Transcript här - GUL
Utvärdera teser och argument Filosofisk Metod, Teoretisk Filosofi A Två föreläsningar våren 2015 Några allmänna råd • Använd er av välvillighetsprincipen (eng. ”principle of charity”) Gör inte ”straw men” av andra filosofer. • Vi försöker fokusera på argumenten och teserna, snarare än på vem som hävdar argumenten/teserna (jmf genetic fallacy) Utvärdering: begrepp Begreppsanalys ett av de viktigaste ”verktygen” när vi utvärderar. Syna de centrala begreppen och fråga er: • Går det att göra sig en (någorlunda) klar, precis och motsägelsefri förståelse av de centrala begreppen? • Används begreppen konsekvent, dvs med samma betydelse, eller sker betydelseglidningar som påverkar argumentens giltighet? Fort. Begrepp… • Se upp med flertydighet, vaghet, och värdeladdning! • Vaghet- otydliga ”betydelsegränser” Exempel: rik, skallig, skog… Det finnas ingen skarp gräns mellan att vara skallig respektive inte skallig Om ni använder vaga begrepp kan ni behöva precisera dem. Detta för att det skall bli tydligt vad ni argumenterar för/emot. • Värdeladdning: positivt eller negativt laddad betydelse Ex.: Demokratisk /odemokratisk, rättvis/orättvis, frihet/ofrihet, etc. Undvik värdeladdade ord. Annars riskerar ni att hamna i: ”enighet i ord men oenighet i sak”, eller ”oenighet i ord men enighet i sak” när ni debatterar med andra! Flertydighet Flertydighet hos ord: Homonymi: (av grekiska homōʹnymos ’likabenämnd’): Två eller flera olika ord som liknar varandra, och som har olika betydelser (och olika ursprung). Homofoni: uttalas lika. Homografi: skrivs likartat Ex: Kål – kol; streck-sträck; hjärna-gärna; fil-fil; bär-bär. Polysemi: (av grekiska polyʹsēmos ’som har många betydelser’) Ett och samma ord med olika betydelser (och samma ursprung) Ex: fluga, (bet. insekt; halsprynad) Krona (bet. krona på huvudet; trädkrona; enkrona) lätt (bet. väger lite; är inte svår) Fort. flertydighet Flertydiga satser Satser kan vara flertydiga därför att de innehåller flertydiga ord, men också på grund av att deras syntax (”struktur”) är mångtydig. Ex. ”strukturell flertydighet”: (a) Pelle tycker inte om Stenmark därför att han åker slalom. (b) Erik gillar Pelle mer än Olle. Ex. på sats med både flertydig struktur och flertydigt ord: (c) Gamla får lättare förkylningar än barn • Undvik att växla mellan olika betydelser hos flertydiga ord/satser annars riskerar ni att dra ogiltiga slutsatser! • Var uppmärksam på när andra glider mellan olika betydelser! Ex. på flertydiga, men filosofisk viktiga ord: Orsak, samma, finns, tid, veta.. Många missförstånd genom filosofihistorien har uppstått därför att filosofer använt dessa små ord med olika betydelser! Utvärdera argument Vi skall nu titta på några bristfälliga argument… Att identifiera argument av dessa slag är en del av det utvärderande arbetet… Cirkelbevis Cirkelbevis: slutsatsen berättigas av premisserna och premisserna berättigas av slutsatsen. Exempel (enligt vissa): ”Cartesianska cirkeln” Kritiker menar att Descartes gör två antaganden som stödjer sig på varandra: (1) Vi uppfattar klart och tydligt att Gud finns, så Gud finns (2) Guds existens garanterar att det vi uppfattar klart och tydligt är sant. Question begging • Question begging: Man antar i premisserna det som man senare försöker bevisa Inte formellt fel (deduktion är sådan här), men premisserna är så kontroversiella och att man inte kan övertyga andra än de som redan tror på slutsatsen. • Exempel (enligt vissa kritiker): Descartes ”Jag tänker, alltså finns jag”. (”Slutsatsen” att jag finns, ligger redan i ”premissen” jag tänker) fort. exempel ”begging the question” Hume och försvaret av induktion Definition induktionsslut: att från ett antal enskilda fall dra en allmän slutsats. Argument för att induktionsslut är giltiga: ”Induktionsslut har framgångsrikt används åtskilliga gånger, alltså kan de alltid användas med framgång.” Men detta argument är ju självt ett induktionsslut! Mer Descartes: masked man fallacy Descartes ”masked man fallacy”: Jag vet att jag har ett medvetande, men jag kan tvivla på att jag har en kropp. Alltså: kropp och själ är olika substanser. Leibniz lag, finns i lite olika versioner, men här: ”Två ting, X och Y, är