Kvalitetsgranskningens inriktning

Download Report

Transcript Kvalitetsgranskningens inriktning

Skolinspektionens kvalitetsgranskningar
Birgitta Henecke
Kvalitetsgranskning - i olika skepnad över tid
•
Regeringsuppdrag till Skolverket om kvalitetsgranskning, som ett
komplement till systematisk tillsyn (1998 - 2003)
•
Utbildningsinspektion – ett regeringsuppdrag till Skolverket 2003
om tillsyn och kvalitetsgranskning av alla kommuner och skolor
under en sexårsperiod (2003–2008)
•
Skolinspektionen 2008 - regelbunden tillsyn och
kvalitetsgranskning formas som två olika verksamhetsgrenar
Skolinspektionens dag
Precisering i den nya skollagen (SFS 2010:800)
Kvalitetsgranskningens inriktning (Skollagen 26 kap. 20§)
Granskningen ska avse den granskade utbildningens eller verksamhetens
kvalitet i förhållande till mål och andra riktlinjer.
Definition av tillsyn (Skollagen 26 kap. 2§)
Med tillsyn avses i denna lag en självständig granskning som har till syfte att
kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av
lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder
som kan behövas för att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta
fel som upptäckts vid granskningen.
Skolinspektionens dag
Vad innebär Skolinspektionens
kvalitetsgranskning?
•
En systematisk undersökning av en verksamhets kvalitet inom ett avgränsat
område – ställer krav på ett kontinuerligt metodutvecklingsarbete
•
Bedömningen av kvaliteten grundar sig på en uttolkning av författningar med
stöd av forskningsresultat och beprövad erfarenhet
- därmed mer långtgående uttolkning
•
Granskningarna resulterar i en redovisning av såväl goda exempel som
brister och förbättringsområden i verksamheten och i vilka avseenden
åtgärder behövs – inte bara avvikelserapportering
Skolinspektionens dag
Vad innebär kvalitet?
Övergripande definition
I vilken mån en verksamhet…
•
förverkligar nationella mål och svarar mot nationella krav och riktlinjer
•
förverkligar andra mål, krav eller riktlinjer som är förenliga med de nationella
•
strävar efter att utvecklas
Mål och riktlinjer behöver konkretiseras i varje enskild kvalitetsgranskning
för att kvalitetsaspekter ska kunna observeras och bedömas.
Skolinspektionens dag
5
Skolinspektionens kvalitetsgranskning
– syfte och mål
•
Bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla
når maximala resultat och minst godkänt i alla ämnen
•
Göra en mer kvalitativ bedömning av hur huvudmannen och verksamheterna
uppfyller författningarnas krav
•
Fokusera på sådana förhållanden som visat sig avgörande för god måluppfyllelse
•
Bidra till utveckling av verksamheten på de granskade skolorna
•
Beskriva framgångsfaktorer och lyfta fram goda exempel,
som ett mer allmänt utvecklingsstöd
•
Återrapportera resultat, trender och utvecklingsbehov på nationell nivå till
regeringen
Skolinspektionens dag
Citat av
Olle Holmberg,
f d rektor
för Malmö
lärarhögskola
”Vem älskar Skolinspektionen? Att statens kontrollanter kommer för att
identifiera problem och tillkortakommanden i enskilda skolor och
kommuner brukar inte få lärare och skoladministratörer att utbrista i
lovsånger. Men det borde man kanske göra. Det beror lite på hur
Skolinspektionen utformar sin verksamhet. ”
- Se www.skolaochsamhalle.se,
Artikel om Skolinspektionen och skolförbättring
Skolinspektionens dag
7
Ett stöd för ert utvecklingsarbete
• Se granskningsbesluten som ett utvecklingsstöd
• Använd kvalitetsgranskningsrapporten för att ge ett sammanhang
• Ett jämförelsematerial vid en analys av den egna verksamheten
• Materialet är inte riksrepresentativt men kan visa på faktorer och förhållanden
som är relevanta även i andra kontexter
• En summering av författningarnas krav och centrala framgångsfaktorer
• Inspiration till ”mini-kvalitetsgranskningar” och bredare metodanvändning
Skolinspektionens dag
8
Ämnesgranskningar
•
Fokus på undervisningens kvalitet
•
Samtliga ämnen i grundskolan
•
Gemensamma ämnen i gymnasieskolan
•
Avslutade granskningar (8)
• Grundskolan: engelska, fysik, matematik, moderna språk, svenska
• Grundsärskolan: svenska
• Gymnasieskolan: matematik A, svenska A
•
Pågående granskningar (4)
• Grundskolan: engelska II, fysik II, musik
• Gymnasieskolan: samhällskunskap A
Skolinspektionens dag
9
Ämnesgranskningar år 2011
Internt utvecklingsarbete pågår
• En gemensam del som belyser allmänpedagogiska aspekter (ledarskap i
