Transcript 108 miljoner - Djurens Rätt

• 108 miljoner kycklingar äts i Sverige varje år
• 79 miljoner (73 %) är uppfödda och slaktade i Sverige.
• Det är tio gånger så många som 1960.
• Kycklingkött är billigt, då intensiv avel, effektivt foder och ljusprogram
gör att de växer fort på lite foder.
• Det är kycklingarna som betalar ”prisskillnaden”.
2015-04-13
Kycklingarnas ursprung:
den röda djungelhönan
• Lever i sydostasiens djungel
• Små grupper på runt 15 djur
• Dagtid söker de föda på marken:
frön, insekter, maskar, rötter, gräs
och blad.
• Sover uppflugna på grenar
3
2015-04-13
Värphönskyckling vs broilerkyckling
• Samma djungelhöns har
avlats i två olika linjer,
en som används av
äggindustrin och en
som blir till kött.
Vuxna
• Hos köttraserna är det
bara snabb tillväxt som
gäller.
4
2015-04-13
Enorma anläggningar
• 10 000 - 40 000 djur på
ett och samma golv.
• I genomsnitt 85 000
kycklingar per gård.
• Sju omgångar per år.
När en omgång har
skickats till slakt köps
nya dagsgamla
kycklingar in.
Per-Anders Svärd · Djurens rätt · www.djurensratt.se
5
2015-04-13
Hur trångt är det i kycklingstallet?
• I Sverige får man inte ha mer än
13 kycklingar per kvadratmeter.
Vid 14 djur per kvadratmeter
blir kycklingarna störda av
andra som går på dem då de
försöker vila.
Vid 28 djur per kvadratmeter
kan de inte alls vila normalt.
• Men uppfödare som är med i
näringens djuromsorgsprogram
får ha 24 kycklingar per
kvadratmeter.
• 99 % av alla kycklinguppfödare är
med i detta program.
6
2015-04-13
Andra problem med trängseln
•
•
•
•
Omöjligt att ta hänsyn till individuella behov
Överhettning
Svårt att röra sig
Svårt att komma åt mat och vatten
Hur stor är en kvadratmeter?
En bajamaja
är ca 1x1 m.
24 kycklingar
här inne, kan
det vara god
djuromsorg?
8
2015-04-13
Snabb tillväxt och kort liv
• I kycklingindustrin får en kyckling leva i 36 dagar, det
vill säga lite drygt fem veckor.
• De har då nått en vikt på runt 2 kilo. De har ätit knappt
3 kilo foder.
• Den snabba tillväxten orsakar flera problem:
• Hjärtat orkar inte med – kan dö av hjärtsvikt.
• En del måste avlivas i förtid då att deras ben inte orkar bära
dem längre.
• Många har ont i benen och svårt att gå.
Per-Anders Svärd · Djurens rätt · www.djurensratt.se
9
2015-04-13
Benproblem
Runt 15 % av kycklingarna i Sverige har försämrad rörelseförmåga.
Det motsvarar 10 miljoner kycklingar om året.
Skelett och leder hänger inte med när muskelmassan växer.
10
2015-04-13
”[Benproblem hos slaktkycklingar utgör] i både
förekomst och svårighetsgrad det enskilt allvarligaste
systematiska exemplet på människans grymhet mot
andra kännande djur.”
John Webster, brittisk djurskyddsprofessor.
Per-Anders Svärd · Djurens rätt · www.djurensratt.se
11
2015-04-13
Frätskador under fötterna
• Golven städas inte under
hela kycklingarnas liv
• Kycklingarna äter mycket –
snabb ämnesomsättning ger
mycket avföring
• Kontakt med den
ammoniakhaltiga ströbädden
leder till brännskador på
fötter, ben och bröst.
Per-Anders Svärd · Djurens rätt · www.djurensratt.se
12
2015-04-13
Luftvägsproblem
• Avföringen i ströbädden leder
också till att frätande
ammoniakgas avges.
• Gasen kan leda till skador på
slemhinnor i ögon, hals och
luftstrupe.
• Människor som arbetar i
kycklingstall måste ibland bära
andningsskydd.
Per-Anders Svärd · Djurens rätt · www.djurensratt.se
13
2015-04-13
Ljusprogram
• Sedan 2010 kräver EU-regler minst
6 timmars mörker per dygn, varav
4 timmar sammanhängande.
• Gäller ej första veckan eller de
sista tre dagarna innan slakt, vilket
motsvarar 27 % av kycklingens liv.
Stearinljus:
Vardagsrum:
Kontor:
Dagsljus:
Direkt sol:
Kycklingstall:
1 lux
50 lux
400 lux
20 000 lux
100 000 lux
< 20 lux
• Väldigt låg ljusstyrka:
14
2015-04-13
Svältande föräldrar
• Får avelsdjuren äta så mycket de vill, växer de för fort
och blir för tunga, och då blir dödligheten mycket hög.
