Transcript Föreläsning 1 - GUL - Göteborgs universitet

Filosofisk estetik
Department of Philosophy, Linguistics and
Theory of Science
Vad är filosofisk estetik?
I delkursen introduceras centrala filosofiska frågeställningar med
avseende på konstens, skönhetens och estetiska upplevelsers natur
och värde. Specifika delproblem med avseende på konst som uttryck
och betydelsen av konstnärens intention behandlas. Genom en
översikt över estetiska teorier och konstteorier ger kursen en
analytisk-filosofisk utgångspunkt för konst- och kulturdebatt.
Institution enhet avdelning | Namn
2015-04-13
Några mer specifika frågor
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Vad är konst/icke-konst?
Vad är bra/dålig konst?
Kan vad som helst vara konst?
Vad gör något vackert/fult?
Vad är en estetisk egenskap? Verkliga/projektioner?
Vad är en estetisk upplevelse?
Vilken betydelse har en konstnärs avsikt?
Vilken betydelse har symbolik och metaforik?
Hur ska man förstå estetiska omdömen? Subjektiva/objektiva?
Får man göra vad som helst i konstens namn?
Finns det något koppling mellan estetik och etik?
Är begrepp som ”konst” och ”konstnär” begrepp som är präglade av
manliga egenskaper?
Institution enhet avdelning | Namn
2015-04-13
Kursens upplägg
Föreläsning 1: Teorier om det sköna, teorier om smak, den estetiska
attityden
Föreläsning 2: Teorier om konst
Föreläsning 3: Fyra estetiska problem
Föreläsning 4: Estetiska värderingar
Föreläsning 5: Estetik, etik och feminism/genus
Tentamen: Hemtenta
Institution enhet avdelning | Namn
2015-04-13
De estetiska frågornas ursprung
Teorier om konst (näst intill oförändrat grundtänk sedan Platon:
nödvändiga och tillräckliga villkor)
Teorier om det sköna
Under 1700-talet
1.”Det sköna” bryts upp i delar; man talar exempelvis om det sublima.
2. Presenteras teorier om smak (smakomdömet): syftar till att ge en
analys av våra upplevelser av något som vackert, skönt etc.
1800-talet ersätts ”det sköna” med ”estetisk” och ”smakomdömet” med
”estetiskt omdöme.” Istället för att prata om det sköna pratar man om
estetiskt värde
(Alexander Baumgarten myntar på 1700-talet begreppet ”estetik”)
Institution enhet avdelning | Namn
2015-04-13
Det skönas idé
Platon:
Dialogen Symposiums generella tema är kärlek och Platon hävdar att
det sköna är kärlekens objekt.
Hur får vi kunskap om det sköna? Vi går från det partikulära det till
abstrakta och kommer på så sätt åt det skönas idé.
Objektivism: ”Det sköna” benämner en objektiv egenskap.
Institution enhet avdelning | Namn
2015-04-13
Symmetri och proportion
Institution enhet avdelning | Namn
2015-04-13
Teorier om smak
Två centrala begrepp
”Smaksinnet” – vad som ligger till grund för vår förmåga att fälla
smakomdömen.
”Intresselöst betraktande” – syftar till att våra omdömen ska bli opartiska
och på så sätt bli mer pålitliga
Institution enhet avdelning | Namn
2015-04-13
Vad benämner ”det sköna” och vad är objektet för
våra smakomdömen?
Earl of Shaftesbury – intuition – det skönas idé
Francis Hutcheson – känsla – enhetlighet i variation
David Hume – känsla – en lång lista av olika egenskaper (exempelvis:
enhetlighet, variationsrikedom, lyster)
Immanuel Kant – reflexivt omdöme – formen av ändamålsenlighet
Institution enhet avdelning | Namn
2015-04-13
Sammanfattning
• Från objektivism till uppfattningar av mer subjekt karaktär
• Platon och Shaftesbury: ”Det sköna” benämner en objektiv (ickenaturlig) egenskap (det skönas idé) (enhetlighet; symmetri och
proportion)
• Intresselöst betraktande (för att undvika partiskhet)
• Hume och andra: ”Det sköna” benämner inte något egenskap utanför
oss, utan beror på oss, men det innebär inte att smakomdömen
saknar objektiv giltighet.
• Hume: Ett giltigt smakomdöme är en känsla som är en (passande)
respons på vissa egenskaper.
