus. Veidekke har beslutat att alla
nya flerbostadshus som byggs i egen regi med
Veidekke Entreprenad ska vara miljömärkta
med Svanen. Det innebär att byggnaderna
måste uppfylla krav på låg energiförbrukning
och minimering av kemikalier, samt god ljudisolering och en välfungerande ventilation.
Parkslingans hus har FTX-system med centralt
ventilationsaggregat. Det ställs också stora krav
på själva byggprocessen så att till exempel fukt
inte byggs in i husen. De höga kraven på inomhusmiljön gör ett Svanenhus till en bra bostad
för astmatiker­och allergiker.
Linda Björklund har ägnat mycket tid åt
­Svanenmärkningen i projektet.
– Det är verkligen roligt att få medverka i så
miljö- och hälsomässigt bra projekt. Hela projektet, från planering och produktion till färdiga lägen­heter är miljöcertifierat enligt Svanen.
Många produkter och mycket material ska godkännas av Svanen i förväg. Visst, det har inneburit
ganska mycket jobb men det är det värt, säger hon.
Att sälja ett Svanenmärkt hus kräver att alla
inblandade läser på och pratar med k
­ unden
på ett övertygande sätt, konstaterar Ulrika
Sohlenius­.
– Jag har själv suttit i telefon och förklarat
vad Svanen innebär för kunder. Vi har av miljöoch klimatskäl inte golvvärme i lägenheterna
till exempel. Det är många som inte har förstått
det. Men när vi har pratat en stund så blir de
­oftast positiva och säger att «det är klart att jag
vill bidra till en bättre miljö», säger hon.
Energiförbrukningen får enligt Boverkets
byggregler (BBR) i detta projekt vara högst
110 kWh/kvm och år, och kravet från ­Svanen
är 75 procent av BBR. Beräkningarna för
Parkslingan ligger ännu lägre än så. För att klara
den låga vatten- och energiförbrukningen förses
lägenheterna i Parkslingan med induktionshäll,
­snålspolande kranar och toaletter.
37
Prosjekt
(01) I ett tidigare skede fanns en
idé om att göra punkthus, men
kommunen ville istället ha ett
mer urbant gaturum med fasader
längs gatan.
(02) Stommarna av prefabricerade
betongelement och plattbärlag.
(03) Niclas Hellsing gillar att
bygga miljösmart.
(04) Våningsplan där vi bystat in
material under stomresningen.
(05) Nu är planet skyddsstämpat.
Nästa moment är fönstermontage
innan stomkompletteringscykeln
drar igång.
02
03
01
38
04
05
39
Prosjekt
– Dessutom har husen extra tjocka ytterväggar,
200 mm isolering och 120 mm betong, informerar platschefen Christian Karlsson från Veidekke Entreprenad.
– Ja, det jobbiga var att det medförde kostnader som
vi inte hade räknat med. Men att bolla olika idéer och
lösa det tekniska med geotekniker var på något sätt ändå
­spännande att få vara med om. Och trots att det försenade­
byggstarten med två månader så har vi lyckats hålla
­tid­planen, säger hon.
Lösningen blev en så kallad kvarsittande tät spont. Den
ska göra så att det grundvatten som kommer uppifrån
den höga höjden ska fortsätta röra sig som vanligt och ner
­under gatan, men stoppar vattnet vid de lägsta nivåerna
för de nedre husen på gatan.
– På så vis påverkas inte grundvattennivåerna runt vår
tomt. Vi har tätat runt de konstruktioner som ligger lägst.
Dräneringsledningarna har placerats ovanligt högt för att
inte ligga nere i grundvattnet, förklarar Linda Björklund.
i bygget av Parkslingan
har varit närheten till Sturebyskolan, med 1000 elever
från sexårsverksamhet upp till nionde klass. Många av
barnen går, cyklar och skjutsas till och från skolan på
­Bastuhagsvägen där husen byggs på bägge sidor av gatan.
– De är ju i mobiltelefonåldern och vi får vara extra
­försiktiga på morgnarna när många barn rör sig i området.
Vi har också haft en bra dialog med trafikkontoret. Det har
gjort det möjligt att enkelrikta gatan under byggtiden för
att minska trafiken, säger C
­ hristian Karlsson.
Han och Linda Björklund har träffat skolans rektor och
personalen vid flera tillfällen
för att hitta praktiska lösningar.
Skolan deltog också i det första
spadtaget och eleverna bidrog
«Projektet löper på bra,
med sina drömmar på planket.
– Min son som går i 6-årstrots stora utmaningar,
verksamheten fick hjälpa till att
gräva med sina kompisar, säger
för att MI skapar ansvar
Linda Björklund.
En av de större utmaningarna
Att projektet löper på så bra ,
även med stora och oväntade
utmaningar, handlar bland
­annat om att ­Veidekke använder sig av det ­Lean-­inspirerade
arbetssättet medarbetarinvolvering (MI). Syftet med MI
är att skapa engagemang på
och engagemang.»
arbetsplatsen och ta tillvarata
medarbetarnas kunskap och
Precis
efter
skolstarten
idéer. Ska vi få lönsamma pro­hösten 2013 inleddes spräng­
jekt och flyt i processen måste
arbetena. 20 man hjälpte till att
hålla vakt vid skolan, berättar lagbasen Anders Andersson folk vara engagerade och känna att deras kunskaper tas
tillvara, säger Ulrika Sohlenius.
från Veidekke Entreprenad.
