Transcript Bekanta dig med kooperationen

KOOPERATIONEN, FÖR MEDLEMMARNAS
BÄSTA
BLI BEKANT MED
KOOPERATIONEN
Sällskapet Pellervo
Grundat 1899
Finlands Svenska Andelsförbund
Grundat 1919
Innehåll















Kooperationen berör också Dig och Din familj
Företagsverksamheten i Finland
Kooperation är ekonomiskt samarbete mellan medlemmarna
Ömsesidighet är försäkringsbranschens kooperation
Kooperationens värderingar och principer
Kooperation finns överallt i världen
Vilken är skillnaden mellan ett andelslag och ett aktiebolag?
Andelslagets verksamhet sker utgående från medlemmarnas behov
Kooperationens historia
Rötterna finns i Rochdale, en industristad i England
Kooperationen kom till Finland i slutet 1800-talet
Medlemskap och medlemmarnas administration i andelslaget
De kooperativa företagen och deras många medlemmar i Finland
Andelslaget passar också när man vill starta ett företag
Mer information om Sällskapet Pellervo
Kooperationen berör också Dig och Din
familj






Kooperationen har mest ägare av alla företagsformer i Finland. I
andelslagen och de ömsesidiga bolagen har totalt 7 miljoner
medlemmar/ägare.
Nästan alla hemhushåll är med i något andelslag.
En fullvuxen finländare har i medeltal två medlemskap i andelslag
och ömsesidiga bolag. Jordbrukare har fyra medlemskap.
Andelslaget lämpar sig också då man startar nya företag. Man
grundar nya andelslag, såsom samföretag, i många olika
branscher.
Finland är världens mest kooperativa land!
Kooperationen hör till vardagen för de flesta. Det är kanske
någonting man inte tänker på. I denna presentation för Du
bekanta Dig med kooperationens olika former.
Företagsverksamheten i Finland





I Finland finns över 200 000 företag och av dem är drygt 4 000
andelslag. Trots att andelslagens antal är litet i förhållande till
andra företagsformer har de flera miljoner medlemmar/ägare
bland oss vanliga finländare.
Börsbolagen ägs av investerare. De köper vanligen sina aktier på
fondbörsen.
Familjeföretagen ägs i regel av personer i samma släkt och
ägandet går i arv från generation till generation.
I statsbolagen består ägarna helt eller delvis av staten. Bolagen
har spelat en stor roll i uppbyggnaden av Finland.
Andelslagen ägs av sina medlemmar. Man kan också kalla
andelslagen medlems- eller kundägda företag.
Företagsverksamheten i Finland






Aktiebolag
- Lämpar sig för omfattande affärsverksamhet
- Aktieägaren är inte ansvarig för aktiebolagets skulder
Andelslag
- Lämpar sig för omfattande affärsverksamhet
- Ägaren/medlemmen är inte ansvarig för andelslagets skulder
Ömsesidigt bolag
- Lämpar sig för omfattande affärsverksamhet i försäkringsbranschen.
- Kundägaren är inte ansvarig för bolagets skulder
Öppet bolag
- Ägarna svarar för bolagets skulder med hela sin egendom
Kommanditbolag
- Ägarna, , dock inte tyst bolagsman, svarar för bolagets skulder med
hela sin egendom
Firma
- Ägaren svarar för firmans skulder med hela sin egendom.
Andelslaget
Andelslagets ändamål är att, i avsikt
att stöda medlemmarna, bedriva
ekonomisk verksamhet så att
medlemmarna nyttjar andelslagets
tjänster
Kooperation är ekonomiskt
samarbete mellan medlemmarna
KOOPERATION är en ekonomisk verksamhets- och
organisationsmodell, där medlemmarna genom
samverkan i ett andelslag bedriver gemensam
företagsamhet
På grundnivån står andelslaget, som ägs och styrs av
medlemmarna på riksnivån har man ofta en
centralaffär ägd av andelslagen. Centralaffären kan
också vara i aktiebolagsform.
I Sverige kallas andelslaget för ekonomisk förening.
På engelska är det cooperative och på finska
osuuskunta.
Ömsesidighet är försäkringsbranschens
kooperation


