Transcript Veidekke Magasin nr. 3- 2011

Magasin
Nr. 3 – oktober 2011
Tema: HMS
Kenneth Johannessen (20) mistet fingertuppene på jobb i Veidekke. For mange
andre har det gått enda verre.
Bedriftsmagasin for Veidekke ASA
Tett på Innhold
Konsern
2 Leder
3 Resultater andre kvartal
3 Asfaltlag i beste sendetid
3 Markedskommentar
4 Aksjer til ansatte – i år med jubileumsrabatt
Det er aldri trygt
å ”skulle bare…”
HMS
5
6
7
10
12
13
14
16
18
Mikael Lidström vant HMS-prisen
Distrikt Oslo på HMS-samling
HMS-veckan i Sverige
Kenneth ”skulle bare”
Sikkerhed sidder mellem ørerne
God utvikling i Norske Stålbygg
Risikovurdering på alle prosjekter
Måler støv for bedre arbeidsmiljø
Sikkerhet på vei spesielt viktig
Aktuelt
20 Geodesifaget mot 2015
21 Miljøtilsyn gjennomført på asfaltfabrikkene
22 Kremmertorget Breeam-klassifisert
24Kremmertorget:
HMS-logistikken en utfordring
25 Dynamiske APD-planer
26 Kundetur med fokus på sikkerhed fra start
til slut
28 Mer komplekst blir det ikke
29 Enkel og snabb information med Infoline
30 Satser i jernbanesporet
31 iPads sparer tid, penge og mange skridt
Eiendom
32 Nordens första Svanenmärkta flerbostadshus
Nye oppdrag
34 Nye oppdrag
34 Nye norske regler om fraværsoppfølging
Jubilanter
35 Jubilanter i 4. kvartal 2011
Baksiden
36 Building Blocks
HMS-uka er over for denne gang, men det gjelder ikke HMSarbeidet i Veidekke. Helse, arbeidsmiljø og sikkerhet er noe vi må
ta med oss inn i hver eneste arbeidsoperasjon vi gjør – enten vi
beveger oss blant store maskiner, arbeider høyt over bakkeplan,
eller gjør de samme statiske bevegelsene på et kontor gjennom
hele dagen. Mange situasjoner har et risikoelement i seg, og
de må vi vurdere fortløpende. Men ideelt sett – og her kan vi
bli enda flinkere – skal helse, miljø og sikkerhet inngå som et
grunnleggende premiss når vi begynner planleggingen av jobben vi skal gjøre.
Som anleggsleder for Veidekkes kontrakt på Operaen for
noen år siden hadde jeg ansvar for mange menneskers sikkerhet, det gjaldt både andres og min egen. Nettopp derfor vet jeg
akkurat hvor vanskelig oppgaven med helse, miljø og sikkerhet
mange ganger er – og også hvor lett den kan være. Av og til
handler det om å gjøre arbeidsplassen sikrere bare ved å tenke
seg om en ekstra gang, mens det i andre tilfeller er daglig øvelse
på rutiner og endrede handlingsmønstre som gir resultater.
Helse, miljø og sikkerhet er ikke noe vi kan velge å ta hensyn
til eller ikke når vi står midt oppe i jobbsituasjonen – det skal
være en integrert del i arbeidsdagen vår. Risikovurdering i alle
former skal være spesielt viktig for arbeidet vårt i Veidekke framover. Og når vi tenker risikovurdering, er det viktig å begynne
allerede i prosjekteringsfasen. Selv om vi har dårlig tid og presset er stort, må vi våge å stille spørsmål som: Kan vi løse denne
oppgaven på en enda sikrere måte?
I anledning HMS-uka laget vi fra konsernets side en HMSfilm. Filmen heter ”Skulle bare…”, og jeg oppfordrer alle til å
se den og bruke den for videre diskusjon rundt sikkerhet på
arbeidsplassen. Det å ta en snarvei kan virke enkelt i øyeblikket,
men det kan dessverre få store og uheldige konsekvenser, både
for den som tar snarveien og for andre. Du finner filmen på våre
nettsider og på intranettet.
Les også reportasjen om Kenneth Johannessen på side
10 - 11 i dette nummeret av Veidekke Magasin. Kenneth er en av
dem som har opplevd å skade seg på jobben – en skade som han
også har fått merker av for resten av livet.
Vi har mange i Veidekke og hos samarbeidspartnerne våre
som er veldig flinke til å ivareta alles helse, miljø og sikkerhet.
Likevel – sett i lys av skadestatistikken vår – er vi nødt til å bli
enda bedre. Verken jeg selv eller du som leser dette, har lyst til å
bli en del av skadestatistikken det kommende året. Pass på deg
selv og de du har rundt deg.
Jeg er ansvarlig for HMS i Veidekke – og det er du også. n
Forsidebilde:
Bente Lillestøl
Konserndirektør HR, HMS og Miljø
Veidekke ASA
Hoffmann A/S
Veidekke Sverige AB
Hovedkontor
Postadresse: Postboks 505 Skøyen
N-0214 Oslo
Besøksadresse: Skabos vei 4
Telefon: + 47 21 05 50 00
Telefaks: + 47 21 05 50 01
e-post: [email protected]
Hovedkontor
Postadresse: Fabriksparken 66,
DK-2600 Glostrup
Besøksadresse: Fabriksparken 66
Telefon: + 45 43 29 90 00
Telefaks: + 45 43 43 34 22
e-post: [email protected]
Stockholmskontor
Postadresse: Box 1503
S-172 29 Sundbyberg
Besøksadresse: Löfströms Allé 7
Telefon: + 46 8 635 61 00
Telefaks: + 46 8 635 61 99
e-post: [email protected]
Veidekke Magasin
Ansvarlig redaktør: Kai Krüger Henriksen
Redaktør: Ane Sangnes
e-post: [email protected]
Redaksjonsutvalg: Gunvor Bergan,
Øystein Gundersen, Steinar Krogstad,
Per Inge Linnerud, Kjetil Nyseth, Ole R. Paulsen,
Lasse Vollesen og Åsa Edman
Kontakt for Veidekke Magasin:
Lasse Vollesen
e-post: [email protected]
Kontakt for Veidekke Magasin:
Åsa Edman
e-post: [email protected]
Foto: Veidekke ASA
E
LJØM RKET
MI
Layout og trykk: Comitas
41
2
22
Kenneth Johannessen skar av seg fingertuppene på jobb i Veidekke.
09
Trykksak 7
Konsern
Tett på
Økt aktivitet og godt
resultat i andre kvartal
Omsetningen i andre kvartal økte med 9 % sammenlignet med fjoråret,
og ordrereserven hadde økt med 14 % ved utgangen av første halvår.
”Resultatene viser god utvikling innen boligmarkedet, men også marginpress for entreprenørvirksomheten. Alt i alt gir andre kvartal et godt grunnlag for
Veidekkes videre utvikling”, sier konsernsjef Terje R.
Venold i en kommentar.
Tallenes tale
I følge segmentregnskapet, var Veidekkes omsetning
i andre kvartal 4 634 mill. kroner mot 4 327 mill. kroner i andre kvartal 2010. Resultat før skatt ble 390 mill.
kroner mot 163 mill. kroner i fjor. Resultat pr aksje var
kr 2,40 sammenlignet med kr 0,90 på samme tid i fjor.
Ordrereserven i konsernets entreprenørvirksomhet
var på 13,9 mrd. kroner ved utgangen av juni måned
mot 12,3 mrd. kroner på samme tid i fjor.
Entreprenørvirksomheten
Den positive utviklingen i bygg- og anleggsmarkedet
i Skandinavia fortsatte i andre kvartal, og Veidekkes
ordrereserve økte med 8 % i løpet av kvartalet. I
den norske virksomheten var resultatet imidlertid
preget av fortsatt marginpress samt nedskrivning på
et større prosjekt. I Sverige økte omsetningen med
30 %, og resultatmarginen ble på 3,2 %. Omsetningen
i den samlede entreprenørvirksomheten i andre kvartal var 3 672 mill. kroner og resultatet var 73 mill.
kroner. I fjor på samme tid var omsetning og resultat
henholdsvis 3 294 mill. kroner og 110 mill. kroner.
Eiendomsutvikling
I boligmarkedet har den gode utviklingen fra 2010
fortsatt, særlig i de store byene. For Veidekke har
dette ført til en markant aktivitetsøkning og resultatforbedring. I tillegg fikk Veidekke en resultateffekt på
133 mill. kroner gjennom kjøpet av det nederlandske
firmaet Bouwfonds’ aksjer i Bouwfonds Veidekke
AB. Ved utgangen av andre kvartal hadde Veidekke
Eiendom 1 158 boliger i produksjon, sammenlignet
med 614 på samme tid i 2010. I alt ble det solgt 178
boliger i løpet av kvartalet mot 159 i samme periode
i fjor. Omsetningen for Veidekkes eiendomsvirksom-
het endte på 377 mill. kroner, og resultatet ble 177
mill. kroner. Til sammenligning var omsetningen i
andre kvartal i fjor 306 mill. kroner og resultatet 13
mill. kroner.
Industri
Samlet omsetning i Veidekke Industri i andre kvartal
ble 827 mill. kroner mot 849 mill. kroner på samme tid
i fjor. Resultatet ble 161 mill. kroner, mens det var 48
mill. kroner året før. Salget av Veidekke Gjenvinning
ble gjennomført i juni måned, og det ga en resultateffekt på 109 mill. kroner. I asfaltvirksomheten gikk
både omsetning og resultat noe ned, men det ble
kompensert av virksomheten innenfor pukk og grus
og veivedlikehold. n
Tekst: Helge Dieset/Gunvor Bergan
Asfaltlag i beste sendetid
Se Veidekkes asfaltlag på norsk TV2 søndag 8. oktober kl 18.00.
TV2 i Norge har et populært program der
TV-pastor Egil Svartdahl prøver seg i forskjellige
yrker. I slutten av august var han med på å legge
asfalt to netter i Oslo, og nettopp dette programmet blir sesongpremieren for høstens serie.
Fokus i programmet er i stor grad Svartdahls
møte med teamet, skildring av samholdet og
tonen som er der, hva de han blir kjent med tror
på, og hvilke historier de bærer med seg. Her er
TV2s egen forhåndsomtale av programmet:
”Hvem er folka som fikser veiene mens vi
andre sover? Pastor Egil Svartdahl er nysgjerrig
på gutta i Veidekke, og tar nattskift som asfaltarbeider i sesongens første program av ”Pastor på
prøve”. I det dunkle lyset fra gatelyktene jobber
laget seg frem meter for meter i en kamp mot
klokka og den oljete asfalten. Dette er hverdagen
til den sammensveisa gjengen som ofte ser mer
til hverandre enn til familien sin. Men kvinnfolk er
likevel et stort tema, og noen strekker seg lengre
enn andre for sine kvinner. Egil møter blant annet
Bas i Veidekke Asfalt Stein Are Kornbakk er
en av dem som samtaler med TV-pastor Egil
Svartdahl på norsk TV2 søndag 8. oktober.
Stein Are Kornbakk som går i lære for å bli katolikk så han kan få gifta seg med sin Maria”. n
MARKEDSKOMMENTAR
Rolf Albriktsen
Markedsutsikter
i usikre tider
Siden vi la frem forrige konjunkturrapport i mars
med til dels optimistiske prognoser, har nesten
alle internasjonale rapporter meldt om land som
har problemer med statsfinansene, land som er
på konkursens rand og svake arbeidsmarkeder i
USA og Europa. I tillegg sitter politikerne uten å
vite hva de skal gjøre eller er i stand til å enes om
tiltak. Handlingsrommet i finans- og pengepolitikken er lite. Dette skaper usikkerhet, og risikobildet
blir uklart. Det fører til at finansinstitusjonene øker
risikopåslaget når de låner til hverandre eller til
andre investorer. Husholdningene blir usikre om
fremtiden og holder tilbake på forbruket, og investorene blir reddere for å investere. Aksjemarkedet
har reagert med å falle. Hvordan reagerer bygg- og
anleggsmarkedet på denne usikre situasjonen?
Norsk økonomi utvikler seg fortsatt sterkt.
Arbeidsledigheten har falt og er nede på et lavt
nivå. Husholdningenes økonomi er god, og realinntektene øker med rundt 3 % i år og neste år.
Rentenivået er lavt og kronekursen er sterk. Det
har gjort at vi for 2011 ikke har sett grunn til å
endre prognosene. BNP ventes å vokse med 3 % i
år og neste år. De samlede bygg- og anleggsinvesteringene øker i år med om lag 5 %.
Boligbyggingen ventes å ende rundt 27 000
meldte igangsatte boliger. Vi hadde en relativt
optimistisk prognose for boligmarkedet med en
vekst på 10 % for brukte boliger i blokk. Vi ligger
an til å nå disse veksttallene. Det meldes også om
mange på visning og kort omsetningsfrekvens.
Tilbudet av brukte boliger er fortsatt begrenset
og bidrar til veksten i boligprisene. Dette bildet
bekreftes også av tallene fra OBOS, som viser en
årlig vekst i boligprisene på rundt 12 % i august.
For neste år forventes en lavere vekst i boliginvesteringene og investeringene i private yrkesbygg,
gitt at uroen i finansmarkedene fortsetter. Dette
kompenseres med økende vekst innen anlegg og
offentlig byggevirksomhet.
Svensk økonomi er mer følsom for svingninger
i internasjonal økonomi. Dette har gitt seg utslag
i noe lavere produksjon og investeringer, mens
forbruket fortsatt holdes oppe. Bygg- og anleggsinvesteringene ventes å vokse mindre enn hva vi
trodde ved fremleggelsen av konjunkturrapporten
i mars. Antatt vekst i 2011 er på vel 3 % mot 7 %
som lå inne før.
Det er tre forhold som bidrar til lavere vekst:
Boliginvesteringene vokser betydelig mindre enn
antatt, anleggsinvesteringene vokser mindre ved
at prosjekter er forskjøvet i tid og veksten innen
private yrkesbygg blir noe lavere. Offentlige bygg
vokser omtrent som antatt. Boligprisene har vært
på vikende front de siste månedene, med nedgang
i alle regioner. Mye av dette skyldes strengere
krav til boligfinansieringen og generelt mindre
optimisme. Selv om veksten blir mindre, anser
vi fortsatt markedet i Sverige som godt. For 2012
forventes en vekst på rundt 4 % som følge av bedre
anleggsinvesteringer.
Det danske bygg- og anleggsmarkedet utvikler
seg fortsatt på lavt aktivitetsnivå. Vår anslåtte
vekst på 3 % for 2011 ligger fast. Dette er en vekst
ut fra et lavt nivå, som kommer som en følge av
bra aktivitet innen offentlig bygg- og anleggsvirksomhet. Boligmarkedet er fortsatt svakt og ventes
å være svakt i en god stund fremover.
Samlet sett ser vi for oss et godt marked for
2011, litt lavere vekst i 2012, men med stor usikkerhet. Vi holder øye med hva som skjer internasjonalt og hvilke konsekvenser det kan få for oss. n
Tekst: Helge Dieset Foto: Ane Sangnes
33
Konsern
Bildet er fra markeringen i juni av Veidekkes første 25 år på børs.
Aksjer til ansatte – i år med
jubileumsrabatt
Årets salg av aksjer til ansatte går av stabelen fra 4. til 18. november.
Som vanlig går tilbudet til alle som er fast ansatt i Veidekke eller i et
av våre datterselskaper. Siden det er 25 år siden Veidekke ble børsnotert, blir rabatten til ansatte i år økt fra 20 til 25 %.
- I Veidekke har vi stor tro på de
ansattes medeierskap. Det gir
større forståelse og kunnskap
om selskapet vi arbeider i, noe
som igjen gir økt medarbeiderinvolvering, engasjement og
positive resultater. Når over
halvparten av de ansatte er
medeiere, blir dette lagt merke
til av våre kunder og samarbeidspartnere, sier ass. finansdirektør Christopher M. Bjerke.
utbytte til aksjonærene, og de siste tre årene har
utbyttet vært kroner 2,50 pr. aksje, forteller Bjerke.
- Jeg håper at mange vil benytte seg av årets
jubileumsrabatt, særlig de som i dag ikke er aksjonærer. Er du usikker på ordningen eller har spørsmål
om tilbudet, kjøp og salg av aksjer, selvangivelse,
skatt, rabatter, bindingsperiode, VPS-konto eller
finansiering, er det bare å ta kontakt med ditt lokale
aksjekontor som kan hjelpe deg, avslutter Bjerke. n
Tekst: Helge Dieset Foto: Veidekke
Christopher M. Bjerke.