– Jag startar upp ett projekt med ett heldagsmöte för
– Hela bygget engagerade sig. Vi stängde av gatan och
när vi sprängt så hurrade alla barnen. Det har varit en bra att få fram den där involverande känslan. Alla på mötet
får en halvtimme var att berätta om sina delar i projektet­.
stämning hela tiden, säger han.
Ett par hundägare i området var oroliga att deras När vi avslutar dagen ska alla veta vilka roller de har i
teamet, och vi har tagit fram gemensamma mål och en
­hundar skulle fara illa av oljudet.
– Det löste vi genom att sprängarna fick deras telefon- handlingsplan.
Parkslingan hade en sådan kick-off i september 2012.
nummer och ringde dem 10 minuter innan de sprängde,
Då deltog bland annat ansvarig för Svanenmärkningen,
säger Anders Andersson.
mäklarna, tillvalssäljarna, bostadsrättsansvarig och säljansvarig på Veidekke Bostad och projekteringsledare från
Grundläggningen har varit en tuff nöt att knäcka.
Mer än 12 000 kubikmeter jord schaktades bort. Hela Veidekke Entreprenad.
Parkslingan ligger i en backe, så man har varit tvungna att
bygga g­ runderna i flera olika nivåer.
En del i det löpande MI-arbetet är veckoplaneringen på
– Vad som gjorde det extra svårt var att vi fick problem arbetsplatsen som platschefen Christian Karlsson gör tillmed grundvattnet, och det krävdes ganska stora åtgärder sammans med lagbasar och ledande montörer. Planerna
för att komma till rätta med det, säger Christian Karlsson. går man sedan igenom med alla på byggplatsen under
Det var först när projektet startade på plats i produktio- korta veckomöten. Även Veidekke Bostad har anammat
nen som de upptäckte grundvattenproblematiken. Linda arbetssättet med korta effektiva veckomöten på kontoret
Björklund tycker att de tog beskedet med fattning. Trots för att stämma av projektläget med personalen.
att det var strax innan semestern.
40
25
110
lägenheter
Svanenmärkta förtätningsprojektet Parkslingan i
Stockholm är det största
Svanenprojektet hittills i
världen med 110 lägenheter.
parkslingan ligger i Stureby, namnet här­
stammar från platsen där Sten Sture den
yngre drev ut den danske kungen Kristian II,
«Kristian Tyrann».
tidplan
Markanvisningsavtal:
2008
LagaKraftvunnen detaljplan:
September 2010
Säljstart, etapp 1:
19 november 2011
Säljstart, etapp 2:
12 maj 2012
Bygghandlingsprojektering:
Januari 2013
Produktionsstart mark:
Maj 2013
Tillträde:
Kvartal 4 – 2014 till Kvartal 2 2015
25 Veidekkeanställda var igång
samtidigt när
projektet gick på
högtryck
För att bostaden ska
bli Svanenmärkt krävs
det att vissa kriterier
uppfylls, bland annat att
byggprodukterna inte
innehåller några farliga ämnen, god ljudisolering och en välfungerande ventilation
för att undvika allergier.
67
1,3 lägenheter såldes
per vecka och totalt 67
lägenheter under 2013,
vilket är mycket bra.
• Projektets höga montagetakt fick
V-Prefab fabriken att sätta nytt rekord
i med 714 kvm vägg på en vecka
• V-Prefabs största väggprojekt – ca
17,7 miljoner kr
• Byggtiden kortades med ca 2 månader med hjälp av Line of balance. (Det
har medfört att projektet har kunnat
behålla sluttiden trots en tuff start)
41
FOTO VEIDEKKE
Prosjekt
Etc.
+ konsern
+ aktuelt
+ miljø
+ nye oppdrag
+ jubilanter
+ historie
Ett annat verktyg som Veidekke tar hjälp
av för att skapa involvering i projektet är virtuell
design och konstruktion, VDC. Det innehåller
metoder för en effektiv och säker produktion
som startar redan under projekterings­fasen.
En viktig del inom VDC är de arbetsmöten som
kallas­ICE (Integrated Concurrent ­Engineering)
eller samordnad projektering. ICE har sitt ursprung på Nasa och arbetssättet utvecklades
under 1990-talet för att designa rymduppdrag
snabbare, bättre och billigare.
– En stor fördel med ICE är att beslutsvägarna
blir mycket kortare, säger Ulrika Sohlenius.
VDC går ut på att alla projektörer först
­projekterar sina delar i 3D.
– Sedan samlar vi ihop deras modellfiler i
en gemensam modell. Den använder vi oss av
­under projekteringen för att till exempel kolla
så att olika installationer inte krockar.
Även andra beslut vi behöver ta blir enklare­
när man ser underlaget i 3D, säger Linda
­Björklund.
Hon berättar att modellen till exempel har
använts i startmöten med en entreprenör och
när teamet på platskontoret planerade ­markoch grundarbetena.