identiska om de delar alla sina egenskaper.” Felet ovan: vara vetbar (förnimbar, fattbar etc) inte egenskaper hos tingen. Kategorimisstag Kategorimisstag: man hänför sinsemellan olika uttryck eller begrepp till samma ”logiska kategori”. (Gilbert Ryle) Liknelsen med fotbollslaget och lagandan. Descartes gjorde ett kategorimisstag när han antog att kropp och själ är substanser (”ting”) (Enligt Ryle är dessa istället förmågor/ dispositioner) Självmotsägande teser och argument Antagande eller argument som underminerar sig själv Ex: Det finns inget sant eller falskt. (vulgärrelativism med avseende på sanning) Ex: Endast påstående som kan verifieras är meningsfulla, alla andra är nonsens. (Verifikationsprincipen för mening.) Fort. självmotsägande teser/argument Vissa allförklarande teser/teorier riskerar att underminera sig själva, däribland deterministiska teorier som gör anspråk på att säga något sant: Ex1 : Evolutionsteori (om allt vi gör är beteenden som selekterats fram för vår överlevnad är det sannolikt att vi tror en massa saker som är nyttiga för vår överlevnad men inte är sanna, däribland evolutionsteorin själv. ) Ex 2: Social konstruktivism (Är tesen att allt är sociala konstruktioner bara en av otaliga sociala konstruktioner? Varför skall vi tillmäta den mer ”sanning”) Falska dikotomier Man framställer två alternativ som de enda möjliga att välja mellan. Vardagligt ex: antingen är du med mig eller så är du mot mig! Filosofiska ex.: 1. om perception: Antingen erfar du ett ting ”direkt”, eller erfar du det inte alls. 2 om kunskap: antingen vet du att du vet, eller vet du inte alls. Arguments som är giltiga Nu skall vi övergå till att titta på argument som anses giltiga och som ni alltså gärna får använda er av Dessa argument kan ni använda när ni utvärderar andras argument eller teser. Reductio-argument Reductio–argument: Ni återger motståndarens premisser och visar att dessa leder till en falsk slutsats. Detta visar att minst en av premisserna måste vara falsk! Obs. detta argument är giltigt (vi använder oss av klassisk deduktion). Fort. reductio-argument Reductio ad absurdum Ex: P1 (P1 motståndarens premiss som ska testas) P2 (P2 okontroversiellt sann) P3 (P3 okontroversiellt sann) S= falsk (”absurd”) (Eftersom slutsatsen (S) är falsk, måste vi förkasta någon av premisserna (Ty, ett giltigt argument kan inte leda till en falsk slutsats om samtliga premisser är sanna. Att slutsatsen är falsk tyder alltså på att någon av premisserna är falska). Men vi vill inte förkasta de premisser som är okontroversiellt sanna, så då får motståndarens tes förkastas) Reductio ad impossibile Ex: A (Samtliga premisser antas av motståndaren) AB C C−B B & −B Här måste vi också förkasta minst en av premisserna, eftersom vi kom fram till en motsägelse. Ex. reductio-argument Den medeltida filosofen William Ockham menade att kristna som tror på Jesus som Guds son och läran om treenigheten, måste skriva under på följande premisser och slutsats: (1) Gud är Fadern (2) Jesus är Gud (3) Jesus är inte Fadern Alltså: Jesus både är och är inte Fadern (Men… man skulle kunna invända mot Ockham att han missbrukar mångtydigheten hos ordet ”är” och därför inte gett ett giltigt argument….) Regressargument Motståndaren antar P. Men ni visar att P leder till en infinit regress! Ex: Allt som sker har en orsak (riskerar att medföra en infinit regress av orsaker…) Ex: kunskap och berättigande För att ett antagande P som jag tror skall vara kunskap måste jag kunna berättiga P med andra antaganden, R och S, som är ”goda skäl” för att tro P. Men för att R och S skall vara goda skäl måste jag veta även dem, R och S kräver alltså andra antaganden, T ,U, V, som är goda skäl för att tro R respektive S. Men T, U och V kräver andra antaganden X, Y, Z, etc… Redundansargument En teori antar existensen av X. Ni visar att X är överflödig (redundant), tex genom att argumentera för att antagandet inte krävs för att göra vetenskapliga förutsägelser eller förklaringar. Ex: Antagandet av ”privata sensationer” (kvalia) är redundant i teorier om mänskligt beteende och språkanvändning, enligt behavioristerna Ex: Antagandet om materiens existens är redundant, enligt Berkeley Horned dilemmas Horned