Høyeste avkastningen
- Siden børsnoteringen i 1986 har aksjonærene fått
en årlig gjennomsnittlig avkastning på 16 % gjennom kursstigning og utbytte. Dette er den høyeste
avkastningen av alle børsnoterte selskaper i Norge
i denne 25-årsperioden, og for de ansatte har det
således vært en svært god spareform. I Veidekke
blir minimum 50 % av årsoverskuddet utbetalt som
Dersom du allerede nå har spørsmål
om vår aksjeordning eller til årets
tilbud, ta kontakt med aksjekontoret
i ditt land.
Norge:
Marte Hoggen Bolsø
tlf. +47 21 05 74 19
[email protected]
4
Anne Cecilie V.
Eriksson
tlf. +47 21 05 74 47
[email protected]
Sverige:
Danmark:
Marie Hellman
tlf. +46 46 19 94 20
[email protected]
Bente Bøttern
tlf. +45 7620 3713
[email protected]
HMS
Mikael Lidström mottok prisen fra Terje R. Venold på konsernets HMS-dag. Foto: Ane Sangnes.
Mikael Lidström vant HMS-prisen
På konsernets HMS-dag den 12. september ble Veidekkes HMS-pris tildelt regionchef Mikael Lidström ved
Bygg Stockholm i Veidekke Entreprenad AB.
- Mikael Lidström har vist stort engasjement og har
god kjennskap til HMS-arbeid i praksis. Han går selv
foran som et godt eksempel, og involverer og motiverer både egne medarbeidere og samarbeidspartnere, sa konsernsjef Terje R. Venold da prisen ble delt
ut på Gardermoen.
I juryens begrunnelse ble det lagt vekt på at
Mikael Lidström gjennom systematisk og målrettet
arbeid over tid har ledet vei til svært gode HMSresultater. Under Lidströms ledelse har det vært
jobbet aktivt med utvikling og nytenking innen HMSområdet i Bygg Stockholm. Mange ulike tiltak har
blitt satt inn for å ivareta helse, arbeidsmiljø, trivsel
og ikke minst på sikkerheten. Lidström har et tydelig
proaktivt fokus, og han er opptatt med å jobbe for å
eliminere risiko i tidlig fase.
Veidekkes HMS-pris ble innført i 1997, og har
siden blitt delt ut hvert år som en anerkjennelse for
systematisk og planmessig arbeid for å fremme godt
arbeidsmiljø og redusere skader og fravær. Veidekkes
R6 vant Entreprenørs HMS-pris, og kom til finalen for utdelingen av konsernets
HMS-pris. Fra venstre: Verneleder Jacob Sandberg, prosjektleder Marianne W.
Haugen, hovedverneombud Ove Endresplass og verneombud Karl Christian
Martinsen. Foto: Ole R. Paulsen.
Skandinaviske HMS-dag på Gardermoen markerte
starten på konsernets HMS-uke som i år arrangeres
for første gang.
De to øvrige finalistene til Veidekkes HMS-pris for
2010 var Veidekke Entreprenørs byggeprosjekt R6 i
Oslo (Regjeringsbygg 6) og prosjekt ”Videndeling” i
Veidekkes danske virksomhet Hoffmann. n
Tekst: Helge Dieset
Prosjektet Vidensdeling vant Hoffmanns HMS-pris. Foto: Veidekke.
5
HMS
Tett på
Representanter fra tre ulike prosjekter
holdt foredrag om egne erfaringer når
det gjelder helse, miljø og sikkerhet.
Her deler Ida Bråten og Erik Økland
erfaringer fra Østensjø skole med
resten av salen.
Distrikt Oslo på
HMS-samling
Distrikt Oslo samlet alle i distriktet sal 1 på Colosseum kino på tirsdagen i HMS-uka.
Også 50 av samarbeidspartnerne stilte, og til sammen var rundt 400 mennesker
samlet for å høre ulike foredrag om helse, miljø og sikkerhet. n
66
Distriktsleder Hans Olav Sørlie foran Charlie Chaplin, som for
anledningen var korrekt antrukket i Veidekkeverneutstyr.
HMS
Tett
på
HMS-veckan i Sverige
Bygg Stockholm:
Rött kort gör att alla förstår
hjälm- och västtvång
Igor Juric är platschef på Region Bygg Stockholm. På bygget,
Gymnastik- och Idrottshögskolan, GIH, får de som inte har hjälm och
skyddsväst rött kort precis som i fotbollen.
– Det här är ett bygge som vi utför i samverkan med
Akademiska Hus om 120 miljoner kronor i volym och
som sysselsätter cirka 50 personer för tillfället.
Under HMS veckan har vi belyst ett tillbud som
vi har haft tidigare i projektet, vilket bland annat
förorsakade besök från bla Arbetsmiljöverket. En 1,2
ton tung sprängmatta for iväg cirka 40 meter vid en
sprängning. Vi har gjort en grundlig analys utifrån
HMS-droppen-perspektivet. Fanns något fel i projekteringen? Hade vi kunnat planera annorlunda? Var
alla skyddsåtgärder vidtagna? Slutsatserna har varit
entydiga: Inga formella fel var begångna, säkerhetszon om 100 m hade upprättats och orsaken till tillbudet var att berget var ovanligt sprickigt lokalt och
därmed svårbedömt, vilket gjorde att mattan for iväg
okontrollerat, berättar Igor.
– Det här tillbudet påminner en om att säkerhets-
rutiner och skyddsavstånd måste respekteras. Vi har
infört en del nya rutiner under HMS-veckan, som
ska leva vidare ända till dess att projektet är avslutat
nästa sommar.
Ett exempel är att vår entreprenadingenjör Lina
Björkman leder alla skyddsronder tillsammans med
mig, skyddsombudet och respektive UE. Det är inte
så vanligt att entreprenadingenjören deltar i skyddsronderna, men vår bedömning är att hon kan se med
friska ögon, sådant som vi andra kanske inte upptäcker.
Vi har också sammanställt en pärm med alla
underentreprenörers riskbedömningar samlade. Det
är ett bra sätt att få överblick över allas riskanalystänkande.
En klassisk fråga är den om hjälm och skyddsväst.
Alla vet vad som gäller, och ändå är det ibland svårt
Bygg Syd:
Riskbedömning måste
nötas in – om och om igen
- Den främsta risken ligger i att jobba på hög höjd, men även tunga
elementlyft skapar risker. Säkra ställningar, ordentliga skyddsräcken
och medvetenhet i varje moment är viktiga punkter i arbetsberedningen, säger platschef Mattias Carlberg.
I området Fullriggaren och kvarteret Skonaren,
Västra Hamnen i Malmö testas ett nytt byggsystem
för industriellt träbyggande. I nära samarbete med
Derome AB, som utvecklat och tillverkar systemet tillsammans med konsultföretaget Thyréns AB uppför
totalentreprenören Veidekke Entreprenad AB, Region
Bygg Syd flerfamiljshus på upp till fem våningar med
bärande stomelement i trä – totalt 69 hyresrätter och
bostadsrätter.
Väggelementen, som kan vara upp till åtta meter
På arbetsplatsen GIH i Stockholm har ”rött kortprincipen” införts.
att få medarbetarna att följa reglerna. Jag är ingen
vän av tjat, så därför har vi infört rött kort på bygget. Den som inte bär hjälm och skyddsväst får en
tillsägelse. Händer det igen, så visas rött kort och den
medarbetaren är avvisad från arbetsplatsen. Givetvis
sker detta under ordnade former och i samförstånd
med hans eller hennes arbetsledare.
Hittills har ingen blivit utvisad, säger Igor med ett
leende. n
Text: Peggy Häggqvist Foto: Veidekke
långa, kommer färdigisolerade och gipsade direkt
från fabrik. Färdiga bjälklagskassetter, med en spännvidd på drygt 5 meter likaså. Allt monteras på plats
och skruvas ihop och därefter kompletteras elementen med invändiga och utvändiga ytskikt. Ett miljöanpassat byggsätt, där i stort sett allt är återvinningsbart.
– Under HMS-veckan får vi löpande information,
berättar platschef Mattias Carlberg. Bland annat
tittar vi på de filmer som lagts ut på Intranätet. Vi
diskuterar gemensamt frågeställningarna utifrån vårt
eget projekt, gör arbetsberedningar avseende riskbedömning av olika moment samt ger i uppgift åt våra
arbetsgrupper att redovisa de svar man kommit fram
till.
– HMS-veckan är bra, tycker Mattias Carlberg. Det
är hög tid att sätta extra fokus på riskbedömning och
tydligare arbetsberedningar. Men frågan måste lyftas
gång på gång, för att påminna oss om farorna på
våra arbetsplatser. n
Text: Ann Straht
Bygg Väst:
En väckarklocka för säkerhetstänket
- HMS-veckan är en kanongrej, eftersom den sätter fokus på riskbedömning och det gemensamma
säkerhetstänkandet, säger arbetsledare Michael Gustafsson.
Veidekkes projekt Sahlgrenska i Göteborg drivs
som en samordnad generalentreprenad och omfattar total ombyggnad av 9 vårdavdelningar samt
personalutrymmen, arkiv, aula, foajé mm i två av
Centralkomplexets huskroppar. Allt ska stå klart i
november 2011.
Under HMS-veckan läggs extra fokus på att ge
mer betänketid avseende arbetsfördelningen och
hur olika arbetsmoment ska hanteras utifrån ett riskperspektiv, säger arbetsledare Michael Gustafsson,
Veidekke Entreprenad AB, Region Bygg Väst.
– Veckan blir en väckarklocka. Även om vi har
högt säkerhetsmedvetande överlag skadar det inte
att göra Veidekke ännu säkrare och tryggare, så att
ännu fler vill jobba hos oss.
– Det är viktigt att samtliga, både våra egna och
våra underentrenprenörer, är med i den diskussionen
och i de beslut vi fattar. Framförallt handlar det om att
skapa struktur och undvika kollisioner samt bedöma
riskerna för varje enskilt moment i processen.
Tyvärr kommer veckan i ett lite sämre läge, eftersom man befinner sig i slutfasen av uppdraget.
– Det hade kanske gett mer om vi varit mitt i
byggprocessen, resonerar Michael Gustafsson. Å
andra sidan finns det ju oftast risk för psykologisk
stress i slutskedet, därför att man snabbt vill ha alla
slutdetaljer på plats. Och då kan det vara bra att hålla
säkerhetstänket alert. n
Text: Ann Straht
77
Tett på
HMS
HMS-veckan i Sverige
Anläggning Öst:
Ombytta roller med friska ögon
På två stora vägbyggen på E18
utanför Stockholm har arbetsledare och skyddsombud gått
skyddsronder på varandras
byggen.
Urban Eriksson, Region Anläggning Öst, är platschef
på det stora vägbygget E210 på E18 vid Hjulsta utanför Stockholm. Strax intill jobbar Marcus Broström
som platschef för en annan del av utbyggnaden av
E18, E120. De båda platscheferna har genomfört ett
samarbete inom ramen för HMS för att motverka att
bli ”hemmablinda”.
– Vi har arbetat med ombytta roller! Våra killar
går skyddsronder på varandras arbetsplatser. Det är
ett bra sätt att se på ett projekt med friska ögon, man
riskerar annars att bli hemmablind, eftersom man
känner sitt eget bygge så väl, förklarar Urban.
Skyddsombud och arbetsledare från vägbygget
E210 har således gått skyddsronder på det intilliggande projektet E120 och vice versa.
– Att titta på en arbetsplats med friska ögon gör
det lite lättare att bedöma risker och upptäcka svagheter, menar Urban.
Skyddsronderna har ägt rum under HMS-veckan,
men är också något som alla parter tycker är väl värt
att arbeta med under hela produktionstiden.
På de båda arbetsplatserna är samverkan något
som tar sig uttryck även på annat sätt.
– Vi har anlitat polska underentreprenörer på
Skyddsombudet Jerry Ljunghaga på det stora vägbygget på E18 vid Hjulsta i norra Stockholm.
detta projekt. För att lära upp dem att motsvara de
regler som Trafikverket ställer, har vi varit i Polen för
att utbilda närmare 20 man på den polska firman med
hjälp av våra egna medarbetare och en tolk. Dessa
killar kan nu arbeta både på mitt och på Marcus
bygge, förklarar Urban Eriksson. n
Text: Peggy Häggqvist Foto: Nikolaos Karipidis
Tunnel & Bergrum:
- Vi vill öka den personliga
riskmedvetenheten
Vi startade HMS-veckan med ett stormöte tillsammans med yrkesarbetare och underentreprenörer. Temat var ”Den nya generationen
HMS-arbete”. Här lägger vi stort fokus på den personliga riskmedvetenheten.
Arbetschef Lasse Wilson leder tunnelbygget i HedeÄlvängen, ett infrastrukturprojekt som utgår från
Trafikverkets satsning ”Bana väg i Väst” som handlar
om förbättrad infrastruktur – inte minst från Oslo till
de västra och sydvästra delarna av Sverige. Parallellt
med väg 45 mellan Göteborg och Trollhättan byggs
både väg och järnväg.
– Här är Veidekke, region Tunnel & Bergrum,
underentreprenörer åt Peab, där vi bygger en järnvägstunnel. Totalt jobbar här 11 tjänstemän och 35-40
egna yrkesarbetare samt ytterligare ett tiotal UE.
Eftersom vi har skiftgående personal, har vi haft två
stormöten med cirka en veckas mellanrum. Fokus har
legat på den personliga riskmedvetenheten, säger
Lasse Wilson.
– Det som är speciellt, är att i princip hela dagen
ägnas åt HMS. Först är det ett stormöte där alla för
en dialog med varandra. Detta följs av en gemensam
skyddsrond, där ett tiotal personer går ut på arbetsplatsen. Det betyder att det är många, och helt nya,
ögon som tittar på och bedömer risker och säkerhet.
Resultatet redan efter det första mötet och skydds-
88
ronden är att vi har fått många nya infallsvinklar
på hur arbetet bedrivs, men också på till exempel
skyddskläder och andra mer ”vardagliga”, men ändå
viktiga, detaljer.
Efter skyddsronden samlades fem tjänstemän,
skyddsombudet, fem yrkesarbetare och vår KMAansvariga, Aliaa Eddnan Husein, för genomgång
och diskussioner. Vi fick många kreativa förslag på
förbättringar. Det har utmynnat i en åtgärdslista som
vi nu jobbar vidare med under hösten.
Vi som arbetar med tunnel och berg känner till de
stora och mest riskfyllda momenten i arbetet. Där har
vi redan väl fungerande system.
Då är risken å andra sidan större att vi kanske
kopplar bort säkerhetstänkandet när det kommer till
de arbetsmoment som vi upplever som mindre riskfyllda. Men de är också viktiga och det är främst där
som vi kan bli bättre, avslutar Lasse Wilson. n
Text: Peggy Häggqvist Foto: Veidekke
Stormöte under HMS-veckan i region Tunnel &
Bergrum.
Vad kan du göra för att förbättra
HMS-arbetet på ditt jobb?
Jan-Erik Petterssen:
- Man kan hålla bättre
ordning. Ligga bättre
med förstärkning av
berget i tunneln.
Lars-Göran Ohlsson:
- Jag kan vara mer
uppmärksam.
Tett
på
HMS
HMS-veckan i Sverige
Tobbe Andersson, Bosse Johansson
och Erik Alteryd.
Anläggning SydVäst, väst:
Säkerhetsmedvetandet ska
sitta i ryggraden
- Vi jobbar mycket med arbetsberedningar i våra projekt. Nu får vi chansen att lära oss ännu mer om riskhantering och vad man bör tänka på. Förhoppningsvis ska tänket så småningom finnas naturligt hos alla,
säger projektchef Mats Ek.
Sedan mars 2011 arbetar Veidekke Entreprenad AB,
Region Anläggning Väst på uppdrag av Trafikverket
med att bredda den befintliga E45:an till motorvägsstandard utanför Lilla Edet, sydväst om Trollhättan.
Uppdraget är en utförandeentreprenad och omfattar
en fyra km lång motorvägssträcka med tre trafikplatser och fem broar. Vägen går alldeles i utkanten av
samhället, vilket innebär en hel del trafik- och VAomläggningar.
– Även om vi följer alla säkerhetsföreskrifter,
innebär det naturligtvis alltid stora risker med att
arbeta så nära en hårt belastad trafikled, förklarar
projektchef Mats Ek. Under HMS-veckan kommer
vi varje morgon att samla samtliga arbetsgrupper
med arbetsledare, yrkesarbetare, grävmaskinister
och underentreprenörer för att gå igenom dagens
arbeten och göra en riskbedömning av de olika
momenten. I samband med detta tittar vi även på
sannolikheter och konsekvenser om det skulle hända
något, men framförallt vilka åtgärder vi skall vidta.
