“The disease of the diseased.”

Svampinfektion i munhålan är en opportunistisk infektion !

SVAMPINFEKTIONER I MUNHÅLAN

• • • • • • • • • • •

Candidosis

Aspergillosis Mucormycosis Cryptococcosis Histoplasmosis Blastomycosis /Lobomycosis Coccioidomycosis Paracoccioidomycosis Trichosporonosis Fusariosis Penicilliosis

Candida dominerande!

C. albicans

C. tropicalis C. parapsilosis C. glabrata C. krusei C. dubliniensis C. guilliermondii C. inconspicua C. lipolytica C. lusitaniae C. rugosa C. zelanoides

Lokala predisponerande faktorer

• • • • • • • • • Protesbärare. Candidainfekterad stomatit hos 65% av dessa Dålig oral hygien Saliv- förändringar i salivens kvalitet/kvantitet, minskad antimikrobiell aktivitet bl.a S IgA , lågt pH – svampen acidofil Tobaksrökning (ökat keratin, substrat ?) Hyperkeratotiska slemhinneförändringar Sockerkonsumtion - substrat för candida, högt innehåll gynnar svamp Steroider - inhalation vid astma eller vid behandling av lichen Förskjutning av den orala floran beroende på antibiotikabehandling Terapeutisk strålbehandling

Generella predisponerande faktorer

• • Ålder – låg och hög Påverkan på immunförsvaret, det ospecifika f.a. neutrofiler och det specifika cellmedierade t.ex: – – – HIV -infektion-slår ut T4(CD4 )-cellerna Hematologiska maligniteter - leukemier, myelom Läkemedel – immunosupprimerande - steroider, cellgifter, immunomodulerande mediciner – – Endokrina sjukdomar – diabetes, Addissons sjd, hypothyreos Bristsjukdomar – undernäring, malabsorbtion (folsyra, järn, B-12) – Nedsatt allmäntillstånd – spridd tumörsjd, IVA-vård

Candidos - klassifikation

• •

Akut

– Pseudomembranös – Erythematös

Kronisk ( funnits mer än 6 mån)

– Erythematös – Hyperplastisk

Pseudomembranös

• • • • • Avskrapbara vita, krämiga plack med underliggande rodnat epitel. De vitaktiga placken består av svamp, keratin, döda celler och neutrofiler.

Klassisk ”Torsk” hos spädbarn Vanligen hos immunosupprimerade patienter och vid diabetes mellitus Vanligen inga symtom, möjligen sveda och smakförändringar Diff. diagnoser : oral lichen planus, leukoplaki, lingua geografica

Erythematös

• • • • • • Diffust avgränsat rodnad ofta på tungan eller gom Vanligt hos patienter som behandlas med bredspektrum antibiotika, försvinner ofta när antibiotikan sätts ut och den orala bakteriefloran återställs.

Inhalationsbehandling av steroider (astma) Förekommer ofta vid andra munslemhinneförändringar som leukoplakier och lichenförändringar Ger ofta symtom i form av intensiv sveda Diff.diagnoser: erytroplakier ( skarpt avgränsbara)

Kronisk – (funnits mer än 6 månader)

• •

Erythematös – protesstomatit

– Angulär cheilit, munvinkelragader ofta med bakteriellt inslag varför de ibland kallas candida

associerade tillstånd

Hyperplastisk

– Typisk klinisk bild är ett vitaktigt, icke avskrapbart plack vid kommissuren, makroskopiskt likt en homogen leukoplaki. Viss tendens till malignisering.

Diagnostik

• • • • • • Huvudsakligen på kliniskt utseende Mikrobiologisk undersökning kan vara till stöd för diagnostiken och bör göras om inte behandling har avsedd effekt.

Avskrap och infärgning med PAS för att mikroskopera. Vid fynd av hyfer talar detta för svampinfektion.

Avskrap och odling. Odling från frisk munhåla - Candida i 35 %.

Oavsett metod 10-15 % falskt negativa .

