Transcript STÖRRE FRAMTIDSTRO!

Carola fick
hjälp med
drömprojekt
QI-nätverket
kollade in
Kuusakoski
Panelen
diskuterade
framtiden
Carola Enmark Susanne Johnsson
Eva Stjernström
SID 7
SID 7
SID 8
Barometern
1/2014
NORRLANDS
EN TIDNING MED KOLL PÅ KONJUNKTUREN I NORRLAND
WWW.NORRLANDSFONDEN.SE
STÖRRE FRAMTIDSTRO!
De norrländska företagen rapporterar i den senaste konjunkturundersökningen om den största
framtidstron på tre år. Detalj-
handeln är väldigt positiv och i
norr är det Norrbotten som går
starkast, mot förra kvartalets etta
Västerbotten.
– Samtliga län uppvisar ett bättre
läge än föregående kvartal, konstaterar Lars-Olov Söderström,
SID 2-3
vd, Norrlandsfonden.
”Vi vill bredda
målgruppen”
Norrlandsfondens vd
Lars-Olov Söderström om
ändrade villkor för topplån.
SKISTAR
SIKTAR
UPPÅT
42
SID 6
Från 14 till 42 i nettotal, privata
tjänstenäringar i Norrbotten är
nöjdare med verksamhetens
utfall senaste kvartalet.
SID 2-3
Uppåtgående
konjunktur i Norrland
Norrbotten går
starkast uppåt
Stark framtidstro i alla län
100
95
90
85
80
5
2012
2013
län ligger
alla över det
historiska snittet
Byggsektorn i otakt i länen
Västerbottens
byggare mer
negativa
FOTO: KRISTOFFER ANDERSSON
SIDAN 4-5
Uppåt för
byggarna i
Jämtland
vinter.
Skistars vd Mats Årjes ser en ljus framtid för de alpina anläggningarna
– under villkor att tillgängligheten förbättras.
Det ljusnar för näringslivet i Norrland
Fler prognoser hittar du på norrlandsfonden.se
Topplån för företag sedan 1961
2 NY H ETER
NORRLANDSBAROMETERN
NUMMER 1 | 2014
+10
FÖRVÄNTNINGARNA PÅ ANTALET ANSTÄLLDA INOM BYGGSEKTORN I
GÄVLEBORGS, NETTOTAL, STEG FRÅN FÖRRA KVARTALETS -8 TILL 15.
LEDARE
vd Lars-Olov
Söderström
Ljusare framtid
för företag i norr
D
et är inte bara soltimmarna
som blir fler i norr, det ljusnar
också när det gäller framtidsutsikterna för företagen i Norrland. Vi
kan konstatera att vi åter når nivåer
som vi senast såg 2011 vad gäller konfidensindikatorn för det norrländska
näringslivet i stort.
Osäkerhetsfaktorerna är fortsatt
många ute på de internationella marknaderna. Kommer Kina att mattas som
motor, hur snabbt kan Europa återhämta sig och finns det bärighet i de
positiva signalerna från USA?
I det här numret av Norrlandsbarometern lät vi frågorna gå till fem företagsledare i olika branscher och hur de
bedömer läget kan du läsa mer om på
sidan åtta.
Här intill kan du än en gång utifrån
vårt samarbete med Konjunkturinstitutet se trenderna län för län och sektorsvis.
Sammantaget är bilden positiv,
samtliga län återfinns nu på nivåer
över det historiska snittet och derbyt i
norr fortsätter, denna gång går Norrbotten starkast och förra mätningens
"vinnare" Västerbotten rör sig bara
marginellt uppåt. Här kan möjligen
nedläggningsbeslutet av Volvo lastvagnars montering i Umeå färga av
sig på stämningsläget, men samtidigt
kan kanske kulturhuvudstadsåret ge en
boost i kommande mätningar. Närliggande faktorer kan ha stor påverkan så
väl som globala strömningar. Att analysera marknadstrender har aldrig tidigare varit lika komplext som det är i dag
och därför ser vi också att stora internationella koncerner i dag inte blickar
längre än sex månader framåt.
Vår ambition är att hjälpa dig att
tolka utvecklingen. Jag hoppas att
Norrlandsbarometern kan hjälpa dig
i din omvärldsbevakning.
NY HETER 3
NORRLANDSBAROMETERN
NUMMER 1 | 2014
Detaljhandeln i Jämtlands förväntningar på försäljningsvolymen,
nettotal, ökar med tio enheter från
förra kvartalets 67 till 77.
Norrland tillbaka på 2011 års nivå
Samtliga län har i dag
starkare konjunktur än det
historiska snittet.
Allra starkast går Norrbotten:
– Tätt följd av Jämtland och
Västernorrland, konstaterar
Lars-Olov Söderström, vd,
Norrlandsfonden.
storlek och också att man har positiva förväntningar på produktionsvolymen. I byggsektorn har
man positiva förväntningar på
antalet anställda medan en svag
orderstock fortfarande drar ned
humöret. När det gäller privata
tjänstenäringar och handeln uppvisar båda branscher en stark utveckling och man är både nöjda med utfallet under det senaste
kvartalet och positiva till kommande kvartal, säger Söderström.