– Den ger en väldig snabb inblick i hur det
ser ut och används också ute på bygget. Har vi
ett komplicerat ställe, exempelvis ett fläktrum
42
med väldigt många ventilationskanaler som ska
anslutas, så kan vi antingen skriva ut bilder från
3D-modellen eller låta installatörerna titta på
den i någon av de ipads som finns här på arbetsplatsen.
Under ett arbetsmöte enligt ICE, samlas
olika kompetenser och arbetar tillsammans.
Alla har med sig sina datorer och kan arbeta
parallellt med sina frågor, och vid behov ordnas
små­möten i mötet för att brainstorma och lösa
­specifika problem. Mediacentralens placering
är ett exempel på problem som det går smidigare
att lösa med VDC och samordnad projektering.
– Det kan annars vara en sådan där fråga som
kan hålla på och snurra runt i mejlen i veckor
­eller månader, säger Linda Björklund.
– Miljörapporterna
idag är alarmerande och vi måste
därför alla ta ett
miljöansvar för
kommande generationer, säger Ulrika
Sohlenius.
Rundturen i bostadsrättföreningen ­Parkslingan
avslutas framför huset längst ned på gatan,
­mittemot skolan. Ulrika Sohlenius avrundar
med ytterligare några ord om Veidekkes arbete
med Svanen.
– Miljörapporterna idag är alarmerande
och vi måste därför alla ta ett miljöansvar för
­kommande generationer. Då är det viktigt att
bidra där vi står här idag och utveckla dialogen
om miljöfrågorna med våra kunder, säger hon. •
E18 Gulli-Langåker straks
klar for åpning
Parsellen Gulli-­
Langåker på E18 er klar
for åpning til fellesferien
4. juli. Veidekke Entreprenør har kontrakten på
utvidelse av 6 950 meter
av E18 i Vestfold fra to til
fire felt mellom Holmene
og Tassebekk i Stokke
kommune, og fullfører
arbeidet fire måneder
tidligere enn opprinnelig
planlagt.
Det var samferdselsminister Ketil SolvikOlsen som for noen
måneder siden meldte
at de tre parsellene
åpner 4. juli 2014, etter
at blant annet Veidekke
Entreprenør­hadde avklart raskere fremdrift
med Statens vegvesen.
– Og vi er i rute til
­åpning 4. juli, sier Knut
Lauvålien. anleggsleder på E18 Holmene-­
Tassebekk.
Han er glad for at den
ulykkesbelastede veien
kan åpne i en sikrere
versjon tidligere enn
planlagt – og spesielt før
fellesferien når mange
trafikanter er ute på
veien.
Veidekkes parsell er en
av tre på veistrekningen
Gulli-Langåker, som totalt
er om lag 24 km lang.
43
FOTO VEIDEKKE
ETC. konsern
Notiser
PIA KRUSE (42)
Veidekke jobber
miljøbevisst
FOTO VEIDEKKE
FNs klimapanel har stadfestet at
klimaendringene er over oss og er
menneskeskapte. De siste årene
har det skjedd store endringer innen
miljøsatsingen i bygg- og anleggsbransjen.
+
Tekst ANDERS AUBERG FOTO VEIDEKKE
Veidekke ­representerad
i styrelsen för Lean
Forum Bygg
Emile Hamon, verksamhets­
utvecklare i Veidekke
Entreprenad, blev i majmånad invald i styrelsen
för Lean ­Forum Bygg.
Forumets ­ändamål är att vara
samhällets­ledande inspiratör
och informatör i möjligheter
för organisationer att maximera värde och att minimera
slöseri. Att vi i Veidekke har
Emile i styrelsen ger oss
unika möjligheter att fortsätta
ligga långt fram med vårt
involveringsarbete.
Åtte Veidekkelag i
Holmenkollstafetten
Holmenkollstafetten
lørdag 10. mai i Oslo fristet
over 45 000 løpere ut i
mai-været, og over 100 av
dem var Veidekkeansatte.
Lagene som deltok var
Ung i Veidekke, Industri/
Konsern, Fjell, Økern,
Bane, Seby, Trondheim og
Maskin/Geodesi.
– Det er bra at såpass
+ Team Veidekke
44
prosjekter og avdelinger.
Spesielt gøy synes jeg det
var at Trondheim (bildet)
tok turen sørover i år. Vi
har økt antall lag hvert år
fra 2011, da vi kun var ett.
Neste år satser vi på minst
ti lag fra Veidekke, sier
­leder for Bedriftsidrettslaget i Veidekke, Kaare
Gilhuus.
FOTO VEIDEKKE
utvider region­satsingen
Det siste året har vært en stor
suksess for Team Veidekkesatsingen. Blant annet gikk
Team Veidekke Trøndelagløper Kathrine Harsem opp
på elitelaget for kvinner
etter sesongen. Målet til
regionlagene er å rekruttere
løpere til rekruttlandslaget
og landslaget­, og må derfor
kunne sies å ha fungert godt.
