Barn med NPF i förskola/skola – funkar det?

Download Report

Transcript Barn med NPF i förskola/skola – funkar det?

Barn/elever som väcker
funderingar i förskola och skola
Ulrika Aspeflo
[email protected]
www.aspeflo.se
Barn som väcker funderingar på
förskolan
•
•
•
•
•
•
•
Simon som går för sig själv på gården.
Axel som ofta jagar och slår andra barn.
Emma som inte pratar.
Linus som verkar frånvarande och inte lyssnar.
Signe som aldrig vill vara med på samlingen.
Pelle som vägrar äta.
Melker som blir arg då kompisarna gör ”fel”.
Vad ser vi bland eleverna i
skolan?
• Saknar framsynthet - reagerar snabbt och
oövertänkt
• Störs av intryck i rummet - har svårt att sitta stilla
och fokusera på uppgiften
• Svårt att vänta på sin tur - pratar rätt ut i luften
• Svårt att bryta eller växla fokus - fokuserar
intensivt på något intressant
• Bristande organisationsförmåga – tappar bort
saker, håller inte ordning, lämnar inte in läxor i tid
• Bristande motivation – har svårt att utföra
ensidiga, ”tråkiga” och ”meningslösa” uppgifter
Forts…
• Bristande tidsuppfattning – kommer inte i tid, har
svårt att planera sina skoluppgifter
• Kort arbetsminne – klarar inte att hålla flera saker
eller instruktioner i minnet
• Bristande reflektionsförmåga – lär sig inte av sina
misstag, ser inte sin roll i det som sker
• Bristande affektkontroll – reagerar snabbt och med
starka känslor
• Svårigheter med språk och sociala koder –
missuppfattar, förstår inte utifrån sammanhanget,
gör ”konstiga” saker
Bör vi reagera och agera?
JA!
•
•
•
•
•
Forskning visar på vikten av tidiga insatser.
Det står i skollagen och läroplanen.
Det hjälper föräldrarna/familjen.
Barnet undviker att få en negativ roll i gruppen.
Hela gruppen fungerar bättre om stöd ges åt
den som behöver det.
Lika
Barnen har samma behov som alla andra av:
• Trygghet och förutsägbarhet
• Tillitsfulla relationer
• Positiva upplevelser
• Meningsfulla aktiviteter
• Fungerande kommunikation
Olika
Barnen har olika sätt att:
• Förstå – mer konkreta, bokstavliga, visuella
• Minnas – associerar utifrån detaljer
• Uppleva – över- eller underupplever sinnesintryck
• Kommunicera – svårt ta initiativ, färre uttryckssätt
• Föreställa sig – svårt förstå konsekvenser och orsaker
• Tolka situationer – oflexibla, utgår från barnet
Svåra situationer för ett barn med
NPF
På förskolan:
• Starten/slutet av dagen
• Samlingen
• Den fria leken
• Förflyttningar
• Att vänta
• Att välja
• Ute/Inne
• Av/på-klädning
• Matsituationen
På skolan:
• Vid skåpen
• På lunchen
• Idrotten/omklädningen
• Utflykter
• Rasterna
• Att planera arbetet
• Att komma igång/avsluta
• Att reflektera/föreställa
sig/fantisera
Empati – Tydlighet - Samarbete
Mål
Motivation
Metod
Fungerande faktorer
•
•
•
•
•
Förståelse och kunskap
Samarbete med föräldrar (på olika sätt)
Hjälpmedel och strategier i förskolan/skolan
Fungerande åtgärder/åtgärdsprogram
Prestigelöst teamwork
Tydlighet i miljö, kommunikation,
bemötande och mål
• Tydliga positiva regler.
• Tydlig, skriftlig info om läxor och uppgifter till
både elev och förälder.
• En positiv och tydlig klassrumsmiljö.
• Visuell information på tavlan.
• Bildstöd.
• Tydligt kroppsspråk, mimik, röst och signaler.
• Möjlighet att gå undan/vila/samla ihop sig.
• Tydliga, konkreta skriftliga mål som går att ”bocka
av” efterhand.
Visuella hjälpmedel
Vecko-dag-lektionsplanering
Dator-Ipad-mobilen-TV-video
Sociala berättelser-seriesamtal-ritprat
Timstock-timetimer-timer-äggklocka-timglas
Samarbete med föräldrar
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Regelbunden telefon/mail/brevkontakt – oavsett vad.
Ge tydlig info – i skrift.
Var optimistisk men realistisk.
Använd öronen mer än munnen.
Gå inte i försvar.