LULEÅ.
KONFIDENSINDIKATOR NORRLAND
120
NORRLAND
Konfidensindikatorn för det totala norrländska näringslivet
uppvisar en stark siffra för det
senaste kvartalet och är nu på
den högsta nivån sedan början
av 2011. Detaljhandeln rapporterar om det mest positiva läget
och har den starkaste konfidensindikatorn, medan de privata
tjänstenäringarna uppvisar den
största förbättringen sedan föregående mätning. Samtliga branscher utom bygg- och anläggningsverksamhet uppvisar starka
konfidensindikatorer som ligger väl över det historiska snittet. Byggsektorn har dock rapporterat om ett förbättrat läge tre
mätningar i följd och närmar sig
även den det historiska snittet.
– Samtliga län uppvisar ett
bättre läge än föregående kvartal
och samtliga län indikerar också
ett bättre läge än det historiska
snittet. Norrbotten har den starkaste konjunkturen och rapporterar också om den största förbättringen sedan förra mätningen,
tätt följda av Jämtland. Västerbotten, som hade den starkaste
konfidensindikatorn föregående
mätning, rapporterar endast om
en marginell förbättring för det
fjärde kvartalet och har nu istället det minst starka läget av länen,
konstaterar Lars-Olov Söderström, vd, för Norrlandsfonden.
Trots den goda konjunkturutvecklingen för Norrland är läget
något svagare än för riket totalt.
GÄVLEBORG
Konfidensindikatorn för det totala näringslivet i Gävleborg
vände uppåt under det sista
kvartalet 2013. Bedömningen av
läget har gått från att vara strax
under det historiska snittet till att
nu vara en bra bit över.
Söderström:
– Samtliga branscher utom tillverkningsindustrin rapporterar
om en bättre konjunktur än vid
föregående mätning. De förbätt-
115
110
JÄMTLAND
100
95
90
85
80
Q4
2010
Q1
Q2
Q3
2011
Q4
Q1
Q2
Q3
Q4
2012
Q1
Q2
Q3
Q4
2013
 Konfidensindikator
Ett nettotal utgörs av andel företag som svarat positivt minus
andel som svarat negativt. Konfidensindikatorn för en bransch
eller ett område är en sammanvägning av utvalda nettotal.
rade
konjunkturbedömningarna är framförallt en följd av att
byggsektorn har en positiv förväntan på antalet anställda, och
att handeln och privata tjänstenäringar är positiva till försäljnings- respektive efterfrågeutvecklingen. Handelns och privata
tjänstenäringars förväntningar på
försäljningen och efterfrågan det
närmaste kvartalet ligger också
kvar på en oförändrat hög nivå.
Till det mindre positiva hör att
byggsektorn har en fortsatt negativ syn på orderstockarnas storlek
och att tillverkningsindustrin rapporterar om växande färdigvarulager.
VÄSTERNORRLAND
Samtliga
län uppvisar
ett bättre
läge än
föregående
kvartal
Läget i Västernorrland förbättrades väsentligt under det sista
kvartalet 2013 och har gått från
att vara i nivå med det historiska snittet, till att nu vara väsentligt över. Samtliga branscher
rapporterade ökade konfidensindikatorer. Byggsektorn ligger nu strax under det historiska
snittet medan tillverkningsindustrin är positivast i hela Norrland och det enda län som kommer över gränsen för ett mycket
stark läge.
– Den starka utvecklingen i industrin beror enligt Konjunkturinstitutet på att företagen är mer
positiva till färdigvarulagrens
Samtliga branscher i Jämtland
uppvisar väsentligt förbättrade
konfidensindikatorer i den senaste mätningen, vilket lyft bedömningen för det totala näringslivet från en nivå strax
under det historiska snittet till
den näst högsta i Norrland.
Söderström:
– Detaljhandeln gör nu bedömningen att läget är mycket starkt,
vilket framförallt beror på att
man är mycket nöjd med utfallet av försäljningen och att man
är positiv till försäljningsutvecklingen framöver. Tillverkningsindustrin uppvisar ett kraftigt lyft
i sin lägesbedömning och konfidensindikatorn har gått från svag
till stark via en väsentligt förbättrad syn på orderstockarnas
storlek och en mycket starkare
bedömning av produktionsvolymen framöver. Byggsektorn gör
också en positivare bedömning,
vilket i likhet med övriga norrlandslän är en följd av en mer
positiv förväntan på antalet anställda. Också de privata tjänstenäringarna gör en positivare lägesbedömning, vilket beror på
att man är nöjd med efterfrågan
och hur utfallet av verksamheterna varit det senaste kvartalet.
Däremot har man något mindre positiva förväntningar på det
kommande kvartalet.
Detaljhandeln visar
på fortsatt positiva
siffror.
Länet har gått från att ha det
bästa stämningsläget vid föregående mätning, till att nu ha
det minst positiva läget av norrlandslänen. Man uppvisar dock
ändå ett konfidensindex för det
totala näringslivet som är en bit
över det historiska snittet.
