Arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt Göran Kecklund, docent [email protected]

1

Frågeställningar/områden

• Hälsorisker vid natt- och skiftarbete • Patientsäkerhetsrisker vid natt- och skiftarbete • Hur förebygger man riskerna?

• Hur ska nattarbete schemaläggas (för att ge goda möjligheter till återhämtning och inte störa dygnsrytmen)?

• Hur påverkas den sociala livssituationen vid skift och nattarbete • Arbetstidsmodeller (verksamhetsanpassad arbetstid med viss möjlighet att välja arbetstid) 2

Hälsorisker

Sjukdomar/besvär

Mortalitet Havandeskap Mag/tarmbesvär Sjukfrånvaro Hjärt/kärlsjukdom Cancer

Samband

Få studier – svårt att dra säkra slutsatser Relativt få studier – natt innebär ökad risk för spontan abort och föda för tidigt Många studier med självrapporterade besvär.

Natt ökar risken för magsår (eller H pylori infektion) Förmodligen ingen överrisk Delvis motstridiga resultat (se kommande bild) Ökad risk för bröstcancer (se kommande bild) 3

Skiftarbete och hjärtinfarkt

Kawachi et al, 1995 (Circulation) US Nurses Health Study 79 100 deltagare Statistiskt kontrollerat för andra riskfaktorer 4

Skiftarbete och hjärt- och kärlsjukdom

• En klar majoritet av studierna visar att skiftarbete leder till metabola störningar (t ex höga blodfetter, övervikt, högt blodsocker, i några fall också högt blodtryck) • 40-50 % högre risk att drabbas av hjärt kärlsjukdomar • Några studier visar att det är kombinationen skiftarbete och dålig arbetsmiljö som är farlig • ”Bra” scheman minskar riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdom 5

Nattarbete och bröstcancer

Schernhammer et al, 2006 US Nurses Health Study 115 022 deltagare Statistiskt kontrollerat för andra riskfaktorer (t ex ålder, rökning etc) 6

Nattarbete och cancer

• IARC (är en välrenommerad internationell kommitté för cancerforskning) har klassificerat sambandet mellan skiftarbete och bröstcancer som ”troligt” • I Danmark är det klassat som arbetsskada (20 års nattarbete) • Finns alltför lite forskning om andra typer av cancer för att man ska kunna dra några säkra slutsatser 7

Skiftarbete och sömn

• Sömn efter nattskift och före tidiga morgonskift (start före kl 06) reducerar sömnen till 4-6 timmar • Bortsett från förkortningen verkar sömnens kvalitet (innehåll) inte att påverkas • Skiftarbetares upplevelse av störd sömn handlar främst om att man sover för lite och inte känner sig utsövd • OBS! stora individuella skillnader 8

Skiftarbete och trötthet/sömnighet

• En handfull studier har visat att tillnickningar och mikrosömn förekommer på nattskiftet • I några studier har man kunnat relatera sömnigheten (mikrosömnen) till felhandlingar, t ex lokförare som kör mot stoppljus • Även tidiga morgonskift och långa skift kan leda till allvarlig sömnighet 9

Skiftarbete och olycksrisk

• Relativt många studier visar ökad olycksrisk på nattskiftet (och ibland även på kvällsskiftet, se nästa bild) • Arbetsuppgiften spelar stor roll (i vissa yrken sjunker arbetsbelastningen på natten) • Långa arbetspass (>10 timmar) verkar också öka risken för arbetsskador/olyckor • Risken för olyckor stiger vid flera nattskift i följd enligt några studier 10

Ökad olycksrisk på nattskiftet (Smith et al, Lancet, 1994)

"Arbetsskador (%)"

40 35 30 25 20 15 10 5 29,6 34 36,4 0 morning afternoon night Relativ risk: 1.00 1.15 1.23

Skiftarbete och patientsäkerhet

• Frågan har fått stor internationell uppmärksamhet • Finns relativt få bra studier (t ex har man ofta bara självrapporterade felbehandlingar) • Finns dock amerikanska studier som använt ”objektiva” data och som visar att långa jourpass och långa arbetsveckor innebär fler felbehandlingar 12

Antal allvarliga misstag/1000 patientdagar (Landrigan et al 2004)

Allvarliga medicinska misstag Normal jourarbetstid (80h/vecka) Förbättrat schema (64h/vecka)*

136 100

Diagnosfel

19 3

Medicineringsfel

97 82

Mikrosömn (mellan kl 23-07/timme)

0,69 0,33 *=max 16 timmar arbete i sträck och minst 8 timmars vila/dygn

Medicinska fel och förkortad arbetstid (Cappucio et al, 2009)

48 timmars vecka +56 timmars vecka P-värde

Sömnlängd (medel/dag) 7,3h Medicinska fel (per 1000 patient dagar) 27,6 6,8h 41,0 0,09 0,006

Skiftarbete och sociala effekter

• Många skiftarbetare upplever att arbetstiderna inkräktar på umgänget med familj och vänner (man blir mer isolerad och mer missnöjd med familjelivet) • För vissa aktiviteter kan det vara en fördel att vara skiftarbetare (man kan t ex få mer ”fri” tid) • Svårt att dra några säkra slutsatser om det finns könsskillnader när det gäller sociala störningar – men möjligen påverkas kvinnor mer 15

Hur bör skiftschemat konstrueras?

