Transcript Fantasi och kreativitet

Vidgat språkbegrepp 7, 5 hp
Estetiskt lärande
Anna Lindqvist
Institutionen för estetiska ämnen
Umeå universitet
Varför ett vidgat perspektiv på text och språk?
Förändringar i samhället
Dynamisk teori för språk och kommunikation
Språkskapare, medskapare, förändrare
Olika sinnen för kommunikation
3
Definition
Att i begreppet text också innefatta budskap
som medieras på annat sätt än genom det skrivna ordet,
brukar ibland benämnas ”det vidgade textbegreppet”
Myndigheten för skolutveckling, 2003, s. 14-15
4
Icke verbala språk
5
Dans som icke-verbalt språk
Dans som uttryck
Dans som gemenskap, hälsa och glädje
Dans som kropp och existentiellt behov
(Lindqvist, 2010)
6
Lpo 94
Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och
utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama,
rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i
skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar
möjligheter att pröva, utforska,tillägna sig och gestalta olika kunskaper och
erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna
sig.(Lpo 94, s. 8/Skolverkets förslag s. 6)
Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under
de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig
kunskaper. Skolan ska även sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk
aktivitet inom ramen för hela skoldagen.
(Lpo 94/Skolverkets förslag, s. 5)
Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och
att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet.
(Lpo 94/Skolverkets förslag)
7
Demokrati
Hela människan samspelar med alla sina språk i ett demokratiskt samhälle.
Innehåll och kunskap bärs fram inom olika ramar eller medier som samvaro,
litteratur, film, bild, musik, dans, rytmik, teater/drama och rörelse.
Inom dessa ramar kan vi uttrycka oss på olika sätt och använda våra sinnen.
I skapandet av mening och kunskap används såväl verbala som icke-verbala
språk: talspråk, skriftspråk, bildspråk, musikens språk, dansens, kroppens och
formens språk. Mening och kunskap återskapas, omskapas eller nyskapas på så
sätt hela tiden.
(Wester m fl, 2003, s. 5).
8
Definition av ”det estetiska”
Estetik (grek. Aisthesis) = förnimmelse, sinne, sinnesperception och känsla
Fröbel om estetik: ”Det handlar om en specifik typ av sinnlig kunskap som gör att vi
uppfattar bilder, sätter samman saker och får föreställningar om sammanhang och
helheter. Den estetiska erfarenheten är grundläggande för all mänsklig kunskap. Den
finns med i allt vi gör”.
Estetisk inställning
Estetisk upplevelse
Estetik = konst och skapande
(Pramling Samuelsson m fl, 2008)
Estetiska verksamheter
Estetiska ämnen
Estetiska språk
(Myndigheten för skolutveckling, 2003)
Estetiska läroprocesser
9
Estetiska läroprocesser
(Sinnesförnimmelse)
• Medieneutralt
• Barnet som medskapare
• Kunskapsprocess
• Flerstämmighet
• Upptäckt
• Kunskap ur dialog
• Kreativitet
• Mångtydig kunskap
• Djupkunskap
(Marner & Örtegren, 2003. s. 82)
Estetiska läroprocesser
- ett verksamhetsperspektiv
• Handledning
• Dokumentation
• Barncentrerat
• Medinflytande
• Processorienterat
• Växling mellan olika arbetsformer
• Kontinuitet
• Engagemang och utveckling
• Meningsfullhet, tolkning, reflektion
• Synliggörande/kunskapsspridning
11
Det roliga och lustfyllda
”Verksamheten bör vara rolig och stimulerande för barnen och ta till vara deras
nyfikenhet och lust att lära. Den bör utgå från barnens intressen och
erfarenheter och anpassas till att barn har olika livsvillkor och förutsättningar”.