Söderström:
– Tillverkningsindustrin drar
KONFIDENSINDIKATOR NORRBOTTEN
Q4
2010
Bygg
Q1
Q2
Q3
Q4
Q1
Q2
2011
Detaljhandel
Q3
Q4
Q1
Q2
Tillverkningsindustri
Q3
Q4
Q3
Q4
Q3
Q4
Q3
Q4
Q3
Q4
2013
2012
Tjänste
KONFIDENSINDIKATOR VÄSTERBOTTEN
120
115
110
105
100
95
90
85
80
Q4
2010
Bygg
Q1
Q2
Q3
Q4
Q1
Q2
2011
Detaljhandel
Q3
Q4
Q1
Q2
2013
2012
Tillverkningsindustri
Tjänste
KONFIDENSINDIKATOR VÄSTERNORRLAND
120
115
110
105
100
95
90
85
80
NORRBOTTEN
Företagen i länet är mest positiva i
Norrland och konfidensindikatorn
är bara ett par enheter från att klassa läget som mycket stark.
– Tre av fyra branscher uppvisar ordentliga lyft och befinner sig med god marginal över
det historiska snittet. De privata tjänstnäringarna gör ett kraftigt lyft, vilket beror på att man är
väsentligt mer nöjd med efterfrågan och utfallet av verksamheten.
Också bedömningen av efterfrågan kommande kvartal är positiv.
Tillverkningsindustrin lyfter till
följd av att företagen är mer positiva till orderstockarnas storlek än
vid föregående mätning och också till följd av en mer positiv syn
på utvecklingen av färdigvarulagren. Handeln är fortsatt stark,
framförallt till följd av att man är
nöjda med efterfrågan det gångna
kvartalet, säger Söderström.
– Byggindustrin är den enda
bransch som uppvisar en försämrad konfidensindikator, även om
förändringen är liten. Förklaringen finns i att företagen gjort en ytterligare mer negativ bedömning
av orderstockarnas storlek, avslutar Söderström.
VÄSTERBOTTEN
Tillverkningsindustrin i Västerbottens
förväntningar på produktionsvolymen,
-7, är avsevärt lägre än Jämtlands motsvarande nettotal som når 51.
120
115
110
105
100
95
90
85
80
ned stämningen kraftigt för länet som helhet. Framförallt är
det bedömningen av orderstockarnas storlek och förväntningarna på produktionsvolymerna
framöver som företagen blivit väsentligt negativare till. Även de
viktmässigt lättare handels- och
byggbranscherna uppvisar sämre
konfidensindikatorer. Byggbranschen till följd av en mer negativ bedömning av orderstockarnas storlek och handeln på grund
av mindre positiva omdömen om
försäljningen det senaste kvartalet. Privata tjänstenäringar uppvisar däremot ett stort lyft i länet.
Företagen är väsentligt positivare
både vad gäller utfallet av verksamheten och efterfrågan och
man är dessutom positiv i sin bedömning av hur efterfrågan kommer att utvecklas framöver.
Detaljhan­
deln gör
nu bedöm­
ningen att
läget är
mycket
starkt
-7
Tillverkningsindustrin i
Västerbottens bedömning
av orderstockarna, nettotal,
backar från 7 till -19.
Q4
2010
Bygg
Q1
Q2
Q3
Q4
Q1
Q2
2011
Detaljhandel
Q3
Q4
Q1
Q2
2013
2012
Tillverkningsindustri
Tjänste
KONFIDENSINDIKATOR JÄMTLAND
120
115
110
105
100
95
90
85
80
Q4
2010
Bygg
Q1
Q2
Q3
Q4
Q1
Q2
2011
Detaljhandel
Q3
Q4
Q1
Q2
2013
2012
Tillverkningsindustri
Tjänste
KONFIDENSINDIKATOR GÄVLEBORG
120
115
110
105
100
95
90
85
80
Graferna visar konfidensindikatorn för respektive
län och bransch. Ett värde >110 indikerar att läget
är mycket starkare än normalt, 100-110 starkare än
normalt, 90-100 svagare än normalt, <90 mycket
svagare än normalt.
Q4
2010
Bygg
Q1
Q2
Q3
Q4
Q1
Q2
2011
Detaljhandel
Q3
2012
Tillverkningsindustri
Q4
Q1
Q2
2013
Tjänste
Graferna visar konfidensindikatorn för respektive län och bransch.
