Transcript Grunda ett andelslag

Grunda ett andelslag
- förverkliga dina idéer med ett gemensamt företag
Sällskapet Pellervo
Grundat 1899
Finlands Svenska Andelsförbund
Grundat 1919
Andelslagets definition
Ett andelslag är en fristående sammanslutning av personer
som frivilligt samverkar för att tillgodose sina gemensamma
ekonomiska, sociala och kulturella behov och önskemål genom
ett samägt och demokratiskt styrt företag.
Internationella Kooperativa Alliansen ICA 1995
Syftet med ett andelslags verksamhet är att i avsikt att
stödja medlemmarnas ekonomi eller näringsutövning bedriva
ekonomisk verksamhet så att medlemmarna nyttjar
andelslagets tjänster.
Lagen om andelslag 2014
Med egna krafter, men tillsammans!
Sällskapet Pellervo i början av 1900-talet
Finland är världens mest kooperativa land







Andelslaget är en företagsform, som finns överallt i världen och det
grundas för långsiktig ekonomisk verksamhet.
I världen har andelslagen kring en miljard medlemmar och över
hälften av jordens befolkning brukar andelslags tjänster.
Inom EU finns 300 000 andelslag och de har 140 miljoner
medlemmar.
Arbetsandelslag och sociala andelslag ger arbete åt 1,5 miljoner i
Europa.
I USA finns nästan 50 000 andelslag med 150 miljoner medlemmar.
Finland är världen kooperativaste land då 84 % av den vuxna
befolkningen är medlem i något andelslag. I dem finns nästan fyra
miljoner medlemmar och ytterligare tre miljoner ägarkunder i
ömsesidiga försäkringsbolag och –föreningar.
Den Internationella Kooperativa Alliansen (ICA) samlar kooperationen i
alla länder och det finns andelslag i över 100 länder - www.ica.coop
Kooperationens värderingar
Kooperation bygger på grundvärderingarna:






självhjälp
personligt ansvar
demokrati
jämlikhet
rättvisa och
solidaritet.
och har dessutom etiska värderingar såsom:




hederlighet
öppenhet
socialt ansvar och
omsorg om varandra.
Kooperationens principer
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Frivilligt och öppet medlemskap
Demokratisk medlemskontroll (”en medlem en röst”)
Medlemmarnas ekonomiska deltagande, varvid medlemmarna på ett
rättvist sätt bidrar till andelslagets kapital
Självständighet och oberoende; andelslagen styrs demokratiskt av
medlemmarna och enbart medlemmarna
Utbildning, praktik och information; Andelslaget erbjuder
utbildning och praktik till sina medlemmar, förtroendevalda, chefer
och anställda samt informerar allmänheten om kooperationens
särart och fördelar.
Samarbete mellan andelslagen
Samhällshänsyn; andelslagen arbetar för en hållbar utveckling av
lokalsamhället enligt riktlinjer, som godkänts av medlemmarna.
Kooperationens värderingsgrund har beaktats i lagen om andelslag.
Genom att följa lagen om andelslag och tillägna sig kooperationens
grundidé kan andelslaget finna framgångsfaktorer och
konkurrensfördelar.
Lagen om andelslag 421/2013
kap 1: 5 §
Verksamhetens syfte
”Syftet med ett andelslags verksamhet är att i avsikt
att stödja medlemmarnas ekonomi eller
näringsutövning bedriva ekonomisk verksamhet så att
medlemmarna nyttjar andelslagets tjänster eller
tjänster som andelslagettillhandahåller med hjälp av
en dottersam-manslutning eller på annat sätt. I
stadgarna kan det bestämmas annat om
verksamhetens syfte.”
Vilken är skillnaden mellan ett andelslag
och ett aktiebolag?