Efter denna vecka hoppas jag att riskbedömningen
blir en helt naturlig del av arbetsdagen.
Mats Ek uppskattar att ha en HMS-vecka regelbundet. Det behövs, säger han, eftersom det är en
process att få in risk- och säkerhetstänkandet hos
alla. Börjar man slappna av, så måste man på det
igen, för människan följer nog av naturen minsta
motståndets lag. n
Text: Ann Straht Foto: Veidekke
Anläggning SydVäst, syd:
Startskott för ännu bättre HMS-arbete
- Resultatet ska förhoppningsvis bli bättre riskanalyser och riskhantering i projekten. Det är alltid viktigt att
man identifierar riskerna och vidtar de åtgärder som krävs för att minimera antalet tillbud, säger arbetschef
Robert Torstensson.
Just nu anlägger Veidekke Entreprenad AB, Region
Anläggning SydVäst en ny, 230 meter lång betongkaj
för uppdragsgivaren Kemira Kemi AB i Helsingborg.
Projektet drivs som en totalentreprenad med ordersumma 34 MSEK och innebär ett omfattande betongarbete samt markarbeten i direkt anslutning. Risken
ligger framförallt i att man jobbar under vatten med
hjälp av dykare och med arbeten nära vatten.
– Skyddsutrustningen är extra viktig. Till exempel
måste alla som jobbar nära vatten bära flytväst för-
utom den sedvanliga skyddsutrustningen, berättar
arbetschef Robert Torstensson.
Inför HMS-veckan har arbetsgruppen upprättat
en handlingsplan utifrån vilken platscheferna sedan
tagit fram ett antal åtgärder som man ska fokusera på
under veckan. Bland annat går man noggrant igenom gjutningsarbetets olika moment avseende såväl
arbetssätt som utrustning.
– Samtliga platschefer har sedan egna arbetsplatsmöten under veckan med sina yrkesarbetare.
Underentreprenörerna är med i detta genom vårt
MI-arbete. Dessutom är vår beställare väldigt medveten om arbetsmiljöriskerna och det är ett krav att alla
som jobbar ska gå en särskild arbetsmiljökurs. Även
om HMS är något vi alltid jobbar med, så ger denna
vecka förhoppningsvis en nytändning och en extra
tankeställare. n
Text: Ann Straht
99
Tett på
HMS
1010
HMS
Tett
på
Helse, miljø og sikkerhet:
Kenneth ”skulle bare”
Kenneth Johannessen (20) mistet fingertuppene på jobb i Veidekke. For
mange andre har det gått mye verre. Et kort sekund av ubetenksomhet,
resulterte i en fingertupp for lite og fire ukers fravær fra tømrerjobben.
Det var en vanlig dag på jobben på Marienfryd
og Narvesenblokka tidligere i vår. Tømrerlærling
Kenneth Johannessen ”skulle bare” få jobben han
holdt på med fort unna, trodde han. For som regel
går det bra å ta en snarvei. Det gjorde det ikke denne
gangen. Nå vil han dele egen erfaring, slik at andre
kan unngå å gjøre den samme feilen.
Skulle skynde seg
- Det som skjedde, var at jeg skulle laste inn et parti
med hatteprofiler i heisen for å få dem noen etasjer
opp. Hatteprofilene var lengre enn heisen, så jeg
måtte ta dem inn luka for å få plass.
- Siden jeg bar profilene med
den skarpe kanten ned, skar
jeg av meg flere av fingertuppene.
Kenneth Johannessen delte
historien sin med hele Distrikt
Oslo på Colosseum kino i
HMS-uken.
- Det viktigste er å tenke seg om før man handler,
sier Kenneth. - Det fikk jeg lære på den tungvinte
måten.
Tøff start på karrieren
Kenneth startet i Veidekke som lærling for to år siden,
og i dag har han tatt fagbrev. Han vil gjerne dele
skadeerfaringen sin, slik at andre kan lære av hans
dyrekjøpte erfaring.
- Stress ned og bruk hodet, sier Kenneth. Vi har
verneutstyr for det meste, så det er bare å tenke seg
om, bruke det egnede verneutstyret og gjøre jobben
forsiktig. n
Tekst og foto: Ane Sangnes
I stedet for å gå og hente hanskene som han
egentlig skulle ha brukt mens han løftet hatteprofilene, skyndte han seg for å bli fort ferdig. Det angrer
han på i dag.
- Mens jeg bar inn profilene i heisen, kom det
andre som også skulle bruke heisen. Jeg ble nok litt
stressa og skulle skynde meg litt for å bli fort ferdig.
- Den siste pakka jeg bar inn, støtte på et hinder
inne i heisen, så den bråstoppet. Da dro jeg fingrene
over kanten på hatteprofilene, og siden jeg bar profilene med den skarpe kanten ned, skar jeg av meg
flere av fingertuppene.
Kenneth måtte sy ni sting, to av fingertuppene ble
sydd på igjen på legevakten, men langfingertuppen
mistet han for godt.
Stress ned
- Årsaken til ulykken var først og fremst stress. Det
hadde tatt meg fem minutter å gå og hente arbeidshanskene. Og hvis jeg hadde tenkt meg om, hadde
jeg vendt hatteprofilen 180 grader rundt, slik at ikke
den skarpe kanten vendte ned mot fingrene mine.
Skaden gjorde at Kenneth fikk to ukers alternativ
sykmelding. I praksis var han borte fra tømrerjobben
i fire uker.
Kenneth er glad for at han fikk beholde de fleste
fingertuppene etter hendelsen. Men langfingertuppen hans blir aldri helt som den var.
1111
HMS
Tett på
Torben Bjørk Nielsen og Demi
Iljazovski orienterede om kørekortordningen og styrede også
den efterfølgende debat.
Sikkerhed sidder mellem ørerne
Kørekortet til byggepladserne var bare ét af de tiltag, der var i fokus i Hoffmanns arbejdsmiljøuge.
Siden 2006 er der sket et markant fald i ulykkesstatistikkerne hos Hoffmann A/S, men i det seneste år er
kurven begyndt at flade ud. Det dur ikke, for målet er
et skadefrit Hoffmann.
Derfor blev der i Hoffmanns arbejdsmiljøuge i uge
37 sat ekstra fokus på sikkerhed, omtanke og adfærd
ved en række arrangementer.
- Vi har været på en lang rejse fra en H-værdi
på ca. 40 i år 2002 til nu en H-værdi på 4. En rejse,
vi ikke selv troede mulig, men som er lykkedes ved
megen involvering af medarbejdere samt inspiration
fra Norge. Personligt tror jeg, det bliver endnu mere
krævende at nå det sidste stykke vej til et skadefrit
arbejdsmiljø, men vi arbejder stenhårdt på det via
uddannelse og indførelse og efterlevelse af et obligatorisk kørekort på alle projekter. Vi skal simpelthen
have knækket kurven yderligere, så vi eliminerer
de sidste skader, siger adm. direktør Torben Bjørk
Nielsen.
Klip i kortet
Det kræver, at der tænkes utraditionelt. Det har
Hoffmann allerede gjort med stor succes netop ved
indførelsen af kørekortet til byggepladsen, som alle
Hoffmann medarbejdere uden undtagelse skal have
– fra chef til lærling, hvis de vil færdes på pladsen.
Fra salen kunne deltagerne stille spørgsmål til panelet.
1212
Kørekortkurset varer tre timer. Så får man kortet i hånden og et synligt klistermærke til hjelmen.
Kortet skal bæres hver dag på pladsen og forevises
på forlangende. Gør man noget sikkerhedsmæssigt
uforsvarligt får man et klip i kortet, og ved tredje klip
er det ud og et års karantæne fra Hoffmanns byggepladser.
Kørekortet er blevet så stor en succes, at man fra
næste år udvider det til også at omfatte underentreprenører på pladserne, der skal have et kursus, før de
får lov at opholde sig på stedet.
- Målet er, at det også skal omfatte bygherrer og
rådgivere på vores byggepladser. Alle skal involveres
og gennem den rette adfærd og de rette holdninger
være med til at tage ansvar for egen og andres sikkerhed, understreger Torben Bjørk Nielsen.
Byggepladsmøder
Der er i løbet af arbejdsmiljøugen holdt en række
byggepladsmøder rundt omkring i skurvognene. Alle
projektledere fik tilsendt en drejebog, som beskrev,
hvordan mødet kunne gennemføres. Ligeledes modtog de en invitation, de kunne dele ud på pladsen til
håndværkere og underentreprenører. Debatten gik
livligt på møderne, og der var generelt ros til kørekortet og stemning for, at også underentreprenørerne
skal inddrages.
Det var heller ikke kun håndværkerne og underentreprenørerne, der var inviteret – også funktionærer,
rådgivere og bygherrer havde fået buddet.
Paneldebatter
Ud over byggepladsmøderne har Hoffmann holdt
to åbent hus-arrangementer, hvor alle med berøring til byggeriet var inviteret og blev orienteret om
bl.a. kørekortet, hvad det har betydet, og hvorfor
Hoffmann nu vil have underentreprenørerne med i
ordningen.
Når man siger, at alle var inviteret, så omfatter det også bygherreforeningen, fagforeningerne,
Arbejdstilsynet og repræsentanter for Dansk Byggeri,
der i paneldebatten fik lejlighed til at fremlægge
deres syn på Hoffmanns kørekort og sikkerhed på
byggepladserne generelt. Også alle lærlinge og praktikanter i Hoffmann var inviteret, for de unge skal
vide, hvor vigtig den rette adfærd er på pladsen, så i
alt var der omkring 90 til stede i salen.
På Tagensbo Skole bød Torben Bjørk Nielsen og
regionsdirektør Demi Iljazovski velkommen, og gav
en orientering om sikkerhed på Hoffmanns byggepladser og kørekortordningen. Den efterfølgende
debat i panelet styrede de også. Fra salen kunne
deltagerne stille spørgsmål til panelet som bestod af
Peter Hougård Nielsen fra 3F, Søren Christoffersen
fra Danske Malermestre, afdelingschef Louise Pihl fra
Dansk Byggeri, sikkerhedsleder i Hoffmann Susanne
Nejst Lørup samt sikkerhedsrepræsentant Michael
Berg fra Hoffmann Anlæg Beton.
På Thors bakke i Randers deltog 50 personer
dagen efter i fællesmødet for Region Vest i skurbyens kantine. Søren Christoffersen fra Danske
Malermestre deltog også her, og desuden havde man
inviteret de implicerede på byggesagerne for DSB og
Åboulevarden. Også her foregik debatten og en livlig
dialog i et større forum med deltagelse af underentreprenører, funktionærer, bygherre i skikkelse af
Randers Kommune og håndværkere. Her bød Jørn
Harritz Poulsen, regionsdirektør i Vest velkommen,
mens Palle Priska, afdelingschef i Region Vest, havde
et spændende indlæg om sikkerhed i Hoffmann og
kørekortordningen.
Fælles kort i branchen
Et spørgsmål, der også blev berørt af paneldeltagerne, var, om det kunne være hensigtsmæssigt at
udvikle et fælles ID-kort for hele byggebranchen. Det
kunne dels identificere medarbejderen, og samtidig
indeholde information om uddannelse, supplerende
kurser, helbred osv. Altså oplysninger ud over dem
der giver retten til at opholde sig på pladsen.
Interessen i panelet var så stor, at Dansk Byggeri
sammen med Malerforbundet og 3F nu i fællesskab
vil arbejde hen imod et fælles ID-kort.
Vil skabe stolthed
- Under alle omstændigheder er det i alles interesse,
at ingen kommer til skade på jobbet. I Hoffmann har
vi besluttet, at vi ikke vil have alle og enhver ind på
byggepladserne. Man skal vide, hvordan man opfører sig sådan et sted, så man ikke er til fare for sig
selv eller andre. I øvrigt kan man mærke på en byggeplads, om der er styr på sikkerheden. Det skaber
større sammenhold, og medarbejdere føler sig mere
som en familie, der skal passe på hinanden. Jeg
håber, at det stykke vej, vi indtil nu er nået, vil skabe
en stolthed hos vores medarbejdere. Samtidig er det
med til at profilere Hoffmann som en virksomhed,
der adskiller sig fra den øvrige, danske byggebranche
som ”first mover” og nytænkende, fastslår Torben
Bjørk Nielsen. n
Tekst og foto: Karen Sloth
Tett
på
HMS
1,5 prosent sykefravær i andre kvartal:
God utvikling i Norske Stålbygg
I 2008 og 2009 hadde Norske
Stålbygg et totalfravær for håndverkere og funksjonærer på godt
over 10 prosent. I 2010 var fraværet nede på 3,2 prosent, og i
andre kvartal i år helt nede på
1,5 prosent for håndverkere og
funksjonærer til sammen. Det
handler om holdning og kultur.
Lavt fravær handler om kultur og holdninger, mener fra venstre: Per Arne Stange, anleggsleder Raymond
Løberg og daglig leder Lars N. Hjertås.
- De høye tallene skyldes nok mye langtidsfravær.
Vi er ikke flere enn at noen få gir stort utslag. Men
også korttidsfraværet har gått kraftig ned, og er
nå pr. andre kvartal på en halv prosent, sier daglig
leder Lars N. Hjertås. Han er på befaring og vernerunde sammen med HMS-ansvarlig Hege Jensen og
prosjektleder Anita S. Dreyer på nybygget for Rose
Eiendom i Hokksund med Rema 1000 som leietaker.
Hjertås understreker også at bedriften har jobbet
seriøst og målrettet med å få folk tilbake i jobb. Alle
som er blitt syke eller skadet og lenge borte fra jobb,
blir fulgt opp.
- Vi er gode til å etterleve dette og finne arbeidsoppgaver de kan utføre inntil de er i full vigør igjen.
Da montør Per Arne Stange ble utsatt for en trafikkulykke, ringte vi sykehuset umiddelbart for å høre om
det var noe vi kunne hjelpe med, sier Hjertås.
- De som er langtidssykmeldt, er jo interessert i
å komme i jobb igjen. I tida jeg drev og bygget meg
opp etter ulykken, dro jeg bort på kontoret og spiste
sammen med gutta, og etter hvert jobbet jeg litt frem
til kl. 12, så til kl. 14 og så forsiktig full dag. Jeg sto
litt fritt og det fungerte fint, sier Per Arne, som har 33
år bak seg i bedriften.
- Vi er bare 30 personer – omtrent som en stor
byggeplass i Veidekke – og mange av oss har, som
Per Arne, lang fartstid. Vi identifiserer oss med
bedriften og hva vi oppnår. Det er vel slik at hver
og en føler at den innsatsen vi gjør er viktig, mener
Hjertås.
Årets arbeidshelseundersøkelse viser at folk trives. Scoren er 6,0 av 7,0 mulige.
- Vi føler at vi trengs og at det er meningsfylt at
vi er her og at vi blir satt pris på. Er vi syke, så er vi
virkelig syke, legger Per Arne til.
- Jobber vi i nærområdet eller i dagpendleravstand, slutter vi kl. 13.00 på fredagene. Da bruker vi
gjerne den tida til nødvendige ærend, som tannlege,
og andre ”serviceting” som må gjøres i arbeidstida
Ligger vi ute, sender vi en fra laget på brakka en time
før vi slutter for å handle inn og forberede middag for
oss. Her i Hokksund bor vi på pensjonat og får servert
mat. Veldig bra når vi går langdag, sier Per Arne.
- H-verdien i Norske Stålbygg er på linje med
Veidekke for øvrig. Det hjelper med ”sikker jobb”analyse og bra tilgang til riktig utstyr. Bedriften scorer
høyt der også. SI-indeksen på prosjektene er i snitt på
over 20 for 1. halvår, noen plasser er den på 35, sier
Hjertås.
Bedre med IP
Bruk av involverende planlegging (IP) har fått folk til å
fungere veldig bra, underentreprenørene også. Noen
av dem sier faktisk at hvis ikke IP er inkludert i forespørselen, blir det en annen pris. Vi har sett at stort
fokus på IP gjør at scoren øker, ikke bare på planlegging og tilrettelegging, men også på trivsel. Det er
litt forskjellige teknikker på de forskjellige byggeplassene, og de som er best på involvering, scorer også
høyest på trivsel. Og dette henger også sammen med
sykefraværet, mener Hjertås. n
Tekst og foto: Ole R. Paulsen
Typisk Norske Stålbygg-produkt
Rema 1000-butikken i Hokksund, byens første, er et typisk
Norske Stålbygg-produkt, 1.100 kvadratmeter BTA, totalentreprise, gulv på grunn, stål bæresystem på punktfundamenter og ringmur, fasader i glass og sandwichelementer, tak av
isolerte stålplater. Byggetid fra påske til slutten av november.