Det har vært utskiftninger­
i alle tre eksisterende
lagene – både fordi noen har
rykket oppover i systemet,
men også for å få inn nye
og friske løpere. I tillegg
har Team Veidekke utvidet
familien ved å etablerte Team
Veidekke Oslofjord. Laget
består av åtte løpere fra
Oslo, Akershus, Østfold og
Telemark-Vestfold. Du finner
mer informasjon om løpere,
team og Veidekkes satsing på
teamveidekke.no
mange i Veidekke blir med
på denne folkefesten av
et arrangement. Selv om
hver etappe er kort, er jeg
overbevist om at dette
har motivert til økt trening
hos mange. Den sosiale
siden av arrangement med
felles bankett er nok også
en motivasjon, det er hyggelig å treffes på tvers av
Brf Eric Ruuthsparken i Höganäs
2013-års NKI-pris*
gick till…
…två projekt med samma resultat: Brf Eric
Ruuthsparken i Höganäs, Skåne och Brf
Cyklisten i Kvillebäcken, Göteborg med ett
resultat om 74.
2013-års branschresultat:
Branschmedel ligger på 74.
Branschledande bolag JM har ett NKI på 77.
Bästa projekt (JM Majro 55+) ligger på 88.
*NKI = Nöjd Kund Index
Endast
säkerhets­
knivar
I Anläggning Öst tröttnade
man på det höga antalet stick-,
skärskador orsakade av kniv
med spets, så i maj beslöt man
att ersätta dessa med säkerhetsknivar. På projektet Mälarbanan
bytte man ut knivarna mot säkerhetsknivar redan i höstas. Målet
är att samtliga ska vara utbytta
till HMS-veckan 2014.
I tiden som kommer vil B/Abedriftenes evne til å bygge
kompetanse og posisjonere­
seg på miljøområdet være
viktig for å konkurranse­
kraften. Byggeprosessen
genererer­store mengder
avfall, har et stort forbruk
av natur­ressurser og kan
påvirke det biologiske
mangfoldet. Vår bransje har
store muligheter for bidra
på klima- og miljøområdet
og stadig flere innovative,
smarte miljøvennlige og
energieffektive løsninger
gjør sitt inntog.
Med dette følger også
muligheter til å utgjøre en
forskjell. Som en betydelig
kompetanse- og produksjonsbedrift kan vi gjøre
dette til et konkurransefortrinn for Veidekke, sier Pia
Kruse, miljøleder i Veidekke
Entreprenør.
Næringslivskundene blir
stadig mer miljøbevisste­
og krever energi- og
miljøklassi­fiseringer på byggene sine, og offentlige bestillere stiller konkrete krav
til materialbruk, utslipp og
klimagassregnskap. I tillegg
stiller investorene krav til
miljø, blant annet gjennom
den årlige undersøkelsen fra
Carbon Disclosure Project
som kartlegger bedriftenes
klimagassutslipp og deres
strategier for å kutte disse.
Veidekke merker fokuset
i tilbudsprosessene og at
det er i tilbudsprosessene,
at det stadig er viktigere å
bruke bedriftens samlede
miljøkompetanse for vinne
de prosjekter vi ønsker å få.
– Veidekke har som ambisjon å være blant de ledende
i bransjen når det gjelder
reduksjon av klimagassutslipp og ivaretakelse av miljø.
Dette gjør vi i samarbeid
med kunden ved å tilby de
beste miljø­løsningene basert
på tilgjengelig kompetanse.
­Videre skal vi håndtere
prosjektspesifikk miljørisiko
og identifisere muligheter
for å redusere prosjektets
miljøpåvirkning i våre valg
av løsninger og produksjonsmetoder, sier Kruse.
I Veidekke jobbes det
spesielt for klimasmarte
løsninger, redusert bruk av
helse- og miljøfarlige stoffer,
bygging av hus med godt
inneklima og for å unngå
hendelser og utilsiktede
utslipp til skade for miljø og
samfunn.
Se for øvrig en egen sak
om Svanemerkede boliger i
Sverige på side 32 og saken
om Nye Lilleby på neste
side. •
miljølederen
Pia Kruse kom til Veidekke i
januar og jobber som miljøleder i
Veidekke Entreprenør.
P
ia har lang erfaring med miljø som
konsulent innen fukt og innemiljø
samt seks år i Skanska Norge
i ulike miljøstillinger; prosjektleder,
miljørådgiver og miljøsjef for ytre miljø med
primæroppgaver innen ISO14001, opplæring,
miljøledelse og påvirkning på ytre miljø.
Miljølederen er opprinnelig fra Danmark,
og har en biologi-utdannelse fra Københavns
Universitet som er supplert med prosjekt­
ledelse, BREEAM- og CEEQUAL-kompetanse.
Nå er fullt fokus på å bli kjent med Veidekke­
kulturen, menneskene, og sammen med
region- og distriktkontaktene bruke den
kommende ISO14001-sertifiseringen til
å integrere miljø ytterligere i Veidekkes
kjerneprosesser.
– Det er spennende å komme inn i en
bedrift som har sterkt fokus på miljø. Det
samfunnsansvaret vi tar gjennom fokus på
miljø gir oss et konkurransefortrinn også
fremover. Det er en del av det verdiskapende
samspillet i Veidekke, sier Pia Kruse.
