Transcript Nils Gustav Lundgrens presentation

Nils-Gustav Lundgren
Cerum, Umeå Universitet
Varför så länge upp och sen så länge bakåt?
Tillväxtfasen 1800-1955: Fred efter 1809, nyodling,
tjära, sågverk, massa, papper, malm, metaller,
vattenkraft och för detta en nödvändig offentlig sektor
(som blev stor). De internationella marknaderna lyfte
Norrland i 150 år! Sedan två ”storsmällar” På 1960-tal
Inlandet; från timmersvans via motorsågen till lastbilar
och avverkningsmaskiner. På 1970-t Industriorterna;
Snabbt hårdnande konkurrens. Malm från Brasilien
/Australien, stål från Japan/Korea, koppar från Chile,
massa/papper från Nord- och Sydamerika! Bilar från
Japan/Korea Globala ekonomin avfolkar nu Norrland.
SKOGSSKÖRDARE
Källa : NG Lundgren
Internationella sjötransportkostnader 1820-2000
Slutrapporten från
projektet
"Norrlänkgionstudie
2008"
Medborgare i Norr
4000 enkäter ut i de fyra norrlänen hösten 2008.
Representativt urval, kön, ålder, stora orter,
mindre orter osv. 2392 svarade alltså 64,1%
Svaren: Lite för mycket kvinnor 53,2% (49,8%)
För få unga (5-8%). I övrigt hög grad av
representativitet.
För få för att säga någonting på kommunnivå,
men om län och ortstyper.
Globalt verkande krafter styr och avgör i
allt väsentligt hur Norrland förändras
Den fråga jag haft att besvara:
I vilken omfattning och på vilket sätt möter
och värderar medborgarna i Norrland
Globaliseringen /Internationaliseringen idag?
Hur ser den globaliseringspositiva respektive
globaliseringsnegativa norrlänningen ut?
Den politiska frågan; Hur ska vi hantera globaliseringen?
Vad är/betyder globalisering då?
Enkel definition. Rörlighet övernationsgränser
av;
- Varor
- Tjänster
- Kapital
- Människor
Om avgörande vändning på t.ex. arbetsmarknaden?
Finns människorna/arbetskraften? Jo, men inte i
Norrland eller ens i Sverige som nation.
Sanningen! Mellan år 2000 och 2009 netto –
flyttningsförlust söderut från de fyra
norrlandslänen på 29 000 personer.
Då fantastiskt bra att dessa län samtidigt haft en
Nettoinvandring på 25 500 personer. Norrlands
tillbakagång kunde alltså varit mycket, mycket
värre!
I folkomröstningen om EU-medlemskap år 1994
vanligen 70% (+-10%) NEJ i Norrland, men nått sker
vanligen 70% (+-10%) NEJ
Just nu en ny globaliseringsvåg som Norrland
verkar ha (svårt??) att möta!
Vad är det som händer?
Vet Norrlänningen och i så fall vad?
130
Prel. index BRP löpande pris
120
110
Stockholms Iän
Västra Götalands län
100
Skåne län
Norrland4
90
80
70
1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006
Tabell 8
Din värdering av följande tänkbara effekter av
Globaliseringen?
Mest
Varken
Mest
bra
eller
dåligt
Vet ej
Procent
Internationellt polissamarbete ökar
72
13
2
13
balans
+70
Ny teknik /kunskap snabbt hit
69
15
1
15
+68
Vissa varor billigare
64
21
2
13
+62
Nya varor och butiker
55
30
4
12
+51
Ny mat och nya restauranger
53
29
4
13
+49
TV kanaler från hela världen
40
39
8
13
+32
Oftare möta andra kulturer och religioner 39
36
9
15
+30
Utländska grannar
37
41
7
14
+30
Elitidrotten blir mer internationell
32
42
5
21
+27
Fler i den egna kommunen med rötter
utomlands
Sverige blir mer konkurrensutsatt
33
41
8
18
+25
22
38
23
17
-1
Gränskontroller avskaffas eller blir färre
16
26
43
14
-27
Svenska politikers handlingsfrihet
begränsas
Vissa arbetsplatser konkurreras ut
8
29
43
21
-35
4
22
56
18
-52
Kommer du i ditt arbete i kontakt med personer från andra länder? (N=1374,
procentfördelning)
Norrbotten
Väster- Väster- Jämtland
botten norrland
Totalt
Flera gånger i veckan
Norr25botten
Väster26norrland
Västerbotten
24
Jämtland
Totalt
Flera gånger i veckan
25
26
24
25
25
Flera gånger i månaden
15
12
14
14
14
1513
16
12
12
14
13
Mer sällan
23
21
25
21
22
Aldrig
25
27
26
30
26
Flera gånger per år
Flera gånger i månaden
12
25
25
14
14
Flera gånger per år
13
16
12
12
13
Mer sällan
23
21
25
21
22
Aldrig
25
27
26
30
26
Om du i ditt arbete har kontakt med personer från andra länder,
varifrån kommer dessa?