Anleggsleder er Raymond Løberg. Bygget er det tredje for
Rose Eiendom/Rema 1000 i år. Norske Stålbygg bygger også
et tilbygg til Rema 1000’s sentrallager i Trondheim på 9.000
kvadratmeter BTA. Det opprinnelige er på 12.000 kvadratmeter, bygget av Norske Stålbygg i 2006.
Per Arne Stange til venstre, og anleggsleder Raymond Løberg skrur takplater. Daglig leder Lars N. Hjertås
titter over kanten på brystningen.
1313
HMS
Tett på
Trening i gjennomføring av daglig og løpende
risikovurdering, og vurdering av hjelpemidler. Foran
skjermen fra høyre: Alf Erstad, Roger Kleppe og Odd
A. Olsen leder temagjennomgangen. Casen er forskaling og støping av vegger. Fire – fem forskjellige
tavletekster ble vurdert som praktiske og
anvendelige hjelpemidler.
Risikovurdering på alle prosjekter
HMS-uken 12. – 16. september markerte startskuddet for HMS-risikovurdering etter en felles modell i alle
bygg- og anleggsprosjekter i Veidekke Entreprenør. Systematiske risikovurderinger er det første av flere
umiddelbare tiltak i ”Neste generasjon HMS” som har som delmål å komme under 50 skader i 2015 for alle
som arbeider i eller for Veidekke Entreprenør. Det innebærer i praksis at fire av fem skader skal bort,
sett i forhold til dagens nivå.
HMS-risikovurdering innebærer at alle på Veidekkes
prosjekter diskuterer sikkerhet hver dag, ved prosjektstart, ved starten av de forskjellige faser og
aktiviteter, ukentlig, daglig og løpende. Dette gjelder
egne ansatte, innleide og underentreprenører. Alle
skal involveres, men ikke i alt.
Hensikten er å skape et godt og naturlig rammeverk for planlegging av sikker og effektiv drift, og ikke
”enda en ting vi må gjøre”. Risikovurderingene skal
gjøres, og det vil derfor ikke bli målt antall gjennomføringer. Det vesentlige er å få god kvalitet i vurderingene. Det skal være nyttig.
Felles modell betyr ikke at alle prosjekter gjør
det helt likt, men at den felles modellen danner et
1414
utgangspunkt for lokale tilpasninger. Prioritert rekkefølge i gjennomføringen er egne ansatte og innleide. Underentreprenører bør gjennomføre det selv
og involveres etter hvert som distriktene er klare for
det. Mange distrikter anser seg klare allerede, og har
involvert underentreprenører fra start.
Daglig morgensamtale
Alle prosjekter vil heretter gjennomføre et daglig
morgenmøte/skiftmøte i lagene, samlet eller i grupper, gjerne ved arbeidsstedet. Hensikten med denne
daglige ”pep talken” er å få en kort, men god samtale
om det som skal gjøres den dagen, med dem som
skal gjøre arbeidsoperasjonene. I dette møtet disku-
teres sikkerhet, bemanning, kvalitet og hindringer.
Tidsbruket kan være fra noen få minutter til ti minutter, alt etter behov.
Morgenmøtet/skiftmøtet gjennomføres og ledes
av dem som skal gjøre jobben. Det kan og bør ivareta såvel sikkerhet, som ergonomi og produksjon.
Nå, i starten, anbefales fokuset å være kun sikkerhet.
Etter hvert bør det trenes på å finne en god balanse
mellom sikkerhet og produksjon. Hensikten er å gi
folk ansvar og skape initiativ. Det er ikke satt noe
krav om at morgenmøtet og personlig sikkerhetsrefleksjon skal dokumenteres, men de som ønsker å
dokumentere det, kan gjerne gjøre det. Noen enkle
hjelpemidler til dette er under utvikling. Tidsforbruket
Tett
på
HMS
Her diskuteres hvordan håndtere avvik, som var ett av fire temaer i gruppearbeidet. Hva skriver vi på RUHblokkene på de alvorlige avvikene, hva er alvorlig og hva er de største hindringene for å skrive avvik?
Jan Erik Lauritzen til høyre og Tore Nilsen ledet gruppearbeidet om temaet risikovurdering av fase med Kjeller
skole som case. HMS-risikovurdering kan meget vel kombineres med IP. Systematikken er den samme.
for morgenmøtet er inkludert i akkorden, noe som er
avklart mellom ledelse og tillitsmannsapparatet.
Personlig refleksjon
Risikovurdering innebærer også at hver og en, gjennom dagen, ved start av en arbeidsoperasjon personlig reflekterer over sikkerheten: Hva er det verste som
kan skje? Hva kan gå galt? Hva kan jeg gjøre for å
Engasjerte diskusjoner rundt hjelpemidler til
morgenmøtet.
hindre at det skjer? Er arbeidssted og arbeidsoperasjon ryddig og sikker? Finnes det en bedre løsning?
- Daglig og løpende risikovurdering er valgt fordi
det påvirker våre arbeidsprosesser. Det får alle til å
ta ansvar der og da når de selv kan påvirke, og det
bygger på noe vi gjør fra før, sa leder for Region Syd,
Helge Opedal, på Veidekke Entreprenørs kompetansesamling i slutten av august, da dette første umiddelbare tiltaket ble lagt frem til drøfting og trening i
arbeidsgrupper.
Opedal understreket også at daglig og løpende
risikovurdering er et praktisk tiltak som understøtter
og understøttes av Involverende Planlegging.
- Det gir effekt når alle snakker sikkerhet hver dag,
påpekte Opedal.
Nåsituasjonen
- Faktum er at 2010 var tredje år på rad at noen mistet
livet under arbeid for Veidekke Entreprenør. Veidekke
Entreprenør har rundt 250 skader pr. år. Det betyr at
hver dag blir én person skadet på våre byggeplasser.
Hver tiende dag blir én av våre ansatte så skadet at
vedkommende ikke kommer på jobb dagen etter –
det tilsvarer en H-verdi på 5. Veidekke har gjennom
de 10 – 20 siste år drevet et svært godt HMS-arbeid,
men i det siste har vi sett en utflating og dels økning
av skadenivået og ikke minst dødsulykker, sa Opedal.
HMS-risikovurdering med morgenmøte og per-
sonlig refleksjon er ett av flere tiltak som er rettet mot
det overordnede mål: Et skadefritt Veidekke og flere
gode arbeidsdår for alle.
Trening
På kompetansesamlingen, som var starten på lanseringen av risikovurderingen, ble det gjennomført
trening og erfaringsdeling gruppevis på fire områder:
Risikovurdering av fase, daglig og løpende risikovurdering, kvalitet på sikker jobb analyser (SJA) og
hvordan man håndterer avvik. Hjelpemidler som
tavler til morgenmøtet, notatark og notatblokker ble
drøftet og prøvd.
Hensikten med samlingen var å videreutvikle
lokale ressurspersoner som kan hjelpe og støtte
i distriktenes videre forberedelser, planlegging og
gjennomføring av HMS risikovurdering. Lokale ressurspersoner fra distriktet var invitert for å trene på
og diskutere hvordan en best gjør gode risikovurderinger på alle nivåer.
- Vi skal prøve og vi vil feile. Vi må etterspørre,
men vise tillit. Det er viktig at ledelsen er tett på,
slik at vi raskt føler at vi lykkes, sa Helge Opedal ved
avslutningen av kompetansesamlingen. n
Tekst og foto: Ole R. Paulsen
1515
HMS
Tett på
Måler støv for bedre
arbeidsmiljø
Pukk og grus setter nå i gang støvmåling for å bedre helsen og
arbeidsmiljøet for medarbeiderne. Støvmålere til alle fem distrikter er
kjøpt inn, og torsdag i HMS-uka fikk de ansvarlige fra hvert
distrikt opplæring i bruk av målerne.
- Støvmåleren, en DustTrak DRX, er enkel å bruke,
sier Tom Marstein som er KS/HMS-ansvarlig i Martin
Haraldstad.
- Fordelen med denne kontra de målerne vi har
brukt tidligere, er at denne måler flere verdier samtidig, både respirabelt støv (altså det fineste støvet
som kommer lengst ned i lungene) og totalstøv, sier
Tom.
Hans Petter Haugsrud med en splitter ny DustTrak.
1616
Støvete arbeidsplass
Bakgrunnen for støvmålingen er både nye krav fra
myndighetene gjennom Kvartsavtalen og naturligvis
et stadig ønske om forbedringer av arbeidsmiljøet i
Pukk og grus. Enkelte arbeidsoppgaver i pukkverket
er svært utsatt for støv, og det er viktig at dette kart-
legges. Hvert distrikt har nå fått sin egen støvmåler,
slik at rutinemessige målinger av støvmengder kan
begynne.
Varierer med været
- Nå setter vi i gang regelmessige målinger under
forskjellige forutsetninger, for deretter å sette i gang
tiltak, sier Tom Marstein.
Støvnivået på et pukkverk vil variere med været –
om det blåser, er tørt vær, regner osv.
- Dette er det viktig å finne ut av, slik at vi kan sette
inn de riktige tiltakene mot mulige forekomster av
kreftfremkallende støv. Det å få kartlagt dette, krever
en del målinger, og må gjøres både om sommeren og
om vinteren og i ulike værtyper, sier Tom.
Tett
på
HMS
Hans Petter Haugsrud fra Litra Grus (til venstre) måler støvnivået i møteromsstolen for å teste utstyret.
Enkelte arbeidsoppgaver i et pukkverk er svært
utsatt for støv. – Det er viktig å kartlegge dette,
slik at vi kan sette inn de riktige tiltakene mot
mulige forekomster av kreftfremkallende støv,
sier Tom Marstein som er KS/HMS-ansvarlig i
Martin Haraldstad.
Kartlegger systematisk
Bedriftshelsetjenesten i Veidekke har hatt en sentral rolle
i prosjektet. Oddveig Haugo
Altern har ansvar for Pukk og
grus.
- Det er cirka 12 prosent
kvartsinnhold i grunnen generelt i Norge, og på våre anlegg
varierer det mellom 0 - 65
prosent kvarts i steinmateriaBedriftssykepleier
let. Det fine kvartsstøvet kan
Oddveig Haugo Altern.
være lungekreftfremkallende,
og derfor må vi kartlegge
dette på en systematisk måte, sier bedriftssykepleier
Oddveig Haugo Altern.
- Bergarten er naturligvis ikke farlig så lenge fjellet
står urørt, men så fort vi knuser steinen, dannes det
større og mindre støvpartikler.
Til stede på opplæringen var Torbjørn Lilleås,
HMS-/HR-leder i Pukk og grus, Tom Marstein fra
Martin Haraldstad, Lars Merakerås fra Aasmund
Berg, Frode Herseth fra Hovinmoen, Eivind Herseth
fra Rambydalen, Kenneth Karlsen fra Steinkjer
Pukkverk, Hans Petter Haugsrud fra Litra Grus,
samt Geir Matthiasen og Oddveig Haugo Altern fra
Bedriftshelsetjenesten. n
Tekst og foto: Ane Sangnes
Lars Merakerås og Tom Marstein samkjører DustTrak-en med pc-en.
1717
Tett på
HMS
Veidekke Industri:
- Sikkerhet
Fra beredskapsøvelsen i Sandefjord i høst.
Fra beredskapsøvelsen. Bak fra venstre: Ole Chr. Vold, Dag Ivar Westrum, Hans Johan Kvist, Sigurd Lekven,
Johnny Eftang, Einar Næss Holm og Frode Malmstrøm fra SVV. Foran fra venstre: Linda Lillegård, Ole Gullik
Huslende, Vegard Gjone, Ole Gunnar Furulund og Omar Zebari.
Fikk testet beredskapen
I Asfalt og Drift og vedlikehold er ”sikkerhet på vei” hovedsatsningsområdet når det gjelder HMS.
I HG Asfalt fikk ett av asfaltlagene i Sandefjord testet beredskapen i en øvelse i slutten av august. Distriktet
gjennomførte også flere forebyggende sikkerhetsøvelser i løpet av HMS-uka.
- Rammen for øvelsen i Sandefjord den 30. august
var at en laborant som var ute for å ta prøver på
veien, ble påkjørt av en annen laborant som skulle
på befaring på laget. Den påkjørte laboranten ble
liggende i veibanen med omfattende skader, og så
skulle asfaltlaget øve på reaksjonsmønsteret som
bør følge en ulykke. Dette er en situasjon som man
dessverre kan komme opp i når man jobber ute på
1818
veien, og som det er viktig å trene på, sier Ole Petter
Andersen, distriktsleder i HG Asfalt.
Øvelsen ble gjennomført i regi av Region Sør med
deltagelse og observasjon fra regionsleder og HMSleder, samt en representant fra Statens vegvesen i
Vestfold.
- Varslingsrutiner og håndtering av utleggerlaget
på skadestedet fungerte bra. Øvelsen viste oss også
at det er viktig å trene på slike situasjoner, for de kan
inntreffe når som helst i det daglige arbeidet vårt, sier
Andersen.
Stort trykk i HMS-uka
I løpet av HMS-uka 12. – 16. september ble det gjennomført mange HMS-aktiviteter.
- Mandag i HMS-uka hadde vi morgenmøte i alle
Tett
på
HMS
på vei spesielt viktig
Forebygging av skader på vei er viktig i Asfalt og Drift og vedlikehold.
avdelinger med visning av filmer og informasjon til
folkene våre, sier Ole Petter Andersen, distriktsleder
og leder i HG Asfalt.
- Vi viste filmene ”Skulle bare…” og appellen med
Terje R. Venold, og i løpet av uka gjennomførte vi
dessuten åtte sikkerhetsvernerunder, syv ergonomiske vernerunder og ti brakkemøter i distriktet vårt. Vi
hadde møte med Skien Brannvesen for planlegging
av en øvelse på asfaltfabrikken i Skien, sier Andersen.
Ledelsen i HG Asfalt har også vært mer synlig i løpet
av denne uka enn vanlig, ved besøk på fabrikker og
ute på anleggene.
- Det er ekstremt viktig å fokusere på risikovurderinger på hver enkelt jobb, og dessuten å ta seg tid til
”HMS-minuttet” hver morgen før arbeidene starter,
avslutter Andersen. n
Tekst: Ane Sangnes Foto: HG Asfalt/Ane Sangnes
Forebygger skader med
”HMS-minuttet”
Mange i Veidekke Industri starter arbeidsdagen sin i bilen langt unna
avdelingsmøtet. Det personlige ”HMS-minuttet” skal derfor være en
daglig påminnelse om at det er viktig å gjøre risikovurderinger foran
hver jobb som skal gjøres.
- Det viktigste er rett og slett å tenke seg om en ekstra
gang før man starter på en jobb. Det trenger ikke ta
lang tid, men kan forebygge alvorlige hendelser, sier
Anne Karin Johannessen, som sammen med HMSgruppen i Industri, er en av dem som har hatt ansvar
for innføringen av ”HMS-minuttet”. n
1919
Aktuelt
Tett på
Stikningsansvarlig i Distrikt Oslo, Asle Gjøstein Resi, i engasjert fremførelse av stikningsmessige gevinster i BIM nå og i fremtiden.
Geodesifaget mot 2015
For 25. gang samlet hele geodesimiljøet i Veidekke seg til faglig oppdatering, erfaringsutveksling og for
å treffe kolleger fra hele landet og Skandinavia.
Det er over 130 ansatte innen stikningsfaget i Norge,
Sverige og Danmark, og Stikningskonferansen
samler dem som arbeider med oppmåling og avregning/masseberegning, FDV-dokumentasjon/as
built og kontraktsforhold i regioner og distrikter.
Stikningsingeniørene i Veidekke-konsernet utgjør en
stabil gruppe med svært lite gjennomtrekk. Det
ansettes mellom 10 og 15 nye hvert år.
Tre fokusområder
I perioden siden forrige samling har det faglige fokuset vært satt på tre hovedområder:
System og rutiner i forbindelse med revisjon av
stikningshåndboken og implementering av håndboken i styringssystemet.
Sterkere fokus på oppfølging og støtte fra den
sentrale Geodesiavdelingen til ingeniørene ute i
driften. Være mer synlige ute i prosjektene og bedre
oppfølging i alle faser.
Kompetanseheving i form av interne og eksterne
kurs. Det er laget et nytt, litt mer spesialtilpasset
grunnkurs i oppmåling for nyansatte, nyutdannede
ingeniører.
Veien mot 2015
Den største faglige utfordringen fremover for geodesifaget er bruk av BIM og samordningsmodellene
innen både bygg og samferdsel.