Prata om jag och vi istället för du och ni.
Behåll nyfikenheten.
Reglera känslointensiteten.
Ett skratt kan rädda många möten.
Hur uppnår man inre motivation?
• Nyfikenhet – att förvåna lagom mycket, att
stimulera sinnena.
• Kompetens – att känna att man kan och klarar av
saker, att visa upp för andra, att ha kontroll.
• Ömsesidighet – att göra som andra, tillsammans
med andra.
Peter Gärdenfors: Lusten att förstå
Delad uppmärksamhet
svårt – men grundläggande
• Att förstå pekning och peka för att visa.
• Att förstå att om jag gör något, riktat mot dig, så
kommer jag att påverka dig att göra något.
• Att förstå att någon annan kan uppleva samma
sak som jag, om jag uppmärksammar
honom/henne på det.
• Att man kan avläsa känslor och
intentioner i ansiktet hos personer.
Intresse är grunden för lärande –
vad väcker intresse?
• Sinnesupplevelse – det som känns, låter,
syns, luktar, smakar
• Meningsfullhet, förutsägbarhet och
hanterbarhet – det man minns, förstår sig
på och kan påverka
• Förändringar
• Det andra gör något med
• Att göra lika som andra
Skapa lekrutiner där du följer barnets
intresse och initiativ, går in i det barnet gör,
och gör dig delaktig i aktiviteten.
• Använd ”svåra” men roliga leksaker där du behöver
hjälpa till att få igång det roliga, ex. ballonger,
såpbubblor, uppdragbara leksaker, snurror.
• Lägg till roliga ljud, rörelser, händelsesekvenser.
• Var ”förråd, gömställe, medarbetare, hinder och
härmapa”.
Kommunikation och samspel
• Arbeta med kommunikationsgrunderna: Delad
positiv upplevelse, omvänd imitation, ömsesidig
påverkan.
• Arbeta i naturliga situationer, gärna i rörelseaktiviteter.
• Locka – inte kräva!
• Uppmuntra all slags kommunikation.
• Var nära andra som gör positiva saker.
• Lyssna på protester.
• Kommunicera visuellt.
Stötta barnen i svåra situationer
• Teamwork! – Gemensamt synsätt, delat
ansvar, prestigelöshet
• Ha koll på ”triggersituationer”
• Ha koll på ”triggerbarn”
• Ha koll på tiden
• Håll nere affektnivån
• Avled
• Förebygg!
Vilka faktorer kan vi använda oss av?
•
•
•
•
•
•
Lokaler – möblering
Material – läromedel
Resurser - personal
Kunskap - förståelse
Bemötande – attityd
Samarbete - prestigelöshet
Bra egenskaper hos en pedagog med
NPF-elever:
•
•
•
•
•
Kunskap – förståelse
Empati – självinsikt
Nyfikenhet – intresse
Fantasi – kreativa lösningar
Samarbete – ödmjukhet
Skolans teamworkteamet är så starkt som dess
svagaste länk
•
•
•
•
•
Toppspelaren
Mittfältet
Backlinjen
Målvakten
Supportrar/åskådare
•
•
•
•
•
Elevassistenten
Pedagogerna
Elevhälsan
Rektorn, huvudmannen
Föräldrar
Om alla i teamet håller sina positioner och gör det de ska så blir det
ofta mål framåt, om inte så blir det förlust.
Lika – men också olika
Empati – Tydlighet - Samarbete
En förskola/
skola för alla!
Referenser
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Barn som väcker funderingar, Gerland/Aspeflo, Pavus, 2009
Aspeflo om Autism, Pavus, 2010
G. Gerland: Arbeta med Aspergers syndrom, Pavus, 2010
G. Gerland: Hjälpmedelsboken, Pavus, 2011
Problemskapande beteende, Hejlskov Jörgensen, Studentlitteratur,
2009
www.autism.se
www.autismforum.se
www.spsm.se
www.skolverket.se
www.pedagogisktperspektiv.se
Fler referenser
• Ross Greene: Explosiva barn, Cura, 2003, Vilse i skolan, Cura,
2010
• Kutscher: Barn med överlappande diagnoser, ADHD- att leva
utan bromsar , Natur och Kultur, 2010,
• Världens bästa fröken, John Steinberg, Epago, 2004
• Peter Gärdenfors: Lusten att förstå, Natur & Kultur, 2010
• Linder och Breinhild Mortensen: Glädjens pedagogik,
Studentlitteratur, 2006
• Måhlberg & Sjöblom: Lösningsfokuserad Pedagogik, 2001
• Hjörne och Säljö: Att platsa i en skola för alla, 2008, Norstedts
Akademiska Förlag