klassrummet, studieklimat, individanpassning, tidsanvändning etc)
• Ger möjlighet till en mer generell bild (ev riksrepresentativ) och
jämförelsematerial för ämnesspecifika analyser
Skolinspektionens dag
10
Tematiska granskningar
•
Alla typer av verksamheter granskas, från förskola till vuxenutbildning
•
Valet av granskningsområden fastställs varje år i en behovsanalys
•
13 avslutade, 8 pågår
Skolinspektionens dag
Exempel på tematiska granskningar
Skolsituationen för
vissa elevgrupper
Centrala
kvalitetsfaktorer
Elever med
funktionsnedsättning
Rektors ledarskap
Nyanlända elever
Verksamheten i hem
för vård och boende
(HVB-hem)
Skolinspektionens dag
Lärares behörighet
och användning
efter utbildning
Delar i utbildningen där verksamheterna har svårt
att nå målen
Betygssättning i
gymnasieskolan
Uppföljning och
utvärdering av
elevers
kunskapsutveckling
i grundskolan
Exempel: Granskning av undervisningen
i engelska i grundskolan
•
Första granskning i samverkan med CITO
(Institute for Educational Measurement)
•
Rapporten publiceras den 14 december
•
Ny granskning pågår,
rapport våren 2011
Skolinspektionens dag
13
Design – en kombination av ett flertal
olika metoder
•
Dokumentstudier
•
Intervjuer med (elever), lärare och rektorer
•
Enkät till lärare och elever
•
Lektionsobservationer
Skolinspektionens dag
14
Bedömningspunkter i observationsschema
Allmänna kvalitetsaspekter
•
Trygg och stödjande lärandemiljö
•
Ledarskap i klassrummet
•
Klar och tydlig instruktion med fokus på lärande
•
Anpassning till olika behov
•
Engagerande undervisning
•
Elevernas ansvarstagande
•
Handledning och uppföljning av elevernas lärande
•
Återkoppling
Skolinspektionens dag
15
Bedömningspunkter i observationsschema
Ämnesspecifika aspekter
•
Användning av målspråket
•
Undervisning i att tala, lyssna, läsa och skriva
•
Funktionell grammatik
•
Sociokulturella färdigheter
Skolinspektionens dag
16
Exempel på konkretisering av en kvalitetsaspekt
Aspekt: Trygg och stödjande lärandemiljö
Författningsstöd (Lpo 94):
”Eleven skall i skolan möta respekt för sin person
och sitt arbete. Skolan skall sträva efter att vara en
levande social gemenskap som ger trygghet och
vilja och lust att lära….
Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna
växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse
som det ger att göra framsteg och övervinna
svårigheter.”
”Läraren ska stärka elevernas vilja att lära och
elevernas tillit till den egna förmågan”
Skolinspektionens dag
Indikatorer utifrån varje aspekt
Aspekt: Trygg och stödjande lärandemiljö
Läraren…
•
skapar en avslappnad atmosfär
•
visar respekt för eleverna genom beteende och tilltal
•
främjar elevernas intressen och deras inbördes respekt
•
stöttar elevernas självförtroende och minskar deras oro
•
uppmuntrar eleverna att göra sitt bästa, har positiva förväntningar på
eleverna
Skolinspektionens dag
Goda exempel utifrån varje indikator
Indikator: Läraren skapar en avslappnad atmosfär
Läraren…
• tilltalar eleverna på ett positivt sätt
• tillåter eleverna att göra misstag
• visar värme och empati mot alla elever
• ser till att eleverna känner sig trygga och redo att ta risker i sin
språkanvändning
• ser till att elevernas möjlighet att interagera fritt ses som en naturlig del av
språkinlärningsprocessen
Skolinspektionens dag
Goda exempel utifrån varje indikator
Indikator: Läraren främjar elevernas intressen och deras inbördes respekt
Läraren…
•
uppmuntrar eleverna att lyssna till varandra
•
ingriper om elever blir utskrattade
•
erkänner och uppmuntrar skillnader mellan olika elever
Skolinspektionens dag
Exempel på en möjlig ”minigranskning”
•
Vad? Granskning av hur undervisningen i matematik överensstämmer med
nationella mål (de sex kompetensmålen)
•
Avgränsning: Fokus i kunskapsuppföljning
•
Hur? Dokumentanalys av ett urval skriftliga prov (t ex under den senaste
terminen). Kategorisering av provuppgifter utifrån kompetensområden –
illustreras med typexempel.
•
Vem? Lärare i matematik analyserar varandras prov och någon/några
sammanställer resultaten. Gemensam resultatanalys där rektor deltar.
•
När? En studiedag/workshop i januari. Dokumentanalys och
sammanställning under fm, resultatanalys och diskussion under em. Vid
behov av åtgärder bestäms tid för uppföljning.
Skolinspektionens dag
21
Tack för visat intresse! Frågor?
Skolinspektionens dag
22