Ett andelslag ägs av sina medlemmar och det styrs demokratiskt av
dem. Aktiebolaget ägs och styrs av aktieägarna.
I andelslaget är beslutanderätten i regel enligt principen ”en medlem en
röst”. I aktiebolaget fördelas beslutanderätten i förhållande till hur
många aktier varje ägare innehar.
I andelslaget utdelas resultatet i förhållande till hur varje medlem
utnyttjat andelslagets tjänster. I aktiebolaget utdelas det i förhållande
till innehavet av aktier.

Huvudmålet för andelslaget är att producera tjänster till medlemmarna.
Huvudmålet för aktiebolaget är att ge avkastning på insatt kapital.

I andelslaget varierar det egna kapitalet, medan det i aktiebolaget är
fast bestämt i bolagsordningen.
Andelslagets egenskaper…






Andelslaget är ett företag, som bedriver ekonomisk verksamhet
och ägs och styrs demokratiskt av sina medlemmar.
Utgångspunkten är jämlikt samarbete mellan medlemmarna.
Idén är att medlemmarna använder sig av andelslagets tjänster
för att stöda sin näring eller privatekonomi. Det främsta målet
är inte att få avkastning på de medel, som lagts in i andelslaget.
I beslutsfattandet utgår man i allmänhet från principen ”en
medlem, en röst” också då medlemmarna innehar olika antal
insatser. I stadgarna kan man dock gradera röstetalet.
Medlemsantalet och andelskapitalet är inte på förhand
bestämda.
Andelslagsformen bygger på samarbete mellan medlemmarna,
men ett andelslag kan ändå grundas och drivas av en enda person.
Enligt lagen finns inget bestämt minimikapital (i aktiebolagen
2 500 euro).
fortsätter…
…





andelslagets egenskaper
Andelslaget kan ta nya medlemmar, medlemskapet är frivilligt
och man har rätt att avgå. Medlemmar kan också uteslutas.
Av andelslagets överskott sker utdelningen till medlemmarna i
regel i det förhållande medlemmarna har använt sig av
andelslagets tjänster.
Medlemmarna har inget personligt ansvar för andelslagets
skulder såvida man inte i stadgarna har bestämmelse om
tillskottsplikt.
Varje andelslag har sina egna stadgar, som är skrivna utgående
från andelslagets egna utgångspunkter.
Alla andelslag följer lagen om andelslag.
Olika slags andelslag
1.
2.
3.
Konsumentandelslag (t.ex. handelslagen) där
medlemmarna är kund i andelslaget.
Tjänsteandelslag (t.ex. andelsbankerna och de
ömsesidiga försäkringsbolagen och föreningarna) där
medlemmarna använder sig av andelslagets tjänster
Producentandelslag (t.ex. andelsmejerier och –
slakterier) där medlemmarna levererar sin gårds
råvaror till andelslaget.
Konsument-, tjänste- och producentandelslagen har
sina rötter i andelsrörelsens uppkomst i början av
1900-talet. Sedan slutet av 1980-talet har det
grundats nya andelslag i många nya branscher. Man
kallar de här nyandelslag eller småandelslag.
Nya andelslag bildas





Under de senaste 20 åren har det grundats
över 3 000 nya andelslag.
Fenomenet beror på förändringar i både
samhälle och arbetsliv.
De grundas både i städerna och på
landsbygden.
De flesta är tjänsteandelslag.
De största grupperna är vattenandelslag
och expertandelslag.
Andelslaget som företagsform – ur företagarens
synvinkel






Genom att företaga tillsammans, kombinera kunskap och få stöd av
varandra får man krafter och mod. Det här sänker tröskeln för
företagande.
De kooperativa värdena kommer fram i det demokratiska styrandet och
jämlika sättet att arbeta i andelslaget. Det här motiverar medlemmarna.
Det behövs inte mycket kapital för att komma igång. Det finns inget
minimikapital för andelslag. Branschen kan dock kräva mycket kapital.
Med samföretag delar man på kostnaderna mellan medlemmarna. Det
minskar kostnaderna per medlem och också företagandets risker.
En medlem ansvarar endast med sin insats för andelslagets skulder,
såvida inte bestämmelser om tillskottsplikt ingår i stadgarna.
Företagsformen är smidig och organisationen är låg. Det här främjar
innovationen. Det är lätt att ansluta sig och avgå. Det är dessutom
möjligt att utesluta medlemmar, som inte använder eller motarbetar
andelslaget.
Andelslaget som företagsform –
ur sysselsättningens synvinkel