TILLVERKNINGSINDUSTRIN
’’Vi når nivåer som
vi senast såg 2011’’
120
115
110
105
100
95
90
85
80
Q4
2010
Q1
Gävleborg
Norrbotten
Q2
2011
Q3
Q4
Västernorrland
Norrland totalt Q1
Q2
2012
Q3
Jämtland ••• Riket totalt
Q4
DETALJHANDELN
Q1
Västerbotten
Q2
2013
Q3
Q4
120
115
110
105
100
95
90
85
80
Q4
2010
Q1
Gävleborg
Norrbotten
Q2
2011
Q3
Q4
Västernorrland
Norrland totalt Q1
Q2
2012
Q3
Jämtland ••• Riket totalt
BYGG- OCH ANLÄGGNINGSVERKSAMHET
Q4
Q1
Västerbotten
Q2
2013
Q3
Q4
120
115
110
105
100
95
90
85
80
Q4
2010
Q1
Gävleborg
Norrbotten
Q2
2011
Q3
Q4
Västernorrland
Norrland totalt Q1
Q2
2012
Q3
Jämtland ••• Riket totalt
Q4
Q1
Västerbotten
Q2
2013
PRIVATA TJÄNSTENÄRINGAR
Q3
Q4
120
115
110
105
100
95
90
85
80
Q4
2010
Q1
Gävleborg
Norrbotten
Q2
2011
Q3
Q4
Västernorrland
Norrland totalt Q1
Q2
2012
Q3
Jämtland ••• Riket totalt
Q4
Q1
Västerbotten
Q2
2013
Q3
Q4
Analysera
själv de
aktuella siffrorna på
www.norrlandsfonden.se
4 REPO RTAGE
NORRLANDSBAROMETERN
NUMMER 1 | 2014
»SKISTAR HAR ETT KONCEPT SOM ÄR MER ELLER
MINDRE UNIKT I DEN ALPINA VÄRLDEN «
REPORTA G E 5
NORRLANDSBAROMETERN
NUMMER 1 | 2014
SÅ HÄR ÄR LÄGET PÅ NÅGRA ANDRA SKIDORTER I NORRLAND
ΩRamundberget: Miljonsatsning på en ny linbana upp till Solliftstoppen
har börjat nyttjas den här säsongen. Fyrstolsliften tar 2 000 personer i timmen på den fyra minuter långa resan upp till anläggningens högsta topp.
12 nya lägenheter har invigts med centralt och optimalt ski-in-ski-out-läge.
ΩHemavan/Tärnaby: Barnen är i fokus. Ett snötorg har byggts för de allra
yngsta och befintlig snow park har byggts om och förlängts för att passa
alla oavsett ålder och erfarenhet. Dessutom har två nya skicross-arenor
byggts upp, båda med högsta internationella stuk vilket gör att det svenska
skicross-landslaget tränar här.
ΩKittelfjäll: Familjen Merstrand tar över driften av hotellet vilket ger ytterligare möjligheter för exploateringar och investeringar i skidanläggningen.
Ett antal nyckelfärdiga fritidshus med bästa ski-in-ski-out läge har byggts
och liftnära tomter finns att köpa. Planläggningen för ett utökat skidområde
och en helt ny lift är i full gång.
”Tillgänglighet
är framtidens
konkurrensmedel”
Skistar är Norrlands största alpina entreprenör och framtiden
ser ljus ut med stadigt växande verksamhet. Det finns dock en stor
och avgörande utmaning – tillgängligheten.
– Att besökarna kan ta sig till och från anläggningarna på ett
enkelt sätt är den enskilt viktigaste framtidsfrågan för oss, säger
Skistars vd Mats Årjes.
ÅRE.
D
u kanske tror det handlar om snö – eller
bristen på densamma, när det pratas om
problem för entreprenörerna i de alpina
miljöerna. Men det stämmer bara in till en viss
del, en del som blir mindre allt eftersom de olika
anläggningarna satsar stora resurser för att säkra
åkbarheten så tidigt som möjligt.
För oss är
det naturligt att
utveckla
verksam­
heterna
på de orter
vi verkar
– I NORRLAND HAR VI sällan problem med snön.
MATS ÅRJES, VD SKISTAR.
Född: 1967. Familj: Fru och två söner.
Bor: Leksand, Sälen och Stockholm.
Utbildning: Civilekonom.
Andra uppdrag: Styrelseledamot i New Wave
Group AB, ordförande i Svenska Skidförbundet, ledamot i internationella skidförbundets
högsta ledning, FIS-council.
I backspegeln: Lovande hockeyspelare i Leksands IF men valde bort ishockeyn när han
kom in på skidgymnasiet i Järpen. Ett komplicerat benbrott vid 17-års ålder grusade
planerna på en elitsatsning. Innan olyckan
hade han besegrat Lars-Börje ”Bulan” Eriksson i junior-SM i störtlopp i Tärnaby.
Plus i kanten: Säsongen 2012/13 gjorde
Skistar ett rekordresultat och sålde liftkort
för närmare en miljard kronor.
Minus i marginalen: Skolbestämmelsen som
gör det svårt för elever att ta ledigt mellan
loven. Det slår mot beläggningen på de alpina anläggningarna eftersom barnfamiljerna
styrs till enbart några få veckor per säsong.
Jag vill påstå att det ska vara synnerligen extrema förhållanden för att vi inte ska kunna erbjuda
bra underlag på våra anläggningar. Vi har under en
tioårsperiod satsat cirka 50 miljoner kronor årligen för att utveckla, bygga ut och därigenom säkra
våra skidsystem, fortsätter Mats Årjes.