Norrbotten
Väster- Väster- Jämtland
botten norrland
Totalt
Norge
35
30
31
57
35
Finland
59
37
46
33
45
Övriga Europa
33
56
56
57
55
Västeuropa
28
35
33
32
32
Sydeuropa
22
19
21
22
21
Ryssland
24
19
16
13
19
Östeuropa
21
27
27
27
26
Asien/Afrika
30
45
35
32
36
Nord/Sydamerika
20
19
17
11
18
Har du under de senaste 12 månaderna rest utanför Sverige i ditt arbete?
(N=1366, procentfördelning)
Norrbotten
Väster- Väster- Jämtland
botten norrland
Totalt
Ja
23
20
19
20
21
Aldrig
77
80
81
80
80
Norge
39
25
37
57
38
Finland
45
21
30
11
29
Övriga Europa
39
75
62
47
64
Ryssland/Östeuropa
12
11
13
13
12
Asien/Afrika
3
11
11
9
9
Nord/Sydamerika
7
13
16
4
10
Vart reste du då?
Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna rest utanför ditt hemlän
på din fritid? (N=1366, procentfördelning)
Norr- Väster- Väster- Jämtlan
botten botten norrland
d
Totalt
Nej
18
18
17
17
17
Ja
82
82
83
83
83
Annat län i norr
53
58
62
54
57
Övriga Sverige
63
64
75
75
69
Norge
13
12
10
25
14
Finland
35
8
10
6
14
Övriga Europa
33
33
33
38
34
Utanför Europa
14
17
17
10
15
Totalt utlandet
94
69
71
79
78
Vart reste du då?
Hur ofta använder du något annat språk än svenska i ditt arbete
eller studier? (N=2001, procentfördelning)
Norrbotten
Väster- Väster- Jämtland
botten norrland
Totalt
Dagligen
16
9
9
8
11
Flera gånger i veckan
16
17
14
16
15
Flera gånger per år
15
16
19
19
17
Mer sällan
24
25
22
26
24
Aldrig
28
35
35
31
33
Olika yrkesgruppers internationaliseringsgrad i Norrland
N=1390, procent)
Yrkesgrupp
Högutbildade med specialistkompetens
Utlands
Rest
Använder
- kontakt utomlands i
annat
i arbetet
arbetet
språk än
svenska
N
83
23
88
352
75
19
78
211
73
34
81
95
66
18
57
126
65
9
62
265
Kontors- och kundservicearbetet
64
10
60
114
Hantverks-, bygg- och tillverkningsarbete
60
16
55
169
Yrken utan särskilda utbildningskrav
60
20
51
65
Tekniker och andra med kort
högsk.utbildning
Ledningsarbete
Process- och maskinoperatör,
transportarbete
Service-, omsorgs- och
försäljningsarbete
Hur ofta använder du något annat språk än svenska i ditt hem?
(N=2001)
Norr- Väster- Väster- Jämtbotten botten norrland land
Totalt
Dagligen
15
6
5
5
6
Flera gånger i veckan
7
7
7
5
7
Flera gånger per år
8
6
7
6
8
Mer sällan
17
23
18
25
20
Aldrig
53
59
63
59
58
Det multikulturella Norra Sverige, men
hur mångkulturellt ”egentligen”?