45
Tekst ANDERS AUBERG Foto PROSJEKTET
FOTO Ynvge Brox (H)
ETC. miljø
en ny, grønn og
bilfri bydel på Lilleby
På nordspissen av
Trondheim by bygges
Nye Lilleby. Totalt 1100
leiligheter spretter opp i
en ny og bilfri bydel.
Se min bydel, den er grønn som gresset,
alt hva jeg eier, det er grønt som den.
Det er fordi jeg elsker alt det grønne,
og fordi jeg bor på Lilleby.
P
og takhager,
felles hageparseller og park­
områder – det er noe av det som
skal friste kjøpere til å flytte til ­Lilleby.
I tillegg vil det være bilfritt inne på
selve området fordi p
­ arkeringsplasser
vil være i parkerings­
kjeller eller
utenfor boligområdet. For å skape
et l­evende bomiljø skal det bygges
både rekkehus og leiligheter i ulike
­størrelser.
– Det er et utrolig spennende og fint
boligprosjekt som får mye positiv oppmerksomhet av flere grunner. Det ene
er selvsagt at bomiljøet vil være bilfritt
ettersom vi legger all parkering under
46
rivate hageareal
eller utenfor boligområdet. Det er også
et spennende sted for oss å etablere
nye leiligheter ettersom historien er en
så stor del av Trondheim bys historie­,
sier prosjektleder i Veidekke Eiendom,
Hege ­Tryggestad.
Historien om Lilleby
Det nye boligprosjektet bygges på
­historisk grunn i Trondheim. Fra
midten­av 1800-tallet ble det skilt ut en
rekke eiendommer som fungerte som
lyst- og feriesteder eller mindre ladegårder for velstående byborgere.
Disse eiendommene ble skilt ut mot
slutten av 1800-tallet i takt med utviklingen av byen, og i 1927 ble Lilleby
Smelteverk grunnlagt. Smelteverket
var blant annet kjent for å lage verdens
reneste ferrosilisium – et halvfabrikat
som blant annet brukes i fremstilling av
rustfritt stål og karbonstål. I 2002 ble
smelteverket nedlagt og produksjonen
flyttet til Mo i Rana. Et industrieventyr
var over, men drivkraften og stoltheten
lever videre i beste velgående.
Klargjøring av tomten
Våren 2014 startet Dokken Miljø ­riving
av de eksisterende bygningene på
tomten­. Rivearbeidet og opprydding
er en stor og krevende jobb, men dette
skal likevel være ferdig i september
2014. Arbeidet går fort, så dersom man
ønsker å se restene av Trondheims siste
smelteverkvirksomhet, er det kort tid
før det er borte.
Bilfritt
Lade og Lilleby har de beste ­klimatiske
forutsetningene i Trondheim for å
bygge­ en hageby og en grønn bydel.
Dette kommer til å vises i alle faser
av utbyggingen når et grått og svart
industrimiljø transformeres til et
­
grønt og frodig – og bilfritt – bomiljø.
– Dette viser at vi kan ta et
­samfunnsansvar og være med på
en bærekraftig utvikling av nye,
grønne bydeler. Vi erkjenner at det
krever mye å være med på så store
­byutviklingsprosjekter, men det er
viktig for oss å kunne ta det samfunnsansvaret. Nye Lilleby blir
«grønn» på flere måter også, det ligger
i en ­eksisterende infrastruktur hvor
­kollektivtilbudet fungerer, det ligger
nært sentrum og det er grønne lunger,
«Et grått og svart
industrimiljø
transformeres til et
grønt og frodig – og
bilfritt – bomiljø.»
sier Pål Aglen, regionleder i Veidekke
­Eiendom.
Attraktivt og barnevennlig
I første byggetrinn er det planlagt å
legge ut både store og små leiligheter og
ikke minst rekkehus.
– Målet er at Nye Lilleby skal være
attraktiv å bo i, attraktiv å besøke og
­attraktiv å arbeide i. Dette målet har
vi satt oss fra første byggetrinn, og
starter med å rydde hele det store
industri­området for bygninger og
forurensninger­. Før det bygges en
eneste­ bolig skal området såes med
gressbakker og trær slik at det innbyr
til lek og aktiviteter fra første stund, sier
Hege Tryggestad.
Du kan lese mer om prosjektet på
­veidekkebolig.no/nyelilleby •
– Et viktig
prosjekt for byen
E
n totaltransformasjon, med Nye Lilleby som
et viktig prosjekt, skal gjøre det tidligere industri­
tunge området til et attraktivt bomiljø for både
barnefamilier og eldre.
Trondheim er en av mange byer i Norge med en
høy befolkningsvekst, noe som også er ventet i årene
framover. Å kunne gjøre hele områder om til levende
og attraktive bydeler er viktig for Trondheim kommune.
– Folk velger gjerne miljøvennlig når man opplever
det som praktisk og greit, og på Nye Lilleby kommer
det et bilfritt og sentrumsnært boligprosjekt med
­store, grønne områder. Det gjør det til et meget
attraktivt­prosjekt som jeg er sikker på vil kunne
­tiltrekke seg både barnefamilier og eldre, sier kommu­
nal­­råd i Trondheim kommune, Merethe Baustad ­Ranum
(H), som også sitter i Bygningsrådet i kommunen.
