Transcript Långvarig smärtassk

Långvarig smärta
Åsa Ringqvist
Kompetenscentrum smärta
Rehabiliteringsmedicin
Sektionen för specialiserad smärtrehabilitering
Smärtuttryck

Det gör ont

Det värker

Det svider

Det bränner

Det gnager

Det sticker

Det molvärker

Det maler
 Det skär som knivar
 Det känns som elektrisk stöt
 Det spänner
 Det känns som kramp
 Det kryper som myror
 Det trycker
DET KÄNNS OBEHAGLIGT!
Definition av smärta enligt
IASP (1979 rev 2008)
”Smärta är en obehaglig sensorisk och
känslomässig upplevelse,
förenad med vävnadsskada eller hotande
vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan
skada…”
Forts. Definition av smärta enligt
IASP (1979 rev 2008)
”..Smärta är alltid subjektiv. Varje individ lär
sig betydelsen av ordet genom egna
erfarenheter av vävnadsskada tidigt i livet”
”Obehaglig upplevelse”

= smärtan är subjektiv!!!

Hur ont en patient har kan a l d r i g
ifrågasättas, men orsakerna härtill måste
analyseras och kan diskuteras och åtminstone
konsekvenserna av smärtan kan påverkas.
Vad är syftet med vårt smärtsinne?
”Förknippar med vävnadsskada”
Från patientbroschyren om Kroppen &
Smärtan, producerad och utgiven av
Roche-produkter AB. Författare och
illustratör: Dr Ingemar Söderlund.
”Förknippar med vävnadsskada”

= smärta kan förekomma utan aktuell påvisbar
vävnadsskada!!!
”Sensorisk och emotionell”

= smärta har med känsel och känslor att
göra!!!

Smärtsignalen måste nå medvetandet
(hjärnbarken) för att upplevas/kännas.
Smärtsignalerna kan modifieras/påverkas på
sin väg upp mot medvetandet.
Hur ser smärtsignaleringen ut?
ryggmärg
hjärna
smärtcentrum
nervtrådar
smärtreceptorer
- känslor
- medvetande
(Bilder från ClipArt)
Smärtsignalering:



Reflex kan utlösas redan när
smärtsignalen når ryggmärgen
Smärtsignalen går sedan upp till
hjärnan och når vårt medvetande. På
vägen passerar den känslocentra.
Smärtupplevelse
Smärthämning
Storhjärna
Thalamus
”Grind”
Hjärnan gör sedan en tolkning
Smärtstimulering
Ryggmärg
Central fortledning
Limbiska
strukturer
Cortex
Thalamus
Hypothalamus
PAG
Hjärnstam
Formatio
reticularis NRM
Borsook D.The Neuroscientist 16(2) 171–185
Nedåtgående bansystem
Cortex
PAG
Hjärnstam
NRM
Hypothalamus
Neurotransmittorer:
Serotonin
Noradrenalin
Endorfiner
Smärtans funktion och konsekvens för
människan som biologisk varelse:

Akut smärta behövs för vår
överlevnad.
Smärtupplevelse
Smärthämning
Storhjärna
Thalamus
”Grind”
Smärtstimulering
Ryggmärg
Smärtans funktion och konsekvens för
människan som biologisk varelse:


Smärtupplevelse
Akut smärta behövs för vår överlevnad.
När smärtan kvarstår efter förväntad
läkningstid, är den ej längre till nytta för
oss. Vi talar då om långvarig (kronisk
smärta).
Smärthämning
Storhjärna
Thalamus
”Grind”
Smärtstimulering
Ryggmärg
Smärtans funktion och konsekvens för
människan som biologisk varelse:

Felet sitter i själva smärtsinnet som
sviktar och oftast inte där vi lokaliserar
smärtan.
Smärtupplevelse
Smärthämning
Storhjärna
Thalamus
”Grind”
Smärtstimulering
Ryggmärg
Smärtans funktion och konsekvens för
människan som biologisk varelse:


Felet sitter i själva smärtsinnet som sviktar
och oftast inte där vi lokaliserar smärtan.
De vanligaste felen i smärtsinnet är:
en allmän överretning (sensitisering)
och/eller sviktande smärtbroms.
Smärtupplevelse
Smärthämning
Storhjärna
Thalamus
”Grind”
Smärtstimulering
Ryggmärg
Smärtmodulering = påverkan av
smärtsignalen/smärtan:
Smärtökning
Smärtminskning
 oro, ängslan

information, kunskap

stress, spänning

stesshantering, avspänning

tidigare neg erfarenheter

tidigare pos erfarenheter

sömnbrist, trötthet

utsövdhet

inaktivitet, överaktivitet

balanserad aktivitet

depression/nedstämdhet

god mental balans

överretbarhet = sensitisering i
nervsystemet

Minska frekvens av smärttoppar
– inre krav, paus etc

otillräcklig smärthämning = svag
smärtbroms

medicinering, fysisk aktivitet
Kroppen och
smärtan
Från patientbroschyren om Kroppen & Smärtan,
producerad och utgiven av Roche-produkter AB.
Författare och illustratör: Dr Ingemar Söderlund.
Smärtupplevelse
Smärthämning
Storhjärna
Thalamus
”Grind”
Smärtstimulering
Ryggmärg
Grindteorin
smärta
kyla
beröring
värme
vibration
Smärtupplevelse
Smärthämning
Storhjärna
Thalamus
”Grind”
Smärtstimulering
Ryggmärg
Borsook D.The Neuroscientist 16(2) 171–185
Smärtmodulering = påverkan av
smärtsignalen/smärtan:
Smärtökning
Smärtminskning
 oro, ängslan

information, kunskap

stress, spänning

stesshantering, avspänning

tidigare neg erfarenheter

tidigare pos erfarenheter

sömnbrist, trötthet

utsövdhet

inaktivitet, överaktivitet

balanserad aktivitet

depression/nedstämdhet

god mental balans

överretbarhet = sensitisering i
nervsystemet

Minska frekvens av smärttoppar
– inre krav, paus etc

otillräcklig smärthämning = svag
smärtbroms

medicinering, fysisk aktivitet