- Vi får en ny hverdag med 3D-modeller som medfører nye arbeidsmetoder og krav om videreutvikling
og kompetanseheving. Det er en utfordring, ikke bare
for geodesi i Veidekke, men for alle fag i hele entreprenørbransjen, sa stikningssjef Hallvard Holth.
- Det er viktig å få baser, formenn og anleggsledere opp på et nivå som gjør at vi best mulig kan
utnytte de fordeler BIM og samordningsmodellene
gir, fortsatte han.
Flere spesialiteter
Hallvard hadde også noen tanker om fremtidig organisasjon av stikningsingeniørene i Veidekke under
en felles paraply, en personalmessig samordning i
forhold til dagens modell hvor stikningsingeniørene
er spredt rundt om på distrikter og regioner.
- Vi må også vurdere å utvide kompetansegrunnlaget med flere spesialiteter; en egen prosjekteringsgruppe innen BIM og samordningsmodeller, en egen
scanninggruppe, en egen avregningsgruppe med
tanke på det som skjer i markedet innen BIM, scanning og arbeidet med målpriskontrakter, sa han.
Han hadde også tanker rundt rekrutteringen til
faget. Slik det er i dag, er det ofte tilfeldig hvem som
ender opp som stikningsingeniører.
- Vi må være mer målrettet. Kanskje skal vi sponse
noen studenter under utdanning. Kanskje skal vi
opprette en egen traineeordning tilpasset vårt fag, sa
Hallvard Holth.
Hva gjør du når du er god?
På forrige stikningskonferanse ble det laget en spørreundersøkelse ”Hva gjør du når du er god?” Det
kom inn en mengde svar, og de er nå samlet og konkretisert. En sammenstilling av de beste er utformet
som en plakat, som et innspill til alle i faget.
Leder for Geodesiavdelingen i Veidekke, Hallvard
Holth, åpner Stikningskonferansen 2011, den 25. i
rekken.
2020
Prosjektutfordringer
Å bygge de to 200 meter høye tårnene på
Hardangerbrua, som beveger seg opptil 10 cm, har
vært en spesielt utfordrende jobb også for stiknings-
Dette gjør stikningsingeniørene når de er gode.
faget, og jobben som er gjort ble presentert av stikningsleder Svante Hovland
E-22, Økern er et pilotprosjekt for praktisk bruk av
3D modeller innen samferdsel, og hva det har medført for geodesifaget, kunne Sindre Flakstad fortelle
om.
Gunnar M. Olsen fra Geodesiavdelingen tok for seg
kunstnerisk og kreativ bruk av Gemini Entreprenør,
som er hovedverktøyet som brukes for beregninger,
dokumentasjon og behandling av alle geodesidata.
Bruk av scanningdata blir stadig mer viktig for
innmåling, registrering og dokumentasjon av alt av
konstruksjoner, terrengsituasjon, veier, tunneler med
mer, og kreves i stadig større grad av byggherrene.
Scanning medfører en enorm mengde data og informasjon, og utfordringen for geodesifaget er å gjøre
best mulig nytte av alt dette.
Leverandører av programvare, maskinstyring og
instrumenter viste noe av det som kommer mot 2015.
Stikningskonferansen ble avsluttet med et besøk
på Forsvarets flysamling på Gardermoen, en fulltreffer i ordets rette overførte betydning. n
Tekst: Ole R. Paulsen Foto: Anders Rolseth
Tett på
Aktuelt
Miljøtilsyn
gjennomført
på asfaltfabrikkene
Klima- og forurensningsdirektoratet har nylig gjennomført
tilsyn av asfaltfabrikker over hele
landet. - Resultatene er generelt
gode, men det er selvfølgelig
alltid rom for forbedringer, sier
Geir Bartholsen som er fagansvarlig for asfaltfabrikkene.
Fylkesmannen har i samarbeid med Klima- og forurensningsdirektoratet (Klif) gått mobile og stasjonære asfaltverk over hele landet nærmere etter i
sømmene. Nye krav til bransjen trådte i kraft i januar
2010, og som en følge av dette, ble det i uke 35 og
36 gjennomført en rekke miljøtilsyn på asfaltfabrikker
rundt om i Norge.
- Testpiloten var i Skien
den 3. mai, da var både Klif
og fylkesmennene med på tilsynsrunden. Der fikk vi to avvik
og to anmerkninger, og etter
det dannet vi en gruppe som
jobbet ut en sjekkliste for de
andre asfaltfabrikkene, sier Geir
Geir Bartholsen.
Bartholsen.
- På bakgrunn av sjekklista
har vi forberedt oss på tilsynet på de andre fabrikkene, og dermed fikk vi allerede der mulighet til å
forbedre oss på mange felter, sier Bartholsen.
I forkant av tilsynet ble det blant annet gjennomført en risikovurdering på ytre miljø på alle Veidekkes
asfaltfabrikker i Norge.
- Det er veldig positivt at Klif
og fylkesmannen gjennomfører
tilsyn. Det er også bra at at tilsynene er varslet på forhånd, slik
at vi har kunnet forberede oss.
Vi har lært mye i prosessen, og
fått orden og system på mye
som vi kanskje ikke hadde like
Hans Ragnar
god oversikt over tidligere, sier
Braathen.
Braathen.
- Spesielt når det gjelder oppbevaring av farlig
avfall hadde vi en del ting å ta tak i i vår region, men
nå er alt dette på stell, sier Braathen.
Positivt med tilsyn
Tilsynet av fabrikkene ønskes også velkommen av
Hans Ragnar Braathen, HMS-/HR-leder i Veidekke
Asfalt, Region Sør.
Rom for forbedringer på kildesortering
Bernt Kristian Øye, HMS/HR-leder i Asfalt Region Øst,
har også gode erfaringer fra tilsynsrunden.
- Støy- og støvmålingene har vært gode, og kon-
Fra tilsynet hos Ullensaker Asfalt.
Lagring av ulike kjemikalier på asfaltfabrikkene ble gjennomgått på tilsynsrunden.
trollørene har vært imponerte
over styringssystemet vårt. Vi
hadde en støvmåling som lå
utenfor grenseverdien, og her
har vi iverksatt tiltak med utskifting av filter/poser og foretatt en
ny måling som vi fortsatt venter
på resultatet på. Vurderingene
Bernt Kristian Øye.
har vært ulike når det gjelder
om kjemikalier skal lagres utendørs eller innendørs, og vi ser at vi på verkstedene
må bli flinkere til å kildesortere farlig avfall, som lysstoffrør, sprayflasker og oljefilter, sier Øye.
- Konklusjonen av dette er at vi har god kontroll,
men at vi stadig må forbedre oss, blant annet på kildesortering. n
Tekst: Ane Sangnes Foto: Veidekke
I Region Øst fikk en av fabrikkene anmerkning fordi
amindunkene sto for nærme skogsområdet. Det
kunne dermed være fare for lekkasje ut i skogen.
Som en følge av tilsynet, er denne risikoen nå
fjernet.
2121
Aktuelt
Tett på
Stig Jostein Engen lekter ut for ny fasadekledning på eksisterende senterbygg. På
sakseliften Rune Pettersen (nærmest) og
Kristian Tronstad.
Nordens første Breeamklassifiserte bygg
Kjøpesenteret Kremmertorget i Elverum blir det første bygget i Norden som blir miljøklassifisert etter
Breeam-metoden. Målet er å oppnå nok poeng til sertifiseringen ”Very Good”, som er den nest høyeste
graden.
To av ingeniørene fra distriktskontoret i Moelv, Mikkel
Oustad og Stian Kopstad, har vært på kurs for å bli
godkjente Breeam-revisorer, og de har instruert byggeplassledelsen i gjennomføringen.
- I praksis betyr det at vi gjør mye av det samme
som vi vanligvis gjør på miljøsiden, men nå må vi
2222
dokumentere og fotografere det vi gjør, sier prosjektleder Alf Åge Svartvadet.
- Men med tanke på materialvalg og tekniske
fag gjør vi også mye som vi ellers ikke ville gjort.
For eksempel må materialer være miljøvennlige og
kortreiste. Alle former for edeltre er utelukket. Vi
monterer flere målere enn normalt på fjernvarme,
ventilasjon og CO2. Breeam forutsetter eksempelvis
at det skal være minimum 10 meter mellom avkast
og inntak på ventilasjonsluften, og det er det ikke så
lett å få til på et eksisterende kjøpesenter som skal
bygges om og utvides.
Tett på
Aktuelt
Hva er Breeam?
Breeam er en helhetlig tilnærming til et byggverks livssyklus i form av en miljøklassifiseringsmetode som er egnet som en kvalitetsreferanse.
Ordningen er frivillig, uavhengig og troverdig;
den er helhetlig, setter kunden i fokus og er
emnebasert.
Breeam er det eldste og mest brukte klassifiseringssystemet for bygninger på verdensbasis,
utviklet i 1988 og lansert internasjonalt i 1990.
Det er etablert et nettverk med mer enn 5.000
uavhengige revisorer over hele verden.
Nytteverdien ligger i reduserte energi- og
miljøbelastninger, økt funksjonalitet, fleksibilitet
og bestandighet, høyere brukertilfredshet, dokumenterte gode ytelser, bedre pantobjekt og økt
attraktivitet ved salg.
Breeam er en kvalitetsreferanse som skal
sikre best mulig miljøpraksis. I 2010 ble det
besluttet at Breeam skal tas i bruk i Norge.
Sertifiseringen skjer i to faser: Design og
ferdigstillelse. Det gis poeng i henhold til en
skjemagjennomgang på i alt 33 sider. Det er satt
minimumsgrenser for poeng for å oppnå de forskjellige sertifiseringstrinn. n
Et annet eksempel på Breeam-tiltak som gir
poeng, er at det skal være satt opp TV-skjermer rundt
om som angir rutetider for kollektivtransport.
- Prosjektet får poeng for bruk av fellestransport
for folka. Flere punkter i Breeam-sertifiseringen går
også på byggherren, sier Svartvadet.
Spennende om vi kommer i mål
- Det er jo litt spennende å jobbe med og å prøve å
tilfredsstille alle punktene. Det er mange av dem, og
vi vet ikke om vi får alle poengene som er nødvendig,
før dokumentasjonen har vært en runde i England.
Der får vi endelig ja eller nei. Vi har god hjelp av
konsulentfirmaet Golder Associates i Lier, som vi
rapporterer dokumentasjonen til. De har laget sertifiseringsmanualen på norsk. Den har 16 hovedpunkter
som omfatter helse/velvære, energi, transport, materialer, vann, areal med mer, sier Svartvadet.
- Som første prosjekt blir det en del merarbeid
med dokumentasjonen, ikke noe avskrekkende, men
for våre UE og leverandører er det ganske så upløyd
mark. Eventuelle nye prosjekter vil kunne bruke erfaringene og dokumentasjonen fra dette, sier han.
Svartvadet mener det er bra at Veidekke har kom-
met i gang med et Breeam-prosjekt.
- Vi må følge med i tida, men byggherren må se
fordelene. Det er byggherren som må ta beslutningen, slår han fast.
Byggherren bestemmer
Breeam-sertifiseringen av Kremmertorget kom etter
byggherrens ønske. I anbudet var det forespeilet
en annen type miljøsertifisering. Da Veidekke fikk
jobben, ble det besluttet å gå over til det systemet
som det norske lovverket etter hvert vil gå inn på. På
grunn av at prosjektet er todelt, med ombygging og
tilbygg, valgte man å legge seg på det nest høyeste
sertifiseringsnivået.
Kostnader
Breeam-sertifisering medfører økte byggekostnader.
Det Veidekke har i kontrakten, dekker ekstrakostnader
inntil en million kroner. Resten dekkes av byggherren.
Systemet er nytt, og det er derfor ingen fasit på kostnadene på dette prosjektet, sier Svartvadet. n
Tekst og foto: Ole R. Paulsen
Østen Strøm er Breeam-ansvarlig på Kremmertorget. Det er et 33 siders dokumenteringsdokument
som skal fylles ut i henhold til spesifikasjonene i den
store og lille permen han holder.
2323
Aktuelt
Tett på
HMS-logistikken en
utfordring
Det å bygge om og bygge på et kjøpesenter i full drift stiller prosjektet
overfor en rekke HMS-utfordringer. - Hovedprioriteringen er å skille
byggeplass og byggeaktiviteter fra publikum fysisk, sier prosjektleder
Alf Åge Svartvadet på Kremmertorget i Elverum.
Etablering av nytt himlingsskjørt for ny butikkfront
for Lindex. Det er avsatt areal til rømningskorridor
og nytt senterkontor bak butikken. På liften jobber
Gjermund Floden og Tom Erik Dyresen. Til høyre
prosjektleder Svein Åge Svartvadet.
På Elverum skal det bygges et nytt senter over eksisterende utendørs parkeringsareal og et tilbygg på
bakkeplan, samt renovering og ombygging av eksisterende senter innvendig og nye fasader utvendig.
- Vi besluttet derfor å dele prosjektet i to soner ved
å stenge halvparten av p-arealet ute og i kjelleren,
enveiskjøring på nedkjøringen til kjeller regulert med
trafikklys, kun bruk av lifter på fasadearbeide i stedet
for stillas, omhyggelig sikring med byggeplassgjerder låst i alle skjøter mot byggeplass og publikumsgangsoner. På denne måten holdt vi selve byggeplassen fri for folk. Dermed kunne vi sette opp tilbygget
som en lukket byggeplass ferdig til påsken i år. Så
flyttet vi over til den andre halvparten av p-arealene
og byttet plass med publikum så vi kunne gå igang
med nybygget, som vi holder på med å ferdigstille
nå, sier Svartvadet.
- Når prefab og LettTak er på plass, åpner vi hele
p-arealet, som nå er overbygget, og hele kjellerarealet med to kjørebaner. Når vi lukker ytterveggene,
sperrer vi av sonevis og arbeider fra sakselifter med
store plattformer, sier han.
- I eksisterende bygg er det også noen utfordringer. Alt av flislagte gulv er pigget opp på nattarbeid.
Tetting og avtrekksvifter er montert i løpet av fire
netter. Det skjer mye før og etter åpningstid. Der vi
arbeider på dagtid, deler vi fellesarealene mot publikum med gjerder og gangbroer som vi flytter med
oss. Oppgradering av butikkfrontene tas felt for felt
med skillegjerder, sier Svartvadet.
HMS er punkt på alle infomøter med alle aktører.
Alt verktøy oppbevares i trillecontainere. Materialene
til de enkelte posisjoner ligger på traller. Det skal ikke
Kremmertorget
Kontrakten er en kombinert totalentreprise på 91 mill.
kroner pluss arbeid for leietakerne, for om lag 8 mill.
kroner. Infrastruktur med veier og rundkjøring er en egen
kontrakt på 4,5 mill. kroner.
Eksisterende senter med p-kjeller ble bygget av
Veidekke i 2005. Nå bygges det dobbelt sett med søyler
på nye fundamenter i kjelleren. Søylene går gjennom
dekket over kjeller som bæring for nybygget over det
utvendige p-arealet. Nybygget kobles til eksisterende 2.
etasje. Nybygget er på 4.880 kvadratmeter. Tilbygget på
bakkeplan er på 520 kvadratmeter.
Nybygget oppføres med prefab søyler og ståldragere og hulldekker med påstøp. Yttervegger utføres i
tradisjonelt bindingsverk, men med 250 mm isolasjon
i henhold til Breeam-kravet. Ytterveggene er kledd med
panel beiset med jernvitriol. Taket er LettTak med 350
mm isolasjon i henhold til Breeam. Glassfeltene er levert
til høyeste energiklasse.
Bemanningen på topp er 15 egne håndverkere.
Byggestart var 18. august 2010. Ferdigstillelsen er delt.
Nybygget åpner i desember. En del av nåværende leietakere skal inn i nybygget, og de fraflyttede arealene blir
bygget om og skal være ferdige medio mars 2012. n
2424
Vidar Johannesen og Frank Berg (bakerst) pusser
Lecavegg mot ny trafostasjon. De legger også alt
av nye fliser på gulv og toaletter i eksisterende senter og nybygg. I alt ca. 4.200 kvadratmeter jobb på
knærne.
ligge noe å flyte i fellesarealene eller på det enkelte
arbeidssted. Prosjektet har null skader med fravær på
egne ansatte og de som arbeider for Veidekke. n
Tekst og foto: Ole R. Paulsen
Akruelt
Tett på
Dynamiska APD-planer:
Beställarna
är hänförda
En bild säger mer än tusen ord.
