Transcript Svenskans historia

Svenskans historia
Språk tillhör familjer
Bildkälla: Genrekoden tala
Vad i språket förändras?
•
•
•
•
•
Vilket alfabet som används
Ordförrådet: ord tillkommer eller faller bort
Stavningen
Grammatiken
Normerna (reglerna) för hur vi bör tala/skriva
Svenskan delas in i perioder
Klassisk
Yngre
(1225-1375) (1375-1526)
Urnordiska
800
Runsvenska
Fornsvenska
1225
Äldre
Yngre
Nunysvenska nysvenska svenska
1526
1732
1906
Urnordiska (ca 200-800)
• Fram till år 800: någon form av urgermanska
• År 200-800: urnordiska
• Det urnordiska språket istället för det
germanska pga. att varianterna av
urgermanskan skilde sig mycket åt.
• Runskrift: äldre runrad (24 runtecken)
• Runskrift skrevs främst på trä. Vardagliga
meddelanden (t.ex. berätta vad man äger) eller
minnestexter över döda personer.
• Diftonger: två vokalljud som glider ihop
- Fram till år 900: au, ey, ai
- Engelska: boy (oi), house (au)
- Skånska: maud (=mat)
Bildkälla:
historiska.se
Runsvenska (800-1225)
• Den äldre runraden ersattes med den yngre
(futharken): 16 runtecken  ett tecken kunde ha
flera ljud
• Diftonger
Bildkälla: historiska.se
Fornsvenska (1225-1526)
• Medeltidssvenska
• 1200-1300-talen: mycket i språket förändras
• Kristendomen infördes: latin och det latinska
alfabetet. Bibeln var på latin.
• Bokstav som inte finns kvar nu: þ (thorn)
• Stavning: Ä-ljudet stavs med æ
• Runskriften och de latinska bokstäverna
användes parallellt ett tag.
• Tidig medeltid (1200-talet): De styrande i landet
var släkt med varandra.
• Landskapen var självständiga
• Texter: landskapslagar
• Inga gemensamma regler för skriftspråket
• Äldre västgötalagen: gränsen mellan runsvenska
och fornsvenska. Vår första skrift på svenska (som
är bevarad). Ursprunglig svenska, opåverkad av
andra språk. Oftast endast makthavarna som
kunde läsa den.
Äldre västgötalagen
”Krister ær fyrst i laghum warum tha ær cristna
var oc allir cristnir konongær. böndær oc allir bocarlær biscupær oc
allir boclærdhir mæn. Vardhær
barn til kirkiu boret oc bedhiz cristnu. tha scal
fadhir ok modher fa gudhfædhur”
•
•
•
•
•
Tyskarnas påverkan
1200-talet: tyska köpmän och hantverkare
bosatte sig i Sverige  inflytande
Tyskan användes som handelsspråk i vissa
svenska städer  påverkan på ordförråd och
ordbildning.
Adjektivändelser: -ug (-og)  -ig (nyttugh 
nyttigh)
Ordföljd: Jag har en bok köpt
Tyska lånord: köpa, pengar, stad, herre
Även låneord från grekiskan och latinet:
alfabet, präst
Äldre nysvenska (1526-1732)
•
•
•
•
•
Gustav Vasa – kung under 1500-talet
Sverige gick ur den katolska kyrkan
Bibeln översattes till svenska och trycktes upp
Latinet ersattes allt mer av svenskan i kyrkorna
Boktryckarkonsten (slutet av 1400-talet) 
stavning och grammatik började regleras. Ett
mer enhetligt språk.
• ”Vanligt” folk kunde oftast inte läsa och ägde
inga böcker.
• Man vill skriva ner och berätta vad man gör, bl.a.
för att nästa generation inte ska göra om samma
misstag.
• Krönikor: tankar och reflektioner om något som
hänt.
• Verben böjs efter person (som man gör på andra
språk, t.ex. engelska, franska och spanska).
Exempel: Du tog, de togo.
• Stavning:
- Skalt du: skall du
- Tina gerning: dina gärningar
- Stavningen av i- och j-ljuden följer inga regler
(Ey:ej, Gjordt: gjort, iord:jord)
Yngre nysvenska (1732-1906)
Viktiga texter
• Then Swänska Argus (1732- Olof von Dahlin):
”Det vakande ögat”. Tidningsartiklar skrivna
med ett modernare och lättare språk
• Sweriges Rikes lag (1734): stavningen fick
tydligare struktur
• Röda rummet (1879 – Strindberg): inslag av
talspråk och svordomar = modernt språk
Bildkälla: dn.se
•
•
•
•
Mer om den yngre nysvenskan
Fler blir läskunniga
Frankrike påverkar mycket under 1700-talet.
Lånord från franskan: kostym, populär, dessert
Engelska lånord: sherry, biffstek, kalops
Svenska Akademien bildades 1786 av Gustav
III: arbetar för svenskans renhet, styrka och
höghet. Ger ut ordbok (påbörjades 1784) och
ordlista (stavning och uttal).
Rekommendationer för hur vi bör skriva.
Nusvenska (1906 - )
• Fler läser och skriver
• 1906: stavningsreform
• V-ljudet stavades tidigare på olika sätt: f, fv, hv
(hvad = vad).
• Förenkling av stavningen: täfla  tävla, af  av,
hvit  vit, äfven  även
Vad händer med språket nu?
• Talspråket och skriftspråket blir mer lika
varandra
• It-utvecklingen: möjliggör snabb
informationsspridning
• Påverkas av engelskan och andra språk
• Dialekterna utjämnas: färre pratar bred dialekt