• Permanent nattarbete OK om det är självvalt • Man minskar dygnsrytmstörningarna och risken för ackumulerad sömnbrist om man har snabbroterande skiftsystem (dvs. max 3-4 likadana skift i följd) • Viss fördel att växla medsols (dag-kväll-natt) eftersom man då alltid får lång vilotid mellan arbetspassen • Skiftbytestiden mellan nattskift och dagskift bör ligga kring kl 07 16

Fortsättning skiftschema

• Förmodligen bra att ha lediga dagar utspridda i schemat med någon enstaka längre ledighetsperiod (dock lite forskning) • Långa arbetspass (>10 timmar) kan innebära alltför hög belastning om arbetsuppgifterna är fysiskt och/eller psykiskt krävande • Vilotiden mellan arbetspassen bör vara minst 11 timmar (annars stor risk för sömnbrist) • OBS! enstaka undantag är OK (men innebär

då något högre risker)

17

Förkortning av arbetstid

• Mycket få studier (av bra kvalitet) • Arbetslivsinstitutets studie som publicerades 2007 visade att 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön var mycket populärt och förbättrade upplevd hälsa, sömn och trötthet • Däremot fann man inga skillnader på biologiska hälsomarkörer eller på registrerad sjukfrånvaro • Finns nästan inga studier på skiftarbetare 18

Inflytande på arbetstiden

• Inflytande och delaktighet är en nyckelfaktor för att minska ohälsan i arbetslivet (folkhälsopolitiskt mål) • Inflytande är uppskattat bland skiftarbetare och verkar mildra de negativa effekterna på sömn och hälsa • Finska studier visar att stort inflytande över arbetstiden minskar sjukfrånvaron och minskar risken för förtidspensionering (studierna studerar både dag- och skiftarbetare) 19

Individuella motmedel

• Man kan inte förebygga alla besvär med schemaläggning (individen har också ett eget ansvar) • Tupplurar och ljus motverkar trötthet på nattskiftet • Förmodligen är även rådgivning/utbildning en bra åtgärd (för att höja kunskapsnivån och motivera livsstilsförändringar) 20

Exempel på sömnråd

• Tyst, svalt och mörkt i sovrummet • Bra nedvarvningsrutiner (före sänggåendet) • Undvik att arbeta och se på TV (använda dator) i sovrummet/sängen • Vistas ute på dagen – gärna lågintensiv träning • Undvik kaffe, alkohol och uppiggande drycker före sänggåendet • Ta itu med stress före sänggåendet 21

Analys av ”önskeschema” vid två sjukhus i Mälardalen

• Hur väljer man? Finns det risk att man betonar sociala fördelar allt för mycket?

• Finns det samband med subjektiva hälsoindikatorer?

• Sjukhus 1: arbetstidsdata för 2 år (både önskade och faktiska) • Sjukhus 2: arbetstidsdata för drygt 6 månader och upplevd hälsa för 143 sjuksköterskor och undersköterskor 22

Samband arbetstider och sömn/hälsa

• Att ofta ha kombinationen ”kväll-dag” korrelerade med störd sömn (och att man var mer negativ till arbetstiderna) • Ofta kvällsskift korrelerade med god sömnkvalitet • Kvällsmänniskor arbetar mer på natten (och på kvällen) 24

Slutsatser

• Hälso- och säkerhetsrisker är hanterbara om man har ett bra skiftschema, om skiftarbetarna tar ett eget ansvar samt om arbetsgivaren satsar på förebyggande åtgärder • Antagligen bidrar trötthet och sömnbrist till felbehandlingar på svenska sjukhus men man vet inget om omfattningen • Svårt att generalisera studierna från andra länder till svenska förhållanden 25

forts. slutsatser (II)

• Stora individuella skillnader (10-20% klarar inte av natt- och skiftarbete utan lider av hög trötthet på arbetstid) • Förmodligen försvinner besvären om de som drabbas får ett mindre slitsamt schema, t ex slipper arbeta natt • Andra orsaker till individuella skillnader är ålder, biologiska faktorer (t ex dygnsrytm och sömnbehov) och familjesituation • OBS! även äldre skiftarbetare kan gilla att

arbeta natt

26

forts. slutsatser (III)

• Är det bra med självvalda arbetstider (önskescheman): Ja – eftersom det möjliggör viss individuell anpassning av skiftschemat • Underlättar möjligheten att kombinera skiftarbete med familjeliv och fritid • Hur ser den optimala arbetstidsmodellen ut? • Är det bättre att välja när man vill vara ledig än när man ska jobba?

• Viktigt att arbetsgivaren är aktiv och inte överlåter hela processen till arbetstagarna • Betona chefens ansvar: tydlighet och dialog 27

forts. slutsatser (IV)

• Hur förebygger man hälsoriskerna? Kan ”skiftarbetarkörkort” vara något för sjukvården?

• Antagligen skulle 32 timmars arbete per vecka, motsvarande 4 arbetsdagar och tre lediga dagar, vara mkt gynnsamt för sömn och återhämtning.

• Hur ska man kompensera för skiftarbete? Ledig tid viktigare än högre ersättning • Patientsäkerhet: bättre att förebygga än att söka syndabockar (alla arbetstagare kan göra misstag, sopa inte under mattan under försök att lära av de fel som begås) 28

Hur går man vidare?

• Sprid den populärvetenskapliga sammanfattningen till både skiftarbetare och chefer/personalplanerare • Arbetstidsseminarium: ”samsyn” mellan fack och arbetsgivare (visa att man vill skapa arbetstider som är både bra för verksamheten och som är långsiktigt hållbara för hälsan) • Ta fram ”goda exempel” som andra verksamheter kan inspireras av (eller ta efter) • Det behövs en svensk studie av arbetstider inom vården (med fokus på hälsa, arbetstrivsel och patientsäkerhet) 29