nyklassicismen

Download Report

Transcript nyklassicismen

(WIEN)KLASSICISMEN
1750-1824
KLASSICISMEN
 Under barocken: Naturvetenskapliga revolutionen
 I mitten av 1700-talet hade det gått så långt att kyrkan och hovets
privilegier/maktbefogenheter började försvagas. Vilket ledde till
Upplysningstiden.
 Man trodde på uveckling, förnuft & förstånd, inte sed och tradition,
var den bästa guiden att leda människor.
 Man ifrågasatte starkt adelns och kyrkans privilegier vilket ledde till
formandet av medelklassen och dess kamp för sina rättigheter.
 Upplysningstidens ideér påverkade och användes av flera härskare under 1700-talet.
 Emperor Joseph II av Österrike (Amadeus-filmen), avskaffade träldom, stängde
kloster och avskaffade adelns speciella status i straffrätt. Bestämde att begravningar skulle
hållas enkla. Mozart begravdes I en omarkerad gemensam grav.
 Den franska och amerikanska revolutionen! Revolutionen hade förberetts genom
upplysningens samhällskritik.
 Revolutionens ledare såg antikens samhälle som ett ideal. De ville skapa ett samhälle
där jämlika medborgare tog ansvar för samhällets väl och utsåg sina ledare efter duglighet
och inte efter börd eller samhällsställning.
 Industrialiseringen – borgarna blev den ekonomiskt ledande gruppen I samhället.
NYKLASSICISMEN
 Den klassiska stilen
 Bach’s söner.
 Enkelhet och klarhet.
 Melodiösa melodier till enkelt akompanjemang framför polyfoni.
 Vid 1800-talets första årtionde hade det system som dominerade
under renässansen och barocken, när kompositörerna försörjdes av
antingen kyrkan eller hovet, till stor del försvunnit och börjat ersättas
av de inkomster från framföranden inför större publik.
 Förändringen av melodin till en fungerande komponent i harmoni.
 Rytm i basen till skillnad från barocken. Offentliga framföranden.
INSTRUMENTALMUSIKEN
DOMINERAR
 Symfoni
 Stråkkvartetten
 Pianosonaten
 Utvecklingen av instrument bidrog till många av de förändringar i komposition som
uppstod mellan barocken och klassicismen. Framväxandet av den klassiska orkestern
beror mycket på förnyelsen i utformning och teknik när det gäller instrument.
 Den största förändringen: den mekaniska utvecklingen av trä- och
bleckblåsinstrument. –Fler klaffar (underlättade spelet och intonationen). Oboer fick
smalare borrning, vilket underlättade spelet I det högre registret. Klarinetten började
synas.
STANDARDSÄTTNING
SLUTET AV 1700-TALET
 Dubbelt träblås (två av varje instrument)
 2 trumpeter
 4 horn
 Pukor
 Stråkar
 Ytterligare ett tillägg gjordes senare med 3 tromboner
PIANO VS. CEMBALO
 Cembalons strängar knäpptes med ett plektrum när tangenterna
trycktes ner. Pianot använder återstudsande hammare som slår an
strängen med större försiktighet, mer enhetligt ljud och större
dynamik, hammarens återstuds säkerställer också att tonen kan hållas.
 Crescendo och diminuendo
SONAT
 En komposition I flera satser för ett eller flera instrument
 4 satser, 1a satsen är snabb, har normalt sonatform; 2a satsen är
långsam, har variationsform eller tredelad visform; tredje satsen är en
menuett eller ett scherzo (satsen utelämnas I allmänhet I
solokonserten); 4e satsen är snabb och har sonatform.
SYMFONI
 Stort upplagt verk för symfoniorkester.
 Växte fram ur overtyren.
 4 Satser, snabb, långsam, menuett eller scherzo, snabb (1700-1900).
Kontraster mellan olika delar blev viktiga!
 Nutida symfonier styrs inte av några formella regler…
SONATFORMEN
 Den mest betydelsefulla kompositionsformen i musikhistorien.
 Verk som har sonatform är vissa satser I sonaten, stråkkvartetten,
symfonin och solokonserten.
 Tonsättarna ville uppnå kontrastverkan.
 Exposition – Genomföring – Repris - Coda
TEMA MED VARIATIONER
 Antingen som ett enskilt verk eller som en sats i en symfoni, sonat,
eller stråkkvartett.
 A A’ A’’ A’’’…
MENUETT OCH TRIO
 Ofta som 3e sats i en klassisk symfoni, stråkkvartett…
 För lyssning inte dans.
 A B A-form
 Menuett (A) Trio (B) Menuett (A)
 Trio, fick sitt namn från barocken. 3 instrument
RONDO
 En kompositionsform med ett huvudtema (A) som återkommer
flera gånger och alterneras med andra teman, ex. A B A C A eller A B
A C A B A.
 Rondo är ofta den sista satsen i klassiska symfonier, stråkkvartetter
och sonater.