Transcript Kvalitetsgranskning av Tannbergsskolan i

Beslut
Tannbergsskolan
Tannbergsvägen 9
921 81 Lycksele
2010-12-20
1 (10)
Dnr: 40-2010:482
Lycksele kommun
Storgatan 22
921 81 Lycksele
Kvalitetsgranskning av Tannbergsskolan i Lycksele
kommun
Skolinspektionens beslut
Skolinspektionen har genomfört en granskning av gymnasieskolornas yrkesförberedande utbildningars förmåga att ge relevanta yrkeskunskaper och förmåga att förbereda eleverna för yrkeslivet. Granskningen av Tannbergsskolan i Lycksele visar att det
finns behov av förbättringar.
Skolinspektionen bedömer att Tannbergsskolan behöver vidta nedanstående åtgärder för att uppfylla de krav som finns i skolförfattningarna:

Skolan behöver försäkra sig om att samtliga program och studieinriktningar
har en fungerande samverkan mellan skolan och arbetslivet samt göra samverkan mellan skolan och arbetslivet till en del i det systematiska kvalitetsarbetet.

Skolan behöver tydliggöra sambanden för eleverna mellan kursplanernas bedömningskriterier och innehåll och den arbetsplatsförlagda utbildningen.
Skolinspektionen bedömer att Tannbergsskolan bör vidta åtgärder för att förbättra
kvaliteten i den arbetsplatsförlagda utbildningen inom följande områden:

Skolan bör utveckla handledarutbildningen på vissa program för att ytterligare
förbättra kvaliteten på elevernas arbetsplatsförlagda utbildning.
Skolinspektionen. Box 3177, 903 04 UMEÅ. Tel. 08-5860 80 00. www.skolinspektionen.se
Beslut
2010-12-20
2 (10)
Dnr: 40-2010:482
Uppföljning
Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 20 mars 2011, ska
Tannbergsskolan redovisa till Skolinspektionen, avdelningen i Umeå, vilka åtgärder
som vidtagits med anledning av beslutet.
Skolinspektionens granskning av gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar vid Tannbergsskolan i Lycksele kommun
Bakgrund
Hälften av eleverna i gymnasieskolan går på något av de yrkesförberedande programmen. Av gymnasieskolans för närvarande sjutton nationella program, räknas tretton
som yrkesförberedande och tre som studieförberedande. Teknikprogrammet kan vara
antingen yrkesförberedande eller studieförberedande. De nationella yrkesförberedande
programmen kännetecknas av att programmålen tar sikte på arbetslivet och att programmen innehåller yrkesämnen. Enligt programmålen ska de ge grundläggande kunskaper för arbete inom respektive område och ge en grund för fortsatt lärande inom
arbetslivet och för vidare studier.
Den nya skollagen trädde i kraft den 1 augusti 2010, men 1985 års skollag ska fortsätta
att tillämpas fram till den 1 juli 2011. För elever som har påbörjat utbildningen före den
1 juli 2011 ska 1985 års skollag fortsätta att tillämpas tills dess att eleverna avslutat sin
utbildning. Det innebär att 1985 års skollag under dessa perioder är utgångspunkten
för Skolinspektionens tillsyn och granskning. Av en yrkesförberedande utbildning ska
minst femton veckor genomföras på en arbetsplats, 5 kap. 15 § gymnasieförordningen i
dess lydelse för den 15 augusti 2010. Med arbetsplatsförlagd utbildning avses, enligt 1
kap. 2 § gymnasieförordningen i dess lydelse före den 15 april 2010 ”kursplanestyrd
utbildning på ett program som genomförs på en arbetsplats utanför skolan”. Studier av
yrkesutbildningars kvalitet tyder på att en framgångsfaktor är att det bedrivs ett uthålligt och systematiskt kvalitetsarbete kring samverkan mellan skola och arbetsliv samt
den arbetsplatsförlagda utbildningen.
Under våren 2010 genomför Skolinspektionen en kvalitetsgranskning av gymnasieskolornas yrkesförberedande utbildningars förmåga att ge relevanta yrkeskunskaper och
förmåga att förbereda eleverna för yrkeslivet för att på de granskade skolorna bidra till
ökad måluppfyllelse genom att kvaliteten i samverkan mellan skolan och arbetslivet
förbättras.