Biopsi och mikroskopi ger diagnos men aktuellt först vid misstanke cellförändringar eller cancer.

• • • • • • •

Behandling Utred alltid bakomliggande orsaker och åtgärda om möjligt. Det är inte normalt att ha

svampinfektion.

Spädbarnstorsk försvinner oftast spontant efter ett par veckor – ingen behandling krävs normalt.

God mun- och proteshygien är en viktig startåtgärd. Proteser kan mättas med klorhexidin eller tvättas med nystatin.

Saliversättningsmedel vid muntorrhet rekommenderas.

De antibiotikainducerade svampinfektionerna försvinner oftast vid utsättning av preparatet. Vid användning av inhalationssteroider – skölj munnen med vatten efteråt. Tips ? – ta medicinen före tandborstningen.

Vid candidaassocierade tillstånd, munvinkelragader där Daktacort användes har man genom miconazole effekt mot candida och även viss effekt mot stafylokocker.

Behandla lokalt eller systemiskt?

• • • Om förändringar ska behandlas lokalt, skall orsaken till infektionen främst vara lokal.

Vid mer generella, predisponerande faktorer med allvarlig nedsättningar av immunförsvaret, krävs systemisk behandling.

När lokalbehandling inte har effekt kan det också bli aktuellt med systemisk behandling.

Läkemedel

• De vanligaste antimykotiska medlen tillhör grupperna polyener och azoler.

•

POLYENER

Lokalbehandling med Mycostatin 100 000 IU/ml 2-4 ml för munsköljning 4 ggr dagligen i 6 veckor. Det är förstahandsmedel vid primära, orala candidoser. Observera att behandlingen bör fortsätta 1- 2 veckor efter klinisk utläkning för att undvika reinfektion. Ingen resistensproblematik ses med denna grupp av läkemedel. Tas ej upp i magtarmkanalen.

• • •

AZOLER

Vanligast Flukonazol ( Diflucan) 50-200 (400) mg ges som kapsel dagligen i 7 -21 dagar. Varierar utifrån diagnos , se FASS. För dessa preparat finns en resistens problematik, där vissa candidaarter är resistenta. När medicinen används profylaktiskt kan det göra att candidaformer som är resistenta gynnas.

Interaktioner är ett problem för denna grupp av läkemedel, t.ex. med Waran där de kan ge ökad blödningsbenägenhet.

1.

2.

3.

4.

Referenser Oralmicrobiology and Immmunology, G Dahlén, NE Fiehn, I Olsen and U Dahlgren. Munsgaard Danmark, 2013. ISBN 978-87-628-1089-1 Munslemhinnan vid hälsa och sjukdom. T Axell. Gothiaförlag 2009.ISBN 978-91-7205-654-1 ÖNH-handboken. (redaktörer) J Fries-Liby och A Groth. Kap 5 Munhålan. J Fries-Liby och M Jontell Studentlitteratur 2010. ISBN 978-91-44-04883-3 Svampinfektioner i munhålan –oral candidos (Torsk). J Blomgren. Internetmedicin 2013-02 04.

Orala svampinfektioner.L Grundström. Internetodontologi 2013-01-05 5.

6.

7.

8.

9.

Pathogenesis and treatment of oral candidosis. D Williams and M Lewis. Journal of Oral Microbiology 2011, 3: 5771 Orala slemhinneförändringar Patientfall Utredning & behandling. K Garming Legert KUT 2013.

h ttp://pingpong.ki.se/public/pp/public_courses/course07247/published/1384863429216/resour ceId/10973154/content/UploadedResources/KUT%20f%C3%B6rel%20OM%202013-1.pdf

Svampinfektioner (referat av föredrag av Lena Klingspor Vårsom2013) U.Nilsson. Orofacial Medicin NR3 2013 Årgång 3.

Allmänt om orala infektioner, G.Dahlen, E.Frandsen. Tandläkartidningen årg 94 nr 1 2002.

10. Candidiasis (oropharyngeal) C.L Pankhurst Clinical Evidence 2013;11:1304