Transcript Kommunikation på liv och död

kommunikation/september
Artikeln ingår i en serie med anledning av att 2011 är Kemins år, utlyst
av FN. Tidigare artiklar i serien finns
på www.kemivarldenbiotech.se och
på www.kemi2011.se
Giftmärkning från olika tider. Från vänster: Dubbelgifttecken från svenska apotek. Dödskallemärkning mot svart bakgrund, svenskt 1960tal. Dödskallemärkning mot orange bakgrund, fasas ut fram till 2015. Dödskallemärkning mot vit bakgrund enligt det globalt harmoniserade systemet (GHS).
Kommunikation på liv och död
(Av Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi, Lunds universitet)
Att dödskallen betyder gift, något farligt, uppfattar de flesta. Från början var det
dock en kristen symbol som kidnappades av piraterna på 1600-talet.
I
augusti 1863 stegade en man in på
ett apotek i Holborn i centrala London. Han ville ha for en penny vardera av engelskt salt och sennasirap
och fick följaktligen två paket med sig. På
något vis gick det dock snett. När han kom
hem upptäckte nämligen hans hustru att
båda paketen innehöll snarlika vita pulver
och hon antog därmed att han helt enkelt
fått två paket av saltet.
Engelskt salt, även känt som epsomsalt
eller bittersalt, består av magnesiumsulfat
och användes som oralt laxermedel.
Ganska snart efter att mannen tagit innehållet, löst i ett glas vatten, blev han dålig
och avled inom kort. Vid den efterföljande
polisundersökningen visade det sig att båda
paketen var tydligt märkta - det ena med
epsomsalt och det andra med texten oxalsyra - gift. Tyvärr kunde vare sig mannen
eller hans hustru läsa och änkan tilldömdes ett skadestånd om 100 pund.
Under 1800-talet skedde en rad missförstånd, ofta med dödlig utgång, där tydligt
märkta flaskor misstogs för ofarliga pro-
38
dukter. Det var uppenbart att något måste
göras och det föreslogs att alla giftflaskor
skulle ha liknande form, helst en sexkantig
grön eller blå flaska.
Trots att det inte blev lag på speciellt formade flaskor patenterades under andra
halvan av 1800-talet en uppsjö av originella behållare för gifter i England. De mest
uppseendeväckande var formade som likkistor eller dödskallar och var ibland försedda med en rad vassa piggar som skulle
varna en oförsiktig användare i en tid utan
belysning i badrummet.
Det är uppenbart att det under alla tider
funnits behov av att märka giftiga ämnen
men hur detta gått till har varierat mellan
olika länder.
I Sverige har vi haft en apotekareordning
sedan 1635 och redan från början fanns krav
på att giftiga ämnen skulle vara inlåsta och
att endast apotekaren skulle ha tillgång till
nyckeln. Eftersom gemene man också hade
behov av gifter, framför allt för att ta livet
av skadedjur och stora rovdjur, såldes till
exempel arsenik också av andra försäljare.
Gammalt giftskåp med färgade hyllplan
och etiketter. Från utställningen ”Hälsa på
glas - Apotek, medicin och pillerburkar under 300 år”, Smålands museum, Växjö.
kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift. Nr 9. September 2011
Detta stoppades för gott av ett kungligt
förbud ”för alla andre än Apothekare att
något slags gift till salu hålla”, från 1786.
Först ett par årtionden senare, 1817, infördes ett speciellt märke, det alkemiska
tecknet för kvicksilver, för att markera gifter.
Trots att kvicksilverföreningar är giftiga var
det sannolikt inte därför detta tecken valdes.
Tecknet, som ser ut som en ring med en
halv ring ovanför och ett kors under, symboliserade den romerske guden Merkurius stav och inom apoteksvärlden hade det
tidigare använts för att beteckna att priset
på läkemedlet kunde fluktuera kraftigt beroende på importpriset – Merkurius var
nämligen också handelsmännens gud. Merkurium är därtill ett ganska vanligt äldre
namn på arsenik och det överfördes senare
i svenskan till allt som var vitt och giftigt,
exempelvis arsenik.
Merkurius stav, som också kallas för
kaducé, är omslingrad av två ormar
och den förväxlas ofta med eskulapstaven som
bara har en orm
ringlad kring sig.
Eskulapstaven är den
grekiska läkedomsguden
Asklepios attribut och den
symboliserar därför medicinsk kunskap. Asklepios dotter, Hygieia, är hälsans och
renhetens gudinna och hennes
symbol är istället en skål och en orm - en
symbol som ibland används av apotekare.
De olika läkemedlen som ett apotek skulle tillhandahålla fanns i en speciell bok, en
farmakopé, och i 1845 års farmakopé, den
sjätte i ordningen, hade inte mindre än 55
ämnen markerats med gifttecknet.
För att undvika förväxlingar skulle dessutom olika gifter markeras med olika etiketter. Exempelvis skulle cyanider ha vit skylt
med svart text medan arsenikföreningar
skulle ha svart skylt med vita bokstäver.
