Transcript The psychology of criminal conduct

www.forumforskning.se
Antisociala ungdomar
med missbruk – hur ska vi
intervenera?
Anders Tengström
Docent i psykologi,
Leg psykolog
100
Andel brottsaktiva i olika åldrar

% Brottsaktiva
75
50

25
10
15
20
Ålder (år)
25
Antisociala ungdomar
•De
få pojkar som begår brott före 15 års ålder
kommer att stå för majoriteten av brotten i sin
åldersgrupp när de blir vuxna (SoS Folkhälsorapport 2005)
•En
överväldigande majoritet av dessa har
missbruk eller beroendeproblematik (80-95%)
•Problemen
debuterar tidigt oftast inom några år
efter deras normbrytande beteende är tydligt
De fem vanligaste psykiatriska
problemen hos Maria Ungdom - ungdomar
Livstid
Pojkar
Flickor
Depression
40%
64%
Uppförandestörning
63%
44%
Fobier
17%
48%
Ätstörningar
2%
22%
Paniksyndrom
4%
20%
Slutsats
•Interventioner
för ungdomar med antisociala
beteenden och missbruk måste ta perspektivet
att missbruket är ett uttryck för deras
normbrytande livsstil och behandla det som ett
av symtomen
•Om
det finns ett beroende måste detta
adresseras särskilt med interventioner som är
särskilda
Antisociala ungdomar
Vad gör vi idag?
Antisociala ungdomar
Institutionsbehandling
•De bästa behandlingseffekterna nås med vårdformer som
genomförs i den miljö där ungdomarna lever sina normala liv
•Institutionsplacering skapar en av de mest potenta riskfaktorerna
för fortsatt våld, missbruk och kriminalitet - Ungdomsgrupper
•Att bryta antisociala attityder kräver en oerhört tajt personalgrupp
som kan motverka detta och arbeta för ett mer prosocialt
engagemang hos ungdomarna
•Det finns inget tydligt samband mellan placeringens längd och
utfall
•Institutionsplacering har effekt om det finns strukturerade
vårdprogram som fokuserar på ungdomens problem.
Vårdprogrammen måste vara multi-modala och personalen måste
vara välutbildad
Antisociala ungdomar
Vad ska vi göra?
Årskonsumtion av ren alkohol (elever
årskurs 9) i Stockholms stad
2000
1500
1000 cl
500
0
0-2
64
12
5
3 4
Sk y
6-8 0-2
d dsf
rer
o
t
k
ak to
fa
rer
Risk
3
5
Allvarlig brottslighet
senaste året (elever årskurs 9)
100
80
60
40
20
0
0-2
65
4
4
12
5
3
Sk y
6-8
0-2
d dsf
o rer
t
k
a
ak to
f
rer
Risk
3
%
Antisociala ungdomar
Vad ska vi göra?
Vi måste ha en organiserande princip
för vårt arbete runt antisociala
ungdomar
R-N-R Modell för bedömning och
brottsprevention
• En första generell övergripande princip
• Använd behandling/intervention:
Förlita er ej på straff/sanktioner som
förändringsmodell hos ungdomar som
är antisociala
Andrews, D. A., & Bonta, J. (2003). The psychology of criminal
conduct (3rd ed.). Cincinnati, OH, USA: Anderson.
R-N-R Modell för Bedömning och
brottsprevention
Risk: Arbeta i första hand med högriskfallen
i andra hand med de med något lägre risk
för fortsatt brottslighet
Need: Förändring av beteeende sker genom
behandlingsmål som är kopplade till
riskfaktorer som påverkar risken för
framtida brottslighet (dynamiska
riskfaktorer)
Andrews, D. A., & Bonta, J. (2003). The psychology of criminal
conduct (3rd ed.). Cincinnati, OH, USA: Anderson.
R-N-R Modell för Bedömning och
brottsprevention
• Responsivitet: Använd verksamma
påverkansmekansimer (inlärningsterori)
– Generella, använd KBT – social inlärning som
motor för förändring
– Specifika, matcha interventioner och
behandlingsstrategier till inlärningsstil,
motivation hos klient, personlighet och särskilda
förutsättningar (begåvning – psykisk ohälsa)
Andrews, D. A., & Bonta, J. (2003). The psychology of criminal
conduct (3rd ed.). Cincinnati, OH, USA: Anderson.
Antisociala ungdomar
Vi behöver sålunda göra en
bedömning av hur hög risken för
framtida brottslighet är och vi
behöver bedöma vilka riskfaktorer hos
individen som påverkar den risken
Sammanfattning av vad vi vet
om riskfaktorer
• Inga uttalade skillnader i riskfaktorers relativa
betydelse mellan grupper av unga
lagöverträdare och unga i normalbefolkningen
(Lipsey & Derzon, 1998; Simourd & Andrews,
1994; Cottle et al., 2001)
• Inget stöd för att helt separata riskfaktorer är
inblandade i utvecklingen av kriminalitet hos
unga kvinnor jämfört med hos män (Simourd &
Andrews, 1994)
…forts sammanfattning
