Transcript Urnordiska-Fornsvenska

Från urnordiska till fornsvenska
Tidslinje
(Endast det röda tas upp i denna powerpoint)

Svenskans utveckling:
 Från ca 400 f Kr Urgermanska
 200 – 800
Urnordiska
 800 –1225
Runsvenska
 1225 - 1526
Fornsvenska
 1526 – 1879
Nysvenska
 1879 Nusvenska
Vi tar det från början

•
•
•
•
•
4000 år sedan – Indoeuropeiskan (dagens Ukraina och
Ryssland, folkstammar vid Röda havet)
Splittring sker – folk rör sig åt öst och väst.
Nya dialekter – nya förutsättningar – nya språk bildas
Idag härstammar fler än 400 språk från indoeuropeiskan (3
miljarder modersmålstalare)
2000 år sedan – ett av dessa språk når dagens Europa
Urgermanska talas av de olika germanska stammarna
Urgermanska

Urgermanskan talas från ca 400 år f Kr fram till och med 200-talet e
Kr
Urgermanska talades från ungefär nuvarande Nederländerna till
södra Skandinavien.
En ”svensk” kunde pratade alltså samma språk som en dansk eller
islänning!
Under denna period skedde ljudförändringar så att t ex piscis
(latin: romanskt språk) blev fish, fisk (germanska språk).
I Skandinavien används ett och samma språk fram till ca 800-talet
(200-800 e.v.t).
Gallehushornet

Ett berömt fyndexempel från
urnordiskan är Gallehushornet,
hittad i Danmark (gjort av guld),
daterat till 400-talet e Kr:
Ek hlewagastiR holtijaR horna tawido
Jag Lägäst från Holt (eller, Holtes son) gjorde
(eller, lät göra) hornet.
Hur lät urnordiska?

Urnordiska
(200- 800 e.v.t)

• Gallehushornet har runor som inskription.
• Gamla runalfabetet dvs den 24-typiga runraden.
• Man ristade runorna vertikalt (uppifrån och ner)
därför att det var lättast, följde träfibrernas riktning.
• Det finns över 300 bevarade inskrifter med den äldre
runraden idag.
• Vapensköldar, smycken, stenar m m är fynd man
gjort.
• Ljudförändringar under denna period är t ex: erdu
(jämför med engelska och tyska) – iord
Urnordiskan delas upp

• Omkring 800-talet delas urnordiska upp i flera språk
när de tre geografiskt avgränsade nordiska
nationerna växer fram. I samband med detta
kommer också ett ”förenklat runsystem”
• 16 tecken istället för 24.
• Fortfarande är forskarna förbryllade över detta –
varför förenklades runalfabetet?
Det nya runsystemet

Det nya systemet går att dela upp
i två olika typer:
Normalrunorna – är det vi oftast ser
på t.ex. resta stenar och andra ”kända monument”
Kortkvistrunor – var något som man använde när meddelandet
var mer brådskande. Då inskriptionen skulle gå fort – likt
dagens sms 
Det nya runsystemet

Ordet runa betyder ”hemlighet”. Här kan vi tänka t.ex. på den
nordiska mytologi och Oden (Mimers brunn som innehöll
runornas visdom)
I Sverige finns det ca 3000 runinskrifter från denna tid, de
flesta från 950-1100.
De flesta av runinskrifterna är minnesstenar som är resta för
folk som dött.
Speciella runristare ristade. Även bark och trä användes
Dags för övning i runor!

Kan du koda av Sveriges kändaste
runsten?
Det är den s.k. Röksstenen vid
Röks kyrka, Östergötland
Perioden 800 - 1225

Under denna tid utvecklas runsvenskan på detta vis:
Bortfall av obetonad vokal:
 fiskaR > fiskr > fisk
 horna > horn
 gastiR > gastR > gäst
Perioden 800 - 1225

Under denna tid utvecklas runsvenskan på detta vis:
Omljud
Viktigast är det s.k. I-omljudet, det betyder att alla betonade
vokaler fick ett ”främre uttal”.
 A blev Ä (jmf lasian – læsa)
 O blev Ö (jmf domian – døma)
 U blev Y (jmf knutian – knyta)
Perioden 800 - 1225

Under denna tid utvecklas runsvenskan på detta vis:
Omljud
I dessa omljud har vi även fått dagens vokalförändring när
ett ord i singular övergår till plural:
 Son -> söner
 Bok -> böcker
Perioden 800 - 1225

Under denna tid utvecklas runsvenskan på detta vis:
Diftonger ersätts
En diftong är när två vokaler är efter varandra, detta förenklas nu:
 Stein > Sten
 Auga > Öga
 Eyra > Öra
(Dagens gotländska innehåller fortfarande diftonger!)
Perioden 800 - 1225

Under denna tid utvecklas runsvenskan på detta vis:
Utveckling av diftonger leder till senare omljud
 Hiarta -> hiærta -> hjärta
 Stiala -> stiæla -> stjäla
De ord som användes då och som fortfarande finns kvar i
svenskan kallas för arvord
Grammatiken var mycket komplicerad i svenskan med
böjningar av verb, substantiv och adjektiv (kan jämföras
med tyskans grammatik)
Fornsvenska: 1225 - 1526

Sverige kristnades år 1225 och då ersattes runorna av det latinska
alfabetet som vi än idag använder.
De äldsta skrifterna vi har från denna tid är lagtexter.
• Magnus Erikssons landslag (1300-talet)
• Magnus Eriksson oroade sig över tyskans inflytande stiftade
därför en regel om att endast hälften av alla rådmän fick vara
tyskar.
• Andra texter som skrevs var från rättegångar, testamenten och
översatta riddarromaner
• Man skrev på kalvskinn (pergament) med bläck och
fjäderpenna.
• De skrivkunniga var präster, munkar och lagmän
Tyskan

Sveriges språk har påverkats kraftigt av det tyska
språket. Via har tagit många ord från tyskan.
Varför då?
• Hansaförbundet
• Tyskan ligger språkligt sett nära vårt språk = enkelt
att ”anpassa” och översätta från.
(Stockholms första borgmästare, år 1297, var tysk. Sverige hade
under slutet av 1300-talet en tysk kung, Albrekt av Mecklenburg
(1364-1389)
Ord vi fått från tyskan:

 Statsord & adminstrationsord:
borgmästare, fogde, stad, köpman, snickare
 Militära begrepp:
ammunition, gevär
Tyskans prefix: be-, an- (ex: betala, anfalla)
Tyskans suffix: -het, -bar (ex: trohet, uppenbar)
Boktryckarkonsten från slutet av 1400-talet
Papper användes
Texter som skrevs var även visor och privatbrev
Perioden 1225 - 1526

I tidig fornsvenska hade vi kvar tecken från runornas
tid, bland annat Þ (Thorn) som motsvarar engelskans
”thing” ”that”.
Vi skrev också en hel del med q och c för att beteckna k.
Quar = kvar
Biscuper = biskop
Dagh = dag
Nysvenskan

Och sen kommer nästa period (1526-1900)
Källor:

 Lennart Waje och Svante Skoglund (2011). Svenska
Timmar – språket.
 Gösta Åberg (2007). Handbok i svenska.
 Gertrud Pettersson (2005). Svenska språket under
sjuhundra år.
Bilden på rökstenen: www.rokstenen.se
Bilden på Gallehushornet:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Gallehushornen