Allmänna principer för fysisk träning

Download Report

Transcript Allmänna principer för fysisk träning

Principer för fysisk träning.
Träningseffekter och begränsande
faktorer vid uthållighets- och
motståndsträning av barn och ungdom
med funktionsnedsättning.
Gunnar Grimby
Rehabiliteringsmedicin
Sektionen för klinisk neurovetenskap och
rehabilitering
Göteborgs Universitet
Olika former av fysisk aktivitet och
träning
• Fysisk aktivitet – Kroppsrörelser som åstadkoms
av muskulaturen och ger energiåtgång
• Fysisk träning – Fysisk aktivitet som är planerad,
struktrurerad och som syftar till att förbättra eller
bibehålla fysisk funktion
• Aerob träning – Träning som syftar till öka eller
bibehålla den syretransporterande kapaciteten
aerob kondition – metabolisk kondition
• Styrketräning / motståndsträning – Träning som
syftar till att öka eller bibehålla muskelstyrka
• Muskulär uthållighetsträning – Muskulär träning
för att öka muskulaturens uthållighet
Mätning av aerob kapacitet (
“kondition”)
Mätes som maximal syreupptagningsförmåga d v s när syreupptagningen når en
platå och inte ökar mer vid tyngre yttre
arbete. Kan verifieras med mjöksyreprover
eller till viss grad med subjektiv
ansträngningsgrad. Om olika faktorer
begränsar möjligheten att nå en platå, ex.
muskulär svaghet, hjärtfunktionen,
andningsbegränsning, bör hellre uttrycken
“peak oxygen uptake” och “peak work load”
användas.
Principiella effekter av aerob träning
- uthållighetsträning
• Ökad maximal syreupptagningsförmåga
• Ökad hjärtkapacitet – lägre puls vid en viss
belastning
• Minskad andfåddhet vid viss belastning
• Lägre blodtryck vid viss belastning
• Bättre uthållighet för måttligt tungt arbete
• Bättre situation för ämnesomsättningen i
muskulaturen - ökad kapillarisering och känslighet
för insulin
• Positiv påverkan på blodfetter
• Psykiska effekter – bättre väbefinnande
• Positiva effekter på immunförsvar och cancerrisk?
Mätning av muskelstyrka
Manuell muskeltestning (MRC)
Vid svag muskelatur. Grad 3 “objektiv”
grad 4 och 5 osäkra värden. Lätt
styrkenedsättning noteras inte lätt.
Handhållen myometer – hyfsad säkerhet.
Isometrisk (statisk) styrka med särskild
apparatur. God säkerhet.
1 RM - styrkan begränsad av svagaste
punkten i rörelsebanan.
Isokinetisk apparatur – dynamisk
(koncentrisk och excentrisk) samt
isometrisk styrka. Vridmoment mätes.
Principiella synpunkter på
på styrketräning
Neurala faktorer:
Ökad aktiveringsgrad av muskulaturen
och förbättrad koordinationsförmåga.
Vanligen effekt under de första 4
veckornas träning
Muskulära faktorer:
Tillväxt av enskilda muskelfibrers
storlek och muskelns tvärsnittsyta.
Ökning av antalet muskelfibrer (celler)
endast vid speciella betingelser.
Senare i träningen – ex. efter 6 veckor.
Motståndsträning kan –beroende på
neurala faktorer – bli specifik
- för typ av muskelaktivering
- för kontraktionshastighet vid
dynamisk träning
- för viss ledvinkel vid statisk träning
Cerebral pares
“Tidiga“ studier av träning av barn med
cerebral pares
Ekblom and Lundberg 1968, Lundberg, Ovenfors, Saltin 1967,
Berg 1970
• Den fysiska arbetsförmågan kunde
öka 10 -15 % ( liknande ökning som
hos friska)
• Förbättrad motorisk kontroll hos barn
med dystoni eller atetos.
• Positiva effekter på
kroppssammansättningen
Systematisk review av
sjukgymnastisk terapi avseende
funktionen i nedre extremiterna
hos barn med cerebral pares
Frankl et al J Rehabil Med 2012; 44: 385 – 395
Styrketräning demonstrerade grad II evidens
för bättrad gångförmåga och motorisk
funktion.