Projektet besöker 40 skolor och intervjuar 3 elever på varje skola. Vi intervjuar även
dessa elevers lärare, skolans rektor/rektorer samt de utvalda elevernas handledare på
arbetsplatsen. Inför besöken på skolor och arbetsplatser kräver Skolinspektionen in
dokument för analys samt frågeformulär som rektor besvarat. Samtliga yrkesförbere-
Beslut
2010-12-20
3 (10)
Dnr: 40-2010:482
dande program är representerade. De 40 skolor som projektet granskar är spridda över
hela landet.
Granskningen tar sin utgångspunkt i följande frågeställningar:
1.
2.
3.
Sker samverkan mellan skola och arbetsliv så att utbildningen anpassas efter
arbetslivets behov och förbereder eleverna för arbetslivet?
Har skolan på olika yrkesförberedande program genomfört arbetsplatsförlagd
utbildning i tillräcklig omfattning och av god kvalitet?
Betygssätts eleverna vid arbetsplatsförlagd utbildning på ett korrekt och likvärdigt sätt?
Skolinspektionen sammanställer resultatet av kvalitetsgranskningen vid skolan i ett
beslut. I beslutet pekas på både sådant som fungerar bra och på sådant som skolan
behöver förbättra. När samtliga 40 skolor är granskade sammanfattar Skolinspektionen
resultaten i en kvalitetsgranskningsrapport, i syfte att sprida vunna erfarenheter.
Övergripande information om och projektplan för kvalitetsgranskningen finns på Skolinspektionens webbplats (http://www.skolinspektionen.se/Kvalitetsgranskning/).
Beskrivning av skolan och genomförande
Tannbergsskolan ligger i Lycksele kommun. Cirka 1 200 elever studerar på skolan från
cirka 50 olika kommuner, vilket innebär att Tannbergsskolan är den största skolan i
Västerbottens inland.
Det finns 14 nationella gymnasieprogram. Därutöver finns det individuella programmet, regionala skid- och fotbollsgymnasier, komvux, gymnasiesärskola och särvux,
svenska för invandrare och trafiklärarutbildning. Flera av utbildningarna är riksrekryterande.
Skolinspektionens granskning har avsett handels- och administrationsprogrammet,
naturbruksprogrammet samt fordonsprogrammet. För handels- och administrationsprogrammet finns en rektor medan naturbruksprogrammet och fordonsprogrammet
har en gemensam rektor.
Underlaget för granskningen består av dokument från skolan samt av information som
samlades in vid intervjuer den 18 – 20 maj 2010. Intervjuer genomfördes med rektorerna för de respektive programmen, elever, lärare och handledare. Ansvariga för kvalitetsgranskningen av Tannbergsskolan har varit Kristian Hansson och Joakim Blomberg.
Beslut
2010-12-20
4 (10)
Dnr: 40-2010:482
Motivering till beslutet
Sker samverkan mellan skola och arbetsliv så att utbildningen anpassas efter
arbetslivets behov och förbereder eleverna för arbetslivet?
De yrkesförberedande programmens nationella styrdokument, i form av programmål, ämnesbeskrivningar, kursplaner och betygskriterier, är formulerade och fastställda efter samråd med
arbetsmarknadens parter. Enligt 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, punkt 2.4
framgår att de frivilliga skolformerna ska nära samverka med arbetslivet och att det är ”särskilt
viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om den yrkesförberedande utbildningen”. Enligt 2
kap. 2 § skollagen i dess lydelse före den 1 mars 2010 åligger det rektorn ”att särskilt verka för
att utbildningen utvecklas”. Enligt punkt 2.6 i 1994 års läroplan behöver rektorn även försäkra
sig om att samverkan med arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får en kvalitativt
god utbildning samt förberedelse för yrkesverksamhet.
Både genom det europeiska samarbetet i yrkesutbildningsfrågor och i tidigare utvärderingar av
yrkesutbildningar lyfts betydelsen av att skolorna bedriver ett uthålligt och systematiskt kvalitetsarbete kring frågor som rör samverkan mellan skola och arbetsliv. Vissa framgångsfaktorer
för skolornas kvalitetsarbete i arbetet med den arbetsplatsförlagda utbildningen identifierades i
Skolverkets och Myndigheten för skolutvecklings projekt under tidigt 2000-tal1. En sådan tycks
vara att skolan betraktar samverkan med arbetslivet som en naturlig och betydelsefull del av sitt
systematiska kvalitetsarbete.