Ett sätt att få arbete på egna villkor t.ex. genast efter
studierna.
Man har rätt till arbetslöshetsstöd, såvida andelslaget har minst
7 medlemmar (d.v.s. ägarandelen under 15 %).
För den som beställer tjänster är andelslagets verksamhetssätt
lämpligt, då andelslaget samlar och organiserar sina medlemmars
arbetsinsats. Då behöver beställaren betala endast en räkning
och andelslaget sköter om allt som berör arbetsgivarens ansvar.
Framgångsfaktorer för andelslag som
baserar sig på förmedling av experttjänster








Kontinuerlig utveckling av verksamheten
God skötsel av ekonomin
Noggrann planering innan andelslaget grundas
Idogt entreprenörskap
En eller två centrala personer som klarar av att bedriva ett
ledarskap anpassat för andelsverksamhet
Innovation – andelslaget som företagsform stimulerar
innovation
Andelslaget och medlemmarna bildar nätverk
Alla ovannämnda framgångsfaktorer förutsätter att
medlemmarna har kunskap och vill förbinda sig.
Källa: Eliisa Troberg Pellervon Päivä 2005 -seminariet,
Helsingin kauppakorkeakoulu
Styrande av andelslaget:
att identifiera och förutse problem







Medlemmarna kan indelas i aktiva och passiva.
De passiva medlemmarna förväntar sig att andra sköter det
gemensamma företagandet också för deras del.
Företagarattityden saknas både i ledarskapet och i arbetsutförandet.
Man inser inte att andelslaget är ett företag.
Speciellt i mångbranschandelslag kan intressena dra isär, målen är olika
liksom också människorna och det leder till att verksamheten kan bli
osmidig.
På grund av principen ”en medlem, en röst” kan företaget bli ”herrelöst”
om ingen centralperson tar sig an den operativa ledaningen.
Med fel sorts ledarskap kan man försvaga motivationen och
medlemmarnas vilja att binda sig.
I arbetsandelslag tynar verksamheten bort an efter aktiva medlemmar
får jobb annanstans.
För att grunda ett andelslag behövs





Grundande medlemmar, som är myndiga privatpersoner och icke
konkursdrabbade, samfund eller andra juridiska personer.
En fungerande affärsidé och en noggrant upplagd
affärsverksamhetsplan.
Tillräcklig finansiering.
Följande dokument behövs: avtal om att de undertecknande
grundar ett andelslag (avtal om andelslagsbildning ), andelslagets
stadgar, och styrelsens protokoll, där det framgår vem som valts
till ordförande (detta kan alternativt ingå i avtalet om
andelslagsbildning).
Anmälan om grundandet till handelsregistret.

Kännedom om eventuella nödvändiga tillstånd, som verksamheten
kräver.
Ordnandet av inre kontroll, bokföring och revision.

Tillräckliga försäkringar.