Sverige har officiellt erkänt fem nationella minoritetsgrupper;
Samer, Tornedalingar, Finländare, Romer och Judar
KÄNNER DU PERSONLIGEN NÅGON ANKNYTNING TILL
NÅGON AV DESSA GRUPPER?
Svarsalternativ;
1= INGEN ANKNYTNING ALLS.
Därefter en skala 2-7 där 7 = STARK ANKNYTNING
Borde frågan varit binär alltså ”ÄR DU EN……?”
Norrbotten
SAMER (783st)
Ingen anknytning
Västerb. Västern. Jämtland
62.3%
64.0%
74.0%
54.9%
Viss (2-4)
Relativt stark (5-6)
Stark anknytning(7)
22.1%
10.2%
4.4%
24.9%
9.0%
2.1%
18.9%
5.2%
1.8%
25.6%
15.1%
3.8%
TORNEDALINGAR (649st)
Ingen anknytning
43.0%
76.6%
83.7%
84.6%
20.2%
17.6%
19.1%
17.3%
4.9%
1.3%
11.5%
3.8%
1.0%
25.6%
11.7%
0.3%
54.9%
70.9%
69.6%
75.5%
24.4%
14.6%
8.6%
18.5%
7.2%
4.6%
18.5%
7.1%
4.8%
16.3%
18.0%
3.5%
Viss (2-4)
Relativt stark (5-6)
Stark anknytning (7)
FINLÄNDARE (721st)
Ingen anknytning
Viss (2-4)
Relativt stark (5-6)
Stark anknytning (7)
Norrbotten Västerb. Västern. Jämtland
•
•
•
•
•
•
ROMER (144st)
Ingen anknytning
94.5%
Viss (2-4)
4.4%
Relativt stark (5-6) 1.1.%
Stark anknytning (7) 0.4%
• JUDAR (218st)
• Ingen anknytning
92.0% 93.9% 92.6%
6.9%
1.0%
0.2%
5.8%
0.0%
0.3%
7.1%
0.3%
0.0%
92.4% 89.5% 88.4% 88.3%
• Viss (2-4)
6.7%
• Relativt stark (5-6) 0.9%
• Stark anknytning (7) 0.2%
8.3%
1.8%
0.5%
9.7%
1.2%
0.7%
9.9%
1.5%
0.3%
”NORMEN?”
-
”MAJORITETSBEFOLKNINGEN?”
Andel av befolkningen i de fyra nordligaste svenska länen som INTE har någon
personlig anknytning till någon av de fem nationella minoriteterna och som INTE
heller själva har, ELLER har någon förälder som, invandrat till Sverige
Västernorrland
34,0 %
Västerbotten
31,3 %
Norrbotten
18.8 %
Jämtland
15.9 %
Självklar slutsats; Det ”normala” för främst Norrbotten, men också för Västerbotten och
Jämtland är den mångkulturella karaktären sedan mycket lång tid tillbaka i historien.
De etniska identiteterna verkar inte heller avta med ”moderniseringen”, snarast
tvärtom. Minoritetsspråklagarna i Norrbotten/Västerbotten dvs. rätt att använda
nordsamiska, meänkieli och finska i kontakter med myndigheter lagstiftat sedan år 2000
(de som anger en ”minoritetsanknytning” avviker ej, dvs. är t.ex. inte genomsnittligt
äldre)
Tabell 9 Är globaliseringen i huvudsak bra eller dålig för Sverige och Norrland?
Uppfattning
Norrbotten Västerbotten
Västernorrland
Jämtland Totalt
I huvudsak bra för Sverige
48
47
48
49
48
I huvudsak bra för Norrland
43
40
42
41
42
Varken eller för Sverige
21
21
18
19
20
Varken eller för Norrland
19
17
16
15
17
I huvudsak dålig för Sverige
15
14
12
15
14
I huvudsak dålig för Norrland
19
24
19
25
22
Vet ej för Sveriges del
16
18
21
17
18
Vet ej för Norrlands del
18
19
23
18
20
Den globaliseringspositiva respektive globaliseringsnegative norrlänningen?