Hele området rundt Nyhavna blir transformert
blant annet til nye boliger og næringslokaler, og
beliggenheten­nær sentrum er en av årsakene til at
det blir satset på fra kommunen.
– Det har vært en tverrpolitisk enighet om å legge
ut flere områder til salgs for utvikling av boliger og
næring, og for oss i Høyre er det viktig at det blir en
variert bebyggelse slik det er gjort på Nye Lilleby. Vi
opplever en høy befolkningsvekst i Trondheim, og
når det kan bygges på et byhistorisk viktig sted som
dette, så er det flott å se at det gjøres på en tidsriktig
og fin måte, sier Merethe Baustad Ranum.
Kommunalråd
Merethe Baustad
Ranum (H) på
prosjektbesøk med
Hege Tryggestad,
Veidekkes
prosjektleder, på Nye
Lilleby i april i år.
47
ETC. nye oppdrag + jubilanter
nye oppdrag
Jubilanter i
3. kvartal 2014
Kontraktssum over 20 MNOK ekskl. mva.
FOTO VEIDEKKE
50 år
Virksomhet
Distrikt/avdeling
Fødselsdato
Linda Lillegård
Veidekke Entreprenør
Bedriftshelsetjenesten
15. aug.
Waldermar Bojalski
Veidekke Entreprenør
Kristiseter
21. apr.
Magnar Huse
Veidekke Entreprenør
Region Øst
18. aug.
Stig Ivar Mork
Veidekke Entreprenør
Kristiseter
17. jun.
Bjørn Einar Lundberg
Veidekke Entreprenør
Region Øst
19. aug.
Trond Erik Heigre
Veidekke Entreprenør
Block Berge Bygg
4. juli.
Bjarne Sörman
Veidekke Entreprenad
Anläggning Öst
22. aug.
Kjell Vidar Lystad
Veidekke Industri
Hokksund Pukkverk
6. juli.
Frank Arne Ommang
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
28. aug.
Johnny Halvorsen
Veidekke Industri
Hamar Asfalt
11. juli.
Jan Floberg
Veidekke Entreprenør
Bygg Syd
29. aug.
Lotta Randen
Veidekke Entreprenad
Tunnel & Bergrum
11. juli.
Kåre Skjæveland
Veidekke Entreprenør
Block Berge Bygg
1. sep.
Mats Magnusson
Veidekke Entreprenad
Anläggning SydVäst
12. juli.
Petter Smogeli
Veidekke Entreprenør
Ufo Entreprenør
7. sep.
Michael Knut Nøtnes
Veidekke Entreprenør
Veidekke Agder
14. juli.
Bjørn Arve Hærgard
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
16. sep.
Love Leander
Veidekke Entreprenad
Bygg Stockholm
20. juli.
Svein Mikkel Rismoen
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
16. sep.
Eivind Olav Andersen
Veidekke Industri
Region Midt/Vest
27. juli.
Roy Kufaas
Veidekke Industri
Skedsmo Pukkverk
19. sep.
Tommy Wangen
Veidekke Entreprenør
Region Øst
29. juli.
Lars Månsson
Veidekke Entreprenad
Anläggning Öst
19. sep.
Knut Løvik
Veidekke Industri
Region Midt/Vest
29. juli.
70år
Morten Skogstad
Veidekke Industri
Region Sør/Øst
30. juli.
Bernt Lindtjørn Hegrestad
Veidekke Entreprenør
Block Berge Bygg
24.juli
Fredrik Indergård
Veidekke Entreprenør
Kristiseter
1. aug.
Ansatt i 40 år
Borge Arnemo
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
2. aug.
Kjell Gunnar Ødegård
Veidekke Entreprenør
Region Syd
1. aug.
Svein Even Dale
Veidekke Entreprenør
Region Nord/Vest
5. aug.
Åmund Dvergsdal
Veidekke Entreprenør
Region Nord/Vest
8. aug.
Hans Erlandsson
Veidekke Entreprenad
Bygg Stockholm
7. aug.
Per Gerhard Johansen
Veidekke Entreprenør
Region Nord/Vest
19. aug.
Aud Røsbjørgen
Veidekke Entreprenør
Region Nord/Vest
8. aug.
Ansatt i 30 år
Laila Grøtte Gjørva
Veidekke Entreprenør
Region Nord/Vest
13. aug.
Jarle Tjønn
Veidekke Entreprenør
Region Nord/Vest
2. juli.
Kåre Tokle
Veidekke Entreprenør
Kristiseter
14. aug.
Rune Fossland
Veidekke Entreprenør
Region Øst
5. juli.
Mikael Lindström
Veidekke Entreprenad
Tunnel & Bergrum
14. aug.
Tore Sunde
Veidekke Entreprenør
Region Øst
30. juli.
Knut Asle Fløtre
Veidekke Entreprenør
Ufo Entreprenør
20. aug.
Eiliv Jordal
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
1. aug.
Gaute Ausland
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
22. aug.
Hans Øyberg
Veidekke Entreprenør
Region Øst
6. aug.
Kjell Arvid Killi
Veidekke Entreprenør
Region Syd
24. aug.
Randi Lien Holm
Veidekke Entreprenør
Region Øst
8. aug.