Grundande av ett andelslag





När man grundar andelslaget gör man upp ett avtal om
andelslagsbildning och bifogar till detta andelslagets stadgar.
I avtalet bör ingå de grundande medlemmarna och hur många andelar
var och en tecknat och teckningsvärdet jämte betalningstiden samt
styrelseledamöterna och vem som utsetts till ordförande.
Andelslaget bör registreras inom tre månader från undertecknandet av
avtalet om andelslagsbildning.
Anmälan om grundande ges till handelsregistret (Blankett Y1 och
bilageblankett nr 2).
Ansvaret för förbindelser som gjorts för det blivande andelslagets
räkning övergår till så fort det blivit registrerat.
Enligt lagen om andelslag bör i stadgarna
åtminstone ingå:





Andelslagets namn (firma).
Andelslagets hemkommun i Finland.
Föremålet för andelslagets verksamhet.
= DET HÄR ÄR LAGENS MINIMIKRAV
Om inget annat sägs följer andelslaget lagens
presumtionsstadgan och därför lönar det sig i
praktiken att lägga till fler paragrafer, som styr
verksamheten och gör den redigare.
Varje andelslag bör göra upp sina egna stadgar
utgående från sina utgångspunkter.
Det kan löna sig att göra upp
medlemsavtal




I ett medlemsavtal skriver man in sådana spelregler för
andelslaget, som inte är ändamålsenliga att sätta in i stadgarna.
Genom medlemsavtalet gör man det klart för alla vad andelslaget
strävar efter med verksamheten och vilka syften medlemmen
har med sitt medlemskap.
I medlemsavtalet kan ingå:
 Hur medlemmen binder sig till andelslaget och vad
andelslaget ger medlemmen i mervärde.
 Dagliga rutiner och hur de sköts – fördelning av uppgifter
och ansvar.
 Hur konfliktsituationer undviks och hanteras samt hur man
skapar en god anda i andelslaget.
 Hur kundrelationerna sköts och kundregistret uppdateras.
 Hur man tryggar kvaliteten.
 Arbetenas tidtabeller, prissättning och budgetering.
Man kan väl använda ett delägaravtal från ett aktiebolag som
modell.
Andelslagets organ






Medlemmarna i ett andelslag använder sin beslutanderätt på
andelsstämman enligt principen en medlem en röst, såvida inte
annat bestäms i stadgarna och då får en medlem ha högst tjugo
gånger fler röster än någon annan.
Medlemmarnas beslutanderätt kan också utövas genom val av
fullmäktige, såvida andelslaget har ett sådant (stora andelslag).
Andelslaget bör ha en styrelse som väljs av andelsstämman.
Vid sidan av styrelse kan andelslaget ha förvaltningsråd (stora
andelslag).
Andelsstämman bör välja minst en revisor eller alternativt
verksamhetsgranskare (i mindre andelslag). Dessa bör ha en
suppleant. Mycket små andelslag kan vara befriade från detta.
I regel finns en verkställande direktör för andelslaget, som
vanligen väljs av styrelsen.
Andelsstämman






Andelsstämman är andelslagets högsta beslutande organ.
Årligen hålls minst en ordinarie andelsstämma (eller ordinarie
fullmäktigesammanträde).
Man kan också hålla extra andelsstämmor.
I små andelslag kan man i praktiken också, utan att
sammankomma till andelsstämma, göra ett alla medlemmars
enhälliga beslut, där samtliga medlemmar deltar vid ett enhälligt
avgörande av en fråga.
Huvudregeln är att varje medlem äger en röst i alla frågor, men
man kan avvika från det genom stadgarna.
Andelsstämman bör hållas i andelslagets hemkommun, såvida inte
annat bestäms i stadgarna.
Andelsstämmans uppgifter

Ordinarie andelsstämman bör hållas inom sex månader från
redovisningsperiodens slut och där
 fastställs bokslutet, d.v.s. resultat- och balansräkningen
 besluts hur överskottet används
 beviljas ansvarsfrihet åt styrelsen och VD
 väljs styrelse eller förvaltningsråd samt revisorer (eller
verksamhetsgranskare).


