Transcript File - Psykologi 1, Psykologi B & Svenska C på

Socialpsykologin
Varför gör vi som vi gör och inte som vi bör?
Socialpsykologi
• Hur vi är och hur vi gör, är ett resultat av vårt genetiska arv +
erfarenheter. Erfarenheter av andra människor lagrar vi och
bearbetar i vår egen ”hårddisk”.
• Vi bär också med oss en bild av hur vi tror att andra ser oss.
• Flera begrepp för att beskriva omvärldens bild. Ett är
spegeljaget (Du speglar dig i den uppfattning som du tror att
andra har av dig). Din egen självbild försöker du få förstärkt av
andra.
• Ett annat, liknande, begrepp är den generaliserande andre. Du
uppfattar dig själv genom andras ögon. Ingen speciell person
utan en generalisering av omvärlden.
Vad påverkar vår
självuppfattning?
• Omgivningen! Får du bara negativa reaktioner från familj &
vänner Sämre självförtroende.
• Om en ungdom hamnar i kriminella sammanhang eller
missbruk, kan denne utveckla en ”avvikaridenitet”, dvs. du
begår brott & missbrukar för att få bekräftelse av andra i
samma grupp.
• En som inte lyckas skapa sin identitet bland andra
”anpassade”, kan känna sig befriad: ”Jag sticker ut från
mängden”.
• Användbart i vård för missbrukare. Man siktar på människans
aktuella situation. Förändra omgivningenFörändra
människan.
Socialpsykologin - Roller
• De förväntningar som ställs på dig i en viss situation eller yrke.
Din roll som storebror/storasyster, son, pojkvän/flickvän, elev
kommer med olika förväntningar från olika håll.
• En yrkesroll (lärare exempelvis) är inte specialskriven för en
viss person. Som lärare möter man en färdig lärarroll. Du kan
vara personlig och påverka det sociala, men ramarna för det
går sällan att göra något åt.
• För gymnasieelever skiljer det sig åt. Rollen bestäms mer av
förväntningarna som en själv, och klasskamraterna, ställer.
• Förväntningarna som formats en gång kan brytas. Har man
gått i samma klass sen förskolan, kan gymnasiet vara
”befriande”, då man får möjligheten att förändra sin roll.
Roller & Status
• Vissa roller har lite högre status än andra, exempelvis chefen,
experten eller ”kändisen”. Vissa kan ha hög status p.g.a. sina
personliga egenskaper.
• En hjälpsam person i en klass eller företag, som därtill också är
vänlig, blir populär. Är man duktig eller på något sätt
intressant och spännande, kan man också få högre status.
Socialpsykologi - Rollkonflikter
• Finns flera olika typer, fyra brukar man kalkylera in:
• 1. Fylla flera roller samtidigt. En kvinna på ett jobb med högt
tempo kan ha bekymret att också förena jobbet med att vara
både fru & mamma. Både lyckas karriärsmässigt &
familjemässigt kan vara ett pussel som skapar rollkonflikter.
• 2. En och samma roll har oförenliga förväntningar. En chef
har en halv personalstyrka som vill att chefen ska bestämma
allt, den andra halvan vill att besluten fattas demokratiskt.
• 3. Rollinnehavaren har förväntningar på rollen som inte går
att förena med omgivningens förväntningar – För yngre män
är hemarbete inte främmande. För män med mer traditionell
uppfostran har kanske en helt annan syn på arbetet i
hushållet..
Socialpsykologi – Rollkonflikter
• 4. Man tycker sig inte leva upp till rollens förväntningar, trots
försök. – Man tror sig inte vara tillräckligt duktig som
arbetstagare eller som förälder.
• Det är vanligt att människor tror att omgivningen förväntar sig
mer än vad de faktiskt gör, och man underskattar också sina
egna insatser.
Socialpsykologi - Normer
• Norm = system av regler (uppförandekod, så att säga). Vissa är
formulerade i lagbok, medans andra är oskrivna, som vi
förväntas följa. Visar hur vi ska uppföra oss bland andra.
• Normer reglerar: vad vi kan tala om och när, hur vi klär oss vid
olika tillfällen, hur vi bör vara mot andra människor.
• Dessa normer är inte universella i alla grupper i samhällen.
Våld är mer okej i vissa grupper än hos resten av befolkningen.
• För att vi ska kunna hålla ett fungerande normsystem, behövs
någon typ av sanktion, dvs. en åtgärd som ser till att
medlemmar i en grupp följer dessa normer.
Socialpsykologi – Normer &
sanktioner
• Lagbrott? Sanktionen är böter eller fängelse.
• Bryter du mot någon norm i en grupp=sanktion som
utfrysning eller hot om uteslutning från gruppen.
• Skvaller, överdrivet skryt eller fjäsk för någon lärare eller chef,
kan drabbas hårda av olika sanktioner.
• Om gruppen har låg tolerans för avvikande beteende, kan man
säga att gruppens konformitet (likformighet) är hög. Ofta
p.g.a. sociala kontrollen i gruppen är stark.
• Social kontroll=åtgärder i samhället för att skapa
gemensamma uppförandekoder.
• Finns både positiva & negativa sanktioner, beröm & kritik är
användbara för att upprätthålla normerna.
Socialpsykologin - Normer
• En människans uppväxt präglas av normpåverkan från alla håll.
Föräldrar, syskon, kompisar, arbetskamrater m.fl. Införlivandet
av normer kallas socialisation, avslutas runt tjugoårsåldern
• Ett samhälle i kraftig förändringförändrad social kontroll.
Landsbygd där ”alla känner alla”större social kontroll.
Storstäder där folk flyttar in & ut, stor anonymitetmindre
social kontroll.
