Transcript Ändringar i semesterlagen 2013

ÄNDRINGAR I SEMESTERLAGEN
2013
TRE ÄNDRINGAR I SEMESTERLAGEN
1. Ändringar gällande semesterlönen och semesterersättningen
➤ Beräkningen av semesterlönen för arbetstagare med vecko- eller
månadslön ändras när arbetstiden ändras: semesterlönen
bestäms på basis av lönen under kvalifikationsåret.
(Semesterlag 10 § 4 mom.)
➤ Lagändringen tillämpas på semestrar som intjänats från och
med 1.4.2013.
2. Divisorer (25/6) för månads- och veckolönen som används vid
beräkningen av semesterersättningen införs på nytt i
lagstiftningen.
(Semesterlag 17 § 3 mom.)
➤ Lagändringen tillämpas på semestrar som intjänats från och
med 1.4.2013.
3. Framflyttning av semesterdagar på grund av arbetsoförmåga
➤ Sju dagars karensen slopas.
(Semesterlag 25 §)
➤ Lagändringen träder i kraft 1.10.2013.
1. ÄNDRINGAR SOM GÄLLER BERÄKNINGEN AV
SEMESTERLÖNEN
 Lagändringen gäller personer med vecko- eller månadslön.
 Regeln för beräknande av semesterlönen ändras i de fall där
arbetstagarens arbetstid och lön ändras under
kvalifikationsåret (1.4.–31.3.) till följd av att arbetstagaren
övergår från heltidsarbete till
➤
partiell sjukledighet
➤
deltidspension
➤
delinvalidpension
➤
partiell vårdledighet
➤
annan förkortad arbetstid baserad på avtal.
 Gäller också i motsvarande mån situationer där arbetstagaren
återgår från deltidsarbete till heltidsarbete.
ÄNDRINGAR SOM GÄLLER BERÄKNINGEN AV
SEMESTERLÖNEN
 Om arbetstiden och lönen ändras under kvalifikationsåret(1.4–
31.3) beräknas semesterlönen enligt regeln för beräknande av
procentbaserad semesterlön.
 Semesterlönen är 9 eller 11,5 procent beroende på
anställningsförhållandets längd (om inte något annat avtalas i
kollektiv- eller tjänstekollektivavtal)
➤
9 procent, om anställningsförhållandet har fortgått under
ett år före utgången av det kvalifikationsår som föregår
semesterperioden
➤
11,5 procent, om anställningsförhållandet har fortgått minst
ett år före utgången av det kvalifikationsår som föregår
semesterperioden.
ÄNDRINGAR SOM GÄLLER BERÄKNINGEN AV
SEMESTERLÖNEN
 Vid procentberäkningen baseras semesterlönen på den lön som
betalats eller förfallit till betalning för arbetad tid under
kvalifikationsåret (1.4–31.3).
➤
Förhöjningar som betalas för nödarbete eller för
övertidsarbete beaktas inte.
➤
Lönegrunden utökas kalkylmässigt med uteblivna löner för
frånvarotiden för:
➤
föräldraledigheter, sjukdom, rehabilitering, karantän och
permittering.
ÄNDRINGAR SOM GÄLLER BERÄKNINGEN AV
SEMESTERLÖNEN
 Om ändringar i arbetstagarens arbetstid sker först efter
kvalifikationsårets (1.4–31.3) utgång, innan semestern eller en
del av semestern börjar, beräknas semesterlönen på basis av
arbetstiden under kvalifikationsåret (fortgående samma
arbetstid) och vecko- eller månadslönen för den.
➤
I praktiken på basis av lönen före ändringen av arbetstiden.
➤
I sådana här fall syns ändringen i semesterlönen först
följande år.
EXEMPEL
 Matts går i deltidspension 1.3.2014.
 Han har arbetat 15 år i företaget och han har månadslön.
 Matts håller sin semester i juli 2014.
 Matts semesterlön är 11,5 procent av hans lön under
kvalifikationsåret (1.4.2013–31.3.2014).
 Om Matts hade gått i deltidspension 1.4.2014 eller därefter,
hade hans semesterlön bestämts på basis av lönen före
deltidspensionen utan beräkningsregeln för procentbaserad
semesterlön.
➤
I praktiken hade semesterlönen bestämts utifrån den lön
som utbetalats månaden innan Matts gått i deltidspension.
2. DIVISORER FÖR MÅNADS- OCH VECKOLÖNER
 I semesterlagen har införts divisorer för månads- och
veckolöner.
 Används vid beräkningen av semesterersättningen.
 Lönen för en semesterdag beräknas
➤
så att divisorn 25 används för anställda med månadslön
➤
och divisorn 6 för anställda med veckolön.
 I kollektivavtalen kan avtalas om andra divisorer.
3. INSJUKNANDE UNDER SEMESTERN
 Lagändringen, dvs. slopandet av 7 dagars karensen, gäller
arbetsoförmåga på grund av sjukdom, olycksfall eller
förlossning både när semestern börjar och under semestern.
 Semestern ska på arbetstagarens begäran flyttas fram till en
senare tidpunkt genast från den första sjukdagen.
➤
Efter att semestern flyttats fram har arbetstagaren
sjukledigt.
 Karensen slopas endast gällande lagstadgad semster, och alltså
inte för längre semestrar som avtalats i kollektiv- eller
tjänstekollektivavtal.
➤
Viktigt att i förteckningar över arbetsskift o.dyl särskilja
vilket slag av semester/ledighet arbetstagaren har.
➤
Arbetsgivarens semesterbokföring måste vara
uppdaterad.
INSJUKNANDE UNDER SEMESTERN
 Arbetstagaren måste begära att semestern flyttas fram.
➤
Det räcker inte enbart med en anmälan till arbetsgivaren
eller att skicka läkarintyg till arbetsgivaren.
➤
Begäran ska göras utan obefogat dröjsmål.
➤
Arbetstagaren måste få en bekräftelse av arbetsgivaren på
att arbetsoförmågan godkänns och semestern flyttas fram.
 Arbetstagaren måste på arbetsgivarens begäran uppvisa en
tillförlitlig utredning över sin arbetsoförmåga.
➤
Eventuella bestämmelser i kollektivavtalen ska följas vid
proceduren. Skäl att på arbetsplatserna komma överens om
förfaringssätten mer i detalj.
➤
Arbetstagarna bör behandlas lika.
TIDPUNKTEN FÖR SEMESTER SOM FLYTTATS FRAM
PÅ GRUND AV ARBETSOFÖRMÅGA
 Efter att arbetsoförmågan (sjukledigheten) upphört fortsätter
och upphör semestern såsom ursprungligen meddelats.
➤
Framflyttad sommarsemester måste ges under
semesterperioden.
➤
Framflyttad vintersemester måste ges före ingången av
följande semesterperiod.
➤
Om det ovan nämnda inte är möjligt, kan framflyttad
sommarsemester ges efter semesterperioden under samma
kalenderår och vintersemester före utgången av följande
kalenderår.
➤
Om inte heller det ovan nämnda är möjligt, kan utebliven
semester ersättas med semesterersättning.
ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSE GÄLLANDE RÄTTEN
TILL FRAMFLYTTNING AV SEMESTER
 Övergångsbestämmelse:
➤
Efter att lagändringen trätt i kraft (1.10.2013) får gällande
kollektiv- och tjänstekollektivavtal tillämpas till utgången
av avtalsperioden, om parterna inte avtalar om något annat.