Hela populationens fördelning (procent)
Effekter av:
Kön
Kvinna
Man
Ålder
15-29 år
30-49 år
50-64 år
65-w år
Utbildning
Grund-/folkskola
Gymnasial utbildning
Högskola/universitet
Hushållsinkomst
w - 200 000
201-400 000
401-600 000
601 000 – w
Organisationsanställd
Politiskt intresse
Politiskt intresserad
Politiskt ointresserad
Judisk anknytning
Kommuntyp
Inlands- eller fjällkommun
Kustkommun
Mest
bra
Varken
eller
Mest
dåligt
Vet ej
42
17
22
19
- 2.2
2.4
1.0
- 1.1
- 2.5
2.8
3.7
- 4.1
0.5
- 1.1
3.3
- 3.1
1.4
- 0.0
- 1.2
0.8
- 2.0
1.0
1.2
1.5
- 0.1
- 0.0
- 3.4
3.9
- 10.4
- 1.7
8.2
0.0
0.6
- 0.5
8.6
2.4
- 0.3
13.1
- 1.3
- 7.4
- 6.6
- 5.4
2.7
13.8
- 3.4
- 3.2
0.6
2.7
- 3.0
- 9.9
- 3.4
4.4
0.4
- 6.0
10.9
12.9
0.4
- 5.7
- 4.9
- 4.3
7.7
- 6.4
- 0.4
1.5
0.4
- 0.6
- 7.0
5.8
10.1
- 2.1
- 0.9
- 7.1
- 0.6
0.9
-1.6
0.1
1.9
1.5
- 0.3
- 0.4
Hur ser en globaliseringspositiv respektive negativ norrlänning ut?
OM en norrlänning;
--- finns i ett hushåll med över 600 000 i årsinkomst, har
universitetsutbildning, är politiskt intresserad, är man i åldern 50-64 år
(och har en judisk identitet), då över 90% uttalat globaliseringspositiva!
--- finns i ett hushåll med under 400 000 kr/år, enbart har grundläggande
utbildning, är kvinna, saknar intresse för politik, är över 65 år och arbetat
åt en intresseorganisation då knappt 10% globaliseringspositiva!
--- finns i hushåll med under 400 000 kr/år, enbart har grundläggande
utbildning, är man och arbetar åt en intresseorganisation då drygt 50
procent angett MEST DÅLIGT med globaliseringen
Alltså resurstarka ”elitgrupper” ser möjligheter och fördelar,
medan resurssvagare ser problem, nackdelar och osäkerheter.
Internationalisering, EU-politk (storregion?) m.m. uppenbart ett
”elitprojekt”
Några generella slutsatser från ”Meborgare i Norr-studien”
Skepsis/negativ opinion till storregion. Starkast längst i norr, mindre i söder.
Norrlänningen FINNS! Läns-, svensk- och norrlandsidentiteterna lika starka.
De starka identiteterna dock främst lokala, grupp- eller individrelaterade.
Norrlänningen är påtagligt nöjd med den välfärd kommuner, landsting och
stat levererar! Det missnöje som finns rör främst kommunikationer, dvs.
vägar och kollektivtrafik (och i någon mån vårdcentraler i fjällkommuner).
Norrlänningen vill att beslut ska fattas så decentraliserat som möjligt men
Samtidigt att skillnader i livsvillkor inte får bli stora mellan olika individer
och delar av Norrland! Norrlänningen är nöjd med demokratin, främst på
kommunal och nationell nivå, mindre på EU- och landstingsnivån. Inga
egentliga skillnader mellan fjäll- skogs eller kustbygd, större städer eller små
orter.
Dessutom; Starkt
förtroende och många med starkt
”Socialt kapital”
Inställning till serviceskillnader och politiskt
beslutsfattande
Blir man lycklig av mera pengar,
ekonomisk tillväxt?
”The American way of Life”??
Den som har mest grejer då han dör har vunnit!
(Berglund Christer, pitbo som då var doktorand i nationalekonomi på LTU,
men för tillfället tillbringade en termin på Texas A&M för att gå
doktorandkurser. Är nu energimarknadsanalytiker åt Vattenfall men
veckopendlar Piteå-Råckstad
Och Norrlänningen?
•Innebär höga BRP-siffror, höga nettoexportkvoter och
mångmiljardinvesteringar att norrlänningen därmed
automatiskt har det/mår bra?