Tidigare antisocialt beteende generellt stark riskfaktor
• Därutöver förefaller flera av de starkaste riskfaktorerna
 Bristande sociala band (inklusive föräldrabarnrelationer)
 Antisociala kamrater och attityder
 Empatisvårigheter/Impulsivitet/Alkohol och drogbruk
 Attityd och prestation i skolan
• ...vara påverkbara med behandling och andra insatser
• (Lipsey & Derzon, 1998; Simourd & Andrews, 1994;
Cottle et al., 2001)
Antisociala ungdomar
Hur gör man en
strukturerad
riskbedömning?
Structured Assessment of
Violence Risk in Youth (SAVRY)
Version 2
• HISTORISKA FAKTORER
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
H1
H2
H3
H4
Tidigare våldsbenägenhet
Tidigare icke-våldsbrottslighet
Tidig debut av aggressivt beteende
Tidigare misslyckanden med
övervakning/behandling
H5 Tidigare självdestruktivitet/suicidförsök
H6 Bevittnat våld i hemmet
H7 Offer för övergrepp eller försummelse som barn
H8 Föräldra-/vårdnadshavarkriminalitet
H9 Tidigt avbrott i kontakt med vårdnadshavare
H10Bristande skolprestationer
•
• KONTEXTUELLA FAKTORER
• K1
Kriminella kamrater
•
•
•
•
•
•
•
Avvisad av kamrater
Bristande behandlingsföljsamhet
Stress och bristande stresshantering
Svagt intresse/motivation för skolarbete
Bristande föräldratillsyn och -stöd
Bristande personligt/socialt stöd
Desorganiserad närmiljö/grannskap
K2
K3
K4
K5
K6
K7
K8
• INDIVIDUELLA FAKTORER
•
•
•
•
•
•
I1
I2
I3
I4
I5
I6
Negativ attityd
Impulsivitet
Alkohol-/drogmissbruk
Bristande förmåga hantera vrede och konflikt
Bristande empati/skuldkänslor
Uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet
• SKYDDSFAKTORER
•
•
•
•
•
S1
S2
S3
S4
S5
• S6
•
Prosocialt engagemang
Starkt socialt stöd
Stark anknytning och band till andra
Positiv attityd till behandling och auktoritet
Starkt skolengagemang
Motståndskraftig personlighet
SAVRY – Structured
Assessment of Violence Risk
in Youth
• Skattning låg – mellan - hög
(riskfaktorer)
• Skyddsfaktorer finns/finns ej
• Bedömaren skall skatta globalt
• Låg – mellan – hög risk att begå våld
Nu vet vi det – hur ska vi nu
organisera arbetet runt
antisocial ungdomar?
Den operativa principen för brottsprevention och
insatser mot kriminalitet i öppna former som ges
i individens livsmiljö kan sammanfattas på
följande sätt:
EN FULLSTÄNDIG MOBILISERING AV
NÄRSAMHÄLLETS SAMTLIGA
TILLGÄNGLIGA RESURSER
R-N-R outpatient model - chain of events
An adolescent is
entering the system
Assessment
(SAVRY, IQ etc)
Focus on risk factors for
criminal behavior – work with
high risk cases
Treatment plan
Interventions adjusted to
individual characteristics
Targeting dynamic risk factors strengthen
protective factors – build on positive aspects
Individual
Interventions
School/
Work
Practice skills in all areas
of life
Case manager/
Coordinator
Various experts can be
consulted
Peers
A 30% reduction of
recidivism is possible
among high-risk cases
Family
Treatment providers
Authorities/ services
School, social services, police, job centre,
psychiatric services, housing service, leisure
activity providers
Behandlingsinsatser – vad är
viktigast att börja med
•Strukturell nivå:
•
•
Acceptera att ingen person/verksamhet har resurser och
kunskaper att ensam göra allt som behövs – organisera
respektive verksamhet utifrån den insikten
•
Varje case som man jobbar med ska ha en case manager med
reell makt att få tillgång till olika samhällsresurser
Case-nivå
•
Se till att den finns en vårdplan som adresserar insatser mot
de riskfaktorer man bedömt som mest prominenta – se till att
alla är överens om vad som ska göras och av vem och vem
som är ansvarig
•
Acceptera endast korta placeringar med syfta att strukturera
upp arbetet på hemmaplan
Behandlingsinsatser – vad är
viktigast att börja med
•Behandling:
•
•
Se till att kunna erbjuda någon av följande
familjeterapeutiska interventioner
•
FFT (Funktionell familjeterapi
•
MDFT (Multidimensional Family Therapy)
•
BSFT (Brief Strategic Family Therapy
•
FBT (Family Behavior Therapy)
•
MST (Multisystemic Therapy)
Missbruk/beroende är oftast en väldigt stark riskfaktor – se
till att ha specifik och bevisat effektiv behandling för det
•
Motiverande samtal
•
Återfallsprevention
www.forumforskning.se