Det är emellertid begränsad evidens för
specifik information om intensitet, duration
och frekvens av träningen.
Muscle strengthing is not effctive in
children and adolescents with cerebral
palsy: a systematic review
Scianni, Butler, Ada: Aust J Physiolther 2009; 55: 81-87
Children between school age and 20 years
(walkers).
Five randomized studies with meta-analysis.
Strengthening interventions had no effect on
strength, no effect on walking speed, but a
small significant effect on Gross Motor
Function Measure.
Exercise programs for children with
cerebral palsy: a systematic review of
the literature
Verschuren et al: Am J Phys Med Rehabil 2008; 87: 404-417
20 studies on the effect of exercise programs on
aerobic and anaerobic capacity and lower
extremity muscle strength.
Methodological quality of included trials low.
Outcome measures in most studies not
intervention specific.
“It seems that children with CP may benefit from
the exercise programs that focused on lower
extremity strength and cardiovascular fitness.”
Effect of cardiorespiratory training on
aerobic fitness and carryover to activity
in children with cerebral palsy: a
systematic review
Butler, Scianni, Ada: Int J Rehabil Res 2010; 33: 97-103
Three studies with randomized participants and
no intervention in addition to usual
physiotherapy. Children in school age.
2-4 months training increased aerobic fitness by
18-22%, 8-9 months training by 26-41%.
Activity (e g 6 min walk test) changed only 013%, thus little carryover into activity.
A systematic review of the effectiveness
of aerobic exercise interventions for
children with cerebral palsy: an
AACPDM evidence report
Rogers et al Dev Med Child Neurol 2008; 50: 808-814
13 articles met the inclusion criteria. Children
with CP 2-17 years.
“The evidence suggests that aerobic exercise
can improve physiological outcomes, but the
influence of these changes on outcomes
representing activity and participation are
unknown.”
Ryggmärgsskada myelomeningocele
Effects of electrical stimulation, exercise
training and motor skills training on
strength of children with
meningomyelocele: a systematic review
Dagenais at et al: Phys Occup Ther Pediatr 2009; 29: 445-463.
Six studies met the inclusion criteria.
Two on quadriceps muscle torque following
electrical stimulation, three on upper extremity
exercise training, and one on quadriceps strength
after motor skills training.
Although limited evidence suggested
improvements in strength, methodology was low
and further research is needed.
Limiting factors in peak oxygen uptake
and the relationship with functional
ambulation in ambulating children with
spina bifida
De Groot et al Eur J Appl Physiol 2008; 104: 657-665.
25 ambulating children with spina bifida.
Limiting factors were mostly “muscular and/or
deconditioning” 47%, ventilation 35%. High
energy expenditure during ambulation reflects
high level of strain.
Exercise training in ambulatory children should
focus on increasing peak oxygen uptake and
muscular endurance and decreasing energy cost.
SCOLIOSIS
Training in young women with
idiopathic scoliosis
Bjure, Grimby, Nachemson: Acta ortoped scand 1969: 40: 325
– 333.
Young women (16-27 years) with reduced vital
capacity (60 % predicted) and “maximal” oxygen
uptake took part in a 3 months endurance training
program.
Heart rate at submaximal load decreased and
“maximal” oxygen uptake increased by 22%. No
effect on vital capacity.
Women with large curvature and low vital capacity –
indicating ventilatory limitation at exercise did not
improve with training.
Hjärt- lungsjukdom
Swimming training for asthma in
children and adolescents aged 18
years and under
Beggs et al Cochrane Review 2013.
Åtta randomiserade studier (262 deltagare) med
jämförelser mot ingen träning eller annan träning.
Träningen vältolererad. Ingen analys beträffande
klorering av vatten möjlig. Ingen skillnad vad gäller
astma kontroll eller livskvalitet.
Kan förbättra lungfunktion och “cardio-pulmonary fitness”
(måttligt starka evidens) – bestämning av maximal
syrgasupptagning i två studier.
Inte möjligt att visa fördel av simning jämfört med annan
fysisk aktivitet.
Kognitiva funktionsnedsättningar
Ofta även andra funktionsnedsättningar, som
kan vara begränsande för fysisk träning.