Norrlandstaktiken/strategin sedan länge. Se så stora värden
Sverige tillförs p.g.a. Norrlands export- och energiföretag, dvs.
försöka motivera olika typer av omfördelningar och investering i
Infrastruktur En hållbar strategi? Njaeä ytterst ”bökig”
omfördelningsdebatt. Vad vi alla som norrlänningar (nog) gjort,
mer eller mindre, inte i alla fall fått bort, en stämpel som
bidragsberoende landsdel där livsvillkoren i grunden inte är
bra. Folk flyttar ju! Nytt politiskt landskap i Sverige, nu mer än
50% i storstadsregionerna! Hur Norrland bli RIKTIGT attraktivt!?
Där människor vill bo och dit många vill flytta? NY
NORRLANDSBILD?! Av vem?
NORRLAND &
KOSTNADSUTJÄMNING
• Norrlands kommuner är självförsörjande i
kostnadsutjämningen. AC, BD och
Västernorrland betalar nettoavgift, medan
Jämtland erhåller bidrag. AC, BD och
Västernorrland täcker dock Jämtlands
underskott, samt ytterligare 150 miljoner
kronor i övriga landet. Om man räknar på det
hela kan sägas att Norrlands överskott täcker
underskotten i Örebro och Södermanlands län,
samt en mindre del av underskotten i några
Stockholmskommuner (Stockholms län
erhåller mest kostnadsutjämningsbidrag i
riket).
Vad är viktigt i livet för en Norrlänning?
Procentbalans
Fast arbete
Det jag nu gör på min fritid
Ha kvar mina vänner
Omväxling i livet
Nära till vänner
Förverkliga mina ideér
Att bo där jag nu bor
Att ha nära till släkt
Att göra karriär
Källa: Westin K (2009)
78
74
73
66
56
55
38
30
7
Att mäta lycka/nöjdhet med livet bland norrlänningar?
•
•
•
•
•
Den personliga hälsan antas vara en viktig ingrediens i ett lyckligt liv. En standardfråga i
folkhälsoforskningen är frågan; ”Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?”, där
svarsalternativen är från 0, då ”mycket dåligt” till värdet 10 för ”mycket gott”. De som angett
värdena från 8 till 10 har här fått värdet 1 medan de som angett värden från 7 och nedåt fått
värdet 0.
Som ett annat mått på ”välbefinnande” har det förtroende för andra människor som en
individ uttrycker använts. Det gäller såväl mänskligheten generellt som de personer som finns
i den omedelbara omgivningen. På frågan ”Enligt din mening, går det att lita på människor i
allmänhet?” utgörs svarsalternativen av en elvagradig skala från ”Inte alls” med värdet 0 till
värdet 10 för ”Det går att lita på andra människor”. Här har endast de som angett höga
värden dvs. 8-10 getts värdet 1, medan 7 och lägre fått värdet 0.
En sammantagen värdering av livsvillkoren där man bor ingår också i vårt ”lyckoindex”. På
frågan; Vad anser du om livsvillkoren på den ort där du bor, har de som svarat ”Mycket bra”
fått värdet 1, medan de som svarat ”ganska bra”, ”ganska dåligt” och ”mycket dåligt” fått
värdet 0.
Att inte känna sig utanför det sammanhang i vilket man lever torde också, på goda grunder
antas vara en viktig del av välbefinnandet. För att fånga en sådan individuell inställning har de
som angett ”Stor samhörighet i det dagliga livet med andra på den ort där jag bor” fått värdet
1 och alla andra på en 7 gradig skala fått värdet 0.