På handels och administrationsprogrammet uppger såväl rektor, lärare, elev som handledare att det finns en god och sedan tidigare etablerad samverkan mellan arbetslivet
och skolan. Föreläsare från branschen utgör också ett naturligt inslag i utbildningen. På
övergripande skolnivå finns ett väl fungerande och aktivt branschråd. Branschrådet har
regelbundet möten. Lärare och handledare beskriver rådets arbete som en viktig del i
samverkan mellan arbetsliv och utbildning. Ur skolans perspektiv handlar det om att
skapa praktiska förutsättningar för att ge eleverna en kvalitativt bra arbetsplatsförlagd
utbildning – men också att på ett övergripande plan hålla kontakt med branschen för
att säkerställa att elevernas utbildning är relevant och anpassad till den utveckling och
de förändringar som sker över tid. Samverkan med yrkeslivet bland annat genom
branschrådet, som dokumenteras och protokollförs, är i många avseenden en del av
skolans kvalitetsarbete. Däremot saknas en mer systematisk uppföljning och utvärdering av den samverkan som sker i syfte att utveckla utbildningen ytterligare.
För naturbruksprogrammet bygger samverkan i stor utsträckning på lärarnas egna
kontakter och branschkännedom. Kontakter med den lokala branschen har arbetats
upp under 20 år. Nära kontakter och uppsökande verksamhet uppges också i intervjuer
1 Arbetsplats för lärande, om samverkan mellan gymnasieskola och arbetsliv, rapport från Myndigheten för skolutveckling, Liber distribution,
2004.
Beslut
2010-12-20
5 (10)
Dnr: 40-2010:482
med lärare och rektor vara en viktig förutsättning för att utbildningen ska kunna anpassas efter arbetslivets behov och förbereda eleverna för arbetslivet. Lärarna har också
täta kontakter med branschen och ägnar mycket tid åt att besöka eleverna när de genomför sin arbetsplatsförlagda utbildning. Skolan samverkar med branschen i flera
rikstäckande nätverk. Det finns dock i dagsläget inget lokalt branschråd för någon av
naturbruksprogrammets inriktningar, djurvård och jakt- och fiskeinriktning. Skolan
menar att branschen inom naturbruk är lokalt splittrad vilket gör de svårt att hitta naturliga partners att bjuda in till ett branschråd. Det finns dock planer på att etablera ett
branschråd. Avsaknaden av branschråd innebär att det saknas dokumentation kring
samverkan och en mer övergripande systematik för hur samverkan mellan skolan och
arbetslivet ska gestalta sig. Därmed saknas en viktig förutsättning för att utveckla samverkan mellan skola och arbetsliv i ett framåtriktat systematiskt kvalitetsarbete som på
sikt utvecklar utbildningen och garanterar eleverna en relevant utbildning utifrån programmålen.
För fordonsprogrammet är ett branschråd under uppbyggnad. Initiativ har tagits och
skolan har haft ett möte med företrädare för branschen. Ytterligare ett möte är inplanerat hösten 2010. En orsak som anges som svårighet att bygga upp ett stabilt och fungerande branschråd är att branschen i stor utsträckning består av mindre företag som
saknar tid och resurser för att engagera sig i ett sådant forum. Samverkan mellan skolan och arbetslivet sker därför i stor utsträckning genom lärarnas breda kontaktnät i
branschen. Även om dessa relationer är väl etablerade saknas det en utvecklad dokumentation och analys kring utbildningens inriktning och arbetslivets behov. Analysen
och dokumentationen är i vissa delar knutet till lärarnas kontaktnät och egna branschkännedom och inte på ett tydligt sätt del i skolans övergripande kvalitetsarbete.
Skolinspektionens bedömning
Hur utvecklad och etablerad samverkan mellan Tannbergsskolan och arbetslivet är,
skiljer sig åt mellan de granskade programmen. Något program har kommit längre
medan andra program saknar systematiska strukturer för samverkan. Skolinspektionens bedömning är därför att Tannbergsskolan inte fullt ut uppfyller förväntade krav på
samverkan med arbetslivet. En övergripande strategi som innefattar samtliga program
saknas för arbete med samverkan mellan skola och arbetsliv. Skolinspektionens bedömning är därför att Tannbergsskolan behöver göra samverkan mellan skola och arbetsliv till en del av skolans systematiska kvalitetsarbete.
Har skolan på olika yrkesförberedande program genomfört arbetsplatsförlagd utbildning i tillräcklig omfattning och av god kvalitet?