Gula skyltar indikerade kvicksilverderivat
medan ljusblå berättade att flaskorna innehöll opium. Dessutom skulle varje hyllplans
framkant markeras i samma färg.
I nästa farmakopé, från 1869, bestämdes
att vissa gifter skulle markeras med dubbelt gifttecken (dubbelgift) och förvaras i
ett särskilt skåp medan de med bara ett
gifttecken (enkelgift) skulle förvaras separat från andra läkemedel. Dubbelgifttecknet användes i Sverige ända fram till 1985
då det helt ersattes av dödskallemärkning.
I många andra länder i Europa användes
Bestraffningen av Ixion med Merkurius/Hermes hållande sin stav, kaducéen, i mitten. Romersk fresk från Casa dei Vettii i Pompeji.
det danska systemet där +++ indikerade de
starkaste gifterna.
Ursprunget till dödskallemärkningen hittar vi på andra sidan Atlanten. Den första
lagstiftningen kring giftiga ämnen i Nordamerika antogs i Massachusetts 1641 och
markerade tydligt att den som tar livet av en
annan människa med gift själv ska avrättas.
Det var ändå först 1829 i New York som
det bestämdes att arsenik och cyanid skulle
i andra skulle giftflaskan packas in i scharlakansrött papper. I bland annat Kansas
skulle flaskorna märkas med en dödskalle
med korsade knotor.
1872 bestämde The American Medical
Association att alla giftflaskor, förutom giftsymbol, dessutom skulle ha en kort, tryckt
text om lämpligt motgift och det publicerades listor med mer än 800 olika etiketter.
Många av dem föreslog whisky som motgift.
»
Mycket har spekulerats över hur man bäst skall skrämma förskolebarn
från att röra farliga flaskor, och i en psykologisk studie har den avskräckande effekten hos ovanstående symboler prövats. Den befanns vara ingen,
och skulle den annat kunna vara i en tid då de av seriemagasinen mättade
barnen blivit blasé på monstra?
Matts Bergmark, Farligt att förtära, inandas och beröra, 1974
markeras med ordet Poison och 24 år senare bestämde The American Pharmaceutical Association att alla giftiga substanser
skulle markeras antingen med ordet Poison eller med en dödskalle.
Snart antogs en rad lagar i de amerikanska delstaterna och i vissa skulle gifter märkas med en röd etikett med svart text medan
kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift. Nr 9. September 2011
Dödskallen var från början en kristen
symbol som baserades på att Jesu kors vilade på Adams skalle och ben och den användes frekvent både i symboltyngda korsfästningstavlor och inte minst som markering
av gravar.
För den katolska kyrkans del var det givetvis en missräkning när pirater började
39
kommunikation/september
Under andra halvan av 1800-talet patenterades en uppsjö av originella behållare för
gifter i England. De mest uppseendeväckande var formade som likkistor eller dödskallar och var ibland försedda med en rad vassa
piggar som skulle varna en oförsiktig användare i en tid utan belysning i badrummet.
använda denna symbol på sina flaggor, någon gång under sent sextonhundratal. Piratflaggor var oftast svarta eller röda med
någon symbol för död i mitten. Den med
en dödskalle och två korsade benknotor hissades för första gången av piraten Emanuel
40
Wynn runt 1700 och flaggan innefattade
också ett timglas. Den katolska kyrkan,
som inte gärna ville förknippas med
pirater, förbjöd snabbt all användning
av symbolen.
Dödskallesymbolen blev under
1900-talet den dominerande symbolen för gifter men det var först 2002
som ett första utkast till internationella
symboler för märkning av kemikalier
lades fram av FN.
Flera år och versioner senare var det
globalt harmoniserade systemet (GHS)
helt klart och sedan januari 2009 gäller
GHS i hela EU. Under en ganska lång
övergångsperiod kommer dock de gamla
symbolerna med fyrkantiga etiketter på
orange bakgrund att finnas parallellt med
de nya, som är rombiska med vit bakgrund
och röd ram. Trots att symbolen med dödskalle och
benknotor är helt uppenbar för de flesta
vuxna ger den sällan samma budskap till
barn. Barn uppfattar istället symbolen som
spännande och associerar den med pirater
och andra äventyr. För att råda bot på problemet tog giftinformationscentralen vid
Pittsburgs barnsjukhus fram en ny symbol
vars innebörd inte skulle gå att misstolka.
Ett flertal symboler testades men till slut,
efter många tester, fastnade man för en limegrön figur med en tydlig grimas som
döptes till Mr Yuk. I USA kan föräldrar beställa ark med Mr Yuk och klistra på dessa
på flaskor och burkar med farligt innehåll. kb
Mr Yuk. Symbol skapad av giftinformationscentralen i Pittsburg, USA, för att avskräcka barn.
kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift. Nr 9. September 2011