Hans Ove Hornberg
Veidekke Industri
Drift og Vedlikehold
26. aug.
Helge Hansen
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
20. aug.
Guttorm Balstad
Veidekke Entreprenør
Kristiseter
28. aug.
Trond Hustrulid
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
28. aug.
Arnfinn Ruud
Veidekke Entreprenør
Region Øst
3. sep..
Gunnar M Olsen
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
1. sep.
Svend Almås
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
7. sep.
Knut Arne Johnsen
Veidekke Entreprenør
Region Øst
3. sep.
Tove Sandblost
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
11. sep.
Geir Jonny Paulsen
Veidekke Entreprenør
Region Syd
17. sep.
Roger Dreyer
Veidekke Entreprenør
Region Syd
12. sep.
Siv Lingaas Wulff
Veidekke ASA
Konsernadministrasjonen 20. sep.
Bentonitanläggning, Luleå
Byggherre: LKAB
Mark-, betong- och stålarbeten för
Bentonitanläggningen åt LKAB
Anleggstid: maj 2014 – december 2015
Kontraktssum: 129 MSEK
Roger Lund
Veidekke Entreprenør
Region Nord/Vest
12. sep.
Erling Rasmussen
Veidekke Entreprenør
Region Øst
24. sep.
Ove Konrad Nanser
Veidekke Entreprenør
Region Øst
16. sep.
Stig Storø
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
24. sep.
Jonny Bertilsson
Veidekke Entreprenad
Anläggning Öst
16. sep.
Jesper Larsen
Hoffmann
John Wester
Veidekke Entreprenad
Bygg Syd
24. sep.
Ansatt i 25 år
Anders Öhrberg
Veidekke Entreprenad
Bygg Syd
24. sep.
Jan Egil Arnesen
Veidekke Entreprenør
Region Øst
17. juli.
Lise Dorit Holthe
Veidekke Industri
Drift og Vedlikehold
29. sep.
Knut Erling Velde
Veidekke Entreprenør
Region Nord/Vest
31. juli.
Hoffmann
Region Teknik
Patric Karlsson
Veidekke Entreprenad
Bygg Stockholm
30. sep.
Bjørn Vidar Madsen
Veidekke Entreprenør
Region Øst
1. aug.
Jon-Atle Berger
Veidekke Entreprenør
Region Øst
1. aug.
Svanen har landat
i Malmö med Brf.
Barcelona.
Veidekke entreprenør
Region Øst
Gladengen Park, Oslo
Byggherre: Gladengveien DA
Boligblokk på 6-7 etasjer, 56 leiligheter.
BTA 7 000 m2
Anleggstid: mars 2014 – 4. kvartal 2015
Kontraktssum: 113 MNOK
Rykkinn skole avdeling Berger,
Bærum
Byggherre: Skuleveg AS
(OPS-avtale med Bærum kommune)
Ny barneskole med miniidrettshall
og stort utendørsanlegg
Anleggstid: august 2014 – august 2016
Kontraktssum: 196 MNOK (inkl.
byggelånsfinansiering)
Veidekke entreprenør
Region Syd
Strømsø Senter, Drammen
Byggherre: Strømsø Senter
Tilbygg og ombygging av eksisterende
senter, nytt parkeringshus
Anleggstid: mars 2014 – mars 2015
Kontraktssum: 142 MNOK
48
Block Berge Bygg
Expro – Risavika i Sola kommune
Byggherre: Ringholm 1 AS
Kombinasjonsbygg bestående av
­kontorbygg i tre etasjer og verkstedbygg
Anleggstid: april 2014 –
september 2015
Kontraktssum: 150 MNOK
Veidekke Entreprenad
Region Bygg Syd
Barcelona, Malmö
Byggherre: Veidekke Bostad AB
Nybyggnad av 72 lägenheter för
­bostadsrätt samt nybyggnad av
­underjordiskt garage
Anleggstid: maj 2014 – december 2015
Kontraktssum: 90 MSEK
Sportsbyn, Malmö
Byggherre: HSB Sundsfastigheter
Nybyggnad av 128 lägenheter
för h­ yresrätt samt nybyggnad av
­underjordiskt garage
Anleggstid: augusti 2014 – mars 2016
Kontraktssum: 145 MSEK
Råby Lycka, Lund
Byggherre: Veidekke Bostad AB
Nybyggnad av 19 radhus för bostadsrätt
Anleggstid: april 2014 – mars 2015
Kontraktssum: 31 MSEK
Veidekke Entreprenad
Region Bygg Syd
RTR New Facility, Göteborg
Byggherre: Rosemount Tank Radar
Properties AB
Nyproduktion av en kontors- och
produktionsbyggnad som utformas i två
sammanlänkade byggnader på en total
yta av cirka 17 000 kvm i Mölnlycke
Företagspark.
Anleggstid: august 2014 – januari 2016
Kontraktssum: 190 MSEK
Veidekke Entreprenad
Region Anläggning SydVäst
Vindkraftpark Skalleberg, Hjo
Byggherre: Eolus Vind AB
Projektering och byggnation av vägar,
kranplatser, kablage och fundament för
10 vindkraftsverk, Hjo kommun.