Enligt 1 kap. 2 § skollagen i dess lydelse för den 1 mars 2010 ska: ”Utbildningen … inom varje
skolform vara likvärdig, varhelst den bedrivs i landet”. Normerna för likvärdigheten anges i
1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, punkten 1.1. Av detta följer att det är läropla-
Beslut
2010-12-20
6 (10)
Dnr: 40-2010:482
nen, programmålen och kursplanerna som ska vara utgångspunkt för hur undervisningen utformas.
Med arbetsplatsförlagd utbildning avses kursplanestyrd utbildning på ett program som genomförs på en arbetsplats utanför skolan. Enligt gymnasieförordningen ska den arbetsplatsförlagda
utbildningen uppgå till minst 15 veckor. Varje vecka med APU ska motsvara garanterad undervisningstid om minst 24 timmar. Det är styrelsen för utbildningen som ansvarar för omfattningen av den arbetsplatsförlagda utbildningen. Det är även styrelsen som ansvarar för att den
arbetsplatsförlagda utbildningen uppfyller de krav som finns på utbildningen. Om styrelsen för
utbildningen inte kan skaffa fram platser för den arbetsplatsförlagda utbildningen i den omfattning som anges i lagen, får utbildningen istället bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd
till skolan. Under sådana omständigheter ska styrelsen vidta alla åtgärder för att utbildningen
så snart som möjligt kan förläggas till en arbetsplats. Det är rektorn som beslutar om hela eller
delar av kurser ska arbetsplatsförläggas och om hur fördelningen över åren ska göras.
(Författningsstöd: 1 kap. 2 § gymnasieförordningen i dess lydelse före den 15 april 2010, 5 kap.
15 § gymnasieförordningen, 5 kap. 16 § andra stycket gymnasieförordningen i deras lydelse före
den 15 augusti 2010.)
Den arbetsplatsförlagda utbildningen konfronterar, enligt forskningen, skolan med arbetslivets
utveckling och förändrade kompetenskrav. Vid Skolinspektionens tillsyn har framkommit att det
finns stora skillnader i hur olika skolor arbetar med systematiskt kvalitetsarbete, hur man hanterar arbetslivskontakter och hur man uppfyller kraven att ge eleverna på yrkesförberedande program arbetsplatsförlagd utbildning. Andra framgångsfaktorer som lyfts fram är att det finns ett
aktivt och fungerande programråd samt kompetenta handledare ute på arbetsplatserna.
På handels- och administrationsprogrammet har eleverna totalt 16 veckors arbetsplatsförlagd utbildning under sin utbildningstid. Den arbetsplatsförlagda utbildningen är
utlagd under år 2 och 3. Det beror enligt skolan på att eleverna då har mest kunskaper
och kan få ut mest av utbildningen.
Skolan har ett upparbetat kontaktnät med arbetsplatser som kontinuerligt tar emot
elever. Eleverna har i samråd med lärare möjlighet att välja plats. När läraren godkänner elevens val av APU-plats kontaktar läraren alltid handledaren. Det har inte varit
några svårigheter att hitta APU-platser åt samtliga elever. Branschen är överlag positiv
till att ta emot elever, även om det finns undantag. Ett sådant undantag är Lycksele
kommun.
Utöver lärarnas egen branschkännedom och uppbyggda kontaktnät nämns programrådet som ett viktigt instrument för att säkra en god kvalitet på elevernas arbetsplatsförlagda utbildning. Enligt lärarna har i princip alla APU-platser fungerat väl, endast
vid något enstaka tillfälle har en elev fått byta APU-plats.
Beslut
2010-12-20
7 (10)
Dnr: 40-2010:482
På de flesta APU-platser gör handledare, ibland tillsammans med lärare, en planering
där eleverna på förhand vet vilka moment som igår i utbildningen. Eleverna upplever
detta som positivt. Att få vara aktiv och ha egna arbetsuppgifter och att successivt få ta
ett större ansvar nämns av elever som viktiga faktorer för en bra arbetsplatsförlagd
utbildning. Innehållet i elevernas arbetsplatsförlagda utbildning varierar beroende på
elevens placering. Lärarna och rektorn har gemensamt fastställt vilka kurser och moment som ingår i den arbetsplatsförlagda utbildningen och som ska bedömas under
utbildningen. Handledarna informeras om detta.
En av karaktärsämneslärarna har genomgått handledarutbildning på universitetsnivå.