Om bilden är tredimensionell är
den ännu lättare att förstå. Är det
dessutom hur lätt som helst att
vid behov göra ändringar i bilden och att det hela inte ”kostar
skjortan”, ja då kan man tala om
Jackpot! Det handlar om ett helt
nytt sätt att göra APD-planer.
Vi träffar Emile Hamon, MI-specialist och verksamhetsutvecklare, samt Fredrik Wincent, ansvarig
för VDC, en härlig brittsommardag på kontoret i
Sundbyberg.
Det bubblar av entusiasm och glädje när de båda
visar hur lätt man kan bygga upp en arbetsplatsdisposition, en APD-plan och hur enkelt den vid behov
kan ändras. Bodar, stängsel, grindar, parkeringar,
kranar, byggställningar, el-centraler, flaggor, ID06märkning… Ja det är tusen och en detaljer man
måste tänka på och som ska finnas på en arbetsplats
när den etableras.
Vartefter bygget framskrider ändras förutsättningarna och med en vanlig APD-plan kan det vara svårt
att få med ändringarna. Ofta ritas de in för hand och
den blir kladdig och till sist obegriplig, ofullständig
och därmed mer eller mindre oanvändbar.
Nu har Emile och hans kollegor hittat en lösning på problemet som har spritt sig som en löpeld
genom företaget både i Sverige och i Norge, utan att
den ens har marknadsförts internt.
– Det är jätteroligt att intresset är så stort.
Ambitionen är nu att marknadsföra de dynamiska APD-planerna hos varje arbetschefsgrupp inom
Veidekke, säger Emile, som också berättar att flera
kunder varit lyriska över detta nya sätt att visa en
APD-plan på.
Redan nu får våra beställare ett USB-minne
tillsammans med våra anbud. Här finns hela den
dynamiska APD-planen med, konstaterar Emile och
Fredrik.
Beställaren kan förstå APD-planerna
– När vi vid det första projekteringsmötet med kunden Helsingborgshem tog fram en dynamisk APD-
Emile Hamon och Fredrik Wincent arbetar nu med att sprida kännedom i företaget om dynamiska APD-planer.
plan, kunde vi direkt lösa ett antal problem som
annars inte hade varit möjliga.
Att ta fram en sådan här dynamisk APD-plan kan
göras vid bord sittande tillsammans med kunden och
andra inblandade. Samtidigt som APD-planen visas
på den vita duken, en Smart Board, kan vem som
Projektet Närlunda, Helsingborg.
helst gå fram och rita dit förslag på placering av den
ena eller andra komponenten, en vägdragning, ett
schakt, eller vad det nu må vara.
Enkelt att lära – gratis programvara
Lätt som en plätt kan sedan förslaget ritas in med
hjälp av programvaran som heter Google SketchUp.
Vid sittande bord kan man enkelt göra hur många
ändringar som helst till alla är nöjda.
– Det här programmet kan vem som helst ladda
hem och det är helt gratis! Det är väldigt enkelt och
lättarbetat. Vem som helst kan lära sig detta på, säg
två dagar, säger Emile.
Det är viktigt att påpeka att detta inte är ett projekteringsverktyg men ändå en stor och viktigt del
av VDC. VDC och SketchUp handlar om visualisering
och är i hög grad en del av vårt MI- och HMS-arbete,
säger Emile och tillägger att det redan idag finns ett
20-tal användare inom Veidekke Entreprenad. Flera
av dem är visserligen intresserade av 3D-projektering
och CAD, men det är inte alls nödvändigt för att lära
sig programmet. Både Emile och Fredrik har varit
”lärare”, men många är också självlärda.
The Sky is the Limit
De dynamiska APD-planerna kan läggas in som en
del av projektinformationen som ligger i programmet Navis Works. Alla konsulters modeller sammanfogas i detta program och här kan även APDplanerna i ScetchUp läggas in. Allt blir tillgängligt i
en enda gemensam samordningsmodell för alla som
är inblandade i projektet!
När allt är klart kan man förstås också skjuta upp
hela arbetsplatsen på Google Earth! Emile och Fredrik
visar på några sekunder hur det ser ut, och teknikens
under kan få den mest luttrade Internetanvändaren
att tappa andan.
Det tycks inte finnas gränser för hur fantastisk
teknikutvecklingen är. The sky is the limit! n
Text och foto: Peggy Häggqvist.
Illustrationer: Veidekke.
Illustrationer visar några skärmdumpar från
programmet med olika komponenter som enkelt
laddas ner i programmet för att bygga den
dynamiska APD-planen.
2525
Aktuelt
Tett på
Deltagerne hørte i Dannersalonen projektleder Michael Sørensen og afdelingschef Peter Bonde Rasmussen fortælle om den spændende og udfordrende byggesag.
Kundetur med fokus på
sikkerhed fra start til slut
Bygherrer, rådgivere og leverandører på rundtur, der bød på spændende byggeprojekter og positiv debat
om sikkerhed.
Hvis sikkerheden på byggepladserne fortsat skal
højnes, så skal sikkerhed tænkes ind i projekterne fra
start til slut. Og med start menes der ikke fra første
spadestik tages, men derimod allerede når arkitekter
og ingeniører spidser blyanterne og går i gang med
at udarbejde projekterne.
- Det betyder også, at en bygherre fremover ikke
kun bør have fokus på prisen, men også på sikkerheden undervejs i byggeriet. Det er muligt, sikkerhed
koster lidt – men det gør sygefravær og ulykker
sandelig også, påpeger salgs-, marketing- og forretningsudvikler Lasse Møller Vollesen.
Sikkerhedsarbejdet generelt og ikke mindst køre-
2626
kortet til byggepladserne blev bl.a. derfor et væsentligt emne på den kundetur, Hoffmann inviterede bygherrer, rådgivere og leverandører på den 8. september. En tur der udover byggepladsbesøg, mundede
ud i en livlig debat om sikkerhed før den afsluttende
middag.
Tænk sikkerhed i projekter
Kunderne ser en række af vores igangværende byggesager, og samtidig synliggør vores folk på pladsen
hvordan sikkerhed og godt arbejdsmiljø praktiseres
og tænkes ind i et projekt.
- Det er ikke nok, at et byggeri ser godt ud på teg-
nebrættet. Der skal også tænkes på det arbejdsmiljø,
håndværkerne oplever, mens projektet føres ud i
livet, understreger han.
Besøg på Nørrebro
Adm. direktør Torben Bjørk Nielsen bød kunderne
velkommen i det opstillede telt ved hovedkontoret
på Fabriksparken i Glostrup, og så gik turen med bus
til Nørrebros Runddel. Her begynder Nørrebrogadeprojektet, der strækker sig over 1,4 km til Dr. Louises
Bro.
Projektet skal fremme cykel- og bustrafik og
dæmpe den gennemkørende trafik i den travle gade.
Aktuelt
Tett på
På Nørrebrogade blev gæsterne vist rundt i grupper af projektteamet bestående af projektchef Nidal Al-Asadi,
formand Lars Asger Jensen og byggeleder Johnni Andersen. Her er det Lars Asger Jensen der fortæller om
projektet.
På Skodsborg fik man et spændende sundhedscenter i verdensklasse at se.
Det er delt op i seks etaper, og der anlægges brede
cykelstier mellem søerne og runddelen samt de steder, hvor det er muligt at gøre fortovet bredere. Og
med brede cykelstier menes virkelig brede – op til
tre-fire meter, mens fortovene imellem bliver mellem to en halv og seks meter brede. Det er ikke spor
for meget til de tusindvis af fodgængere og omkring
36.000 cyklister, der passerer hver dag. Arbejdet gik i
gang for et år siden og varer ca. 14 måneder.
Gæsterne blev vist rundt i grupper og projektteamet bestående af projektchef Nidal Al-Asadi,
formand Lars Asger Jensen og byggeleder Johnni
Andersen stod klar til at besvare spørgsmål.
Luksus i verdensklasse
Derefter gik turen i smukt sensommervejr til de
historiske bygninger, der rummer Skodsborg
Sundhedscenter, hvor Hoffmann er i gang med renoveringsarbejde og tilbygninger.
Trods finanskrisen og efterdønningerne fra den
investerer centret 165 mio. kr., der vil udmønte sig i
den vildeste luksus med varmtvands- og saltvandsbassiner til velvære og genoptræning. Desuden etableres oplevelsesområder med rhassoul mudderbad,
soft sauna, finsk dampbad, solgrotte og troperegn.
På 1. sal og dele af tagetagen indrettes fitness- og
afspændingsområde med gymnastiksal, spinningområde og testrum til nye kunder. Som prikken over
i’et afsluttes med en stor udendørs tagterrasse med
udendørs Hydrospa og udsigt over Øresund.
Projektleder Michael Sørensen og afdelingschef
Peter Bonde Rasmussen fortalte i Dannersalonen om
den spændende og udfordrende byggesag. De blev
suppeleret af centrets direktør, Anne Marie Duus,
som i sit indlæg fortalte om, hvorfor man netop
havde valgt Hoffmann som entreprenør på projektet.
Et væsentligt udvælgelseskriterium her var kemien
mellem bygherren og entreprenøren. Herefter blev
der vist rundt i fire grupper, og gæsterne fik et spændende sundhedscenter i verdensklasse at se, inden
kursen igen blev sat mod Glostrup, hvor der kom
gang i debatten.
Ros til kørekortet
Generelt var der enighed om, at kørekortet til byggepladserne er en rigtig god idé. Det samme er det,
at Hoffmann nu også vil stille lignende krav til de
underentreprenører og andre, der har deres gang på
byggepladsen.
Som Anne Marie Duus også var inde på i sit ind-
læg, så handler det meget om kemi, når en bygherre
vælger entreprenør. Hoffmann har et nært forhold til
sine kunder, og flere af dem har været med på kundeturen igennem flere år.
- Derfor syntes vi også, at kundeturen er en god
lejlighed til at mødes med vores samarbejdspartnere
under anderledes og mere afslappede former, samtidig med at de får et indtryk af, hvad vi kan og på
hvor mange områder, vi råder over stor ekspertise på
byggepladserne, siger Lasse Vollesen.
Igen til næste år
- Stemningen var god blandt de i alt 68 deltagere,
og vi er allerede i gang med at planlægge næste
års tur. Det er en god anledning til at tale med kunderne og gøre opmærksom på de værdier, vi står for i
Hoffmann og gerne vil have afspejlet i vores projekter
og i det samarbejde, vi har med vores bygherrer og
rådgivere, slutter han. n
Tekst og foto: Karen Sloth
2727
Aktuelt
Mer komplekst
blir det ikke
Byggeplassene for Regjeringskvartal 6 er kanskje det mest komplekse
og omfattende prosjekt Veidekke noen gang har hatt i Oslo-regionen.
Her pågår ”alt” samtidig, i et helt kvartal, over og under bakken.
En 100 år gammel antikvarisk hjørnegård mot Keysers
gate og Munchs gate på 4.300 kvadratmeter rehabiliteres og bygges om, under oppsyn av Riksantikvaren.
De tre nederste etasjene tilbakeføres til opprinnelig
stil. Påbygget fra 1953 skrelles til lukket råbygg og
bygges om. Deler av gården blir refundamentert
med stålkjernepeler boret innenfra. Nytt kobbertekt
tak legges. Tak-over-tak har dekket denne delen av
byggeplassen.
Nabogården, Keysers gate 6, bygd av Veidekke
for om lag ti år siden, har stått ubrukt. Dagens
anleggsleder, Thomas Julusmoen, betongformann
Ove Nanser, betongplanlegger Tom Arild Deraas
og flere andre på byggeplassen var med å bygge
Keysers gt. 6. Alt av fasader, tak, noen dekker, sjakter,
heiser og trapper rives. Bare råbygget av det 8.400
kvadratmeter store bygget sto igjen for å bygges om.
Nye fasader skal gi et bedre uttrykk og spare energi.
Arbeidene er en utfordring også støymessig, da
nabobygget er et boligbygg.
De to eksisterende byggene danner to indre bakgårder som glasses over. Som om ikke dette var nok,
bygger Veidekke et plasstøpt nybygg inn på hjørnetomta ved Teatergata og Keysers gate. Nybygget
forbindes med de to eksisterende byggene i alle etasjer, selv om det er høydeforskjell mellom etasjene.
Nybygget er på 13 etasjer over bakken og tre under
bakken, i alt 8.500 kvadratmeter. I grunnen under og
i forkant av nybygget mot Teatergata er det gravd,
sprengt, pigget, pelet og spuntet. I forkant av gropa
er det bygget en ca. 100 meter lang betongkulvert
frem til P-hus Sentrum (Ibsen-garasjen), og gjennom
Glasstekket indre bakgård i det rehabiliterte
påbygget fra 1953.
28
P-huset til Regjeringsbygg 5 (R5) på andre siden av
Teatergata og R6 nybygget.
Massene fra kulverten er lastet ut med kran, og
hele tverrsnittet er støpt ut sammen med kjelleren
i nybygget. I R5 er det installert ny sjakt og heis
til kulverten. Kulverten knytter begge kvartalene
sammen under bakken for kommunikasjon med
P-huset. Utendørs skal de trange og til dels trafikkstengte gateløpene graves opp og utstyres med
fysiske sikkerhetsbarrierer, i likhet med de øvrige
regjeringskvartalene.
Kobbertekking med tak over tak. Driftsleder Wiktor
Christiansen (bakerst) i Veidekkes refleksjakke.
Et så komplekst og omfattende byggeprosjekt
medfører mye uforutsette utfordringer og et stort
endringsomfang.
- I løpet av to år har vi logget 2.400 endringer,
og det hadde blitt mange flere om ikke byggherren, Statsbygg, i samarbeid med oss hadde endret
kontraktsformen fra hovedentreprise til regningsarbeid. Alle endringene har vært mer krevende enn
selve den tekniske kompleksiteten, sier anleggsleder
Julusmoen.
- Veidekke ga opprinnelig en pris på 218 mill. kroner på en hovedentreprise med 27 måneders byggetid hvor Statsbygg sto for prosjektering. Etter ett års
byggetid byttet Statsbygg arkitektfirma og flere andre
prosjekterende, og siden da har de fleste tegningene
på prosjektet blitt tegnet om. Etter halvannet års byggearbeid ble det klart at endringsomfanget, spesielt
på grunnarbeidene og restaurering/ombygging av
Pensjonskassen ble svært stort. Endringsomfanget
førte til at det måtte gjøres noen grep, forteller prosjektleder Marianne W. Haugen, som også har kontor
på byggeplassen.
- Vi fikk forlenget byggetid, samtidig som vi
forserte to måneder. Sluttdatoen i følge kontrakten
var november 2011, men nå er den februar 2012. I
desember i fjor ble kontrakten endret til regningsarbeid – en stor tillitserklæring til oss fra Statsbygg,
basert på et gjensidig godt samarbeid og forståelse
for at byggesaken utviklet seg til å bli betydelig mer
kompleks og omfattende enn opprinnelig planlagt,
sier Marianne Haugen.
Prosjektet har hatt en bemanning på tjue funksjonærer, en nødvendighet på grunn av endringsomfanget, dokumentasjonskrav og kvalitetssikring.
Topp bemanning med egne håndverkere er om lag
50 personer.
Marianne Haugen, som var prosjekteringsleder på
byggingen av Forsvarets ledelsesbygg på Festningen,
et prosjekt ikke ulikt R6 i kompleksitet, har tatt med
seg flere av staben og håndverkerne derfra.
- De tekniske entreprisene er ikke Veidekkes kontraktsansvar, men vi koordinerer fremdriften, forteller
Marianne.
Midt oppe i denne meget ufordrende byggingen,
har staben fulgt opp HMS-arbeidet så bra at prosjektet vant Entreprenørs HMS-pris for 2010.
Som en del av regjeringskvartalet, fikk også R6prosjektet noen skader da bomben smalt den 22. juli.
Heldigvis ble ingen personer på prosjektet skadet, og
de materielle skadene ble beskjedne. n
Tekst og foto: Ole R. Paulsen
Aktuelt
Enkel och snabb information med Infoline
Hur kan man på ett enkelt och snabbt sätt överföra digital
kunskap och information direkt till arbetsplatsen? Önskemålet
har funnits länge och nu finns en smart lösning på gång. Den
heter ”Infoline”.
Claes Korsbo med Infoline på dataskärmen.
Tänk dig den traditionella anslagstavlan fast i
modern interaktiv tappning. Ungefär så funkar
Infoline, ett koncept som utvecklats av Claes
Korsbo, funktionsansvarig för hårdvara och telecom på Veidekke IT-avdelning, i samarbete med
mätchef Olle Sundmalm och KMA Aalia Husein på
Tunnel & Bergrum i Älvängen, Hede.
