Transcript principer för en hållbar utveckling

Hållbar utveckling
Principer för en hållbar utveckling
Carl Benz 1844-1929. Grundaren av Mercedes Benz.
Benz bilpatent är daterat den 29 januari 1886, vilket innebär att
Benz kan betraktas som bilens uppfinnare.
Hur skulle han kunna inse att bilar skulle leda till att polarisarna
skulle smälta bort 125 år senare.
Vad innebär hållbar utveckling?
• Begreppet ”Hållbar utveckling” myntades i en
FN-rapport från 1987.
• Där definierades hållbar utveckling som en
utveckling för att tillgodose dagens behov
utan att äventyra för kommande generationer
att tillgodose sina.
Framtiden
• Om vi ska leva bra i framtiden behöver vi
tänka på hur vi använder våra gemensamma
resurser, våra ekosystemtjänster.
Ekosystemtjänster
• Ekosystemtjänster är de funktioner hos
ekosystem som gynnar människor, det vill säga
upprätthåller eller förbättrar människors
välmående och livsvillkor.
• Det är tjänster som kräver förvaltning till
exempel pollinerande insekter, skydd mot
naturkatastrofer som översvämningar och
jordskred.
Sex principer för en hållbar utveckling
•
•
•
•
•
•
Resurser
Spridning
Halter
Tid
Jämvikt
Ämnens egenskaper
Resurser
1. I vilken tillväxtfas befinner sig systemet?
2. Vad är begränsningar för utvecklingen?
3. Återskapas resurserna?
Ex:
1. De blågröna bakterierna kunde utvecklas utan
konkurrens. De var den enda organism med fotosyntes
och kunde föröka sig obehindrat. De kunde öka i mycket
hög takt.
2. Så småningom blev syrehalten högre och de förökade
sig inte lika snabbt.
3. Till slut var syrehalten så hög att de dog ut.
Spridning
• Vilka spridningsvägar finns? (Luft, vatten, mark osv.)
• Vilka ämnen/partiklar kan spridas?
• Hur långt och hur snabbt?
Gaser sprider sig snabbt och långt med vindar.
Gaser och luftpartiklar som är vattenlösliga löser sig i
regnet och hamnar i haven där de sprids.
Gödningsmedel från jordbruken följer med vattnet i
marken och hamnar i vattendrag och hav.
När vi utvinner metaller och olja tar vi en råvara och
flyttar till en annan del. Då följer de skadliga ämnena med
tex svavel i råolja eller kadmium i gödningsmedel.
Halter
• Innebär exponeringen en risk?
• Är halterna jämförbara med naturliga halter?
• Överskott eller underskott?
1. Det är inte bara hur farligt ett ämne är som spelar roll
utan också hur mycket av ämnet som finns. Man gör
skillnad mellan gift och vådligt ämne!
2. Är utsläppen mycket mindre än de naturligt
förekommande, har de sannolikt ingen betydelse.
3. När ämnen reagerar med varandra blir det nästan alltid
överskott av något ämne medan det andra tar slut.
Exempel
• Till exempel kan arsenik i brunnsvatten bindas till
järnjoner som finns i vattnet. Fällningen som bildas
sjunker sedan till botten. På så vis renas vattnet. Men
om mängden järnjoner inte räcker till, blir det kvar löst
arsenik i vattnet och då är det giftigt att dricka.
• Arsenik – är ett mycket giftigt halvmetalliskt
grundämne som bl.a används i insektisgifter och
bekämpningsmedel samt vid tryckimpregnering av trä.
Historiskt sett har giftmord varit nästintill omöjliga att
klara upp, särskilt om offren fått arsenik i maten.
Symptomen på arsenikförgiftning kan nämligen lätt förväxlas med dem man ser vid kolera.
Tid
• Länge eller kortvarigt?
• Snabb eller långsam process?
1. Om påverkan sker snabbt under långt tid har det
större effekter på miljön än om det sker långsamt
under längre tid.
2. Om ämnet tar lång tid att brytas ned har det större
effekt än från ämnen som bryts ned snabbt.
3. Kemiska föreningar kan brytas ned medan
grundämnen inte kan det. Om kvicksilver kommer ut i
naturen anrikas det. Det vill säga att halterna ökar
hela tiden, då de inte bryts ned.
Jämvikt
• Vilka delar av ekosystemet är sammankopplade?
• Buffertverkan?
• Naturen och ämnen försöker alltid att jämna ut
förhållanden mellan ämnen. Koldioxid löser sig
bra i både luft och vatten. Om halten koldioxid
stiger i luften och blir högre än i vattnet kommer
koldioxiden att börja lösa sig i vattnet tills att
halten i vattnet är lika stor som i luften.
Buffertverkan
• En buffert är när det finns både en svag syra och en
svag bas i vatten. Om jag droppar i syra bufferten så
kommer basen att göra att pH-värdet inte stiger lika
mycket som om jag hade droppat syra i rent vatten.
• I en sjö finns det naturligt en del svaga syror och baser
som har en buffertverkan på sjön. När surt regn faller
ner i sjön har det inte lika allvarlig effekt som det skulle
ha i en sjö av rent vatten. Men om det sura regnet
fortsätter kommer sjön att försuras och livet i sjön
kommer att dö. Det är därför man kalkar sjöar – för att
höja pH-värdet.
Ämnens egenskaper
• Hur finfördelat är materialet?
• Hur tillgängligt är det?
• Reagerar det lätt med andra ämnen?
1. Material i pulverform löser sig lättare i luft och vatten.
2. Ett järnföremål rostar snabbare utomhus än inomhus.
3. Ämnen som innehåller mycket energi reagerar lätt
med andra ämnen, de är reaktiva. När de reagerar
förlorar de energi och blir stabilare.
Naturvetenskapliga argument
• Viktigt att skilja på åsikter som bygger på
känslor och fakta.
• Är argumenten vetenskapliga?
• Viktigt att granska informationen man får. Är
källan tillförlitlig?
• Vilka uttalar sig i miljödebatter? Vilka
intressen har de? Ekonomiska, personliga?
Försiktighetsprincipen
• Eftersom det är svårt, att i förväg, vet vilka effekter ett
kemiskt ämne kommer att ha på naturen måste man
använda sig av försiktighetsprincipen.
• Det innebär att man ska undersöka så noga man kan
vilka effekter detta ämne kan komma att ha på miljön
där det ska användas. Man ska inte använda det i större
mängd än vad som behövs och försöka isolera det från
omgivningen så gott det går.
• Är man inte säker på effekterna av ämnet ska man
avstå från att använda det.