Transcript Mentorskap - med lärande och utveckling i fokus Åsa Helsing

Målfokuserat mentorskap
– hela skolans framgångsfaktor
Åsa Helsing
[email protected]
Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans
som de behöver i sitt lärande och sin personliga
utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar
ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt
utbildningens mål.
Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska
uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå
längre i sin kunskapsutveckling
Citat från nya Skollagen
Hur går det för avhopparna?
Bland de 16-19-åringar som befann sig
utanför arbete och utbildning 2008 stod 74%
utanför arbete och utbildning även 2009
Europa 2020-strategin
Andelen ungdomar som inte fullföljer en
gymnasial utbildning ska vara under 10 %
Ibland måste vi hitta en medelväg

Fullständigt gymnasieprogram med slutbetyg och
gymnasieexamen - eller ett liv i utanförskap?

Eller en medelväg med avslutade gymnasiestudier och intyg
på detta?
Om man ska föra en människa mot ett bestämt
mål måste man hitta henne där hon är och börja
just där. Allt annat är fåfänga.
Kirkegaard
Utvecklingssamtal
Minst en gång varje termin ska rektorn se till att eleven
ges en samlad information om elevens kunskapsutveckling
och studiesituation (utvecklingssamtal). En elevs
vårdnadshavare ska få sådan information som avses i
första stycket.
Citat från nya Skollagen
Mentorskap – behov eller trend?
Det svenska samhället rör sig nu på allvar bort från en traditionell
lydnadskultur till en kultur där människors eget inre ansvarstagande
blir allt viktigare. Förändringen gäller även i skolans värld och i vår
syn på bildningsbegreppet.
Margareta Normell, Från lydnad till ansvar
En mentor ska
1. fortlöpande informera om elevens skolgång och
kunskapsutveckling
2. coacha och motivera eleven i dennes skolgång och
utveckling, både kunskapsmässigt och som individ
3. vara informativ och vägledande i studieval och andra
studierelaterade frågor
4. vara en rådgivande vuxen och en medmänniska
5. ?
Mentorn i skolan =
Pedagog
+
Coach
Att se mentorskapet på ett nytt sätt
inte: mentor - adept, vuxen – barn, lärare - elev
Utan: vuxen – vuxen, mentor - mentor
Då först kan både elev och lärare utvecklas och på så sätt även
utveckla skolan och pedagogiken
Mentor
– med ett väl definierat ansvarsområde

Mentorn är pedagog och coach
- inte kurator eller psykolog

Som mentor ska vi uppmärksamma problemen
- inte nödvändigtvis lösa dem
Förutsättningar för ett lyckat mentorskap
En gemensam spelplan
Förhållningssätt
Resurser
Mål
Kommunikation
Vad är det som gör att en mentor uppfattas som
trovärdig?



Att mentorn är trygg i sina kunskaper och färdigheter
Att mentorn är trygg i sociala relationer
Att mentorn är trygg i sina egna värderingar
Två utgångspunkter – tilltro
Baksätesmetaforen
När man pratar om eleverna, t ex i arbetslaget,
ska eleven kunna sitta och lyssna ”i baksätet”
= ett professionellt förhållningssätt från början till slut
Tankar läcker
Tänk på att det du tänker om eleverna och
deras förmåga sipprar ut och färgar elevernas syn
på sig själva
Skolans uppdrag
•Huvuduppgiften för de frivilliga skolformerna är att förmedla kunskaper
och skapa förutsättningar för att eleverna skall tillägna sig och utveckla
kunskaper
•Utbildningen skall främja elevernas utveckling till ansvarskännande
människor
•Varje elev skall få stimulans att växa med uppgifterna och möjlighet att
utvecklas efter sina förutsättningar
•Varje elev skall möta respekt för sin person och sitt arbete
•Skolan skall stärka elevernas tro på sig själva och ge dem framtidstro
(Lpf-94)
För struktur och långsiktighet

Vad sägs om att planera mentorskapet som vi
planerar en kurs?
 Vad sägs om en kursplan/ämnesplan i mentorskap?
 Vad sägs om en A, B och en C-kurs i mentorskap?
Att planera sitt mentorskap
Vårterminen åk 1
JAN
MARS
JUNI
Möjliggöra berättande
För att en ung människa ska bli klar över vilket liv som
hon eller han realistiskt kan leva krävs tillfällen till
samtal och reflektion, både med jämnåriga och vuxna
SOU 2006:77, Ungdomar, stress och ohälsa
Kasam
= Känsla av sammanhang

Begriplighet
 Hanterbarhet
 Meningsfullhet
När tillvaron upplevs begriplig, hanterbar och
meningsfull så har vi en hög KASAM, vilket skapar bättre
möjligheter för oss att handskas med livet.
Vi behöver känna KASAM i våra känslor, i våra närmaste
relationer, i vår huvudsakliga sysselsättning och i existentiella
teman
Grunden

Lär känna varandra - visa genuint intresse för eleven
 Var tydlig i kommunikationen kring förväntningar, förutsättningar
och ansvarsområden
Tre nivåer av lyssnande



inre lyssnande
fokuserat lyssnande
globalt lyssnande
Mentorskap i grupp
Vad som behövs är inte välbalanserade individer utan
individer som balanserar varandra. På så sätt kan
mänskliga svagheter stöttas och talanger komma till sin
fulla rätt.
Meredith Belbin
Om gruppens betydelse
För att kunna bygga upp en fast identitet behöver en ung
människa spegla sig i en bekräftande miljö. Förvägras man
tillträde till en grupp är risken stor att man avvisar
normerna i gruppen och ansluter sig till grupper vars
värderingar står i skarp kontrast till den värdegrund som
exempelvis skolan vilar på.
Anne Hammarström
Den magiska formeln
Tilltro till sin egen förmåga + Trygghet/Trivsel
=
Kunskapsutveckling
Summering






Skapa förutsättningar för ett fungerande mentorsarbete
genom en gemensam spelplan på tre nivåer
Planera ditt mentorskap på samma sätt som du planerar
en kurs eller en lektion – börja med syfte och mål
Visa ett genuint intresse för eleverna och skapa en grund
byggd på ömsesidig respekt och tillit
Svikta aldrig i din tilltro till elevernas förmåga
Lägg tillbaka ansvaret till eleverna – men visa tydligt att
du är där under resans gång
Reflektera och utvärdera