Transcript Ag + (aq)

KEM A02
Allmän- och oorganisk kemi
JÄMVIKT i LÖSNING
A: Kap 12
Föreläsning 3(3)
mer löslighetsprodukt!
KEMA02/ © Sofi Elmroth 2011
Repetition
Henderson-Hasselbach ekvationen för beräkning av pH i ”buffert”
- OK att använda
- viktigast att förstå när den är applicerbar
- egentligen helt onödig!
Buffertkapacitet
-bra pH område ca ; pKa – 1 < pH < pKa + 1
Utseende titrerkurva
- Stark syra + stark bas; ekvivalenspunkt vid pH = 7
- Svag syra + stark bas; ekvivalenspunkt vid pH > 7 (stark bas genereras)
- Svag bas + stark syra; ekvivalenspunkt vid pH < 7 (stark syra genereras)
- Titrerkurva polyprotolyter; H2SO4, H2SO3, H2CO3, H3PO4 + stark bas (OH-)
Indikatorer
- Funktion och använding (varför fungerar de? Matchning av indikator  titrering)
Löslighetsprodukt – mer om detta idag!
KEMA02/ © Sofi Elmroth 2011
12.9 ”The common ion effect”
utsaltning[utfällning] genom tillsats av samma jonslag
BAKGRUND
Många metalljoner bildar hydroxider vid pH  7 som faller ut. [jfr deponier!]
Den fria metalljonhalten bestäms av löslighetsprodukten, Ksp
REAKTION – exempel Al3+
Al3+(aq) + 3 H2O


Al(OH)3(s) + 3H+
Reaktion ger sur lösning!
ÖVER pH ca 7.5 löses hydroxiden delvis upp:
Al(OH)3(s)


a=1
Al3+(aq) + 3 OH-(aq)
s
Ksp= 1.0E-33
Tabell 12.4
3s
Uppskattning av ungefärlig halt Al3+ över Al(OH)3(s):
s(3s)3 = Ksp
s = 2.5E-9 M ALLTSÅ: Mycket låg halt Al3+(aq)
FRÅGA: Kan man sänka halten Al3+(aq) ytterligare?
KEMA02/ © Sofi Elmroth 2011
Strategi för sänkning av metalljonhalt
TILLSATS AV MER OH-  SKJUTER JÄMVIKTEN ÅT
VÄNSTER dvs åt reaktanter
BERÄKNING för olika [OH-]
Al(OH)3(s)