Skistar driver anläggningar i Åre, Sälen, Vemdalen samt norska Hemsedal och Trysil, dessutom
Hammarbybacken i Stockholm. Han ser en stadigt
positiv utveckling i takt med de satsningar som
görs. Skistar har ett koncept som dessutom är mer
eller mindre unikt i den alpina världen – och det
handlar just om konceptbokning.
– VI FOKUSERAR PÅ alpin skidåkning där skidpasset är centralt. Skidpasset stödjer skidskola, uthyrning/sportbutik och vårt fjärde kärnområde som
är förmedling av bäddar. Det sistnämnda särskiljer oss från marknaderna i Amerika och Sydeuropa och jag vill, utan att för den skull verka kaxig,
påstå att vi är världsledande. Vi har så ofta fått det
omdömet från andra när vi varit ute i andra länder
och pratat om vår verksamhet.
Sverige och Skandinavien erbjuder de gäster
som söker bra skidåkning en kombination med boende och resa i ett och samma paket. I exempelvis
Sydeuropa, USA och Kanada står hotell och annat
boende som finns på orterna i centrum – inte backar och liftsystem.
Kommer ni att söka er utanför Skandinavien
i framtiden?
Skistars vd Mats Årjes var en mycket lovande utförsåkare när han var ung men ett svårt benbrott vid 17-års ålder satte stopp för en elitsatsning. Han åker dock fortfarande gärna utför.
– För oss är det naturligt att utveckla verksamheterna på de orter vi verkar. Visst kan det bli aktuellt att så småningom verka också utanför Skandinavien men vi är inte mogna för detta ännu.
Mats Årjes, vd Skistar.
Vad är viktigast för er och branschen
i ett framtidsperspektiv?
– Tillgänglighet är framtidens konkurrensmedel. Hur du på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt
kan ta dig till anläggningarna blir det absolut viktigaste. Vi kan hitta nya kundgrupper genom enklare transportvägar, säger Mats Årjes och nämner
succén i finska Levi som ett lysande exempel.
– Innan flygplatsen i Kittilä byggdes om var
det inte många som besökte Levi. Nu har Kittilä
100 000 resenärer per år och det mest spektakulära projekt vi har framför oss är just bygget av en
flygplats och ett handelscentrum mitt mellan Sälen och Trysil.
MATS ÅRJES BERÄTTAR att alla tillstånd som krävs
är klara samt att den miljödom som är helt nödvändig för bygget är klar. Målbilden ligger tre år
bort i tiden om allt faller på plats med finansieringen som till största delen måste komma från externa
intressenter. Kostnad: 1,2 miljarder kronor.
– Det är stora pengar men samtidigt inte mer än
vad en kilometer tunnelbana kostar. Tunnelbanan
förändrar inte världen medan vår satsning skulle
vända upp och ner på förutsättningarna och marknaden. 
50
miljoner kronor
satsas årligen
för att utveckla,
bygga ut och
säkra våra
skidsystem.
6 NY H ETER
+13
NORRLANDSBAROMETERN
NUMMER 1 | 2014
Tillverkningsindustrin i Västernorrlands förväntningar på produktionsvolymen ökar, från förra
kvartalets nettotal 23 till 36.
Detaljhandeln i Norrbotten är mer nöjda med
försäljningsvolymen det senaste kvartalet.
Nettotalet ökar från förra kvartalets 12 till 41.
NY HETER 7
NORRLANDSBAROMETERN
NUMMER 1 | 2014
-56
Privata tjänstenäringar i Gävleborg och Västernorrland
har positiva förväntningar på efterfrågan det närmaste
kvartalet. Nettotal 20 respektive 15.
QI nätverkade
i Skellefteå
Nya villkor
för lån ska
bredda
målgruppen
har från årsskiftet
breddat sin målgrupp till att omfatta företag med
tillväxtambitioner oberoende av vilken marknad
de arbetar på.
LULEÅ. Norrlandsfonden
H
Norrlandsfondens vd Lars-Olov Söderström hoppas att de ändrade villkoren för topplån ska
bredda målgruppen. FOTO: LENNART JÖNSSON
istoriskt har Norrlandsfonden finansierat företag som verkat på mer än en lokal marknad. Nu vill vi möta en efterfrågan från företag med ambition att växa även om de primärt
arbetar på en lokal marknad.
– Den tidigare begränsningen var inte tydlig och vi
vill vara flexiblare men det är fortfarande viktigt att
det finns en ambition hos entreprenören att växa och
likaså en tillväxtpotential i affärsidén, säger Norrlandsfondens vd Lars-Olov Söderström.
Redan nu har nya kunder kunnat knytas upp (se
annan artikel) med de nya förutsättningarna för topplån.
– Avsikten är att vi ska kunna växa tillsammans
med företagen på ett annat sätt än tidigare. De kan
starta i lite mindre skala och följer de sedan planen
så blir topplånebehovet större längre fram under resan. Vi blir flexiblare och vi sänder ut andra signaler
både till företagen och deras bank, konstaterar LarsOlov Söderström och fortsätter:
– Vi hoppas, självklart, på fler kunder och partners
via vår nya inriktning och utökade ambition. 
