Transcript Larm

MALL
Trygghetslarm/trygghetstjänster
1. Inledning, bakgrund och syfte – beslut
2. Trygghetstjänster – trender
3. Trygghetslarm – nationellt arbete/vägledning
4. Kommunpresentationer (5-8 min per kommun)
5. Gemensam diskussion, fortsatt process och samverkan
http://www.skl.se/vi_arbetar_med/e-samhallet/kommunal-ehalsa/nyhetsarkiv/vagledning-trygghetslarm
Trygghetslarm i Halland
- inventering i Halland
http://www.skl.se/vi_arbetar_med/e-samhallet/kommunal-ehalsa/nyhetsarkiv/vagledning-trygghetslarm
Inledning och bakgrund
Ett område inom ramen för den nationella eHälsosatsningen är ”övergång från analoga till digitala larm”. Det
nationella övergripande målet lyder enligt följande; ”andelen digitala trygghetslarm, i förhållande till antalet
trygghetslarm som kommunen beviljat ska öka”. Det regionala målet som är beslutat av de halländska kommunerna
är att ”andelen digitala trygghetslarm ska öka med minst 5% under 2014” (se mål- och handlingsplan, 2014).
Syfte
Inom ramen för halländsk samverkan och för att nå det regionala målet genomförs en inventering av kommunernas
tekniska- och verksamhetsmässiga vägval. Inventering påbörjades som ett förarbete inför eHälsodagen 4 juni och
dialogmöte med SKL. Inventeringen är inte fullständig utan kommer att färdigställas inom ramen för det fortsatta
regionala samverkansarbetet.
Inventering ska ge en god överblick över och kunskap om de vägval respektive kommun gjort och utge underlag för
fortsatt analys och överväganden om Halländsk samverkan inom området (exempelvis gemensamma upphandlingar,
gemensam larmmottagning mm).
Ansvar och Metod
Regional eHälsosamordnare och Regional projektledare för trygghetslarm ansvarar för inventeringsprocessen.
Uppgiftsinsamlandet sker genom möten, insamling av faktauppgifter och genom dialogmöte med start 4 juni där
drifts- och utvecklingsansvariga, IT-chefer/strateger och andra specialistfunktioner deltar.
I dokumentet ges en överskådlig bild av vad respektive kommun valt för teknisk lösning från att brukaren trycker på
larmet till att larmsignalen når larmmottagningen. För respektive kommun ges även verksamhetsfakta om avtal med
leverantörer, avtalstider, antal beviljade larm, antal larmtryckningar, antal larmutryckningar mm.
Den här inventeringen är en förinventering. En fördjupade inventering kommer genomföras där mer detaljerad
information presenteras. Det är svårt i nuläget att samla in och jämföra kostnader då kommunernas larmanteringsprocess bedrivs väldigt olika .
Syfte
Inventering ska ge en god överblick över och kunskap om de vägval respektive
kommun gjort och utge underlag för fortsatt analys och överväganden om
Halländsk samverkan inom området.
Kunskapsökning, status i Halland
- Påverka sina beslut om vägval
- Påverka överväganden om samverkan (ex. upphandling,
larmmottagning mm)
- Påverka regionala och lokala beslut om vägval kring
trygghetstjänster
- Påverka andra beslut om vägval kring larm och
trygghetstjänstprocesserna i stort
(översyn av biståndbedömning, utförande…….mm)
Kommentarer till de olika kommunerna
Installation och service (1)
-
Hårdvara hemma hos kund
Nivå av digitalisering i % (apparat hemma hos kund).
Ingår arbete för installation, support, service och nyckelhantering?
Biståndshanteringsprocess.
Larmbesvarande (2)
-
Ingår kostnader för teknik och mjukvara?
Ingår kostnader för larmbesvarande?
Larmåtgärdande (3)
-
Vem åtgärdar larmen? Hemtjänst/patruller. Ingår detta i kostnaden?
Vem åtgärdar larmen nattetid? Ingår detta i kostnaden?
Hur ser larmorganisationen ut utanför SÄBO?
X kommun
Normalflöden - 4 val idag
Analog fast traditionell telefoni
Analog fast traditionell telefoni
Telenätet
Brukare
Larmet rings över – samtal
föregås av toner (larm) innan
kopplas upp med brukaren
GSM
Alt 1
Brukare
Telenätet
Larmcentral
Larmcentral
ISDN alt. analogt
Alt 2
Larmet sänds över GSM via fasta
telenätet – toner över digitalt nät
ISDN
Tal
GSM
Telenätet
IP-larm
Brukare
Alt 1 Larmet sänds som SMS
Alt 2 Larmet sänds som GPRS = IP
Internet
Larmet sänds som IP i GPRS-kanal över
Internet alt som sms – samtal över GSM
IP
Larmcentral
X kommun
Anslutning till larmcentral via Internet:
1. Direkt via egen operatör
2. Via byanät eller stadsnät
Brukare 1
IP-nät
eHälsa
Kommunens nät
Brukar-admin
Byanät
IP
Brukare 2
TV
TV
IP
Internet
Stadsnät
Larmcentral
IP-larm
IP
TV/telefonitjänster
Normalflöde: Ca 85% alternativ 1 och resterande alternativ 2, 3 och 4 (där det inte finns kopparledning).
Reservflöde: Vid avbrott (driftstörning dator/tfn) – sekundärmottagning till Malmö stads larmcentral.
Avtal med leverantör av larm/utrustning samt kostnad:
Larmmottagning , avtalstid och kostnad:
Övrig drift och support:
Antal brukare med beslut om larm:
Antal larmtryckningar per år:
Antal larmutryckningar per år:
Fortsatt planering, annat av vikt:
Kommentarer till X kommun
-
Ca 25 % digitalisering. (1)
X installerar, servar och sköter nyckelhantering. Ca 1,5 ÅA som jobbar med detta. (1)
Allt ingår i kostnaden. (2)
X sköter patrull 07-21 centrum. Hemtjänsten sköter landsbygen. 21-07 nattpatrull hos X. Kostnaden är prestationsbaserat på
larm. Allt detta är utanför SÄBO. (3)
Totalt budget X milj. och allt är inräknas för larmverksamheten.
Sammanfattning
Kungsbacka
Leverantör
larm,
utrustning,
Avtalstid och
Kostnad
Larmmottagn.,
Avtalstid och
Kostnad
Total kostnad
per år
Antal beviljade
larm
Antal larmtryckningar
Antal
utryckningar
Kommentar
Varberg
Falkenberg
Halmstad
Laholm
Hylte
Totalt
Slutsatser – fortsatt analys
Exempel på analys och fördjupningsarbete
– likheter/skillnader, vad kan vi lära av varandra och eventuellt samverka kring?

Analys av hela larmprocessen – kan vi göra annorlunda?


Biståndsbedömningsprocessen.
Bedömning- och hantering vid mottagna larm.

Samlad kostnad för hela larmprocessen, utryckningsverksamheten (personal – mottagning och utryckning,
fordon, dokumentation, utryckning som leder till andra kostnader, övrig administration mm)?

Definition av larmprocessen (vad ingår)?

Statistik och jämförelser





Antal beviljade larm i jmf. med antal kommuninvånare, alla 80+, alla med biståndsinsats, andra kommuner
Antal larmtryckningar i förhållande till beviljade larm mm.
Antal larmutryckningar i förhållande till antalet larmtryckningar (gör vi olika bedömningar)?
Kostnad per larm
Teknik och digitalisering (vägval? Rakel?)