Anleggstid: mars 2014 –
september 2014
Kontraktssum: 21 MSEK
Veidekke Entreprenad
Region Anläggning Öst
Lyngby Center Brand, 2800 Kgs.
Lyngby
Byggherre: Steen & Strøm Danmark A/S
Opdatering af brandstrategi i centeret
Byggetid: april 2014 – september 2015
Kontraktssum: 23 MDKK
Hoffmann
Region Vest
Fredriksbjergbyggeriet, Aarhus
Byggherre: Aarhus Kommune
Opførelse af ny skole til 920 elever,
ny børnehave og Frederiksbjerg
ungdomsklub
Byggetid: mai 2014 – mai 2016)
Kontraktssum: 219 MDKK
60 år
24. sep.
Lars-Olof Zackrisson
Veidekke Entreprenad
Bygg Väst
1. juli.
Magne Øyvind Antun
Veidekke Entreprenør
Region Nord/Vest
2. aug.
Lena Larson
Veidekke Entreprenad
Anläggning Öst
2. juli.
Svein Erik Nilsen
Veidekke Entreprenør
Region Nord/Vest
7. aug.
Per Olav Pladsen
Veidekke Entreprenør
Region Øst
3. juli.
Thomas Jordheim
Veidekke Entreprenør
Region Øst
8. aug.
Gudmund Lien Bjørnstad
Veidekke Entreprenør
Region Øst
3. juli.
Per Magne Tysseland
Veidekke Entreprenør
Region Nord/Vest
21. aug.
Svein Runar Strandbråten
Veidekke Entreprenør
Region Syd
6. juli.
Cato Stende
Veidekke Entreprenør
Region Øst
21. aug.
Malte Niclasson
Veidekke Entreprenad
Central stab/Tillväxt
6. juli.
Sverre Norheim
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
30. aug.
Tore Harald Menne
Veidekke Industri
Kompetansesenter
8. juli.
Alf Flørenes
Veidekke Entreprenør
Region Syd
18. sep.
Steinar Aske
Veidekke Entreprenør
Norske Stålbygg
17. juli.
Thomas Fløisbonn
Veidekke Entreprenør
Region Øst
18. sep.
Kjell Ytterbø
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
19. juli.
Øystein NestorOlsen
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
21. sep.
Odd Roar Skjelbred
Veidekke Industri
Pukk og Grus
19. juli.
Magnar Håkstad
Veidekke Industri
Region Nord
20. juli.
Jan Windt
Veidekke Entreprenør
Region Øst
20. juli.
Vidar Østli
Veidekke Entreprenør
Region Øst
21. juli.
Bengt-Owe Nilsson
Veidekke Entreprenad
Bygg Väst
25. juli.
Tore Hauge
Veidekke Entreprenør
Region Anlegg
27. juli.
Lars-Erik Pettersson
Veidekke Entreprenad
Anläggning Öst
7. aug.
Tore Öhman
Veidekke Entreprenad
Tunnel & Bergrum
9. aug.
49
ETC. historie
Eksponert
Veidekkes styre
fra 1981-1982 var
noe mer manns­
dominert enn dagens
Veidekke-styre.
tilbakeblikk
til 1981 og 1982
Tekst Ane SangneS
I
hadde Veidekke til
sammen 520 ansatte og
en omsetning på 321 millioner kroner. Veidekkes
styre 1981-1982 bestod av, fra
venstre: Arne Haaland, Fritz
Lorck, Odd E. Johnson, Johs.
Krogvig, styreformann Jens
Wisløff, Anton Zeiner, Bjarne
Melbye og Magnus Holden.
Her er noe av det som
skjedde­i 1981 og 1982:
I 1981 fikk Veidekke oppdraget med å bygge Mesna
kraftverk på Lillehammer, selskapets første entreprise av et
totalt kraftverk. Mange industri­
utbyggingsprosjekter ble utsatt
på grunn av svake markedsforhold i eksportindustrien, og utbygging av boligfelt utgjorde en
økende andel Veidekkes ordrereserve. En rekke nye boligfeltprosjekter ble igangsatt. I 1981
ble Terje R. Venold ansatt som
selskapets økonomisjef.
I 1982 startet byggingen
av Alta kraftverk, bygge­
tiden var syv år. Utbyggingen
var teknisk krevende under
­vanskelige klimatiske forhold
på ­Finnmarksvidda. Prosjektet
var politisk svært omstridt, og
under parolen «La elva leve» ble
det i anleggsperioden gjennomført store protester på anlegget.
På Kårstø begynte arbeidet­
med å bygge gasstanker for
­Statoil. Oppdraget ble utført i
arbeidsfellesskap med fire a­ ndre
firmaer. •
1981
50
51
FOTO VEIDEKKE ASA
Kilde: Veidekkes 75-årsjubileumsbok
Fra brostein til børs.
Returadresse:
Veidekke ASA
Postboks 505 Skøyen
0214 Oslo
i Veidekke
bygger vi
hverandre
I Veidekke er involvering viktig, og gjennom tett
samarbeid med kunde, partnere og gode rådgivere
i hele byggeprosessen sikrer vi gode resultater. Les
mer på veidekke.no, veidekke.se og hoffmann.dk.
52