Mina Johansson Dahl var en deltagarna. FOTO: CARINA KVIST
Avsikten är
att vi ska
kunna växa
tillsam­
mans med
företagen
på ett
annat sätt
än tidigare
Här får du koll
på prognoserna
i Norrland
I samarbete med Konjunkturinstitutet presen­
terar vi varje kvartal prognoser för näringslivet
i Norrland, men också för riket som helhet.
Förutom aktuella siffror för hela regionen
kan du även jämföra de branscher och län
som du själv är intresserad av.
Läs mer på www.norrlandsfonden.se
Topplån för företag sedan 1961
Byggsektorn i Gävleborg gör en fortsatt
pessimistisk bedömning av orderstockarna,
nettotal: -56, samma som förra kvartalet.
SKELLEFTEÅ. QI
är ett nätverk för kvinnor som startats
av Norrlandsfonden tillsammans med Partner Invest.
Nätverket riktar sig till kvinnor som äger eller leder
tillväxtföretag i Norrbotten och Västerbotten.
– Vi vill att en större del av de pengar vi lånar ut skall
gå till kvinnor i tillväxtföretag. Vi startade därför nätverket för att hitta fler företag som drivs av kvinnor,
säger Susanne Johnsson, Norrlandsfonden.
Carola Enmark drömde om att öppna bageri och café i Kiruna. FOTO: GÖRAN LANDSTRÖM
Carolas dröm blev en
välsmakande verklighet
KIRUNA. Carola Enmark driver bageri- och
caférörelse. Nu utökar hon verksamheten i
Kiruna. En möjlighet som öppnats tack vare
Norrlandsfondens nya villkor för topplån.
–Jag har precis anställt fem nya heltider vilket betyder att vi är 16 totalt. Det känns fantastiskt, säger Carola Enmark som 1998 tog
över bageriet i Puoltikasvaara för att tre år senare utöka verksamheten med café och minlivs.
Café Oscar i Kiruna blev nästa gren i verksamheten som också innefattar leveranser av
bröd till butiker i Gällivare och Kiruna kommun.
NU KAN NÄSTA steg tas, tack vare Norrlandsfondens generösare villkor. Borta är kravet på
en tillväxt utanför den lokala marknaden vilket gör satsningen på ett surdegsbageri, brödbutik och café i Kiruna möjlig.
– Det har varit kanon att jobba med Norrlandsfonden. Susanne Johnsson har varit till
otrolig hjälp. Raka rör och inga konstigheter.
Utan deras hjälp hade det här inte varit möjligt, konstaterar hon.
NORRLANDSFONDEN går in med 800 000
kronor i projektet vars slutinvestering hamnar
någonstans kring tre miljoner kronor.
– Jag räds inte expansionen, jag brinner för
det här och jag är övertygad om att vi fyller ett
Framtidens
Kiruna
håller på
att växa
fram och
vi blir en
del i detta
Nu blir drömmarna verklighet.
behov. Kiruna har ju inget eget bageri. Vi satsar också på kvalitet i allt vi gör och jag märker att kunderna är villiga att betala lite mer
för att få högsta kvalitet på det de köper.
Lokalerna som anpassats för nyetableringen ligger på Kirunas nya handelsområde som
håller på att byggas bakom Coop – mot Kiruna stads nya centrum.
– Framtidens Kiruna håller på att växa fram
och vi blir en del i detta vilket är otroligt kul
och spännande. Allt har börjat bra och jag ser
verkligen fram emot fortsättningen, säger
Carola Enmark avslutningsvis. 
Nätverket startades 2010 och syftet är att kvinnliga företagare som vill växa med verksamheten ska få möjligheter att träffas för inspiration och för att kunna diskutera olika frågor.
– När vi träffas får några av medlemsföretagen presentera sin verksamhet och sin bakgrund som företagare. Om det är möjligt gör vi även besök på företaget, säger Birgitta Cajander, Norrlandsfonden.
QI satsar också på externa studiebesök och ett sådant
gjordes i Luleå i augusti då Facebooks nya serverhall
besöktes och i början av februari då QI-nätverket träffades i Skellefteå där Kuusakoski, Nordic Light och Plastex hälsades på.
Nätverkets fokus och organisation är något som lockar deltagarna lite extra.
– Det kan vara svårt för enskilda företag att organisera upp och få till studiebesök och träffar själva. Det är
mycket uppskattat att få träffas på det här viset och vår
träff i Skellefteå var inget undantag. Det blev två mycket intressanta dagar, fortsätter Cajander.
Katarina Stehn, vd för rekryteringsbolaget Cesab i
Luleå, var en av deltagarna i Skellefteå och hon menar
att det inte finns någonting liknande och lika effektivt
sätt att träffas på som via QI. Här finns driv och kompetens som inspirerar, menar hon.
– Vi vill gärna dela med oss och stötta varandra. Det
blir en öppenhet, säger hon.
En annan av deltagarna var Mina Johansson Dahl som
driver turistföretaget Abisko Mountain Lodge och hon
var också mycket nöjd med besöket i Skellefteå.