• Kant: Ett omdöme om det sköna är intresselöst, universellt och
nödvändigt och har formen av ändamålsenlighet som sitt objekt.
Institution enhet avdelning | Namn
2015-04-13
Teorier om den estetiska attityden
• Isolera de psykologiska faktorer som utgör den estetiska
attityden.
• Utveckla en uppfattning om det estetiska objektet som
är föremålet för den estetiska attityden.
• Redogöra för den estetiska upplevelsen genom att se
den som härledd från det estetiska objektet
• Normativ komponent: leda oss till de estetiskt relevanta
egenskaperna hos ett objekt.
Institution enhet avdelning | Namn
2015-04-13
Psykisk distansering (Edward Bullough)
• Den estetiska attityden involverar ett element av fysisk
distansering.
• Fysiskt distansering åstadkoms genom att fjärma sin
egen person, med vissa behov och önskningar, från
fenomenet.
• Exempel: dimma som är hotfull, men kan avnjutas givet
att vi sätter faran som dimman medför inom parantes.
• Ett sätt att objektivt betrakta fenomenet som möjliggör
att vi estetiskt kan uppskatta fenomenet eller objektet.
Institution enhet avdelning | Namn
2015-04-13
Intresselöst betraktande (Jerome Stolnitz och Eliseo
Vivas)
• Stolnitz: en estetisk attityd är en attityd som är (a) intresselös, (b)
välvilligt uppmärksam (c) kontemplerande av ett objekt i vårt
medvetande för dess egen skull.
• Exempel (inte intresselöst betraktande): Kalle lyssnar på ett
musikstycke i syfte att skriva en analys. Lisa ser på en tavla men
hennes associationer får henne att tänka på något annat.
• Ett objekt kan vara ett estetisk objekt vid ett tillfälle och vid ett annat
tillfälle inte vara ett estetiskt objekt - det beror på huruvida objektet
betraktas ointresserat eller ej.
Institution enhet avdelning | Namn
2015-04-13
Estetisk perception (Virgil Aldrich)
• Den estetiska attityden
involverar en visst slags
perception, dvs., att se
objekt på ett visst sätt.
• Två sätt att se på saker
och ting (gestalt
psykologi)
1.Estetiskt betraktelsesätt
2.Icke-estetiskt
betraktelsesätt
Institution enhet avdelning | Namn
2015-04-13
Generella problem för teorier om den estetiska
attityden
• Finns det någon estetisk attityd i den mening som
förutsätts?
• Går det att särskilja intresserad och intresselös attityd?
Får inte våra motiv oss snarare att rikta
uppmärksamheten (intresset) på olika objekt, men att
den relevanta uppmärksamheten är densamma.
• Intresselöst betraktande verkar utesluta att exempelvis
Dostojevskijs Bröderna Karamazov är konst.
• Hur ska det estetiska betraktelsesättet förstås?
Institution enhet avdelning | Namn
2015-04-13
Metakritik (Monroe Beardsley).
• Syfte: att analysera och klargöra grundläggande
begrepp som konstkritiker använder när de beskriver,
tolkar och värderar konstverk.
• Beardsley menar att det finns en klar gräns mellan
estetiska objekt och andra saker, men hur ska gränsen
dras?
• Vad är ett estetiskt objekt? Hur skiljer man konst från
icke-konst?
Institution enhet avdelning | Namn
2015-04-13
Beardsley: Vad är ett estetiskt objekt?
1. Avskildhet: (om något är en del av ett estetiskt objekt
måste det vara en del av konstverket: utesluter ex.
konstnärens avsikt).
2. Åskådlighet: (om något är en del av det estetiska
objektet måste det vara åskådligt under normala
omständigheter: utesluter ex. baksidan på en tavla).
3. Grundläggande egenskaper i det perceptuella fältet:
(ett estetiskt objekt är antingen en visuell design eller
en musikkomposition eller ett litterärt verk…)
Institution enhet avdelning | Namn
2015-04-13
Problem med Beardsleys teori
• Utesluter för mycket: exempelvis osynliga trådar i en
föreställning som kan vara relevanta för att bedöma
föreställningen kan inte vara en del av det estetiska
objektet
• Innesluter för mycket: i traditionell kinesisk teater syns
scenarbetare och kommer därför vara en del i det
avgränsade visuella objektet, dvs., en del av det
estetiska objektet.
Institution enhet avdelning | Namn
2015-04-13