Ömsesidiga försäkringsbolag och
försäkringsföreningar verkar inom försäkring.
Man blir ägare i företaget genom att köpa en
försäkring. Ömsesidighet är
försäkringsbranschens kooperation.
Det finns ömsesidiga försäkringsbolag runt om i
världen. Av EU-ländernas 7 000 försäkringsbolag
är 5 000 ömsesidiga. De har omkring 30 % av
försäkringspremieinkomsterna.
Kooperationens värderingar och
principer
Kooperation bygger på värderingarna
självhjälp, personligt ansvar, demokrati,
jämlikhet, rättvisa och solidaritet.
Kooperationen tror på etiska värderingar
såsom hederlighet, öppenhet, socialt ansvar
och omsorg om varandra.
Kooperationens värderingar och principer
1:a principen Frivilligt och öppet medlemskap
Andelslag är frivilliga organisationer öppna för alla som kan
använda deras tjänster och ta på sig medlemskapets ansvar –
utan diskriminering avseende kön, social ställning, ras, politisk
eller religiös övertygelse.
2:a principen Demokratisk medlemskontroll
Andelslag är demokratiska organisationer som styrs av
medlemmarna, vilka aktivt deltar i fastställande av mål och
riktlinjer och i beslutsfattande. Förtroendevalda män och
kvinnor är ansvariga inför medlemmarna. Medlemmarna i primära
andelslag har lika rösträtt (en medlem, en röst). Andelslag på
andra nivåer organiseras också på ett demokratiskt sätt.
Kooperationens värderingar och principer
3:e principen Medlemmarnas ekonomiska deltagande
Medlemmarna bidrar på ett rättvist sätt till andelslagets kapital
och utövar kontroll över det i demokratisk ordning. Åtminstone en
del av detta kapital är vanligtvis andelslagets gemensamma
egendom. Räntan på det insatskapital som utgör villkor för
medlemskapet är begränsad, om ränta över huvud taget utgår.
4:e principen Självständighet och oberoende
Andelslag är fristående organisationer för självhjälp styrda av
medlemmarna. Om de ingår avtal med andra organisationer, inklusive
regeringar, eller skaffar externt kapital sker detta på villkor som
säkerställer demokratisk medlemskontroll och som vidmakthåller
den kooperativa självständigheten.
5:e principen Utbildning, praktik och information
Andelslag erbjuder utbildning och praktik till sina medlemmar,
förtroendevalda, chefer och anställda så att de effektivt kan bidra
till utvecklingen av sina andelslag. De informerar allmänheten –
särskilt unga opinionsbildare – om andelslagets särart och fördelar.
Kooperationens värderingar och principer
6:e principen Samarbete mellan andelslag
Andelslag tjänar sina medlemmar mest effektivt och stärker
den kooperativa rörelsen genom att samarbeta på lokal,
regional nationell samt och internationell nivå.
7:e principen Samhällshänsyn
Andelslag arbetar för en hållbar utveckling av sina
lokalsamhällen enligt riktlinjer som godtagits av
medlemmarna.
De här internationellt definierade värderingarna och
principerna har beaktats då Finlands lag om andelslag
stiftades. Om ett företag fungerar enligt lagen om andelslag
och dess anda, blir de kooperativa värderingarna och
principerna beaktade.
Kooperation finns överallt i världen




Den Internationella Kooperativa Alliansen (ICA)
samlar kooperationen i alla länder. ICA representerar
över 800 miljoner medlemmar i världens andelslag.
ICA samarbetar nära med FN och är världens största
ickestatliga organisation. Kooperationen påverkar
utkomsten för miljarder människor.
Såsom också andra företag, klarar sig andelslagen
bäst i stabila samhällen. Europa och Nordamerika har
en mycket stark kooperation.
Den största delen av jordens befolkning är bönder.
Man anser att kooperationen spelar en stor roll vid
lösningen av problemen i u-länderna.
Den populära Rejäla Handeln baserar sig mycket på
böndernas kooperation i u-länderna.
Vilken är skillnaden mellan ett andelslag
och ett aktiebolag?



Ett andelslag ägs av sina medlemmar och det styrs demokratiskt av
dem. Aktiebolaget ägs och styrs av aktieägarna.
I andelslaget är beslutanderätten i regel enligt principen ”en medlem en
röst”. I aktiebolaget fördelas beslutanderätten i förhållande till hur
många aktier varje ägare innehar.
I andelslaget utdelas resultatet i förhållande till hur varje medlem
utnyttjat andelslagets tjänster. I aktiebolaget utdelas det i förhållande
till innehavet av aktier.

Huvudmålet för andelslaget är att producera tjänster till medlemmarna.
Huvudmålet för aktiebolaget är att ge avkastning på insatt kapital.