– Helt grymt. Annars är jag lite isolerad i fjällvärlden så det här var ett gyllene tillfälle att få träffa andra
kvinnliga företagare. Efter varje träff kommer jag tillbaka hem med ny energi, konstaterar hon.
Namnet QI kom till efter en namntävling och Vinter
Kommunikationsbyrå i Luleå har tagit fram logotype
och en grafisk profil.
– Q står för qvinna och qvalitet och I för intelligens, interaktion och inspiration, berättar Birgitta Cajander. 
Birgitta Cajander, NF, Mina Johansson Dahl, Abisko
Mountain Lodge, Susanne Johnsson, NF och Katarina
Stehn, Cesab Luleå, deltog i QI:s besök i Skellefteå.
8 TI LL SI ST. . .
NORRLANDSBAROMETERN
NUMMER 1 | 2014
Fem företagsledares analys:
Tecken på en positiv
konjunkturutveckling
Hur går det - egentligen?
Vi lät fem företagare i fem
branscher ge sin syn på konjunkturläget i ett samtal om
marknaden i allmänhet och
de egna utmaningarna i synnerhet. Lars-Eric Aaro, LKAB,
Anders Fredriksson, Sekab,
Eva Stjernström, Femper AB,
Mikael Rundblom, Branäsgruppen AB och Karin Bodin,
Polarbröd berättar.
• Det är inte helt lätt att tolka
läget på den globala marknaden.
Men… Hur ser ni på konjunkturen i stort?
Branäsgruppen AB:
– Vi berörs väldigt sällan av den
ekonomiska konjunkturen i samhället, vädret betyder mer för våra skidanläggningar. 2008 var ett av våra
bästa år, i lågkonjunktur kan vi vara
en vinnare om fler familjer väljer att
semestra hemma i Sverige.
Bodin igen:
– Vad vi försöker göra i den här
otrygga tillvaron är att gå ner på
marken, hur kan vi värna de medel
vi har att jobba med. Energifrågan
och transportfrågan är två frågor
som ligger oss nära.
• Försiktigt
– IMF:s prognos är positiv vad positivt, tolkar
gäller den globala konjunktu- jag det som.
ren och stålindustrin. Sedan hör Om vi tittar
vi också lite positiva tongång- närmare på er
ar i Europa, inte att det har vänt, egen verkligmen att det nog bottnat nu. Kul het. Hur ser
att se att bilindustrin går bättre i marknadsutEngland, USA har en underlig- vecklingen ut
gande styrka och Mellanöstern för era bolag i
känns stabilare nu. Men allt på- dag?
Fredriksson:
verkas mycket av det som hän– Vi har förder i Kina, säger Lars-Eric Aaro,
delen av att
vd, LKAB.
– För oss handlar det om Euro- inte vara en så
Anders Fredriksson, vd, Sekab
pa och kanske framför allt norra stor tillverkaEuropa och här är konjunkturen re, vi kan profortfarande nedtyngd. Vi är långt filera våra proifrån de åren som vi hade 2000 dukter som gröna kemikalier. Det
till 2008. Frågan är om vi någon- hållbara alternativet. Vi har lyckats
Karin Bodin, vd, Polarbröd
sin kan komma tillbaka dit, säger ta marknadsandelar tack vare det.
När kunderna får välja mellan två
Anders Fredriksson, vd, Sekab.
– Rent generellt så ser jag likvärdiga produkter så väljer dom
tecken på en positiv konjunktur- våra. Sedan pågår det mycket inom re på. Att vara det godaste bröutveckling. Vi ser att byggandet EU med krav och gröna standarder det. Vi har också hög färskhet
börjar dra igång igen och det på- så det kommer mer framåt.
då vi fryser brödet.
Stjernström:
verkar många leve– Vi är tunga på vind- • Men för er med skidanläggrantörer. En högre
kraft och dess mark- ningar var det allt annat än fryst
efterfrågan av virnadsutveckling påver- på förvintern, Mikael…
ke till bostadsbygkas av hur elpriserna
gande bland annat.
Rundblom:
och certifikatpriserna utVi hör det även från
– Nej, så är det. När det gälvecklas. Det påverkar ler Kungsberget så gjorde den
husförtag att "det är
oss mest. Vi är på väl- regniga hösten att bokningarna
fullbokat nu", säger
digt låga nivåer och då kom igång senare, men nu när
Eva Stjernström, vd,
fattas det färre i investe- det är vinter där gästerna bor
Femper AB
ringsbeslut. Så det är lite tänker de mer på skidåkning.
– Ja, det är lätt att
Eva Stjernström,
osäkert för den sektorn. Vår bransch slog faktiskt omse hur finanskrisen
vd, Femper AB
Vi kan inte heller påver- sättningsrekord förra vintern,
dämpas, men vi har
ka den prisutvecklingen. det har aldrig varit så många
fortfarande stora stiBodin:
mulanspaket
som
skidåkare där ute, så vi är en
– Brödmarknaden i Sverige har bransch i uppgång.
tickar ut varje månad. Inte minst
från USA. Det motsvaras inte av förändrats, butikerna har startat sina
reala värden, säger Karin Bodin, egna bagerier, så konkurrensen är • Lars-Eric Aaro, ni verkar ha
förändrad. Vi får ofta toppbetyg i uppgång ni med?
vd, Polarbröd.