Utifrån dessa kunskaper och riktlinjer genomför skolan utbildning för stora delar av
elevernas handledare. Under handledareutbildningen har en bedömningsmatris utarbetats, där även branschrådet varit involverat. Utgångspunkten för bedömningsmatrisen har varit målen i de kurser som är arbetsplatsförlagda. Matrisen har testats under
en APU-period och därefter omarbetats i samråd med en utsedd företrädare för branschen. Både lärare och rektor beskriver detta som en ständig utvecklingsprocess.
Naturbruksprogrammet har två olika inriktningar. Inriktningen mot djurvård erbjuder
eleverna 23 veckors arbetsplatsförlagd utbildning medan inriktningen mot jakt- och
fiske erbjuder eleverna 15 veckor. Lärarna turas om att ansvara för den övergripande
planeringen av APU, beroende på vem som har huvudansvaret för de kurserna eleverna läser i samband med APU. Enligt lärare och rektorn är matchningen mellan arbetsplats och elev viktig.
Enligt skolan har man tidigare haft en handledarutbildning för elevernas handledare,
det är dock några år sedan utbildning genomfördes. Hösten 2010 finns ett utbildningstillfälle inplanerat.
Intervjuer med rektorn och lärarna visar att innehållet i APU:n följs upp genom personliga besök och samtal med handledaren. Elevens handledare fyller också i en bedömningsmatris. Beroende på den aktuella arbetssituationen vid arbetsplatsen kan eleven
ges möjlighet att delta vid dessa samtal. Kontakter mellan handledare och lärare dokumenteras. Detta följs upp genom en personlig utvärdering mellan lärare och elev där
den utbildningsrapport som eleven producerat i samband med sin arbetsplatsförlagda
utbildning utgör underlaget. Utvärdering uppges av både lärare och rektor vara viktigt
på ett övergripande plan för att säkerställa kvaliteten på APU:n men också för att se till
att arbetsuppgifterna är av sådan art att eleverna ges möjlighet att nå kursplanemålen.
På fordonsprogrammet skriver skolan bindande kontrakt med de arbetsställen som tar
emot skolans elever. Elevernas APU är förlagd till onsdag, torsdag och fredag varje
vecka i årskurs 3. Skolan genomför också handledarträffar för samtliga handledare. Vid
träffarna diskuteras bland annat syftet med den arbetsplatsförlagda utbildningen och
utvecklingsfrågor, men också mer konkreta frågor kring kursplaner.
Beslut
2010-12-20
8 (10)
Dnr: 40-2010:482
Lärarna uppger att de besöker sina elever en till tre gånger i månaden och att de oftast
har tillräckligt med tid för detta. Vid dessa besök diskuterar läraren med handledaren
hur eleven skött sig, vad han eller hon fått göra och allmänt hur allting fungerar. Lärarens tid med eleven varierar beroende på vilka arbetsuppgifter eleven är involverad i
och möjligheten att samtala vid det aktuella tillfället. Genom dessa återkommande besök och kontakten med eleverna menar lärarna att de har en god uppfattning om både
handledare och APU-platser. Eleverna har också en pärm med sig till arbetsplatsen som
bland annat innehåller de aktuella kursplanerna.
Varje vecka följs APU: n upp genom att eleverna delger erfarenheter inför varandra.
Enligt uppgifter skriver eleverna också APU-bok där olika moment dokumenteras och
loggbok som lärarna tar in med jämna mellanrum och går igenom.
Skolinspektionen bedömning
Inom samtliga granskade program genomförs arbetsplatsförlagd utbildning i tillräcklig
utsträckning. Kontakter och nätverk mellan lärarna och elevernas APU-platser är väl
utvecklade. Elevernas APU-tid är också tydligt utbildningsinriktad och kursplanestyrd.
Programmen har emellertid i varierande utsträckning mer eller mindre fungerande
handledarutbildning. Skolinspektionen bedömer att skolan bör verka för att, på samtliga program, utveckla utbildningen för elevernas handledare, för att på så sätt utveckla
kvaliteten på utbildningen ytterligare.
Betygssätts eleverna vid arbetsplatsförlagd utbildning på ett korrekt och
likvärdigt sätt?
Enligt 7 kap. 3 § första stycket gymnasieförordningen ska betyg på avslutad kurs sättas av läraren. När det gäller betygsättning av elever som är på APU ska det finnas ett samarbete mellan
lärare och handledare vad gäller underlag för lärarens betygssättning. Läraren ska följa elevens
kunskapsutveckling även när de är på APU för att kunna sätta ett korrekt betyg. Enligt 1994
års läroplan för de frivilliga skolformerna, punkt 2.5 framgår att läraren vid betygssättning ska
utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen
samt att läraren ska göra en allsidig bedömning av kunskaperna och därvid beakta hela kursen.