I andelslaget varierar det egna kapitalet, medan det i aktiebolaget är
fast bestämt.
Andelslagets verksamhet sker utgående
från medlemmarnas behov





Grundidén i ett andelslag är att samla ihop många små krafter till en
stor kraft. En individ är mycket liten på den fria marknaden, men
tillsammans med andra blir man en faktor att räkna med.
En medlem i ett andelslag får utnyttja andelslagets tjänster, besluta om
hur andelslagets verksamhet skall utvecklas och delta i utdelningen av
det överskott verksamheten ger.
Den centrala nyttan av ett andelslag är att tjänsterna är just sådana
medlemmen vill ha och de produceras och säljs till medlemmen till ett
skäligt pris.
Många andelslag betalar bonus till medlemmarna, ju mera bonus desto
mer medlemmen använder andelslagets tjänster.
Andelslagen betalar ofta också ränta på det andelskapital medlemmarna
betalat in i andelslaget.
Andelslagets verksamhet sker utgående
från medlemmarnas behov

Andelslagen spelar en viktig roll i hela Finland och deras tjänster
ställs till förfogande också i glesbygden

Andelslagen har målet att gagna sina medlemmar på långsikt. I
många fall fortsätter kompanjonskapet över generationerna.


Kooperationen har sina lokala rötter. De pengar som rullar inom
andelslagen blir kvar på det lokala eller nationella planet.
Kooperation innebär ansvarsfullt inhemskt ägande.
Andelslagen håller konkurrensen uppe och tvingar alla företag
till goda prestationer.
Andelslagets dubbla natur:
affärsföretag + medlemssamfund
Den dubbla naturen innebär att
andelslaget verkar som en demokratisk
medlemsorganisation gentemot
medlemmarna, men som ett effektivt
och resultatbringande företag på
marknaden.
Kooperationens historia




Idén bakom kooperationen förstår man om man granskar hur den
kom till och hur den utvecklades till att bli en viktig del av
industri- och finanssamhället.
Kooperationen föddes på 1800-talet i Europa medan samhället
genomgick en snabb industrialisering. Bönder, arbetare och
hantverkare led av ekonomiska missförhållanden, men genom
kooperationen kunde deras situation förbättras.
Genom att sluta sig samman och bilda andelslag samlade de sina
krafter på marknaden.
Kooperationen hade en stor samhällelig betydelse för att den
samtidigt förbättrade förhållandena för de allra svagaste i
samhället.
Rötterna finns i industristaden Rochdale


Den moderna kooperationen uppstod i industristaden Rochdale,
nära Manchester i England år 1844. Arbetarna vid en
bomullsfabrik grundade en egen kooperativ butik, ett handelslag,
för att sälja dem produkter med god kvalitet till skäligt pris. På
den tiden var butikerna i regel inte speciellt ärliga och ofta hade
man brist på varor. Det led den stora folkmassan av. Idén med
handelslag spred sig snabbt överallt i Europa.
Också böndernas förhållanden var svåra runtom i Europa på
1800-talet. För att hjälpa upp situationen grundade bönderna
andelslag, som förädlade produkterna och öppnade vägen till
marknaden. De grundade också andelsbanker, som kunde ge dem
lån. Bönderna grunda också andelslag för att gemensamt köpa
lantbruksförnödenheter.
Kooperationen kom till Finland i slutet av
1800-talet



Den kooperativa idén kom till Finland i slutet av 1800-talet. Finland var då ett
jordbruksland, men höll också på att industrialiseras. De ekonomiska och sociala
förhållandena var svåra. Här såg man en möjlighet för kooperation.
En ordentlig puff framåt fick kooperationen genom att förtrycksperioden
började i Finland, som då var en del av Ryssland. Nationalkänslan bland folket
växte och Sällskapet Pellervo med Hannes Gebhard i spetsen grundades för att
främja kooperation i Storfurstendömet Finland. År 1901 kom den första lagen om
andelslag. Efter detta grundades andelslag i olika branscher både i städerna och
på landsbygden. De fortfarande aktiva handelslagen, andelsbankerna och
andelslagen inom lant- och skogsbruk har sina rötter från 1900-talets första
decennier.
Den allra äldsta kooperationen representeras egentligen av de ömsesidiga
försäkringsföreningarna och bolagen, vars rötter går tillbaka till 1700-talet.
Ömsesidighet är försäkringstagarens kooperation. Den bygger på ömsesidig hjälp
emellan försäkringstagarna: t.ex. om någons hus brann ner hjälptes man åt att
bygga ett nytt.
Medlemskap och medlemmarnas
administration i andelslaget




Andelslaget är ett företag, som ägs och styrs av sina
medlemmar. Medlemmarna använder sin röst på andelsstämman
eller vid valet av fullmäktige.
Idén med ett andelslag är att medlemmarna använder de
tjänster eller produkter andelslaget producerar.
När man ansluter sig till andelslaget betalar man en insats.
Medlemmarna väljer andelslagets administration demokratiskt
på andelsstämman eller via ett fullmäktige. Alla andelslag bör ha
en styrelse, de flesta har dessutom en verkställande direktör
och revisor. Större andelslag har dessutom ofta förvaltningsråd.
Administrationen bestämmer om andelslagets verksamhet, med
målet att gagna medlemmarna. Som ledamot i andelslagets
administration har man både makt och ansvar.
Medlemskap och medlemmarnas
administration i andelslaget