Mikael Rundblom, partner, smaktester, det måste vi bygga vida– Det är en fortsatt stabil ef-
Lars-Eric Aaro, vd, LKAB
terfrågan på järnmalm för oss,
vi säljer allt vi kan producera.
Så målet är att optimera produktionen. Det är fortfarande
lite tajt med pellets ute i världen, så det ser bra ut.
• Okej, vilka är de viktigaste utmaningarna för er under året?
Aaro:
– Det viktigaste för oss är att
nå 37 miljoner ton i produktion, för då får vi ner vår kostnadsnivå 15-20 procent. Det är
det viktigaste vi gör, så vi måste fokusera resurserna till det.
Fredriksson:
– För oss är det en handels-
politisk fråga. Vi producerar med
etanol som råvara och då tvingas
vi betala tull, hade jag flyttat min
fabrik till Brasilien då hade jag
betalat noll i tull. Det är fullständigt barockt. Det finns ingen förklaring till detta. Menar Europa
att vi ska ligga i framkant så kan
man inte driva bort etableringar
från Europa, vi måste arbeta för
att få bort den här tullen.
Stjernström:
– Ja. Det är en stor utmaning
att få lönsamhet i affärerna och
ändå vara konkurrenskraftiga.
Det är tuff konkurrens med lågkostnadsländerna, så vi måste
vara närmare kunderna och sälja
helhetslösningar.
Bodin:
– Jag håller med. Behålla lönsamheten och behålla positionen på marknaden. Vi har också
ett ambitiöst hållbarhetsarbete.
Vi har förvärvat tre vindkraftverk för att bli självförsörjande. I 135 år
har vi bakat bröd, i
det långa perspektivet måste vi säkerställa att barnbarnen
i framtiden kan köpa
Polarkaka.
Aaro igen:
– En stabil energi­
situation är också
oerhört viktigt för
oss. Vi kommer att
testa naturgas i stället för olja i full skala
i ett av våra pelletsverk i Malmberget
under året, vilket om
det lyckades skulle
vara en stor miljö- och effektivitetsvinst. Det blir oerhört intressant. Vi hoppas att man bygger
upp en infrastruktur för gasleveranser från Norge eller Ryssland.
Rundblom:
– Vi har påbörjat en expansion
att utveckla Kungsberget från en
skidanläggning till en skidort. Vi
har byggt boende för tusen personer och ambitionen är att fortsätta expansionen i oförminskad
takt. Vi måste växa i antal liftar
och allt annat. Vi ska upp till kanske 4 000 bäddar. Vi försöker nå
ut med budskapet att Kungsberget är den närmaste skidorten till
Stockholm och Mälardalen. 
FAKTA:
SEKAB
LKAB
BRANÄSGRUPPEN AB
FEMPER AB
POLARBRÖD
Svensk Etanol Kemi AB, är en av
Europas ledande etanolaktörer
som importerar och förädlar förnybara gröna kemikalier. Omsätter en miljard med cirka 100 anställda.
Läs mer på sekab.se
2012 Sveriges åttonde största exportföretag, bryter och tillverkar
världens mest klimatsmarta järnmalmsprodukt. Bolaget är idag
en regional tillväxtmotor i Norrbotten med Sveriges största industriella investeringar ibland annat nya huvudnivåer och dagbrott
i Malmfälten.
Läs mer på lkab.com
Växande företagsgrupp som äger
skidanläggningar som Branäs,
Kungsberget och Vallåsen och
som utvecklar skidturism nära
storstäderna.
Läs mer på branas.se,
kungsberget.se eller
vallasen.se
Familjeföretag ägt av familjen
Stjernström i Sikås, Jämtland,
som är delägare i åtta bolag,
bland annat inom mekanisk- och
träindustri. "Femper" betyder
rask på jämtska. Bolaget erbjuder också att affärsutveckla andra bolag.
Läs mer på femper.se
Familjeföretag med anor från
1800-talet, leds i dag av femte
generationen, basen i Älsvbyn i
Norrbotten, med klassiska produkter som Polarkakan och renklämman. Bolaget omsätter 838
miljoner på cirka 400 anställda.
Läs mer på polarbrod.se
Ansvarig utgivare: Lars-Olov Söderström.
Redaktion: Ronny Olovsson, Ludde Wästfelt,
Peter Kemi, Mikael Cylvén, Vinter.
Tryckeri: Tryck i Norr AB. Upplaga: 4 800.
Norrlandsfonden, Luleå: Box 56, 971 03 Luleå,
tel 0920-24 42 50, fax 0920-24 42 69.
Sundsvall: Storgatan 31, 852 30 Sundsvall,
tel 0920-24 42 50, fax 060-12 31 03.
E-post: [email protected]
Hemsida: www.norrlandsfonden.se