Transcript Estetiska läroprocesser

ESTETISKA LÄRPROCESSER
Vad är estetiska lärprocesser?
Ordet estetik kommer ursprungligen från
grekiskan och skulle kunna grovt översättas till
det sinnliga eller det vi kan uppfatta med våra
sinnen. Under 1700-talet kom ordet inom
filosofin att förknippas med konst och senare
allt mer med det sköna, det vackra och
harmoniska.
När vi idag talar om estetiska lärprocesser
syftar det på tankar om lärande och pedagogik
som betonar ett helhetsperspektiv på
människan där tänkande, kännande, görande
och reflekterande ses som lika viktiga delar.
SAMVERKAN ÄR EN
NYCKELFAKTOR FÖR
ATT LEVANDEGÖRA
MODELLEN DÄR
BARN/UNGAS
BEHOV OCH
INTRESSEN ÄR I
FOKUS
VILKA OLIKA
VÄGAR/MÖTESPLATSER/
METODER KAN DU SE
UTIFRÅN DITT YRKE OCH
UPPDRAG ?
I handlingsplanen för barn och ungdomskultur på Tjörn
står Estetiska lärprocesser för barn och ungas rätt att
själva bearbeta intryck genom estetiska och symboliska
uttrycksformer för att både kunna kommunicera med
andra och med sig själva.
De estetiska lärprocesser som barn och unga
erbjuds ska rymma både lärande om estetiska
språk som dans, bild, musik med flera och ett
tillvaratagande av den sinnliga och
reflekterande potentialen inom det estetiska
fältet för att skapa möjligheter till lärande
genom estetiskt arbete.
EN ESTETISK LÄRPROCESS
INTRYCK
REAKTION
REFLEKTION
REFLEKTION
UTTRYCK/AKTION
ESTETISKA
LÄRPROCESSER
Serieruta ur Mr KO, skapad av tre elever
på Fridas hage ÅK 2
”Arbete med estetiska läroprocesser innebär ett
förhållningssätt till undervisning som drar in personliga
och historiska erfarenheter i gestaltad och symbolisk
form i begreppsbildningen och förståelsearbetet. Man
använder bilder, musik, texter, gestaltningar och
iscensättningar av alla möjliga slag för att det ska kunna
göras kopplingar mellan personliga erfarenheter och
föreställningar och andras förståelse av liknande
sammanhang.
Med hjälp av estetiska kategorier som ljud, ljus, rytm,
rörelse, färg och form, av konst och konstnärliga
uttryck, gör man erfarenheter tillgängliga så att man
kan använda dem. Man medierar alltså sina
upplevelser, känslor, tankar och kunskaper så att de
blir tillgängliga för en själv och för andra, man ger
dem form. Man försöker gestalta frågeställningar och
utmaningar så att de blir levande, perspektivrika och
gripbara. Man gör dem också synliga och
samtalsbara.
Estetiska läroprocesser handlar om att intressera sig för
kunskapens form, det som ger oss möjlighet att
överhuvudtaget urskilja något som kunskap. Det innebär att
en estetisk läroprocess innehåller både produktion,
reception och reflektion kring den oupplösliga enheten
mellan form och innehåll.”
Kultur och estetik i skolan: Slutredovisning av kultur och skola-uppdraget 2000-2003
Lena Aulin-Gråhamn
MÅL
Konvergent
Mediespecifikt
Divergent
Lärande
OM
konst & media
Lärande
I
konst & media
Lärande
MED
konst & media
Lärande GENOM
konst & media
MEDEL
Medieneutral
Lars Lindström
Figur 1. Estetiska lärprocesser
•
Konvergent lärande: målet som ska uppnås är givet på förhand; är bakåtblickande
så till vida att man illustrerar eller levandegör något som redan är färdigt; man
tillägnar sig fakta och färdigheter, t ex om Göteborgskoloristerna och om hur man
blandar färger.
•
Divergent lärande: målet uppnås genom att man kombinerar vad man vet för nya
syften och sammanhang; är framåtblickande så till vida att man bidrar till något
som ännu är ofärdigt; man tillägnar sig förståelse och förtrogenhet, t ex av hur
Göteborgskoloristerna eller eleverna själva kan uppnå en viss stämning genom det
sätt på vilket de blandar färgerna.
•
Mediespecifikt lärande: i mediespecifika (konstnärliga) lärprocesser är budskapets
form särskilt viktig; för att uppnå sitt syfte måste man ha kännedom om olika
material (genrer), kunna välja det lämpligaste och undvika att bli dess fånge; först
då kan materialet (genren) bli ett medium för vad individen vill uttrycka.
•
Medieneutralt lärande: medieneutrala (instrumentella) lärprocesser syftar inte i
första hand till att göra unga människor bekanta med medie- eller konstvärlden;
det främsta målet är i stället att främja kunskaper i, eller i samspel med, andra
ämnen (lärande med) eller barnets själsliga utveckling (lärande genom).
Lars Lindström
Skapandet är mer än ett görande!
IDENTITETSKAPANDE
MENINGSSKAPANDE
En elev har följt förmultningsprocessen i ett glas med kaffe.
Involverade ämnen Naturkunskap och Estetisk orientering
ÅTERSKAPANDE
OMSKAPANDE
NYSKAPANDE
Produktion–Reflektion–Lärande
• Den första (figur 1) visar ett mycket vanligt förlopp i den svenska
skolan där fokus läggs på informationssökning snarare än kunskapsoch färdighetsutveckling och reflektion.
• I figur nummer två(figur 2) är reflektionsperioden lång och det är
den som ger oss kunskap och verktyg att ta med oss till nästa fas
eller nästa projekt.
Figur 1) har Mikael Alexandersson och Louise Limberg tagit fram och figur 2) har Thomas Koppfeldt, adjungerad
professor vid Dramatiska institutet, gjort.
( Vi tar oss sällan tid att samtala och fråga elever: vet du om du lärde
dig något och hur såg det ut? Lärare tar sig heller sällan tid att
utveckla sitt språk kring lärandet och förmågan att känna igen korta
och långa lärandeprocesser. På Kontinua seminarium III visade Ulla
Wiklund dessa modeller och talade om att det inom skolan inte
borde vara produkten (uppsatsen, bilden eller vad den nu utgörs av)
som är det viktiga, utan kunskapen eller färdigheten.) Ändra text
Gåvoboken till Tjörns 6-åringar
Gåvoboken till 6-åringarna kan
fungera som inspiration till
dramalek, sång, dans,
berättande, målande
eller annan skapande
verksamhet i förskoleklassen.
Avsikten är att fånga,
gestalta och uttrycka en bok på
många olika sätt. Ofta vill
förskolebarn
höra en och samma bok många
gånger och det här är ett sätt
att med hjälp av
leken och annan skapande
verksamhet tillägna sig en bok
och omvandla den
till sin egen.
Biblioteket i Skärhamn
Detta bildspel är ett urval ur ”Jakten på estetiska lärprocesser” av Anna
Åkerström på uppdrag av Konst och Kulturutveckling, Västra Götalands
Regionen.