Att känna trygghet på den ort där man bor kan också antas vara ett viktigt inslag i
tillfredställelsen med livet. På frågan ”Känner du dig trygg på den ort där du bor”, har det som
angett ”Mycket trygg” fått värdet 1
Andel av befolkningen som angett en låg, viss samt hög grad av lycka relaterat till
län, kommuntyp samt kommunens folkmängd (procent)
Låg lycka Viss lycka Hög lycka
0-1
2-3
N
4-6
Norrbotten
27,3
45,0
27,7
660
Västerbotten
29,5
42,3
28,2
698
Västernorrland
35,8
41,5
22,7
656
Jämtland
31,0
46,0
23,0
378
Kustkommun
22,2
62,9
14,9
1421
Inlandskommun
20,4
68,3
11,3
612
Fjällkommun
18,9
69,1
12,0
359
0-10000 invånare
20,8
68,3
10,9
341
10001-15000 invånare
19,9
68,3
11,8
246
15001-30000 invånare
22,7
66,9
10,4
462
30001-w invånare
21,1
63,3
15,6
1343
Andel av befolkningen som angett en låg, viss och hög grad av lycka fördelad
på inkomst och utbildning
Låg
lycka
Viss lycka Hög lycka
2-3
N
4-6
0-1
w- 20000 kr
28,7
62,4
8,8
407
200001-400000 kr
20,7
67,8
11,4
752
400001-600000 kr
600001- w kr
18,7
16,0
66,1
63,1
15,2
30,9
705
363
Grundläggande
utbildning
Gymnasium
24,8
20,9
65,0
65,2
10,2
13,9
646
798
Universitet/högskola
18,0
66,0
16,0
911
Hur förhåller sig den internationella lyckoforskningens resultat till Norrland?
Människor i olika livssituation i olika delar av Norrland
Högre lycka får man av högre inkomst och utbildning, att vara religiös,
optimist och kvinna samt att ha god hälsa
Olycklig är man om låga inkomster, kort utbildning, är arbetslös,
invandrare och tillhör en nationell minoritet
Finns geografisk, inomregionala skillnader?
Finns grund för två vanligen hävdade regionalpolitiska
”teman/fördomar ”. Kultur är viktigt för livskvalitén och norrlänningen
trivs bäst i ett liv som löntagare (ej stark entreprenörskultur i norr/i
svenska småorter)
Variabel
Konstant
Utbildning
Inkomst (relativ)
Optimist
Religiös
Kultur viktigt
Arbetslös
Sjukpensionär
Flyttplaner
Löntagare
Företagare
Klassresa upp
Klassresa ner
Same
Tornedaling
Svenskfinländare
Rom
Jude
Invandrare (nysvensk)
Ålder
Östersund
Sundsvall
Umeå
Skellefteå
Piteå
Luleå
Fjällkommun
Kvinna
B
Std error
2.068
0.259
0.192
0.562
0.512
0.341
0.342
-0.513
-0.459
-0.492
0.267
0.163
0.226
0.949
0.286
0.310
0.043
-0.081
0.215
-0.244
0.001
-0.055
-0.040
0.093
0.402
0.676
0.161
0.082
-,007
0.083
0.171
0.105
0.098
0.087
0.245
0.163
0.107
0.095
0.163
0.120
1.497
0.127
0.123
0.125
0.268
0.208
0.173
0.003
0.160
0.134
0.131
0.145
0.191
0.159
0.115
,077
Beta
0.o67
0.102
0.118
0.085
0.091
- 0.052
-o.o69
-0.112
0.084
0.026
0.048
-0.015
0.056
0.066
0.009
-0.002
0.029
-0.035
0.010
-0.009
-0.008
0.018
0.070
0.087
0.026
0.019
-,002
T
Sign
7.897
0.000
2.327
3.288
4.896
3.474
3.753
- 2.093
-2.812
-4.6o8
2.824
1.001
1.883
- 0,634
2.253
2.513
0.344
-0.065
1.034
-1.411
0.374
-0.343
-0.295
0.708
2.772
3.559
1.010
0.719
-,090
0,002
0.001
0.ooo
0.001
0.000
0.037
0.005
0.000
0.005
0.317
0.047
0.526
0.024
0.012
0.731
0.948
0.301
0.158
0.708
0.768
0.768
0.479
0.006
0.000
0.312
0.472
,928
Högre inkomster höjer lyckan, men lika stark
effekt av att vara optimist, något lägre av att
vara religiös, att värdera ett rikt kulturliv högt,
att ha en lång utbildning och att vara
löntagare. Tornedalingar, samer, skellefte(+22) och pitbo (+28%) är också, allt annat
lika, mer till freds med livet.
Inte lyckligare ”bara” av att bo i orter som
växer Umeå, Luleå, Östersund eller Sundsvall!