dilemmas: En person X omfattar en teori Y. Ni visar att X i sitt försvar av Y bara har dåliga alternativ att välja mellan. (Motståndaren kan bara välja mellan två ”otäcka horn” att bli spetsad av, därav ”horned dilemma”) Exempel ”horned dilemmas” Ex. 1: John Stuart Mills utilitarism. (Utilitarism lära i normativ etik. Utilitarismen säger att vi bör handla så att vi maximera lycka och minimera lidande) Mill antar att det finns högre lycka (som tex. intellektuell lycka) och lägre lycka (tex äta god mat, sex, etc ), och att högre lycka är bättre än lägre lycka Kritiker presenterade följande ”horned dilemma”: Mills teori kan förstås på två sätt: (1) Att aktiviteter som faller under ”högre lycka” skänker mer lycka än de som faller under ”lägre lycka”. Detta alternativ är förenligt med utilitarismen. MEN det framstår som FALSKT. (2) Att ”högre lycka” är bättre av något annat skäl än att det innebär mer lycka. Men då måste Mill göra avkall från sin utilitarism och medge att det inte bara är lycka som avgör vad som är en bra handling. Mill valde att ”fatta ett av hornen” (när man ”fattar ett horn” förnekar man att ett av alternativen). Mill hävda att det som räknas till högre lycka faktiskt skänker mer lycka än det som hör till lägre lycka. Fort. ex. ”horned dilemmas” Ex 2: Tes: Gud är allgod och allsmäktig: Horned dilemma: (1) Antingen säger T att Gud styr över allt som sker (ont och gott). Av det följer att han även styr över det onda i världen, men detta tycks oförenligt med att han är god. (2) Eller så betyder T att han bara styr över vissa saker som sker (förslagsvis det som är gott). Men det är oförenlig med att han är allsmäktig. Möjliga sätt att försvara T: Fatta tag i ett horn, tex (1): Hävda att Gud styr över allt som sker, men av det följer inte att han styr över det som är ont, ty ondska existerar inte. Ondska är ”frånvaro av godhet” och ett slags icke-vara. Försvar kan alltså bestå i att man fattar ett horn, dvs förneka ett av alternativen (”hornen”). Eller kan man hävda att båda alternativen (”hornen”) är falska och ”passera genom hornen”. Partners in guilt Din motståndare beskyller dig för något, men du försvarar dig genom att visar att samma kritik kan riktas mot motståndaren själv. Vardagligt exempel: X kritiserar Y för att vara okänslig, men Y svarar att X är själv okänslig när X kritiserar. De om använder argumentet ”partners in guilt” förnekar inte kritiken som riktas mot dem, men tar ifrån motståndaren hens övertag. Exempel på ”partners in guilt” Ex 1. Behavioristen mot folkpsykologen: Ni gör ovetenskapliga antaganden om människors ”inre liv” i era beskrivningar av människors beteenden! Folkpsykologen men det gör ju ni också när ni beskriver mänskligt beteende, ni antar avsikter, mm… Ex 2: Empiristen mot rationalisten: ni ger inga empiriska belägg för det ni tror på! Rationalisten: Nej, men hur mycket empiriska belägg ger ni själva? Kan ni tex ge empiriskt stöd åt er huvudtes att kunskap måste grundas på empiri…? Motexempel Att ge motexempel är mycket vanligt i kritik av filosofiska teorier. Detta eftersom filosofiska teorier ofta är generella. Ex på motexempel: (1) Motexempel mot utilitarism: ett gäng sadister som njuter av att koka ett oskyldigt barn i olja (Exemplet avser att visa att det finns handlingar som ökar den sammanlagda lyckan och därför uppfyller utilitarismens definition av ”god handling” men som inte är en god handling) Förklaringsvärde och erfarenhet Mänsklig erfarenhet särskild ställning i filosofi. • Svårt att förneka erfarenhet. • I vissa fall tycks mänsklig erfarenhet/uppfattning vara konstituerande (moral filosofi, språkfilosofi, medvetandefilosofi etc) Teorier som postulerar entiteter som inte kan erfaras, eller som inte är så som vi erfar dem, bör kunna förklara det vi erfar. De bör ”rädda fenomenen”. Klassiskt exempel: Kopernikansk heliocentrisk världsbild. Error-teori • Teori som förklarar varför något felaktigt ter sig på ett visst sätt eller varför vi felaktigt trott något. Nya, kontraintuitiva teorier kan vara hjälpta av en ”error-teori.” Ex: Varför folk trodde att jorden var platt Ex: Varför folk trott att sekundära egenskaper (färger, klanger, lukter, smaker) finns i tingen i yttervärlden.