Läraren ska även fortlöpande ge varje elev information om elevens utvecklingsbehov och framgångar i studierna. Vidare ska läraren även redovisa för eleverna på vilka grunder betygssättning sker.
Forskning fokuserat på bedömningsgrunder för betygsättning i karaktärsämnen inom hotell- och
restaurangprogrammet har visat att lärarna bedömer både elevernas yrkeskvalifikationer och
andra mer generella egenskaper, s.k. nyckelkvalifikationer där de sistnämnda är självständighet,
planeringsförmåga, problemlösningsförmåga, samarbete, kundkontakt, kommunikation och
initiativkraft. Lärarna tenderade här att värdera nyckelkvalifikationerna högre när de skulle
Beslut
2010-12-20
9 (10)
Dnr: 40-2010:482
bedöma elevernas kunnande. Det föreföll som om lärarna i förhållande till kursplanemålen till
viss del bedömde ”fel” saker och att lärarna hade en tendens, åtminstone vid betygssättning av
de högre betygen, att relatera till sin egen erfarenhet snarare än betygskriterierna vid betygssättning. 2
Av intervjuerna framgår att de granskade programmen kommit olika långt i arbetet
med bedömning och betygsättning. Enligt lärarna på de granskade programmen är
vissa handledare mer vana än andra att lämna omdömen om eleverna. Handledarutbildning nämns i detta sammanhang som en viktig faktor för att garantera ett bra underlag för lärarnas bedömning och betygsättning.
För handels- och administrationsprogrammet sker bedömningen i samråd med handledare, lärare och elev. Den bedömningsmatris med utgångspunkt i kursmålen som
utarbetats tillsammans med skolan och branschen utgör en viktig grund. APUrapporten, dagboken samt loggboken som eleverna skriver utgör tillsammans med
bedömningsmatrisen det underlag som betygsättningen vilar på.
För fordonsprogrammet bygger betygsättningen på handledarens och lärarnas omdöme, men där handledarens omdöme väger tungt. Det finns också ett särskilt bedömningsformulär. Formuläret fylls i tillsammans med lärare, elev och handledare. Skolinspektionens besök visar dock att kopplingen till kursplanerna avseende den arbetsplatsförlagda utbildningen är otydlig för eleverna. Det innebär att eleverna kan uppfatta den arbetsplatsförlagda utbildningen som praktik snarare än som kursplanestyrd
utbildning.
Naturbruksprogrammet bedömning bygger också främst på en bedömningsblankett
samt samtal med handledare. Bedömningarna av eleverna finns dokumenterade. När
eleverna kommer tillbaka från den arbetsplatsförlagda utbildningen görs också en utvärdering av lärare och elev med utgångspunkt från den utbildningsrapport som varje
elev producerar. Vid tillfället diskuteras bedömningar av de kurser som ingår i den
arbetsplatsförlagda utbildningen. Elever och handledare uppfattar att det finns klara
betygskriterier, däremot är kopplingen till kursplanerna avseende den arbetsplatsförlagda utbildningen också här otydlig för eleverna.
Skolinspektionens bedömning
Skolinspektionen bedömer att kommunikationen mellan lärare, handledare och elev är
god och att lärarna genom kontinuerliga samtal ges möjlighet att följa elevens kunskapsutveckling. Skolans dokumentation av elevernas kunskapsutveckling är också
överlag god. Skolinspektionens besök visar dock att kopplingen till kursplanerna avseende den arbetsplatsförlagda utbildningen är otydlig för eleverna. Det innebär att ele2
Därför fick jag bara Godkänt, bedömning i karaktärsämnen på HR-programmet, Helena Tsagalidis, Stockholm, Pedagogiska institutionen,
Stockholms universitet, 2008.
Beslut
2010-12-20
10 (10)
Dnr: 40-2010:482
verna kan uppfatta den arbetsplatsförlagda utbildningen som praktik snarare än som
kursplanestyrd utbildning. Det blir därmed svårt för eleverna att se sambanden mellan
den arbetsplatsförlagda utbildningen och kursplanernas innehåll och kriterier.
I ärendets slutliga handläggning har enhetschef Joakim Blomberg deltagit.
På Skolinspektionens vägnar
Joakim Blomberg
Enhetschef
Kristian Hansson
Undervisingsråd