a=1
Al3+(aq) + 3 OH-(aq)
s
Ksp= 1.0E-33
Tabell 12.4
[OH-]
HÄR: Ksp = s[OH-]3
[OH-]
Ksp
s = [Al3+(aq)]
1E-7
0.1
1.0
4.0
s(1E-7)3
s(0.1)3
s(1.0)3
s(4.0)3
1.0E-12
1.0E-30
1.0E-33
1.5E-35
KEMA02/ © Sofi Elmroth 2011
SLUTSATS:
Förvaring i basisk miljö
minimerar Al3+(aq)
MEN!
Det blir problem
då det läcker ut och pH
stiger!
Vad finns mer i rödslam?
bildas vid framställing av Al(s)
Bauxiten består av aluminiumoxid och
aluminiumhydroxid, men även järnmineral*,
titanoxider** och aluminiumsilikater***.[1]
*Sannolikt Fe(OH)3(s) dvs rost!
** Tex TiO, – vitt pigment som används i färg
*** Silikater SiO2 – vanlig sand
VAD ÄR FARLIGT?!
OH-(aq)
pga det höga koncentrationen
NaOH/KOH täcker sannolikt torra partiklar
- Tungmetaller kan inte uteslutas; ex) Hg, Cr, As
- Partiklar
KEMA02/ © Sofi Elmroth 2011
[1] KÄLLA: Jernkontorets forskning; Rapport nr D182, 2004-08-16
U Lindunger & E Stark
Beräkna effekten av ”utsaltning”
EXEMPEL 12.9 Beräkna lösligheten av AgCl(s) i NaCl(aq)
VAD VÄNTAR VI OSS? !
KEMA02/ © Sofi Elmroth 2011
12.10 Utfällningar
Selektiv utfällning som analysredskap
PROBLEM:
Analys av lösningar med flera metalljoner
STRATEGI:
Fäll ut metaljonerna selektivt tex vid olika pH och/eller tillsatser
 analys av färre metaljoner åt gången
Fe2+(aq)
Ni2+(aq)
+ OH-
Ni2+(aq)
Ag+ (aq)
KEMA02/ © Sofi Elmroth 2011
+ OH-
Ag+ (aq)
Ag+ (aq)
Fe(OH) 2(s)
Ni(OH)2(s)
Hur vet man att ”allt” faller ut och att
rätt jon finns i lösning?
Fe2+(aq)
Ni2+(aq)
+ OH-
+ OHNi2+(aq)
Ag+ (aq)
Ag+ (aq)
Ag+ (aq)
Fe(OH)2(s)
Ni(OH)2(s)
SVAR:
Löslighetskonstanterna bestämmer!
REDKAP:
Fällning bildas då Q* > Ksp
För upplösning av salt M(OH)n är Q = [Mn+]start([OH] start)n
JFR reaktionen: M(OH)n  Mn+ + n OHKEMA02/ © Sofi Elmroth 2011
Blandning av 2 lösningar – vad faller ut?
EXEMPEL 12.10 Faller något ut om lika volymer
0.2 M Pb(NO3)2(aq) och KI(aq) blandas?
KEMA02/ © Sofi Elmroth 2011
12.11 Selektiv utfällning
Användning av Ksp för att förutsäga i vilken ordning salter faller ut
EXEMPEL 12.11 Utfällning av Mg2+ och Ca2+ ur havsvatten
m.hj.a. fast NaOH(s)
KEMA02/ © Sofi Elmroth 2011
12.12 Att lösa upp utfällningar
Fe2+(aq)
Ni2+(aq)
+ OHNi2+(aq)
+ OH-
Ag+ (aq)
Ag+ (aq)
Ag+ (aq)
Fe(OH)2(s)
Ni(OH)2(s)
Måste lösas upp
innan analys
STRATEGI:
Manipulering av jämviktsläget
Ni(OH)2(s)
KEMA02/ © Sofi Elmroth 2011


Ni2+(aq) + 2 OH+
H3O+
2 H2O
Strategier
exempel olika salter
HYDROXIDER – tillsats av syra
Ex)


HO 

Ni(OH)2(s)
OH- +
3
+
Ni2+(aq) + 2 OH- (aq)
2 H2O
RESULTAT: mer Ni2+ i lösning
KARBONATER – tillsats av syra
Ex)


2H O

ZnCO3(s)
CO32- +
3
+
Zn2+(aq) + CO32- (aq)
H2CO3 RESULTAT: mer Zn2+ i lösning
SULFIDER – tillsats av oxiderande syra
Ex)


+ 8 HNO 

CuS(s)
3 S2-
KEMA02/ © Sofi Elmroth 2011
3
Cu2+ (aq)
+
S2- (aq)
2 S(s) + 2 NO(g) + 4 H2O(l) + 6 NO3RESULTAT: mer Cu2+ i lösning
12.13 Komplexbildning
Ytterligare en strategi för upplösning av svårlösliga salter
SPECIELLT LÄMPLIG FÖR ÖVERGÅNGSMETALLERNA!
Fenomen: ”Maskering av metalljoner”
Ag+
AgCl(s)
Ag+


Ag+(aq) + Cl- (aq)
Ag+(aq) + 2 NH3 (aq)


Ag(NH3)2+(aq)
EXEMPEL 12.12: Hur mycket AgCl(s) löses i 0.1 M NH3 ?
KEMA02/ © Sofi Elmroth 2011
12.14 Kvalitativ analys
PROBLEM: Komplexa provblandingar svåranalyserade
STRATEGI: Separera h.hj.a selektiv utfällning
standardiserade metoder finns med protokoll!
+ HCl(aq)
Svårlösliga klorider
Hg2Cl2
PbCl2
AgCl
KEMA02/ © Sofi Elmroth 2011
+ NH3(aq)
Dekantera
ovanlösningen
BASISK
Dekantera
ovanlösningen
SUR
SUR
PROV
+ H2S(g)
Svårlösliga sulfider Mer lättlösliga sulfider
Sb2S3
Bi2S3
HgS, CuS, CdS
ZnS, NiS
FeS, MnS
Analys
av
ovanlösning