(Skolverket)
12
Att skapa ordning för det estetiska…
• Kompensation
• Balans och helhet
• Lustfylld aktivitet
• Fostran
• Förstärkning
(Lindgren, 2006)
13
Argument för estetiska ämnen
Det mediespecifika argumentet
Livsvärldsargumentet
Tillväxtargumentet
Demokratiargumentet
(Marner, 2008, s. 8-10)
Om någon vill vara den där sömniga stenen och träna sin inlevelse, då är det
faktiskt så att vi ser att vi kan vara på det här annorlunda viset men vi har ändå
gruppgemenskapen tillsammans. Vi gör det tillsammans men vi gör olika, och om
man får träna sig i annorlundaskap, man får träna det med sin kropp och sin själ,
sin fantasi sitt intellekt, man får träna det… Då vågar man kanske också yttra en
egen åsikt, en egen mening. Intervju danslärare, 2006 (Lindqvist)
14
Olika modeller för estetiskt lärande
EDUCATIONAL
Process
Creativity
Imagination
Individuality
Feelings
Subjectivity
Principles
Open methods
Creating
MIDWAY
Process + Product
Creativity Knowledge
Imagination + of public artistic
Individuality conventions
Feelings + Skill
Subjectivity + Objectivity
Principles + Techniques
Open + Closed
THREE STRANDS
Composition, Performance
Appreciation of dances
leading to
PROFESSIONAL
Product
Knowledge of
theatre dance
repertoire
Skill acquired
Objectivity
Techniques
Closed methods
Performing
Artistic education
Aesthetic education
Cultural education
Smith-Autard, 2002, s. 27
15
Olika modeller för estetiskt lärande
Konsten att lära barn estetik
Estetik som medel
för att utveckla andra
förmågor (sociala,
personliga etc.)
Utveckla inomestetiskt kunnande
- läraren har en
viktig roll
Individens personliga
uttryck – läraren har
ingen pedagogisk roll
Pramling Samuelsson, Asplund Carlsson m fl (2008, s. 142)
16
Utvecklingspedagogik
Konsten att lära barn estetik
Erfarande
Metasamtal
Riktadhet
Lärandets objekt
Urskiljning
Variation
(Pramling Samuelsson, Asplund Carlsson, Olsson, Pramling & Wallerstedt, 2008, s. 55-62)
17
Att gunga som en båt
Metasamtal och riktadhet
Jag: När musiken börjar då får man springa /…/ och när musiken stannar då får ni gunga som en
båt men hur ska man göra då?
Linus är tyst men vickar på rumpan från sida till sida.
Ove: Såhär! Jag härmar honom genom att stå och gunga från sida till sida. Jag förflyttar vikten
från det ena benet till det andra.
Jag: Kan man göra på nåt annat sätt? Fler förslag dyker upp, såhär säger flera barn. Jag härmar
och säger:
-Man kan snurra och göra sådär (gungar från sida till sida med benen och armarna svängandes).
/…/
Jag: Måste man stå upp när man ska gunga som en båt? Ralf, Ove och Fredde skrattar, säger Jaa.
Jag frågar vidare:
-Hur kan man göra då? Hampe som inte har sagt någonting tittar på mig och säger: Så. Han visar
en ny rörelse med magen som han rör framåt/bakåt.
Jag: Titta! Man kan göra såhär med magen: Kan man ligga på magen och gunga som en båt?
-Neeej, svarar Fredde m fl.
Jag: Jo, vi provar! Jag lägger mig på golvet, fortsätter:
-Prova, titta! Jag ligger ner på magen och gungar framåt och bakåt, säger:
-Det går ju också! (Här får man se tre pojkar som lägger sig på golvet)
Ove: Titta här då! Jag nickar, säger:
-Och sen… och såhär kan man göra (gungar från sida till sida på mage). Det finns många sätt att
gunga på. Jag sätter mig, frågar:
-Kan man sitta på rumpan och gunga? Barnen svarar både ja och nej.
Jag: Ja, titta, det kan man göra (gungar sittande från sida till sida). Så nu har vi många sätt att
gunga på! När jag stänger av musiken då kan vi … gunga och stå eller gunga på magen eller
gunga på rumpan (något barn skrattar).
(Lindqvist, 2004, s. )
18
Att gunga som en båt,
Lärandets objekt
Nya förslag dyker upp eller såhära, säger Matte som står, faller på golvet,
ställer sig upp igen. Hampe ligger nu på ryggen och lyfter benen bakåt
över huvudet och sedan framåt igen. Fredde rullar ett varv på golvet, sitter
och rullar tillbaks. Barnen provar nya sätt att gunga på, utan min hjälp.