– Dilemmat från början var att ingen visste hur
detta skulle gå till, hur det skulle utformas eller
fungera. Framförallt ville vi undvika stora, komplexa och dyra lösningar, berättar Claes Korsbo.
Ikke mye å gå på med lagerplass på R6.
Enkelheten är viktigast
– Vad vi lyckats skapa är en jätteenkel lösning som
bygger på vanliga bildspel i PowerPoint, vilka
läggs upp på en central ftp-server. Varje projekt får
en egen unik fil, döpt efter arbetsplatsens projektnummer.
På en separat dator i arbetsboden, kan vara
en äldre utagerad variant, installeras sedan gratisprogrammet PowerPoint Viewer. Till detta har
Claes Korsbo skapat ett skript som går igång
automatiskt när datorn startas. Detta skript går
ut på ftp-servern var 10:e minut och letar efter
den senast uppdaterade PowerPoint-filen med
arbetsplatsens projektnummer. Vill man sedan se
vad som händer på andra arbetsplatser kan man
importera information och lägga in på sin egen
presentation. Man kan hämta information från och
om Veidekke, lägga upp egna filmsnuttar, foton,
anbudslistor, tipsa om taklagsfest eller bara berätta
en rolig historia till kaffet. Oftast är det en eller två
ansvariga per arbetsplats som väljer ut materialet.
En fördel är att de kan sitta var som helst där det
finns Internet och redigera dessa bildspel.
Än så länge testkörs Infoline på ett 10-tal
arbetsplatser. Efter utvärdering kommer konceptet
förhoppningsvis att kunna implementeras successivt på övriga arbetsplatser inom Veidekke. n
Text: Ann Straht Foto: Veidekke
Olle Sundmalm MC för Veidekkes projekt i
Älvängen, har valt att dela upp bildspelet på två
delar, där den dagliga driftsinformationen visas
kontinuerligt medan övre halvan är en rullande
slinga med varierande innehåll. Hittills har allt
fungerat mycket bra och Infoline-konceptet har
mottagits med stort intresse, säger han.
29
Aktuelt
Tett på
Satser i jernbanesporet
Veidekke satser på å ta en større markedsandel av vedlikehold og fornying av jernbanenettet i Norge, et
marked i størrelsesorden 2,5 – 3 mrd. kroner årlig. Satsingen er nå skilt ut i et eget distrikt i Spesialprosjekt,
ledet av Jarle Røe.
Med denne spesialkompetansen, og den kompetansen Spesialprosjekt og Region anlegg har, er
Veidekke den eneste entreprenøren i Norge som har
alle fag knyttet opp mot bygging og vedlikehold av
jernbane innen bedriften.
Som et ledd i denne satsingen har Veidekke
søkt om og blitt godkjent som opplæringsbedrift
i tre jernbanefag: Banemontør, Signalmontør og
Energimontør (for kjørestrøm). Veidekke er også blitt
medlem av Opplæringskontoret for jernbanesektoren.
Ombygging og modernisering av signalsikringsanlegget for t-banen i Oslo under Nationaltheatret
stasjon. Signalmontør Johan Been forklarer distriktsleder Jarle Røe hvordan systemet fungerer. 4 – 6
mann fra Baneavdelingen har jobbet på spreng
siden i juni med å bygge om signalsikringen slik
at det kan kjøres t-banetog i begge retninger på
hvert av de to sporene mellom Nationaltheatret og
Majorstuen.
3030
Søker lærlinger
- Jernbanefagene mangler tilgang til kvalifisert
arbeidskraft, samtidig som flere av dem som arbeider
innen fagene, nå blir pensjonister. Bransjen får heller
ikke mer kapasitet ved å ”stjele” folk fra hverandre,
så derfor må vi få inn lærlinger, sier Jarle Røe.
Richard Ramsland fra Skole på Byggeplass er
nå tilknyttet Veidekke Bane for å dra i gang lærlingprosessen. Og Jarle håper på å få inn de første til
sommeren, men distriktet er klar for gode kandidater
tidligere, hvis noen melder seg i høst og vinter.
- Vi er i gang med å plukke ut og kurse folk til faddere, sier han.
Det er bred politisk enighet om at det skal satses
på jernbanebygging og vedlikehold, og bevilgningene er økende. Det gir også en bedre forutsigbarhet
i markedet. Veidekke Bane har valgt å prioritere vedlikehold og fornying i og langs sporet, som gir kontinuerlig og forutsigbart arbeid. Nyanlegg av spor er
store jobber som utføres i korte og intense perioder,
og da låses alle tilgjengelige ressurser opp for en kort
periode, og så går det kanskje flere år til neste store
jobb.
- Derfor går vi etter mindre nyanlegg, som krysningsspor, i tillegg til vedlikehold og fornying, sier
Jarle. n
Strengt sikkerhetsregime
Det er et krevende sikkerhetsregime som skal tilfredsstilles for å slippe folk inn på spor i drift. Og Veidekke
Bane driver en omfattende kursvirksomhet med videreutdannelse og videreutvikling for sine ansatte.
- Det er mange sertifikater som skal fornyes, noen
av dem årlig, og det samme gjelder for den maskinparken vår som er tilpasset arbeid på spor. I løpet av
2011 vil vi ha 11 skinnegående enheter på plass. Siste
tilvekst er en skinnegående Manitou. Maskinparken
vår vokser, sier Jarle.
Tekst og foto: Ole R. Paulsen
250 millioner i 2015
Veidekke Bane omsatte for i størrelsen 10 – 20 mill.
kroner frem til 2008. Fra da av og frem til nå er kapasiteten økt betraktelig, og vi er nå nærmere 60 personer, hvorav 15 funksjonærer.
Veidekke Bane dekker jernbanenettet i hele landet. Bane har en rekke større og mindre kontrakter
som pågår fra Fauske i nord, via Trøndelag og Dovre,
Jærbanen, Østfold og Oslo, og det er hektisk aktivitet
på anbudsfronten.
Veidekke Bane arbeider med:
• Vedlikehold og fornyelse av jernbanenettet, som
skinner, sviller, sporvekslere, broer med mer.
• Dreneringsanleggene langsmed og i jernbane fundamentet. Dreneringen reetableres eller lages ny.
• Forberedelse til ballastrensing og nye føringsveier
for kabler.
• Sikring av fjellskjæringer og tunneler.
• Kontaktledning/kjørestrøm – utbedre feil og mangler,
bygge om anlegg og bygge nytt ved f. eks. plattformforlengelser.
• Signalanlegg – forebyggende vedlikehold, mindre
ombygginger, både for Jernbaneverket og Kollektiv
Transportproduksjon AS i Oslo (tidligere Oslo
Sporveier)
• Deltar også i bygging av nyanlegg for KTP AS, som
for eksempel Holmenkollbanen, Nasjonaltheateret
stasjon, Kolsås- og Lamberseterbanen.
Tett på
Aktuelt
Koordinering med iPad, elektriker og håndværkere.
Smart system på Charlottegården:
iPads sparer tid, penge og mange skridt
Hoffmann har succes med brug af digital teknik ved renoveringen af Charlottegården i Hedehusene.
Hvad gør en elektriker, hvis han ikke kan komme i
gang med jobbet, fordi håndværkeren før ham ikke
har ryddet op efter sig? Han ringer for at få noget
gjort ved sagen. Byggelederen svarer ikke. Han er i
møde eller i gang med noget andet. Så tager elektrikeren sit værktøj og går op til skuret. Det er tomt lige
nu… osv.
Spildtid på byggepladserne koster bunkevis af
penge, men ved renoveringsarbejdet på lejlighe-
Martin van der Watt (BL) og Lars Dyhr (TØM).
derne i Charlottegården i Hedehusene har Hoffmann
med succes taget et nyt digitalt hjælpemiddel i brug.
- Vi har jo en 2015-strategi om i høj grad at informere og involvere alle håndværkere, påpeger han.
Alle er orienteret
- Vi har købt iPads til formændene, og det har vist
sig meget effektivt – ikke mindst fordi bebyggelsen
er spredt over et meget stort areal. En håndværker
kunne nemt gå langt uden at få fat i nogen i skurbyen
til at hjælpe, forklarer projektleder Martin van der
Watt.
I stedet har man udviklet et digitalt program, som
formændene betjener via deres iPads. Så når f.eks.
en elektriker melder færdig og klar til næste mand til
sin formand, så plotter denne det ind på iPad’en. Det
kan aflæses af alle faggrupper, så alle hele tiden er
klar over, hvor langt de enkelte grupper er, og hvor
der arbejdes. På en fælles fladskærm kan registreringen desuden følges, så alle er orienteret og kan
informere og ajourføre folkene på pladsen, hvis formanden ikke er der.
- Vi sparer en masse tid, vi kan dokumentere byggesagen i hele forløbet, og vi behøver ikke løbende
at registrere lejlighederne. Vi kan vente, til alle håndværkere har meldt færdig, siger han.
Teknikken er blevet positivt modtaget, og der
arbejdes på at få rådgivere på samt også køre afleveringen digitalt.
- Nu prøves systemet igen ved en byggesag i
Brønshøj. Da vi præsenterede det på et seminar for
600 personer, var interessen så stor, at vi slet ikke
nåede frokosten, siger Martin van der Watt.
Foreløbig er det formænd og byggeledere, der har
iPads, men han forudser, at det om få år også bliver
svende og lærlinge.
Skifter badeværelser
Selve byggesagen drejer sig om renovering af 393
lejligheder fra 1970’erne. Der er skimmelsvamp på
badeværelserne, der udskiftes helt, og i 127 lejligheder har det bredt sig under boligens trægulve.
Det kræver genhusning i renoveringsperioden,
men bygherren har været forudseende og holdt 32
ledige lejligheder i beredskab.
De lejligheder, der kun skal have ny badeværelse
får opstillet en badekabine i køkkenet, så de slipper
for den traditionelle badevogn på p-pladsen foran
blokken.
- Vi har udviklet en letvægtskabine sammen med
en iværksætter – simpel at sætte op, og vi har købt
23. De opbevares på en vogn i en container og kan
nemt fragtes rundt i et specielt udviklet flightcasesystem, siger Martin van der Watt. n
Tekst og foto: Karen Sloth
Charlottegården
Kontraktsum: 43,5 mio. kr.
Byggeperiode: Februar 2011 - december 2012
Bygherre: Danske Funktionærers Boligselskab smba
Arkitekt/Rådgiver: Kullegaard Arkitekter AS
Ingeniør/Rådgiver: Rambøll A/S
3131
Eiendom
Tett på
Från vänster Ragnar Unge, Svanen, bostadsministern Stefan Attefall, Veidekkes Johnny Kellner och Terje R Venold framför det Svanenmärkta flerbostadshuset,
kv Ytterskär i Västertorp söder om Stockholm.
Bostadsministern invigde Nordens
första Svanenmärkta flerbostadshus
Sveriges och Nordens första Svanenmärkta flerbostadshus invigdes av Sveriges bostadsminister Stefan
Attefall och Veidekkes koncernchef Terje R Venold. Sveriges Television var där, liksom ett stort antal andra
nyfikna både från massmedia, kommuner, företag och inte minst de boende.
För Veidekkes teknik- och miljöchef Johnny Kellner
var detta en stor dag. Det är väl knappast någon
hemlighet att han har fått slita en hel del för att få
allas gehör, först för TellHus och sedan för Svanen.
Denna dag strålade han dock ikapp med solen som
värmde i Västertorp söder om Stockholm, platsen
där huset ligger.
– Allt har skötts internt, utan extern expertis, sade
Johnny stolt.
3232
Huset var redan från början ett TellHus, dvs. ett
klimathus. Det är det som nu blivit Svanenmärkt.
Ett Svanenmärkt flerbostadshus kännetecknas av
stora krav på miljö och hälsa under hela tillverkningsprocessen, från använda råvaror till den färdiga
byggnaden. Byggprodukter och kemiska produkter
har kontrollerats så att de inte innehåller miljöfarliga
och hälsoskadliga ämnen samt att de har låga emissioner. Byggnaden ska också ha en låg energian-
vändning och en god inomhusmiljö. Ett Svanenhus
är utrustat med ett effektivt från- och tilluftsystem.
Svanen ställer också stora krav på byggprocessen, så
att till exempel fukt inte byggs in i huset. n
Text: Peggy Häggqvist. Foto: Michael Folmer.
Eiendom
Tett på
Röster om det
Svanenmärkta bostadshuset
- Det är extra roligt att få inviga ett bostadshus av bra
kvalitet som ligger i framkant av utvecklingen. Att
ni använder befintlig kunskap och teknik är speciellt
bra. Efter att ha gått runt i huset och lägenheterna
kan jag säga att jag tycker det är jättefint. Detta är ett
föredöme för andra företag.
Stefan Attefall, bostadsminister (KD)
- Vi var med och arbetade fram detaljplanen redan
med Stockholms stad. Då var kv Ytterskär i Västertorp
ett TellHus-projekt och redan då miljö- och klimatanpassat. Tidigt låg också fast att det skulle bli ljusa,
sköna och bekväma bostäder.
Anders Bergkrantz, arkitekt, bergkrantzarkitekter
- Redan när spaden sattes i jorden hade vi stora förväntningar på detta projekt. Det är viktigt att vi får
sådana här goda exempel i staden för att visa att de
finns på olika håll – inte bara i stadens miljöprofilstadsdelar. Det är också väldigt viktigt när vi tar emot
internationella besökare att kunna visa att det byggs
bostadsprojekt med miljöprofil som är marknadsdrivna och inte framtagna av staden.
Gunnar Söderholm, miljöchef, Stockholms stad
- Miljöbelastningen i världen kommer från de tre B:na:
Biffen, Bilen och Bostaden. Därför är det väldigt viktigt att ställa miljökrav på de tre sektorer som dessa
produkter representerar. Bostaden är unik ur en
aspekt: Det är inte en tjänst eller sak som man konsumerar omedelbart. Ett hus står i hundra år. Då är det
förstås oerhört viktigt att det görs rätt från början. Ni
kan vara stolta över ert hus och de boende kan känna
sig säkra på att de får en riktigt, riktigt fin bostad.
Ragnar Unge, VD Miljömärkning Sverige AB (Svanen)
- Genom TellHus och nu med Svanenmärket fyller vi
alla energikrav med råge.
Alf Tördal, projektledare, Veidekke Bostad
- Det blev rätt kort om tid att hinna kolla allt
material när det beslutades att detta projekt skulle
Svanenmärkas, men det gick.
Pälle Jäderholm, arbetsledare,
region Bygg Stockholm
- Vi fick pressa våra leverantörer i slutskedet för att de
skulle leverera de material som skulle ingå i projektet.
David Grimheden, arbetschef,
Region Bygg Stockholm
- Veidekke ska ju bygga ett Svanenmärkt hus även i
Annedal i nordvästra Stockholm, där vi ska ha den
stora bostadsutställningen nästa år. Det här är något
som allmänheten kommer att förstå.
Claes Sahlin, projektansvarig för Anneda2012,
Stockholms Byggmästareförening
- För oss som ledande entreprenad- och bostadsutvecklare är detta en mycket viktig milstolpe i vår miljösatsning. Det betyder mycket för vår utveckling de
närmaste 20 åren. Detta är ingen extrem innovation.
Det vi har gjort är att vi har utnyttjat känd kunskap,
arbetat systematiskt, haft en tydligare kvalitetskontroll och med en medvetenhet runt vårt traditionella sätt att bygga på. Vår arbetsform handlar om
Medarbetarinvolvering för alla som har en plats i
byggprocessen. Jag hoppas detta projekt kan tjäna
som inspiration för hela branschen och att många ska
kopiera oss. Vi tror på att man inom branschen delar
kunskap för gemensam framgång.
Terje R Venold, koncernchef Veidekke
- Det var roligt att
få en symbolisk
nyckel till min nya
bostad, en tvåa på
62 kvm. Jag var
med på besiktningen och än så
länge är jag väldigt
nöjd.
Per Kvarnlind,
boende
Några av killarna som byggde det Svanenmärkta huset: Robin Eriksson, Joakim Stafsudd, Niklas Ruud,
Thomas Frohm, Henrik Pedersen, Christian Jansson och Mattias Uddnäs.
3333
Nye
Tett oppdrag
på
Nye oppdrag
VEIDEKKE ENTREPRENØR
Region Øst
Åsveien 11, Ski
Byggherre: MD Eiendom AS
Råbygg i betong for senere etablering av forretningslokale.
Anleggstid: 8. aug. 2011 – 1. april 2012
Kontraktssum: 35 MNOK
Alvim RA, Sarpsborg
Byggherre: Sarpsborg kommune
Nye bygninger samt rehabilitering av eksisterende
bassenger og renner etc. ved Alvim renseanlegg.