Vidare besluter andelsstämman bl.a. om ändring av stadgarna, om
fusion av andelslaget och om upplösning av andelslaget.
I stadgarna ingår i regel fler beslut som bör göras av
andelsstämman.
De största andelslagen kan ha ett fullmäktige, som övertar det
de här uppgifterna.
Andelslagets styrelse






Andelslaget bör ha en styrelse. Styrelsen företräder
andelslaget och är det viktigaste beslutande organet vad gäller
ledning och styrning av verksamheten.
Styrelsen bör ha minst en och högst fem ledamöter. Via
stadgarna kan man bestämma om ännu fler ledamöter. Styrelsen
bör ha ordförande.
Styrelsen är beslutför när mer än hälften av ledamöterna är
närvarande. Alla ledamöter bör få kallelse till styrelsens
sammanträden. Annars är sammanträdet olagligt.
Styrelseledamöterna väljs tills vidare, om inte i stadgarna
bestäms om en tidsbunden mandattid
Styrelsen kan ha suppleanter. Om styrelsen består av färre än
tre personer bör man ha minst en suppleant.
Lagen ställer inga kompetenskrav på styrelseledamöter. I
stadgarna krävs i regel att styrelsseledamöterna bör vara
medlem i andelslaget.
Verkställande direktör, VD





Andelslag kan ha och har vanligtvis VD.
VD:n utses i regel av styrelsen, men i stadgarna kan
uppgiften ges åt ett förvaltningsråd
VD kan var ledamot i styrelsen, men inte i
förvaltningsrådet
VD har till uppgift att sköta andelslagets löpande
ärenden och leda andelslagets organisation till fördel
för andelslaget och enligt styrelsens instruktioner.
VD har fullmakt att företräda andelslaget i sådana
ärenden och uppgifter, som bestäms i lagen om
andelslag eller i stadgarna.
Att bli medlem i ett redan fungerande
andelslag






Alltid då man funderar på kooperativt företagande eller om man
saknar personer att grunda andelslaget med lönar det sig att
utreda om det redan finns något fungerande andelslag som man
kan ansluta sig till i stället.
Många andelslag behöver nya passliga medlemmar.
Det lönar sig att på förhand ta reda på andelslagets verksamhet
och hur det fungerar samt sedan höra sig för.
Ansökan om medlemskap riktas i regel till andelslagets styrelse,
som då också godkänner de nya medlemmarna.
Vid inträde betalar man sin insats och den återbetalas vid
avgång om andelslagets ekonomiska ställning tillåter detta.
Vid inträde måste man ofta också betala en anslutningsavgift,
som i regel inte återbetalas vid avgång.
Andelslag i skolor







Andelslag används framgångsrikt i företagarundervisningen i skolor.
Det är då fråga om att studerandena bildar äkta andelslag, som då
också råder under lagarna som styr företagsverksamhet.
Det gäller att vara noga med styrelseledamöternas ansvarsfrågor och
repetera dem noga.
Man skall komma överens om rutinerna; ekonomiförvaltningen,
försäkringar, bokföring och marknadsföring – allt skall arrangeras
När studerande arbetar för sitt andelslag är han/hon i ett
arbetsförhållande, med alla rättigheter och förpliktelser det medför.
En minderårig kan inte grunda ett andelslag eller bli ledamot i styrelsen,
men nog vara medlem.
Priserna på varor och tjänster dessa läroinrättningsandelslag
marknadsför får inte avvika mycket från gängse priser på
lokalmarknaden.
Sällskapet Pellervos tjänster
På finska






Allt för nya andelslag på nätet - www.pellervo.fi/osuuskunta
Osuuskunnan perustajan opas.
Rådgivning om grundandet och lagen om andelslag
Osuustoiminta – tidskrift för ledningen och förvaltningen.
Tehokas omistajahallinto, osuuskunnan hallintohenkilön käsikirja och andra
handböcker
Pellervo-Institutets utbildningsprogram.
På svenska



Grunda ett andelslag http://www.pellervo.fi/fsva/index.htm
Handboken Effektiv ägarförvaltning
http://www.pellervo.fi/fsva/text/effektiv_agarforvaltning2010.pdf
Pellervo-Institutets utbildningar sker också på svenska
www.pellervo.fi