Både Hampe och Fredde utför rörelser som vi inte har gjort tidigare/…/.
Fredde fortsätter sedan att prova sin variant att rulla, sitta och sedan rulla
tillbaks även senare under lektionen (Lindqvist, 2004, s. 23).
19
Fantasi och kreativitet
Vygotskij
Skapande = Kunskapande
Skapandet existerar överallt där förändring sker
Fantasin kan inte skiljas från verkligheten
Fantasin ligger till grund för varje kreativ aktivitet
Kreativitet uppstår i mötet mellan människor
Kreativa processer uppstår i tidig ålder
20
Fantasi och kreativitet
Vygotskij
Fantasi grundat på erfarenhet
Erfarenhet som vilar på fantasin
Fantasin och emotionen
Fantasi som skapare av något nytt
”Genom att ge sina tankar en konkret form
får de kanske en annan innebörd för mig
och nya frågor uppstår”
(Myndigheten för skolutveckling. 2003. Faktisk fantasi- barns språkutveckling
genom skapande, se vidare s. 65)
IMITATION – REPRODUKTION - NYSKAPANDE
21
Fantasi och kreativitet
En pojke kommer till det första passet med lerarbete och meddelar att
han redan ”forskat” klart. Han hade samlat information på internet och
klistrat in i ett dokument. Troligtvis hade han inte fått någon kunskap på
djupet eller skapat någon ny kunskap. Detta var ingen ”forskning” utan
handlade om reproduktiv kunskap.
(Myndigheten för skolutveckling. 2003. Faktisk fantasi- barns språkutveckling genom skapande, se vidare s.
69-71)
22
Fantasi och kreativitet
Att forma sitt språk genom händerna eller kroppen?
Bild: lera
Dans: kroppen
Mjukt och följsamt
Helhetssyn
Ger motstånd
Utforskar rörelsen
Går att forma detaljrikt
Jag-kan-kroppen
Går lätt att göra om
Hitta sitt eget personliga uttryck
När händerna arbetar föds
Kommunikation via rörelser
samtalet
Mindre regelstyrt än skrivning
Mindre regelstyrt än skrivning
Går att konkretisera, synligt
bekräftelse, självförtroende
Synligt, sker i nuet, bekräftelse,
självförtroende
23
SAMMANFATTNING: Vigat språkbegrepp-kommunikation, sinnen, icke-verbala språk.Estetik,
sinnlig kunskap, upplevelser, helhet. Estetiska läroprocesser handlar om mångtydig
kunskap, kreativitet, meningsskapande (vidgat språk). Estetiska ämnen betraktas på olika
sätt i skolans verksamhet ex lustfyllt. Skilda argument ligger bakom diskussionen om de
estetiska ämnenas plats i skolan. Modeller av estetiskt lärande poängterar olika aspekter
(process, produkt) och syn på lärarens roll. Fantasin ligger till grund för kreativa
handlingar.
24
Referenser
Lindgren, M. 2006. Att skapa ordning för det estetiska i skolan. (Avhandling för doktorsexamen,
Göteborgs universitet).
Lindqvist, A. 2010. Dans i skolan – om genus, kropp och uttryck. (Avhandling för doktorsexamen,
Umeå universitet).
Marner, A.2008. Estetiska läroprocesser och/eller estetiska ämnen. Kritisk
utbildningsskrift (3/2008), 5-15.
Marner A., Örtegren H. 2003. En kulturskola för alla – estetiska ämnen och
läroprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv. Stockholm:
Myndigheten för skolutveckling.
Myndigheten för skolutveckling. 2003/2007. Att läsa och skriva. En kunskapsöversikt
baserad på forskning och dokumenterad erfarenhet. Stockholm.
Myndigheten för skolutveckling. 2003. Faktisk fantasi- barns språkutveckling genom skapande.
Stockholm.
Paulsen, B. 1996. Estetik i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Pramling Samuelsson, Asplund Carlsson, Olsson, Pramling & Wallerstedt. 2008.
Konsten att lära barn estetik. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag.
Smith-Autard. J. 2002. The art of dance in education. London: A & C Black
Publishers.
Vygotskij, L. 1995. Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos.
25