• Social kontroll minskar i en större mängd människor, som
samlats tillfälligt på samma ställe, en s.k. massa.
• Massans känsla kan skifta beroende på situation & händelse.
En fotbollspublik är ingen massa, tills att bråk utbryter.
• Massans kännetecken=spontan, lättpåverkat & kan råka i
panik.
Socialpsykologi – Massan &
attityder
• Massan brukar ofta visa primitiva reaktioner: Vrede &
grymhet. En bra förklaring är att de är anonyma i massan, de
kan då bete sig på ett sätt som de normalt sett inte skulle göra
tack vare anonymitet.
• Attityder= inställningar till något. Enligt socialpsykologer finns
tre delar i en attityd:
• 1. Kunskaperna om något (kognitiva)
2. Känslorna (affektiva) om något
3. Handlingen mot något.
• Vissa teorier säger att vi utvecklar attityder som passar bäst
för situationen. Andra säger att attityderna är inlärda. Båda
två kan läras om eller förändras!
Socialpsykologi – Attityder &
dissonans
• I olika attityder kan vi ha kognitiv dissonans, dvs. vi undviker
det motsägelsefulla i kunskapen om attityden. Rökare vet att
det är farligt, men fortsätter. Dels tona ner konsumtionen (”Jag
röker ju bara fem cigg om dagen, det är ju inte farligt”) och
dels tona ner faran (”cancer är väl mer genetiskt, jag har ingen
i släkten som fått cancer, så det är ju lugnt”.)
• Svåra att förändra attityder, särskilt den affektiva delen.
• Men de är samtidigt nödvändiga, vi måste kunna organisera
tankar & känslor hyfsat effektivt.
Socialpsykologi –Ledare
• Formella ledare – Utsedd att leda & ansvara, exempelvis en
rektor eller företagschef.
• Informell ledare – bli utsedd av andra, en stark gruppmedlem
exempelvis (en stark gruppmedlem exempelvis)
• Vissa ledare har en instrumentell ledarstil (Gruppen ska
prestera så bra som möjligt), andra är mer emotionella (alla i
gruppen ska trivas och må bra).
• Vilken stil som ska användas beror helt och hållet på gruppens
sammansättning samt syfte som gruppen ska uppnå.
Social Psykologi - Grupper
• Att tillhöra en grupp är viktigt, en grupp påverkar medlemmars
attityd & beteenden.
• Enligt socialpsykologer har människans en personlig identitet,
men också en gruppidentitet, som kan vara av många olika
slag. Medlem i supporterklubbar, föreningar, religiösa grupper
med mera.
• Vår självaktning är också kopplade till båda identiterna. Min
självkänsla påverkas av hur jag uppfattar mig själv som person,
men också hur jag uppfattar gruppen jag är med i.
• Att höja självkänslan, kan göras genom att lyfta upp gruppen,
framhäva den som bättre än andra och vara stolt över sin
grupp.
Socialpsykologi – Slutsatser
• Varför gör vi då som vi gör, varför gör vi som alla andra?
• Judith Harris, amerikansk psykolog, säger att vi visserligen
påverkas av hemmet, men också att barn lär sig att uppträda
på ett sätt hemma & ett sätt i andra grupper.
• Vi har flera olika program för vad som förväntas av oss i olika
situationer. Grupper hör hit, eftersom vi gärna vill tillhöra olika
grupper, så vi anpassar oss efter vad som förväntas.
• Den personlighet som vi formar, är ett resultat av våra
erfarenheter i grupper i skolan och på fritiden.
• Ju äldre du blir, desto mer kan du avvika utan att drabbas av
hårda sanktioner.
Social Psykologi – Okej, en sak
till!
• Hur påverkas vi av våra egna förväntningar? Detta testades i USA, i
ett försök dirigerat av Robert Rosenthal år 1968.
• Han gav grundskolelärare i Kalifornien informationen att det fanns
elever i deras klasser som förväntades göra stora framsteg i ämnet,
utan att det fanns något underlag för detta.
• Eleverna testades av flera forskare sedan. Hur tror ni det gick?
• De elever som lärarna trodde skulle bli duktigare, blev det!
• De uppfattades också vara gladare och mer intresserade än andra
barn.
• En effekt av lärarens positiva förväntning, i ord, leenden och gester.
• Detta kan beskrivas som en ”självuppfyllande profetia”.
• En annan effekt kallas Haloeffekten=Vi tillskriver en person fler
egenskaper av samma sort. En duktig elev i ett ämne=duktig i fler.
Uppgift – Normer & normbrott
• Vi följer varje dag olika sociala regler. Åka buss, stå i kön på ICA,
hälsa på folk vi känner och liknande.
• Er uppgift blir att vända upp & ner på det där.
• Ni ska, i par eller i grupp (2-4 stycken), bryta mot sociala normer. Er
fantasi sätter gränserna, men ingenting som är olagligt, eller gör folk
väldigt illa till mods.
• Om ni vill utföra ett normbrott i butik, kolla först med personalen
om det är OK, så att de också är förvarnade.
Uppgiften - Socialpsykologi
• Om ni är fler än 2, så ska en vara observatör (eller filmare)
som bevittnar det som sker, och hur folk reagerar. Notera hur
folk reagerade.
• Exempel som ni kan göra: Stå i ett hörn & hälsa på alla/några med
ett stort leende, försök pruta på någon matvara på ICA, gestalta ett
par som tjafsar högt offentligt.
• Eller som de här gjorde:
• http://www.youtube.com/watch?v=ye9FrbVtBuI
• Redovisning sker gruppvis inför klassen. Ni presenterar vad ni gjorde,
hur det kändes att genomföra normbrottet, hur folk reagerade och
varför ni tror att de reagerade som de gjorde.