Motivation, val av program etc
Finns erfarenheter i auditoriet?
Neuromuskulära tillstånd
Neuropatiska tillstånd – skada/sjukdom i
ryggmärgens motoriska celler eller
nervbanor till muskulaturen
Myopatiska tillstånd – sjukdom i själva
muskulaturen – muskelcellerna
Aspekter på fysisk aktivitet och träning kan
principiellt skilja sig åt
Neuropatiska tillstånd
Polio
Amyotrofisk lateralskleros (ALS)
Spinal muskelatrofi (SMA)
Perifera neuropatier
Guillain-Barrés syndrom
Själva muskelcellen tål troligen träning - storleken
kan även tillväxa,
men ev. kan “överbelastningsproblem” uppstå i
aktivering och impulsöverföring till muskulaturen
Neuropatiska tillstånd
• Träning kan ge förbättring av muskelstyrka och
uthållighet.
• Risk för överbelastning bör observeras, men inte
överdrivas och kan vara övergående.
• Olika program för olika muskler.
• Allmän uthållighet (“kondition”) kan förbättras.
• Inaktivitet och dess konsekvenser kan motverkas
genom rätt doserad aktivitet.
Myopatiska tillstånd
Muskeldystrofier
– Duchennes muskeldystrofi
– Dystrofia myotonica
– Polymyosit
– Mitokondriella myopatier
– Myasthenia gravis
Muskeldystrofi
Principiellt olika träningsmöjligheter och
risker om muskelsvagheten progredierar
snabbt eller långsamt och i vilket skede som
träningen sker. Troligen bättre och säkrare
med träning i “tidigt” skede vid snabbt
progredierande tillstånd. Långtidseffekter är
inte studerade.
Troligen kan en bättre neural aktivering kunna
erhållas, medan påverkan på själva
muskulaturen är mer tveksam.
Muskeldystrofi (forts)
Submaximala uthållighetsprogram kan tänkas
ha positiva effekter, eftersom det kan finnas
en oönskad grad av inaktivitet.
Det är föga dokumenterat i vilken grad
träningsprogram har en effekt på möjligheten
till aktivare liv, högre grad av oberoende och
livstillfredställelse.
Duchennes muskeldystrofi
Dystrofindefekten kan ge minskad tolerans för
belastning, vilket skulle kunna medföra skada vid
överbelastning. Undvik excentrisk aktivitet.
Det finns ett antal studier, men med få deltagare och
utan kontrollgrupper.
Submaximal motståndsträning har dock hos pojkar i
tonåren gett positiva effekter på muskelstyrkan.
Strength training and aerobic exercise
training for muscle disease
Voet, van der Kooi, Riphagen, van Engelen, Geurts
Cochrane Review.
Cochrane Database of Systematic Reviews, 2010,
issue 1
Författarnas slutsatser: Vid dystrofia
myotonica och facioscapulohumeral muskeldystrofi
är styrketräning med moderat intensitet utan risk,
men det finns inte tillräckliga bevis för att det är till
nytta. Vid mitokondriell myopati är aerobisk träning
kombinerat med styrketräning utan negativa effekter
och kan ge positiva effekter på uthålligheten.
Inga säkra slutsatser vid andra tillstånd kan dras vid
en systematisk litteraturgenomgång.
Deltagande i idrott
Buffart et al J Rehabil Med 2008; 40: 702-708
• 69 % av unga personer (medelålder 21 år) med
myelomenjngocele deltog i någon form av
sport. De fem vanligaste var armcykling, allmän
fysisk träning (gym), simning, rullstolsbasket
och rullstolstennis.
• Vanligaste skälen var nöje och förbätttrad
funktion.
• Deltagandet var inte kopplat till det
sjukdomsrelaterade tillståndet, utan till socialt
stöd, idrottslig framgång och yttre utseende.
Fysisk aktivitet hos unga vuxna
med funktionshinder
Buffart et al J Rehabil Med 2008 40: 702-708
Underlättande faktorer:
• Nöje
• Sociala kontakter
•
•
•
•
Begränsande faktorer:
Brist på energi
Skador och komplikationer eller oro att ådra sig
dessa
Bristande tillgänglighet
Bristande information eller kunskap
[email protected]