• Därför begränsas deras fodertillgång, och de går i stort
sett konstant hungriga.
• Beteendestörningar hos 80 % av djuren:
• stereotypt vandrande runt utfodringsplatserna
• stereotypt pickande mot oätliga föremål
15
2015-04-13
Kycklingarna och deras mamma
Bindningen till mamman,
eller präglingen som den
också kallas, börjar
redan när kycklingen
ligger inne i ägget –
kycklingen kan nämligen
höra redan innan ägget
kläckts.
Per-Anders Svärd · Djurens rätt · www.djurensratt.se
16
2015-04-13
Kycklingarnas naturliga uppväxt
• De sista dagarna före kläckningen svarar kycklingen
inifrån ägget.
• Hönan och kullen har kontaktläten och varningspip,
kycklingen har också ett särskilt övergivenhetspip som
används vid hunger, frusenhet och rädsla.
• Hönan är kycklingarnas skydd och trygghet.
• Efter 8-10 veckor är de mer självständiga, men hönan
har fortfarande koll på dem.
Per-Anders Svärd · Djurens rätt · www.djurensratt.se
17
2015-04-13
Föräldralösa i kycklingindustrin
• Kycklingarna kläcks i
maskiner.
• Piper sitt övergivenhetspip, men
ingen höna kommer.
• Ingen möjlighet att
bilda flock och
ingenstans att söka
skydd.
Per-Anders Svärd · Djurens rätt · www.djurensratt.se
18
2015-04-13
Transporter
• Första transporten sker vid någon dags ålder,
från kläckeriet till kycklingfarmen.
• Andra transporten går till slakteriet.
• Lastas med maskin (”sopas” upp) eller för
hand. Båda metoderna orsakar skador.
19
2015-04-13
Transporter
• Vid ankomsten till
slakteriet kan bilen
stå i flera timmar
och vänta.
• 150 000 kycklingar
dör varje år under
transporter.
Per-Anders Svärd · Djurens rätt · www.djurensratt.se
20
2015-04-13
Kycklingslakt i Sverige
• Fem slakterier slaktar 98% av kycklingarna.
• Över 200 000 kycklingar slaktas varje dag: mer än två
kycklingar i sekunden.
• Mekaniserad slakt med löpande-band-princip.
• Två olika bedövningsmetoder: el och gas.
VARNING FÖR OTÄCKA BILDER
Per-Anders Svärd · Djurens rätt · www.djurensratt.se
21
2015-04-13
Elektrisk bedövning
• Kycklingarna hängs upp i fötterna vid fullt medvetande
• Huvudet doppas i ett strömförande vattenbad
• Halsen skärs av i en maskin
22
2015-04-13
Gasbedövning
• Kycklingarna åker på ett löpande band genom en gasfylld tunnel.
• När de är medvetslösa hängs de upp och halsen skärs av.
23
2015-04-13
• Det finns flera fall då kycklingar kommit levande förbi både bedövning
och avblodning.
• Detta har inträffat både på slakterier som använder
gas- och elbedövning.
Per-Anders Svärd · Djurens rätt · www.djurensratt.se
24
2015-04-13
Kalkonerna
• Det mesta är likadant som
för kycklingarna.
• Kan inte längre para sig
naturligt då tupparna är för
tunga.
• Ännu större problem med
fotskador.
• Lagligt att ha tänt dygnet om.
• Är vid medvetande då de
hängs upp i benen vid slakt.
25
2015-04-13
Vad säger djurskyddslagen?
§
Djurskyddslagen:
• 2 § Djur skall behandlas väl och skyddas mot onödigt
lidande och sjukdom.
• 4 § Djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på
ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem
möjlighet att bete sig naturligt.
Djurskyddsförordningen:
• 29 § Avel med sådan inriktning att den kan medföra
lidande för djuren är förbjuden.
26
2015-04-13
Vad anser Djurens Rätt?
• Djur ska kunna leva på ett sätt som ger dem utlopp för
sina naturliga beteenden och i enlighet med sina
specifika behov.
• Individen ska sättas i centrum.
• Djur ska inte utnyttjas av människor på ett sådant sätt
och för sådana syften som inte är förenliga med deras
egna intressen som individer.
Per-Anders Svärd · Djurens rätt · www.djurensratt.se
27
2015-04-13
Djurens Rätts politiska krav
• Att det blir förbjudet att föda upp
djur som gjorts sjuka genom
aveln, även om själva aveln
genomförs i ett annat land.
• Att djurs rätt till naturligt beteende
genomförs i praktiken:
- naturliga flockar
- naturlig dygnsrytm
- utevistelse
28
2015-04-13
Djurens Rätts krav till branschen
• Nolltolerans mot
transportdödlighet
• Rätt till utevistelse
• Inga snabbväxande raser
29
2015-04-13