Beslutsfattandet i andelslaget bygger på demokrati. Varje
medlem har en röst på andelsstämman, som är andelslagets
högsta beslutande organ. I större andelslag kan stämman
ersättas av ett fullmäktige, som väljs av medlemmarna i ett
fullmäktigeval. Också i fullmäktige gäller principen ”en man en
röst”. Denna princip har man också i statliga och kommunala val.
Demokratin inom kooperationen är dock av äldre datum än inom
statsförvaltningen.
I allmänhet har medlemmarna ingen ovillkorlig plikt att använda
andelslagets tjänster eller att köpa dess produkter. Det hör
dock kooperationens grundidé att medlemmarna binder sig till
sitt andelslag och aktivt stöder det.
De kooperativa företagen och deras
många medlemmar i Finland




Ett handelslag har till uppgift att dagligen erbjuda sina
medlemmar sådana produkter och tjänster de behöver. I
handelslagen inom S-gruppen finns nästan två miljoner
medlemmar och inom Tradeka närmare 300 000. Handelslagen
har förutom dagligvaruaffärer restauranger, hotell,
bilförsäljning, bensinstationer, trädgårds- och lantbruksaffärer.
Inom S-gruppen har man dessutom S-banken.
Andelsbankerna tar emot depositioner, ger lån och kan också
sköta sina medlemmars egendom. De flesta erbjuder dessutom
försäkringstjänster. Våra andelsbanker har tillsammans ca 1,4
miljoner medlemmar. De erbjuder sina tjänster till alla, också i
glesbygden.
De ömsesidiga försäkringsföreningarna och -bolagen har 3,3
miljoner kundägare. Deras verksamhet baserar sig på att ge
försäkringsskydd enligt principen ömsesidig hjälp.
I Finland finns också bl.a. el- och telefonandelslag.
De kooperativa företagen och deras
många medlemmar i Finland






Kooperation är vanlig också inom jord- och skogsbruk. Av
gårdsbrukens inkomster kommer största delen från
jordbrukarägda andelslag
Mejeriandelslagen samlar in 97 % av jordbrukarnas mjölk i
Finland. Industrin som ägs av mejeriandelslagen förädlar och
marknadsför mjölkprodukterna. Mest känd är Valio.
Köttindustri grundad av köttandelslagen samlar in, förädlar och
marknadsför över 80 % av allt kött från gårdarna. Atria och
HKScan är välbekanta.
Andelslagen i äggbranschen sköter insamling, förpackning och
marknadsföring av omkring hälften av de finska äggen.
Inom skogsbruket verkar andelslaget Metsäliitto, som ägs av
privata skogsägare. Det har omfattande industri i Finland och
runt om i världen
Inom husdjursförädlingen i Finland har de kooperativa företagen
alltid haft en stark ställning.
Andelslaget passar också när man vill
starta ett företag





De flesta finska andelslag är småföretag i varierande
branscher.
Det har grundats livligt med andelslag sedan början av 1990talet.
Det beror på att arbetslivet har förändrats. Vid sidan av
lönearbete och privatföretagarmodellen har man sökt nya
former att organisera arbete.
Inom vattenförsörjningen och IT-tjänster har man sett goda
möjligheter för kooperation.
I de s.k. nyandelslagen drar man nytta av de goda sidorna av
att ha samföretag: man utnyttjar medlemmarnas kunnande
och samlar de gemensamma resurserna.
Andelslaget passar också när man vill
starta ett företag





Kooperationen är inte bunden till speciella branscher, utan
lämpar sig bra alltid då man genom samlade resurser når ett
bättre resultat än att arbeta ensam. Olika andelslag är
verksamma på både landsbygden och i städerna.
Vattenandelslagen levererar friskt vatten till medlemmarna och
tar också hand om avloppsvattnet. De fungerar ofta i
glesbygden.
Fackmän i vitt skilda branscher grundar expertandelslag, bl.a.
Husbyggarentreprenörer, barberare och frisörer, översättare,
arkitekter marknadsför gemensamt sina tjänster till behövande.
Andelslag kan sköta anskaffningen och marknadsföringen för
specialaffärer.
I skolor har man för studerandena grundat andelslag, som ett
medel i företagarutbildningen.
Mer information om Sällskapet Pellervo
Material och rådgivning om grundande av
andelslag fås från Sällskapet Pellervo.
www.pellervo.fi
Svenskspråkiga sidor:
http://www.pellervo.fi/fsva/index.htm