Anleggstid: 1. sept. 2011 – 1. januar 2013
Kontraktssum: 26 MNOK
Region Syd
Meny Tolvrød, Tolvrød
Byggherre: Råel Invest
Oppføring av ny butikk for Meny.
Anleggstid: 1. juli 2011 – 1. juni 2012
Kontraktssum: 49 MNOK
Hallingdaltunet, Flå
Byggherre: Olav Thon Gruppen
Oppføring av leiligheter.
Anleggstid: juli 2011 – høsten 2012
Kontraktssum: 40 MNOK
Smidsrød Helsehus, Nøtterøy
Byggherre: Nøtterøy kommune
Oppføring av nytt kommunalt sykehjem.
Anleggstid: sept. 2011 – ca. aug. 2013
Kontraktssum: 175 MNOK
RHI Fusion Plant, Porsgrunn
Byggherre: RHI AG
Grunn- og betongarbeider for ny fabrikk på Herøya.
Anleggstid: 29. aug. 2011 – 7. juni 2012
Kontraktssum: 45 MNOK
Region Nord/Vest
Eldrevatn Kraftverk, Sogndal
Byggherre: Eldrevatn Kraftverk AS
Bygging av kraftstasjon i dagen med til tilhørende rørgater.
Utføres i samarbeid med Spesialprosjekt (60/40).
Anleggstid: sept. 2011 – nov. 2013
Kontraktssum: 30 MNOK (60 % av 50 MNOK)
Kontraktssum over 20 mill. kroner ekskl. mva.
Region Anlegg
Rv2 Gulli – Kongsvinger
Byggherre: Statens vegvesen Region Øst
Bygging av 4,7 km ny firefelts motorvei på Rv. 2 mellom
Kurusand og Gulli. Kontrakten omfatter også omlegging av
fylkesvei 175 ved Åsum, ny rundkjøring og lokalveier ved
Stømner, samt to mindre betongbruer.
Anleggstid: aug. 2011 – nov. 2013
Kontraktssum: 193 MNOK
Lunckefjell, Svalbard
Byggherre: Store Norske Spitsbergen Grubekompani
Kontraktsarbeidene består i hovedsak av 2,8 km veg over
Marthabreen, utfylling for daganlegg, tunneldriving, vann
og avløpssystemer, strømforsyning og daganlegg med
bygninger og konstruksjoner.
Anleggstid: 2012 – 30. sept. 2013
Kontraktssum: 196 MNOK
Mårnes Kvarts, Sandhornøy, Gildeskål
Byggherre: Elkem AS Salten Verk
Kontrakten går over fire år og omfatter sprengning, opplasting, transport, knusing og båtlasting av kvartsitt.
Anleggstid: 1. sept. 2011 – 31. aug. 2015
Kontraktssum: 50 MNOK
Odontologen, Medicinareberget, Göteborg
Beställare: Higab
Ombyggnad av vuxenklinik och barnklinik.
Byggtid: april 2011 – okt. 2011
Kontraktssumma: 23 MSEK
Region Bygg Syd
Krithusen, Limhamn, Malmö
Beställare: Sjaelsö Sverige AB
Nyproduktion av 15 st radhus i 2-3 plan.
Byggtid: juli 2011 – juni 2012
Kontraktsumma: 26 MSEK
Region Anläggning Öst
Skrubba-Lindalen, Stockholm
Beställare: Trafikverket
Ny på- och avfart från Tyresövägen samt breddning
av befintlig bro, va-, terrasering-, beläggning- och
finplaneringsarbeten.
Byggtid: 15. juli 2011 – 15 december 2011
Kontraktsumma: 49 MSEK
Region Anläggning SydVäst
Region Spesialprosjekt
Svartevannsdammen, Tronstad
Byggherre: Sira-Kvina kraftselskap DA
Rehabiliteringsarbeid på Svartevannsdammen i Sirdal
Anleggstid: 8. aug. 2011 – 1. juli 2015
Kontraktssum: 100 MNOK
Pollen P-Hus, Arendal
Byggherre: Pollen P-Hus AS
Bygging av P-Hus i fjell for 510 parkeringsplasser.
Fjellvolum sprengning 55.000 m3.
Internt arbeidsfellesskap med Br. Reme AS.
Anleggstid: 5. sept. 2011. – 1. febr. 2013
Kontraktssum: 103 MNOK
VEIDEKKE ENTREPRENAD
Region Bygg Väst
Brf Cyklisten Kvillebäcken, Göteborg
Beställare: Veidekke Bostad AB
Fösta bostadshuset i den nya stadsdelen Kvillebäcken
som totalt kommer att innehålla ca 2000 bostäder. 75
lägenheter av totalt ca 200 för Bostad som inom en
5-årsperiod kommer att bygga två kvarter till.
Byggtid: mai 2011 – jan. 2014
Kontraktssumma: 92 MSEK
Bro över Skandiabangården, Göteborg
Beställare: Trafikkontoret Väg och Ban
Uppförande av en ca 200 m lång bro över
Skandiabangården inklusive tillfartsramper samt bakom
södra landfästet ca 14 m långa stödmurar som utförs
som trågkonstruktion.
Byggtid: juli 2011 – juni 2014
Kontraktssumma: 60 MSEK
Ullevi Konsertutveckling, Göteborg
Beställare: Higab
Ombyggnad av delar av Ullevi för att möjliggöra en
utökad publikkapacitet vid konserter.
Byggtid: okt. 2011 – maj 2012
Kontraktssumma: 30 MSEK
RTI Ven, Landskrona
Beställare: Landskrona kommun
Uppföranda av ny krönbalk, väntsal, passagerarlandgång
och klaffar för ny färja.
Byggtid: aug.2011 – maj 2012
Kontraktsumma: 43 MSEK
Nye norske regler for fraværsoppfølging
Den 1. juli i år trådte nye regler for fraværsoppfølging i Norge i kraft. Bedriftshelsetjenesten har
revidert ”Håndbok i fraværsoppfølging”, og vedlagt dette magasinet følger en informasjonsbrosjyre om de nye reglene til alle våre norske medarbeidere.
- Bakgrunnen for regelendringene er det høye sykefraværet i Norge de senere årene, sier bedriftssykepleier Oddveig Haugo Altern.
- De nye reglene gir mulighet for tettere oppfølging av den sykmeldte, som kan få mulighet til å
komme raskere tilbake til jobben.
Gradert sykmelding
- Den viktigste endringen er at tidspunktene for
oppfølging av den sykmeldte er satt tidligere, sier
Oddveig Haugo Altern.
”Aktiv sykmelding” avvikles og erstattes av ”gradert sykmelding”. Oppfølgingsplan, som tidligere ble
laget innen seks uker, skal nå lages innen fire uker.
3434
Dialogmøter, som tidligere ble avholdt innen 12 uker,
skal nå avholdes innen syv uker og sykmelder skal
som hovedregel delta på møtet. Medvirkningsplikten
for arbeidstaker utvides også. Det betyr at den sykmeldte skal bidra med sin restarbeidsevne og delta
på lovpålagte dialogmøter.
Bedriftssykepleier
Oddveig Haugo Altern.
Sanksjoner fra NAV
- Hvis Veidekke ikke sender inn tilstrekkelig dokumentasjon til NAV, blir bedriften belastet med gebyrer på
ca. 5000 kroner for hver unnlatelse, noe som igjen
belastes prosjektene, sier Altern.
- Den sykmeldte kan også miste retten til sykepenger dersom han/hun ikke bidrar aktivt med å komme
tilbake i arbeid.
Ta kontakt med Bedriftshelsetjenesten i Veidekke
dersom du har spørsmål om det nye reglementet. n
Tekst og foto: Ane Sangnes
Jubilanter
Tett på
Jubilanter i 4. kvartal 2011
50 år
Geir Laland
Michael Stritzel
Geir Inge Løkken
Tony Nordqvist
Henning Schultz
Knut Hagen
Tom Einar Froholt Tellefsen
Asgeir Sky
Irene Dysjaland
Torben Vestergård
Vidar Daniel Olsen
Bjarne Normann
Jens Birger Flystveit
Kenneth Kjell Carlsson
Ove Johan Hopshaug
Svenn Are Leraand
Jørgen Bernhard Lysholm
Kåre Randolf Grinde
John Sigurd Hanssen
Stefan Karlsson
Egil Lode
Benny Malmgren
Lars-Inge Olsson
Per Göran Kullman
Bendt Rom
Herulf Utti
Jim Hammersgård
Jon Harjar
Johnny Olsson
Brian Sørensen
Frode Thomassen
Lars Sigmund Ruud
Jan Eivind Storevik
Trond Martinsen
Carsten Kraiberg
Trond Carstensen
Block Berge Bygg
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenad
Hoffmann
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke
Block Berge Bygg
Hoffmann
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Br. Reme
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Br. Reme
Veidekke Entreprenør
Block Berge Bygg
Veidekke Entreprenad
Veidekke Entreprenad
Veidekke Entreprenad
Hoffmann
Veidekke Entreprenør
Norsk Stålbygg AS
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenad
Hoffmann
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Hoffmann
Veidekke Entreprenør
5. oktober
5. oktober
13. oktober
13. oktober
14. oktober
15. oktober
20. oktober
22. oktober
25. oktober
Region Anlæg
29. oktober
Distrikt Oslo
2. november
Distrikt Telemark
5. november
5. november
Distrikt Follo/Indre Østfold)
9. november
Spesialprosjekt, Fjell 1
11. november
Distrikt Trondheim
13. november
Distrikt Vestfold
15. november
Distrikt Haugesund
16. november
19. november
Spesialprosjekt, Betong og Bane 20. november
23. november
Region Anläggning Öst
24. november
Region Skåne
27. november
Region Anläggning Öst
3. desember
Region Teknik
5. desember
Region Anlegg Oslo
6. desember
8. desember
Distrikt Oslo
11. desember
Region Anläggning Öst
12. desember
Region Vest
18. desember
Spesialprosjekt, Industri og Grunn 23. desember
Distrikt Oslo
23. desember
Distrikt Sogn og Fjordane
24. desember
Byggfornyelse
24. desember
Region Anlæg
27. desember
Region Anlegg Øst
29. desember
Distrikt Oslo
Region Anlegg Øst
Region Anläggning Öst
Region Øst Renovering
Spesialprosjekt, Betong og Bane
Region Anlegg Øst
Konsernstab, IT
60 år
Tom Kilian
Tomas Davidsson
Kjell Arne Hongseth
Kurt Birkedal Johannesen
Harald Dalbø
Kjell Jonsgard
Bjarne Vilfred Hansen
Brynjar Aurstad
Vidar Eliassen
Per Brøttemsmo
Bo Nilsson
Gert Olsson
Erik Madsen
Bjørn Arild Krogstad
Helge Månsson
Georg Bolme
Kjell Hjelmeland
Leif Jan Waagen
Per Øyvind Aasen
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenad
Veidekke Entreprenør
Hoffmann
Valdresbygg
Veidekke Entreprenør
Hoffmann
Veidekke Industri
Veidekke Entreprenør
Veidekke Industri
Veidekke Entreprenad
Veidekke Entreprenad
Hoffmann
Veidekke Industri
Veidekke Entreprenad
Veidekke Industri
Block Berge Bygg
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Distrikt Oslo
Region Väst
Region Syd
Region Vest
Distrikt Buskerud
Spesialprosjekt, Fjell 1
Region Øst Renovering
Region Midt
Region Øst
Region Midt
Region Skåne
Region Skåne
Region Vest
Region Sør
Region Skåne
Region Midt
Distrikt Bergen
Region Anlegg Oslo
2. oktober
6. oktober
7. oktober
9. oktober
10. oktober
10. oktober
17. oktober
22. oktober
22. oktober
25. oktober
28. oktober
30. oktober
31. oktober
4. november
5. november
11. november
13. november
22. november
26. november
Leif Nilsson
Per Arnt Wehus
Ørnulf Olsen
Svein Skarsbø
Oddvar Egeland
Veidekke Entreprenad
Br. Reme
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Block Berge Bygg
Region Anläggning Öst
Veidekke Entreprenør
Region Syd, stab
Region Anlegg Øst
Spesialprosjekt, Fjell 1
28. november
29. november
8. desember
12. desember
14. desember
70 år
Ole Jacob Kobbe
8. desember
25 års ansettelse
Per Berge
Knud Erik Petersen
Arne M Sandseter
Ole Petter Sigvaldsen
Jarluf Lomeland
Aud Susort Torgersen
Tom Pettersen
Erling Gjerstad
Johannes Søndenå
Marton Søndenå
Svein Hansen
John Egil Ruud
Jørgen Michelet
Petter Holmøy
Siv Gabrielsen Søreide
Kenneth Johansson
Rune Johansen
Veidekke Entreprenør
Hoffmann
Veidekke Entreprenør
Block Berge Bygg
Block Berge Bygg
Veidekke Entreprenør
Norsk Stålbygg
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke ASA
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenør
Veidekke Entreprenad
Veidekke Entreprenør
Spesialprosjekt, Industri og Grunn
Region Renovering
Spesialprosjekt, Fjell 1
1. oktober
1. oktober
6. oktober
6. oktober
8. oktober
Region Nord/Vest, stab
13. oktober
Norske Stålbygg
13. oktober
Spesialprosjekt, Industri og Grunn 20. oktober
Spesialprosjekt, Betong og Bane 20. oktober
Spesialprosjekt, Industri og Grunn 20. oktober
Distrikt Bergen
27. oktober
Distrikt Indre Østland
1. november
Finansforvaltning
1. november
Distrikt Sogn og Fjordane
3. november
Distrikt Oslo, Anlegg
11. november
Region Väst
25. november
Innkjøp
1. desember
30 års ansettelse
Joar Trandum
John-Wilhelm Iversen
Leif-Arne Lindeberg
Ivar Grønli
Leif-Arne Nordahl
Wiktor Christiansen
Svein Gressløs
Paal K Berntsen
Svein Terje Ohm
Torleiv Bakkevold
Øivind Vold
Øyvind Haugholt
Odd Rosland
Kjell Nordstad
Jan Ivar Kynningsrud
Veidekke Entreprenør
Anlegg, Distrikt Oslo, Anlegg
Veidekke Entreprenør
Anlegg, Distrikt Nord
Veidekke Entreprenad
Region Skåne
Veidekke Entreprenør
Distrikt Trondheim
Veidekke Entreprenør
Anlegg, Distrikt Nord
Veidekke Entreprenør
Distrikt Oslo
Veidekke Entreprenør
Distrikt Østfold
Veidekke Entreprenør
Spesialprosjekt, Betong og Bane
Veidekke Entreprenør
Distrikt Haugesund
Veidekke Entreprenør
Spesialprosjekt, Betong og Bane
Veidekke Entreprenør
Distrikt Follo/Indre Østfold
Veidekke Entreprenør
Distrikt Telemark
Veidekke Entreprenør
Spesialprosjekt, Betong og Bane
Seby
Kynningsrud Fundamentering
1. oktober
1. oktober
1. oktober
5. oktober
22. oktober
26. oktober
30. oktober
1. november
2. november
2. november
9. november
9. november
16. november
23. november
1. desember
40 års ansettelse
Steinar Lutentun
Veidekke Entreprenør
Distrikt Bergen
12. oktober
Vi sender også en ekstra gratulasjon til Kjell Arne Hongseth, som har vært ansatt i over 41 år. Han begynte
den 14. april 1970. Kjell Arne har jobbet for Veidekke i Afrika i mange år; først i VF Contractors i Kenya og
senere i Noremco i Tanzania. Han kom tilbake til Veidekke i Norge igjen i februar i år.
3535
Barns boligdrømmer
bygget av Veidekke
Når barn bestiller arkitektur, blir resultatet uventet og fantastisk!
I utstillingen "Building Blocks" er det barna som er sjefen.
Barna har ideer og lager skisser,
arkitektene leverer tegningene,
og det hele bygges av dyktige
fagarbeidere fra Veidekke.
Utstillingen viser fantasifulle rom
i full størrelse og inviterer
publikum til å undersøke hver
krik og krok.
Besøk “Building Blocks”
8. oktober – 27. november
i DogA (Norsk Design- og
Arkitektursenter),
Hausmannsgate 16, Oslo
Åpningstider:
Mandag, tirsdag og fredag
10.00–17.00
Onsdag og torsdag 10.00–20.00
Lørdag og søndag 12.00–17.00
Se mer på
www.norskform.no/building-blocks
Veidekke Entreprenør AS,
Distrikt Oslo
Tips redaksjonen på e-post: [email protected], [email protected] eller [email protected]